Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmålet och litteratur, provet i läskompetens

13.9.2021

Stöd för bedömning av svarens innehållsaspekter 11.11.2021

Detta slutgiltiga bedömningsstöd för svarens innehållsaspekter motsvarar de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar då det gäller modersmålsprovet i läskompetens. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de kriterier som anges i föreskrifterna för provet i modersmålet samt det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter och de övriga föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar.

https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/Ohjeet/Koekohtaiset/foreskrifter_modersmal_och_litteratur.pdf?v=060220

Det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter beskriver inte nödvändigtvis alla innehållsaspekter som kan godkännas i en uppgift. Också annat än det som nämns i dessa beskrivningar kan godkännas i ett svar. Utmärkta svar behöver inte innehålla alla de iakttagelser och slutsatser som tas upp här. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Del 1: Fack- och medietexter

1. Reportage om ett jordbruk 30 p.

Den tvådelade uppgiften utgår från Anna Olofssons reportage Tv-bönderna Paulina och Charlie om livet på släktgården. I reportaget presenteras ett ungt par som deltagit i Sveriges TV4:s Unga bönder och deras vardag. Målet med reportaget är att skildra familjens liv som jordbrukare och ge en inblick i deras vardag som bönder och småbarnsföräldrar.

1.1 Redogör för de drag i reportaget (material 1.A) som utmärker reportage som genre. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I den första uppgiften bedömer man examinandens kulturella läskompetens med hjälp av deras genrekännedom som i det här fallet innebär förmågan att redogöra för typiska innehållsmässiga, stilmässiga och visuella drag i ett reportage samt redogöra för reportagets olika delar och deras funktion i texten. Man kan också redogöra för typiska drag genom att ställa reportaget i förhållande till andra genrer, till exempel nyhetsartiklar, eller genom ett resonemang kring publiceringskontexten.

Typiska drag för reportage

Ett reportage fokuserar ofta på ett intressant fenomen eller en händelse och kännetecknas ofta av ett rikt bildmaterial. Det här reportaget fokuserar såväl på det privata som det yrkesmässiga. Examinanden kan till exempel ta fasta på följande:

reportaget är berättande till sin karaktär (I materialet får vi följa en reporter som både genom text och bild presenterar gården.)
samhälleligt fenomen (Reportaget lyfter fram att jordbrukarparet har synts i olika medier och är kända genom ett tv-program där de medverkat.)
skribentens roll (Reportaget ger läsaren upplevelser av hur det är på ort och ställe genom iakttagelser, bilder och berättelser och innehåller ofta också intervjuer. På den här punkten skiljer sig reportaget från exempelvis nyhetsartiklar där skribenten inte nödvändigtvis besöker platsen eller använder sina egna iakttagelser som källa. I materialet framgår det tydligt att Anna Olofsson besökt gården. Skribenten blir på så sätt ett vittne till händelserna, vilket också understryks av bilderna, som återger platsen och personerna med reporterns ögon.)
möjlighet att vara subjektiv (I nyhetsartiklar eftersträvar skribenten objektivitet, men i ett reportage är det tillåtet att vara subjektiv. Anna Olofsson för fram sina egna åsikter och skriver till exempel att paret lever sitt drömliv, älskar sitt slitsamma bondeliv och vet vad långa arbetsdagar innebär. I ingressen riktar skribenten sig direkt till läsaren genom ett du-tilltal och ställer frågor till läsaren: du såg dem kanske i TV4:s ”Unga bönder”? Eller så följer du Paulinas populära blogg och Instagramkonto?)
uppbyggnaden fungerar som i en artikel
de intervjuade personernas röster kommer fram genom direkta citat eller uttalanden i texten.

Mera om uppbyggnaden

Reportaget som genre har ett underhållningsvärde för läsaren och väcker intresse både med hjälp av text och genom ett färggrant och rikt bildmaterial. Reportagets olika delar har betydelsebärande funktioner. I texten

anknyter rubriken till det faktum att paret är känt genom sin medverkan i ett tv-program och ger en fingervisning om att reportaget fokuserar på hur det är att leva på släktgården.
understryker ingressen det som sägs i rubriken genom att ge konkreta exempel på medier där paret synts
ger mellanrubrikerna korta inblickar i livet på gården (Slump att de tog över) och lyfter upp den egna tidningen och det faktum att paret träffades tack vare en annons i den (Träffades tack vare Land).
återspeglar brödtexten Anna Olofssons besök på gården. Genast i de inledande meningarna syns typiska markörer för ett reportage i form av skribentens personliga iakttagelser när hon anländer till gården. Iakttagelserna återkommer också längre fram i reportaget när det är dags att gå ut på gården. Brödtexten innehåller också intervjuer och beskrivningar.
väcker bilderna läsarens intresse, skapar stämning och dokumenterar reporterns iakttagelser av livet på gården. Bildtexterna ger tilläggsinformation om det som återges i bilden.
ger faktarutan kortfattad information om vad och vem texten handlar om samt leder läsaren vidare till andra medier där jordbrukarparet syns.

1.2 Analysera hurdan bild reportaget (material 1.A) ger av livet på ett jordbruk. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

Uppgiften är att analysera hurdan bild av livet på gården som reportaget ger. En kulturell läskompetens visar examinanden genom att se familjens val av livsstil i en samhällelig kontext. En kritisk läskompetens visar examinanden genom att exempelvis reflektera kring att familjen medvetet väljer hur de vill presentera livet på gården genom olika medier som är närvarande i familjens vardag och att även reportern gör innehållsmässiga val i sin presentation av familjen och livet på gården.

I sitt svar ska examinanden visa att livet på gården skildras som idylliskt och innebär att en dröm förverkligas, men livet på gården beskrivs också i termer av långa arbetsdagar, omställningar och hårt jobb. Bilderna som illustrerar texten förstärker intrycket av en familjeidyll ute på landsbygden.

I sin analys kan examinanden till exempel fokusera på hur människorna porträtteras och hur deras arbete beskrivs eller ta fasta på de drömmar och den idyll som målas upp. Examinanden kan i sin analys bland annat ta fasta på det som nämns nedan.

Paulina och Charlie uppfyller enligt sig själva sin dröm (hjälpa mig att förverkliga min dröm, lever sitt drömliv) och värdesätter livet på landet och släktgården (sjätte generationen som bor och verkar här).
Paulina och Charlie beskrivs i reportaget som föräldrar som involverar sina barn i arbetet (vi älskar att ha med barnen, att de är involverade i det vi gör, tar barnen i handen och går ner till ladugården).
Livet på gården beskrivs som ett samspel mellan flera generationer (farmor, Paulinas föräldrar). Paret uppskattar traditioner och har övertagit jordbruket av Paulinas mamma (kändes inte konstigt att ta över gården, sjätte generationen).
I kontrast till idyllen beskrivs vardagen också i termer av långa arbetsdagar och arbete på andra gårdar. Familjetillökning ledde till omställningar (vi började känna av den berömda väggen, jag fattar inte att vi orkade).
Enligt paret är kärleken till jordbruket drivkraften (älskar livet som bönder) och de har drömmar om hur de vill utveckla gården i framtiden (drömmer om att satsa på äggproduktion, vi är mjölkbönder i själen).
Bilderna som illustrerar reportaget ger en idyllisk bild av livet på gården. Bilderna placerar också in orten rent geografiskt. Också gamla bilder från Unga bönder ingår.

2. Reklamkampanj och motkampanj 30 p.

Uppgiften går ut på en analys av Lisebergs reklamkampanj Vissa barn tvingas åka till Kreta, Skrattappen, Glada barn-garanti och Viktor Ragnemars motkampanj, som kan ses som en reaktion på Lisebergs reklam. I uppgiften ska examinanden motivera sina iakttagelser med förankring i materialet, se ett samspel mellan modaliteter och kunna relatera till att motkampanjen är en reaktion på reklamkampanjen.

En kulturell läskompetens visar examinanden genom att reflektera över samhälleliga och ekonomiska omständigheter. För att visa på en kritisk läskompetens tar examinanden fasta på den samhällskritik som särskilt motkampanjen för fram.

I sin analys av syfte kan examinanden bland annat ta fasta på det som nämns nedan.

Reflektera kring hur tilltänkta målgrupper uppfattar kampanjen.
Liseberg vill locka besökare till nöjesparken och i förlängningen innebär det också turister för staden Göteborg.
Kampanjen vill kommunicera Lisebergs Glada barn-garanti och få målgruppen att inse att roligt finns på nära håll.
Med det visuella budskapet väcker reklamkampanjen uppmärksamhet och visar att ett besök på nöjesparken får gråtande barn att börja le.
Syftet med motkampanjen är att avkoda, avslöja och förändra värderingarna som förmedlas genom den ursprungliga kampanjen och visa på att det finns barn som varken har råd att besöka nöjesparker eller resa utomlands och att det inte finns någon Glada barn-garanti som gäller alla barn.
Båda reklamkampanjerna kan ur olika perspektiv uppfattas som provokativa.

I sin analys av medel ska examinanden ta fasta på färg, form, bild, kontraster, text och formuleringar. Medlen ska ses i förhållande till mottagaren och syftet med kampanjerna.

I allmänhet marknadsförs resmål med positiva förtecken, bilder på glada människor och barn, men här har annonsören gjort tvärtom och visar färgglada bilder på ledsna barn som måste åka på lyxiga semestrar. Båda kampanjerna fokuserar visuellt på det enskilda barnet och genom överraskningar, motsättningar och provokation vädjar kampanjerna till mottagarnas känslor ur olika perspektiv.
Motkampanjen utgår från samma visuella medel som Lisebergs reklamkampanj att porträttera barn. Genom ett värdeladdat språkbruk kritiserar motkampanjen Lisebergs reklamkampanj och står i kontrast till ett standardspråk.

Del 2: Skönlitterära och andra fiktiva texter

3. Novellanalys 30 p.

I uppgiften ska examinanden analysera och tolka sekreterarens roll i en novell som ingår i boken Berättelser från innerstaden. Novellen är begränsad i tid och rum trots att läsaren inte får svar på exakt när och var händelserna utspelas. Redan i inledningen presenteras sekreteraren som den centrala personen i berättelsen. En utomstående berättare förtäljer händelserna, sekreterarens rörelser, reaktioner, känslor, tankar och minnen och novellen illustreras med en bild på ett kontorsrum i en urban miljö.

Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att bland annat ta fasta på en samhällelig kontext som relaterar till maktstrukturer och hållbarhetsaspekter. Examinanden kan uppmärksamma förhållandet mellan människa och djur samt mellan urban miljö och natur och reflektera kring värdegrund hos företag och ansvar gentemot naturen.

Examinanden kan i sin analys av sekreterarens roll bland annat ta fasta på det som nämns nedan.

I novellen omkullkastas maktbalansen. Sekreteraren är del av en rutin och ett maktförhållande som pågått i åratal och som nu rubbas. Maktstrukturen speglas av en motsättning mellan oss och dem, mellan en osynlig och negligerad sekreterare och skrupelfria chefer på höga poster och mellan de rika och oss andra. Trots sekreterarens besvikelse över hur hon blivit behandlad visar hon empati för de djur som styrelsemedlemmarna har förvandlats till och axlar ett ansvar för dem.
Sekreteraren har tidigare haft en roll som en fluga i taket, eller en mänsklig möbel, dvs. någon som har sett och hört allt men som själv inte synts eller uppmärksammats. Hon beskrivs bland annat som tveksam, omhändertagande, skuldbelagd, osynlig.
Sekreterarens egna reaktioner och känslor i samband med styrelsemedlemmarnas förvandling genomgår en process, i vilken hon också relaterar till sitt eget förflutna.
Händelserna utspelas i finansvärlden i en tid efter en recession och den urbana kontorsmiljön står i kontrast med träskmiljön som sekreteraren vuxit upp i.
Illustrationen förankrar novellen i en urban miljö.

En tolkning av sekreterarens roll kan fokusera på allegorier, symbolik, samvete, rättvisa, egenskaper, makt och/eller relationer. Att sekreteraren kan uppfattas som en stereotyp kvinna i en mansdominerad värld kan också fungera som ett resonemang för tolkningen. Illustrationen kan exemplifiera sekreterarens osynlighet och ge uttryck för ett omvänt maktförhållande där motivet på bilden ses ur hennes perspektiv.

4. Motsättningar i film 30 p.

Materialet utgörs av ett utdrag ur filmen Elina – som om jag inte fanns, regisserad av Klaus Härö. Filmen beskriver livet i Norrbotten i Sverige på 1950-talet framförallt ur huvudpersonen, skoleleven Elinas synvinkel. I utdraget kommer det fram många motsättningar mellan olika livsstilar och samhällsklasser, vilket skapar spänningar i berättelsen. Motsättningarna kommer framför allt till uttryck genom huvudpersonerna i deras yttre, i deras klädsel, sätt att tala, gester och i deras värderingar och beteende. Personernas uppträdande och tal hör samman med omfattande motsättningar i samhället och kulturen. Också miljön och rekvisitan speglar motsättningarna.

Examinanden ska analysera och tolka motsättningarna i utdraget. I ett svar som uppvisar kulturell läskompetens kan examinanden utläsa den tidsmässiga kontexten och göra iakttagelser om de medel som filmen använder för att lyfta fram motsättningar. Kritisk läskompetens visas av förmågan att tolka orsakerna till motsättningarna och den bild filmen ger av dem.

Tydligast syns motsättningarna i personernas relationer, där särskilt överlärarinnan Holm står i konflikt med Anton som talar finska och med Elina och hennes bortgångne far. Holm har också ett tydligt konfliktfyllt förhållande till arbetarklassen (Elinas mor, lantarbetarna) som hon anser vara av lägre klass samt den nya läraren Einar Björk som hon anser vara för liberal. I ett gott svar identifierar examinanden ändå personkonflikternas koppling till motsättningar i till exempel samhälle, kultur och värderingar.

Motsättningar mellan språk och kultur

Svenskan är en norm och det understryks i skolan. Att tala finska har lägre rang och överlärarinnan Tora Holm anser att det rentav är upproriskt och ska bekämpas.

Svenskan som norm personifieras i överlärarinnan Tora Holms gestalt. Hon står i en speciell konflikt med Elina, Elinas döda far och Anton som alla representerar det finska språket.

Motsättningarna syns i filmen till exempel i de straff som överlärarinnan Holm ger Anton och Elina samt i hennes uttalanden om svenskans maktställning.

Anton, som inte kan svenska, förefaller att stå utanför också bland barnen.

Motsättningar i samhället

Lärarna i skolan är klädda i kostymer och dräkter, de kvinnliga lärarna använder smycken och har frisyrer, medan allmogen (köksan i skolan och lantarbetarna) har enkla, vardagliga kläder och kvinnorna har duk på huvudet.

Överlärarinnan Holms röda dräkt kommunicerar hennes maktställning i förhållandet till Elinas familj som bär kläder i jordnära färger.

Holm visar sin överlägsenhet och högre ställning till exempel genom att avvisa Elinas kontaktförsök och släppa hennes hand. Elinas mor som representerar en lägre samhällsklass niger för överlärarinnan och talar respektfullt till henne.

Holms sätt att tala är officiellt och vårdat, medan Elinas familj talar mera vardagligt.

Många av barnen kommer tydligt från fattiga förhållanden, där det till och med kan råda brist på mat. Skolmaten blir därför ett medel att visa makt.

Skillnaderna i förmögenhet hör tydligt ihop med skillnaderna i språk och kultur; de finskspråkiga förefaller att vara allra fattigast. Särskilt Antons ovårdade hår, hans utslag och hans anspråkslösa klädsel vittnar om fattiga förhållanden.

Hos Elina, som har en finskspråkig bakgrund, förenas utom motsättningen mellan sjukdom och hälsa också motsättningar mellan språk och samhällsklass.

Motsättningar gällande värderingar

Å ena sidan försöker överlärarinnan Holm upprätthålla det svenska språkets maktställning och Elina försöker rubba den genom att stöda Anton, å andra sidan vidmakthåller Elina sitt finska arv (efter fadern) vilket Holm motsätter sig.

Den nya läraren Einar Björk visar sig vara liberal i språkfrågan och krossar svenskans och överlärarinnan Holms maktställning.

Maktförhållandena understryks till exempel genom bildvinklar (Holm filmas snett underifrån) och genom ljussättning.

Irma har anpassat sig och underordnat sig i systemet, medan Elina vill ha en förändring.

Händelserna utspelar sig i ett agrart samhälle som ligger avsides, men den nya avspända läraren Björk som anländer med bil, kommer med en frisk fläkt av stadsliv och moderniteter – en ny tidsepok tar sin början.

De tolkningar som görs på utdraget ur filmen kan bygga på en historisk eller samhällelig kontext eller olika slag av maktbruk. Examinanden kan också diskutera kring hur långt den enskilda individen måste anpassa sig till samhällets krav och i vilken grad hen kan revoltera mot normer och handlingsmönster. De värderingar som kolliderar i berättelsen kan även tolkas som uttryck för samhällsförändring.