Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår när antiken inföll och att antikens Rom var ett patriarkaliskt samhälle där männen utövade makt såväl i familjen som i samhället i stort. Inom familjen var det i sista hand den äldsta manliga medlemmen som fattade beslut om familjens angelägenheter. Kvinnans primära uppgift var att gifta sig, föda barn och ta hand om hushållet. Examinanden diskuterar romarnas uppfattning om en idealisk hustru och mor genom att utnyttja materialet.

Examinanden presenterar inte en alltför dyster bild av kvinnans ställning, utan nämner också några positiva sidor. Sådana är till exempel att också döttrar ärvde, att gifta kvinnor och änkor fick administrera sin egen egendom, att en man inte kunde behandla sin hustru hur som helst, att äktenskapsavtalet definierade makarnas rättigheter och att också kvinnor hade rätt att skilja sig. I samhället kunde kvinnorna inte officiellt delta i det politiska beslutsfattandet eftersom de saknade rösträtt och inte fick inneha tjänster. Svaret kan också bygga på en jämförelse med kvinnans ställning i Grekland.

I ett berömligt svar analyserar examinanden den romerska familjen och det romerska samhället djupare och mer mångsidigt. Examinanden lyfter fram källmaterialets natur och förändringen i kvinnans ställning med tiden. Det ses som en tilläggsförtjänst om examinanden noterar kopplingen mellan texten och en provins under kejsartiden. Hen kan bland annat behandla följande faktorer: kvinnor i olika samhällsklasser hade olika ställning, kvinnans ställning i det romerska samhället var bättre än i antikens Grekland, utvecklingen gick i en positiv riktning när kejsarna stiftade lagar som begränsade familjefaderns makt. Examinanden kan också notera att en del kvinnor bedrev affärsverksamhet. Kvinnorna hade stor betydelse inom religionsutövningen. Även om de officiellt saknade politisk makt så påverkade flera kvinnor samhället och politiken genom sina män.

Ordet ”vacker” på rad fyra i källmaterialet är ett fel som har förorsakats av ett tryckfel i det finska källmaterialet: ”sievä” skulle ha varit ”siveä”, det vill säga sedlig, ärbar eller dygdig på svenska i stället för vacker. Resonemang föranledda av detta fel leder inte till poängavdrag.

I ett gott svar framkommer det att propaganda är målinriktad, genomtänkt och systematisk verksamhet med vars hjälp man försöker skapa en särskild bild och spä på fördomar. Examinanden skiljer mellan olika former av krigspropaganda som förekommer i filmklippet, såsom att de tyska naziledarna ringaktas och görs till åtlöje. Också tanken kring en arisk ras och ett herrefolk ifrågasätts i klippet. I slutet understryks det egna folkets överlägsenhet, när Kalle lycklig vaknar upp ur sin dröm hemma i USA. Ett gott svar avgränsas så att det täcker krigets expansion till ett världskrig i början av år 1943. Till exempel följande händelser kan behandlas i svaret: Under åren 1941–1943 hade Tysklands snabba erövringar avslutats. USA hade gått med i kriget i december 1941 (Pearl Harbor). Axelmakterna hade erfarit sina första stora förluster år 1942 i Midway, Stalingrad och El-Alamein.

I ett berömligt svar analyseras filmklippets krigspropaganda mer analytiskt och examinanden beaktar exempelvis att åsiktsfriheten ifrågasätts på flera ställen och att det i slutet av filmklippet finns hänvisningar till matbristen i Tyskland (en kaffeböna som får simma i änden av ett snöre, mataromer som sprutas ur en flaska eller brödet som sågas). I ett berömligt svar behandlas också händelserna under andra världskriget, åren 1941–1943, mer analytiskt än i ett gott svar. Åren 1941–1943 var ett så kallat mellanskede på västfronten under vilket krigsoperationerna hade brett ut sig till bland annat östfronten och resten av världen. I ett berömligt svar kan examinanden också beakta att sången i filmklippet sjungs med ”tysk brytning”.

I ett gott svar beskrivs vad som menas med termen Paasikivi-Kekkonenlinjen och vilken dess historiska kontext är. Det var fråga om en term som lanserades av Kekkonen som försökte bevisa att hans utrikespolitiska linje var en fortsättning på den utrikespolitik som Paasikivi hade inlett på 1940-talet. Enligt Lehtinen var det emellertid inte så; medan Paasikivi strävade efter att förbygga Sovjetunionens inflytande i Finlands inrikespolitik anpassade sig Kekkonen till det och bidrog genom sitt eget agerande till den så kallade finlandiseringen. Med finlandisering avses Sovjetunionens inflytande på Finlands utrikes- och inrikespolitik, särskilt på 1960- och 1970-talet.

I ett berömligt svar diskuterar examinanden hur träffande Lehtinens påståenden är. För Lehtinens uppfattning talar exempelvis följande saker: nattfrostkrisens inverkan, Kekkonens personliga relationer till sovjetledarna, östhandeln och det faktum att Samlingspartiet inte gavs regeringsansvar. Pressens självcensur förhindrade kritik av Sovjetunionen. Mot Lehtinens uppfattning talar å sin sida exempelvis följande saker: Kekkonens personliga relationer till sovjetledarna gav spelrum i förhållande till väst, östhandeln gagnade Finland i betydande grad, vid behov försvarade Kekkonen Finlands intressen. Finlands neutralitetspolitik nådde sin kulmen i och med OSSE-konferensen i Helsingfors 1975. En källkritisk granskning av Lehtinens skrift kan bland annat beakta att den utkommit under en tid då finlandiseringen och Kekkonens hantering av östrelationerna redan hade diskuterats kritiskt i det offentliga samtalet i Finland och i historieforskningen. Lehtinen har inte heller övervägt eventuella skillnader i fråga om den historiska kontexten för Paasikivis och Kekkonens agerande.

I ett gott svar jämför examinanden texterna på ett källkritiskt sätt och beaktar bland annat tidpunkterna då de är skrivna, testgenrerna och skribenternas kön. Examinanden noterar Käkikoskis kritiska hållning. Käkikoski lyfter exempelvis fram sådana drag hos Kristina som tolkats som negativa, till exempel hennes oförmåga att styra riket och hur hon brutit löften. I signaturen Mittas text lägger examinanden märke till den positiva moderna kvinnouppfattningen, till exempel genom det beskrivna agerandet och utseendet. I Kolbes text upptäcker examinanden en betoning av den starka tanken om europeiskhet som överskrider nationalstaternas gränser, typisk för 1900-talets sista år.

Utifrån dessa observationer kan examinanden hänvisa till några kulturella förändringar under 1900-talet, till exempel ifrågasättandet av monarkierna, religionens minskade betydelse, förändrade förväntningar på kvinnorollen och ett framhävande av en europeisk identitet, till exempel i och med EU. Examinanden håller sig tydligt till en 1900-talskontext i sitt svar.

I ett berömligt svar granskar examinanden samtliga textutdrag mer detaljerat i en käll- och samtidskontext och diskuterar varför uppgifter om drottning Kristina under olika tider har använts genom varierande tolkningar och genom att sätta fokus på olika aspekter. Dessutom ska examinanden i sitt svar fästa uppmärksamhet vid de respektive dokumentens natur som källa: Käkikoskis text är ämnad för skolundervisning, Mittas text är en filmrecension i en tidskrift och Kolbes text är tagen ur en biografi.

I ett gott svar presenterar examinanden en översikt över älvarnas betydelse i Finlands ekonomiska historia för hela den tidsperiod som uppgiften täcker. Examinanden behandlar älvarnas betydelse som farleder och handelsrutter där människor, tillgångar och innovationer transporterades mellan kusten och inlandet. Examinanden beaktar att vägnätet under uppgiftens tidsperiod var ganska begränsat och att järnvägarna började byggas först mot slutet av perioden. Faktorer som kan behandlas är bland annat fiske, tjärhandelns betydelse och grundandet av sågar vid älvmynningarna samt stockflottning. Älvarnas forsar var viktiga energikällor, bland annat för vattenkvarnar och kraftverk.

Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar. På bild 5.A syns exempelvis en båt som transporterar tjära och på bild 5.B sågvaror som i Kotka hamn inväntar transport ut på världsmarknaden. Det förutsätts inte att bilderna används exakt.

I ett berömligt svar analyserar examinanden älvarnas ekonomisk-historiska betydelse djupare och mer omfattande. Hen kan exempelvis ta upp tjärhandelns betydelse för Finlands ekonomi. Tjäran skapade välstånd både i städerna och på landsbygden. Utnyttjandet av älvarna bidrog emellertid också till en obehärskad exploatering av naturtillgångarna. Examinanden diskuterar trädförädlingsindustrins betydelse för Finlands ekonomi under den senare hälften av 1800-talet och kan koppla älvarna och vattenlederna till denna kontext. Hyggena och stockflottningen hämtade pengar till landsbygden. Penningekonomin utvecklades och lantgårdarna blev förmögnare. Den ökade köpkraften gav upphov till markaffärer och ekonomisk driftighet i inlandets kyrkbyar och lantgårdar. Examinanden kan också närma sig temat ur ett lokalhistoriskt perspektiv.

I ett gott svar ges några exempel på kolonialismens och imperialismens effekter på en europeisk stat som ägde kolonier. Sådana stater är exempelvis Storbritannien, Frankrike, Portugal, Spanien, Italien, Belgien, Danmark och Sverige. Också Ryssland kan i uppgiften behandlas som en europeisk kolonialmakt. Exemplen kan vara nutida eller historiska, från tidsperioden slutet av 1400-talet till 1900-talet. Specifikt kan examinanden granska kolonialismens och imperialismens effekter på till exempel välståndet i moderlandet och beskriva spåren efter kolonialismen och imperialismen i det ekonomiska livet och den byggda miljön eller effekterna på moderlandets befolkning, såsom hur migration från moderlandet till kolonierna eller tvärtom har återspeglats i moderlandets demografi. Kulturella följder av migrationen kan bland annat vara språklig och religiös mångfald i moderlandet i dag, medan ekonomiska effekter kan vara migranternas agerande i näringslivet, ibland särskilt i vissa sektorer, exempelvis som småföretagare. Kulturella effekter kan granskas också i tankesätt som fortlever i det tidigare moderlandet, där moderlandet, dess befolkning och dess kolonialhistoria ses i mycket positiv eller negativ dager. I vissa länder har detta inbegripit hätska tvister om olika sätt att presentera historien, historiska minnesmärken och liknande historiepolitiska frågor.

I ett berömligt svar ges mer mångsidiga exempel på effekterna och de behandlas på ett analytiskt och insiktsfullt sätt. I svaret kan examinanden också lyfta fram att effekterna kan ha varit motsägelsefulla och de kan ha gett moderlandet exempelvis ekonomisk nytta men också utgifter under olika skeden. Effekterna kan också ha förändrats under tidens gång så att de blivit mer positiva eller negativa ur moderlandets synvinkel än de ursprungligen uppfattades. Till exempel kunde man tidigare förhålla sig positiv till människor som migrerade från kolonierna till moderlandet eftersom de sågs som en nationalekonomisk arbetskraftsresurs, men senare kan man ha förhållit sig avvisande på grund av förändrade ekonomiska strukturer. Ett berömligt svar har ett genomgående analytiskt grepp och effekterna motiveras utifrån historiska fakta.