Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

Uppgiften handlar om grundbegreppen i livsåskådningskunskapen. Beskrivningen av ett gott svar är formulerad på grundval av den tredelning som Ilkka Niiniluoto har gjort känd: världsbild, världsåskådning och livsåskådning. I ett gott svar kan examinanden också närma sig uppgiften från någon annan synvinkel, så länge begreppen är tydligt definierade.

Niiniluotos definitioner har väckt kritik för att inte tillräckligt väl ta i beaktande till exempel olika tänke- och handlingssätt. Hans definitioner betonar de aspekter av de tre begreppen som kan uttryckas språkligt. På sätt och vis verkar Niiniluoto tänka att världsbilden, världsåskådningen och livsåskådningen helt och hållet går att uttrycka som satser vars sanning människorna har bundit sig vid. På senare tid har religionsvetenskapen betonat till exempel den levda tron, som avser hur religionen omsätts i vardagslivet. Det viktigaste i den levda tron är inte nödvändigtvis vissa trossatser utan hur människor tänker, hur de förhåller sig till olika saker och hurdana seder, handlingssätt och erfarenheter de har. Examinanden kan också definiera åskådningsbegreppen på ett sätt som bättre uppmärksammar åskådningarnas handlings- och erfarenhetsdimensioner och betonar dem.

I grunderna för gymnasiets läroplan från 2015 (GLP15) hänger uppgiften samman med punkten ”begrepp som anknyter till världsåskådning, världsbild och livsåskådning, deras inbördes samband och roll i den egna livsåskådningen” i kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1).

Queen är ett engelskt rockband som grundades 1970. Bandet verkade aktivt fram till 1991, då solisten och frontfiguren Freddie Mercury dog i aids. På 2010-talet har bandet turnerat tillsammans med Adam Lambert.

Videon är en parodi på det enformiga radhuslivet och de förstelnade könsroller som associeras med det. Friheten representeras bland annat av dörren som öppnar sig från den trånga lägenheten: bakom den öppnar sig en annorlunda värld. Frihet betyder också att frigöra sig från lögner. Friheten kopplas till förälskelse och framför allt till att hitta den äkta kärleken. I slutet av videon förvandlas kärleken dock till en boja som berättaren vill frigöra sig från. Frihet framställs som ett villkor för ett gott liv, och för att nå den måste man lösgöra sig från det invanda.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”människorelationer, könsroller och sexualitet” och ”olika uppfattningar om ett gott liv” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2).

I uppgiften ska examinanden granska olika aspekter på dyra läkemedelsbehandlingar ur såväl individens som samhällets perspektiv. Examinanden kan koncentrera sig grundligare på några aspekter eller gå in på så många olika aspekter som möjligt i mindre omfattning.

En viktig faktor ur individens perspektiv är livskvaliteten. Om livskvaliteten även efter en läkemedelsbehandling förblir dålig finns det inte nödvändigtvis skäl att förlänga livet ens från individens egen synvinkel. Ett annat perspektiv är individens delaktighet i samhället. Det här innebär bland annat att människan är förmögen att handla som en aktiv medborgare i samhället. I det ingår också förmågan att arbeta och genom det delta i samhällets utgifter som skattebetalare, att inte bara vara ”nettomottagare”.

Kvaliteten på livet och nyttan som läkemedlen ger är viktiga faktorer också ur samhällets synvinkel. I materialet talas det om ”kvalitetsjusterade levnadsår” som används för att bedöma en läkemedelsbehandlings lönsamhet. För samhället är det viktigt att de begränsade resurserna används så effektivt som möjligt, inte bara i hälsovården utan också på andra områden. I en värld med begränsade resurser måste man prioritera. Då är den centrala frågan på vilka grunder prioriteringen görs. Prioriteringen handlar också om de andra samhällsmedlemmarnas behov och rättigheter. Man kan fråga i vilken omfattning och upp till vilken gräns samhället kan eller ska använda skattemedel till mycket dyra läkemedelsbehandlingar. Alla medel kan inte användas till hälsovård, för samhället har också andra väsentliga utgiftsposter som är viktiga för människors liv och utkomst, till exempel utbildning och socialservice.

Att behandla alla människor likvärdigt och att minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper är viktiga faktorer för såväl individen som samhället. Ur samhällets synpunkt kan examinanden också diskutera om det är värt att satsa forskningsresurser på behandlingen av vissa sällsynta och ytterst svårbotade sjukdomar, om och när man vet att medicinen kommer att bli extremt dyr. Frågan är relevant, även då ett privat läkemedelsföretag har hand om forskningen, eftersom deras huvudsakliga kunder är sjukhusen, som finansieras med skattemedel. Kan man tänka sig att det finns eller borde finnas någon gräns för den medicinska vetenskapens utveckling i det här avseendet? Om samhället vill måna om välfärdsstaten och hälsovårdens bärkraft måste man kanske sätta någon form av gränser för forskningen eller åtminstone för utnyttjandet av resultaten av den. Även det här är i grunden en prioriteringsfråga.

I ett gott svar är det ändamålsenligt att granska dyra läkemedelsbehandlingar ur både individens och samhällets perspektiv med beaktande av de mänskliga rättigheterna och människovärdet.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden med hjälp av materialet ska analysera olika aspekter på dyra läkemedelsbehandlingar ur individens och samhällets synpunkt. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar identifierar examinanden två faktorer som hör till ämnesområdet ur antingen individens eller samhällets perspektiv, eller en ur vartdera perspektivet.

I ett 10-poängssvar kan examinanden ange flera faktorer som hör till ämnesområdet och kan behandla dem ur både individens och samhällets perspektiv. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett 15-poängssvar analyserar examinanden på ett mångsidigt och följdriktigt sätt olika aspekter förknippade med temat, ur både individens och samhällets perspektiv. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar förslagsvis genom att i större omfattning relatera det till en samhällelig debatt om prioriteringar eller genom att visa att hen förstår att individens och samhällets perspektiv har många dimensioner.

I GLP15 hänför sig uppgiften till punkterna ”det privata och det offentliga” och ”samhällsstrukturer och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa grunder påverkar individens liv” i kursen Individen och samhället (LK3).

I sin tecknade serie återger Warda Ahmed kommentarer som människor kan få av andra på grund av sitt utseende eller sitt namn. Uttalandena är korta och ofta är det möjligt att den som sagt dem inte har menat något illa. Ändå faller det sig naturligt att tolka att kommentarerna bottnar i diskriminerande attityder och antaganden. Psykiatern Chester M. Pierce myntade termen mikroaggression för att beskriva sådant beteende som skildras i serien, men examinanden behöver inte känna till termen. I ett gott svar visar examinanden dock att hen förstår vad termen rasifierad i den tecknade seriens rubrik betyder i sammanhanget. Termen hänvisar till en individ som representant för sin förmodade ras eller etniska härkomst, varmed människans personliga egenskaper förbigås.

I bakgrunden till rasistiska förmodanden finns ofta stereotypa uppfattningar eller normer om att bara ett visst slags beteende eller vissa slags människor kan accepteras eller är ”normala”. Ibland kan antagandena vara av typen ”upplevelserna av diskriminering saknar grund” eller ”människor har olika värde”. I ett gott svar kan examinanden diskutera bakgrundsantaganden av den här typen och beskriva hur de kan ta sig uttryck i en människas beteende.

Det finns grovt taget två anledningar till att antagandena bakom rasistiskt tänkande är problematiska. För det första är de inte sanna och för det andra grundar de sig på moraliskt tvivelaktiga värden. I ett gott svar kan examinanden bland annat genom motexempel visa att stereotypierna inte stämmer. Hen kan också påpeka att det enligt dagens vetenskap inte finns några biologiska raser.

Att diskriminering är omoraliskt har motiverats bland annat med att den bygger på antagna kollektivt delade egenskaper, som inte ger tillförlitlig information om en individs egna egenskaper, såsom intelligens eller moral. Vidare kan en människa inte viljestyrt ändra sådana egenskaper som hudfärg, och därför grundar de sig inte på individens förtjänster. Examinanden kan i det här sammanhanget hänvisa till exempel till förklaringarna om de mänskliga rättigheterna som en moraliskt hållbar värdegrund som fördömer rasism. Det faktum att förklaringarna är allmänt accepterade talar för värdegrundens relevans.

I ett gott svar definierar examinanden rasism åtminstone indirekt: det ska framgå att hen har en klar förståelse av rasismens natur. Rasism behöver inte grunda sig på antaganden om raser, utan också etnisk diskriminering räknas som rasism. Det betyder att diskriminering av människor till exempel på grund av språk, kultur, religion, härkomst, nationalitet, identitet eller fosterland är rasism. Rasism tar sig uttryck i människors attityder och i samhällets maktförhållanden och strukturer. Det väsentliga är att vissa människogrupper blir systematiskt avvisade eller satta i en sämre ställning än en annan människogrupp eller andra människogrupper.

Svaret är en essä, där examinanden ska diskutera olika uppfattningar som ligger bakom ett rasistiskt tänkande och det problematiska i dem. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar anger examinanden några synpunkter på antaganden som ligger bakom rasistiskt tänkande och det problematiska i dem. Alternativt kan examinanden ge minst ett exempel på ett rasistiskt antagande och beskriva det problematiska i det.

I ett 10-poängssvar anger examinanden minst två antaganden som ligger bakom rasistiskt tänkande och redogör förståeligt för hur de är problematiska. Examinanden ska utnyttja materialet i sitt svar.

I ett 15-poängssvar diskuterar examinanden mångsidigt och följdriktigt antaganden som ligger bakom rasistiskt tänkande och det problematiska i dem samt ger exempel som stöd för sitt resonemang. Examinanden ska utnyttja materialet i sitt svar.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att diskutera historiska eller samhälleliga förutsättningar för rasism.

I GLP15 hänför sig uppgiften till punkten ”etnocentrism och rasism samt ömsesidig respekt och jämställdhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv” i kursen Kulturens påverkan på människans åskådning (LK4)

Uppfattningen om döden och ett eventuellt liv efter döden kan ses som en del av människosynen. I det följande presenteras några observationer om sådana uppfattningar, förknippade med en rad religiösa och icke-religiösa åskådningar. I ett gott svar redogör examinanden mer ingående för de uppfattningar hen valt och visar på likheter och skillnader mellan dem.

I de abrahamitiska religionerna, det vill säga judendomen, kristendomen och islam, tror man att människan kan bli frälst eller fördömd efter sin död. Med frälsning menas att människan uppnår ett liv med Gud medan fördömelsen avser en slutgiltig och smärtfylld separation från Gud. På det här sättet fortsätter människans liv också efter döden. Det råder dock delade meningar mellan och även inom religionerna bland annat om vad frälsningen förutsätter i praktiken. Det finns också olika uppfattningar om huruvida den eventuella uppståndelsen efter den världsliga döden är kroppslig eller enbart själslig och vad som händer med människans identitet vid uppståndelsen. De kristna kyrkorna har bedrivit ett ekumeniskt arbete för att föra de kristna kyrkosamfunden närmare varandra. Ett exempel är de lutherska och romerskkatolska kyrkornas försök att förlikas i fråga om rättfärdiggörelsen, det vill säga evig frälsning. De löste meningsskiljaktigheten genom att underteckna en gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran i Augsburg 1999.

Enligt den hinduistiska uppfattningen återföds människan efter sin död som ett annat levande väsen i enlighet med karmalagen. I den antas att en individs existens vid olika tidpunkter är en följd av hens tidigare handlingar antingen i det här livet eller i individens föregående liv. Hinduerna har av tradition tolkat karmalagen i en social kontext: de fattiga bär själva skulden för sin misär, men att hjälpa dem kan föra med sig god karma. Buddisterna tror, i motsats till hinduerna, inte på själavandring utan framhåller att livets mening är att uppnå upplysning, det vill säga nirvana. Enligt buddisterna är livet lidande som människan ska frigöra sig från genom att släcka sina begär. Det här lyckas man med genom att vandra den åttafaldiga väg som Siddhartha Gautama undervisar.

I många kulturer tros förfäderna leva vidare efter döden. Den här föreställningen finns till exempel i religionerna i antikens Grekland och Rom, i den religion karaktärerna i Kalevala utövar och i samernas religion. Människorna kan dyrka förfäderna, offra till dem och fråga dem till råds. Förbindelserna mellan levande människor och gudar och döda anfäder sköttes av särskilda offerpräster eller schamaner som hade hemlig kunskap om förutsättningarna för kontakten. I litteraturen finns många slags skildringar av resan till livet efter döden. Till exempel i Homeros Odysséen beskrivs Odysseus besök i dödsriket på hans hemfärd från kriget i Troja.

I ett antal ”nya religioner” som vuxit fram på 1900-talet ingår nytolkningar av en del föreställningar om livet efter döden som funnits i äldre religioner eller andlighet. Ett exempel är wiccarörelsen, som uppstod i Storbritannien på 1940-talet. Den har tagit influenser bland annat från vissa naturreligioner, schamanismen och spiritualismen.

Den teknologiska utvecklingen har också gett näring åt människors tro på ett evigt liv. I kryoniken förvarar man människor, djur eller organ nerfrysta i extremt låga temperaturer i hopp om att de ska kunna tinas upp i framtiden och eventuellt leva vidare i evighet.

Tron på ett liv efter döden i synnerhet i form av själavandring har också ingått i den pythagoreiska och platonska filosofiska traditionen. I den epikureiska och aristoteliska filosofiska traditionen har man tvärtom förhållit sig avvisande till tanken på själens odödlighet, eftersom själen ansågs vara bestå av materia eller åtminstone vara beroende av kroppen. I och med att kroppen förstördes ansågs också själen göra det. Skeptikerna har tvivlat på ett liv efter döden och de flesta existentialister har betonat livet före döden.

Examinanden kan också behandla döden ur naturvetenskaplig synvinkel. Alla levande organismer har en arttypisk livslängd. Biologiskt sett betyder döden att organismen faller sönder. När människan dör upphör andningen och hjärtverksamheten, cellerna får inte längre syre och slutar fungera. Kroppen förlorar sin värme och stelnar. Så småningom börjar nedbrytarorganismer utnyttja kroppen som näring. När kroppen förmultnar blir den på så sätt byggmaterial för nya levande organismer. Det är så naturens kretslopp fungerar.

I biologisk bemärkelse är individerna inte ens i bästa fall lika långlivade som arterna, som inte är eviga de heller. Individerna kan dock föröka sig och därmed föra vidare en del av sin arvsmassa till sina avkomlingar. I den här bemärkelsen kan människans liv fortsätta också efter hennes död.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska jämföra några religiösa och icke-religiösa uppfattningar om människans död och eventuella liv efter döden. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden några observationer om en religiös eller icke-religiös uppfattning om människans död och eventuella liv efter döden.

I ett 10-poängssvar jämför examinanden någon religiös och icke-religiös uppfattning om människans död och eventuella liv efter döden.

I ett 15-poängssvar ska examinanden mångsidigt och följdriktigt jämföra någon religiös och icke-religiös uppfattning om människans död och eventuella liv efter döden.

I ett svar värt toppoäng visar examinanden på en ingående kännedom om de religiösa och icke-religiösa uppfattningar som hen har valt och placerar dem i ett meningsfullt historiskt, socialt eller samhälleligt sammanhang.

I GLP15 hänger uppgiften samman med punkten ”grundläggande existentiella frågor – – död” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2).

I ett gott svar motiverar examinanden varför de fenomen som Helsingin Sanomat valt ut är viktiga ur ett åskådningsperspektiv. I varje ämnesområde ingår en förändring i samhället, teknologin, miljön eller människors föremål för intresse. Det viktiga är att fästa uppmärksamhet vid förändringen och dess betydelse för åskådningarna. Nedan ges en kort beskrivning av varje samtalsämne utan att ta ställning till dess betydelse.

Klimatförändringen hör säkert till de allra mest centrala problemen med tanke på mänsklighetens och hela jordens framtid. Klimatförändringen påverkar människornas levnadsförhållanden, och det krävs åtgärder för att bekämpa den. Både förändringen av levnadsförhållanden och klimatåtgärderna har betydande effekter på människornas handlingsmöjligheter. Människorna måste lära sig att handla på ett nytt sätt och i både sin egen verksamhet och staternas beslut ta hänsyn till det globala perspektivet. Det här förutsätter en grundläggande förändring i människornas attityder och i hur de ser världen och sig själva som delar i den.

Veganism och matretorik kan kopplas både till individens eget liv, till exempel genom en betoning på hälsa, och till samhälleliga aspekter såsom klimatförändringen eller djurens rättigheter. Om examinanden behandlat ämnet med utgångspunkt i individens hälsa och kontroll över sitt eget liv kan svaret även beakta faktorer som beskrivs i den senare punkten ”Träning och självmätning”.

Robotik och artificiell intelligens förändrar människornas förståelse av sin egen livsmiljö och av världen på ett betydande sätt. De underlättar livet på många områden men för också med sig nya risker. De kräver att människor lär sig nya färdigheter men också att samhället är alert när det gäller vad man kan och vill använda teknologin till, i vilken riktning den ska utvecklas och på vilka eller vems villkor.

Religionernas minskade betydelse och new age-andlighetens uppsving kan ses som ett fenomen där olika alternativa former av andlighet har ersatt de traditionella religionerna. I stället för traditionella trosläror betonar de här rörelserna individuell mognad och individens val, som ändå oftast kopplas till någon tradition med filosofisk eller religiös prägel. I Helsingin Sanomats artikel som är källan till materialet för uppgiften förknippas riktningen med självhjälpsguider, astrologi och rentav med häxkonst, men den kan också ses som ett nytt sätt att söka andlighet i stället för det som religionerna erbjuder.

#Metoo och kulturell appropriering är viktiga ämnen såtillvida att de ifrågasätter rådande förfaranden och antaganden som betraktats som ”normala” i samhället. De här förfarandena verkställer ofta de privilegierades tänkesätt och med dem förenligt agerande i samhället. Att ifrågasätta och förändra rådande normer är en del av den ständiga kampen för en verklig likvärdighet i samhället och i världen.

Den postfaktiska eran syftar på debatten om vilken betydelse som undersökt och verifierad kunskap ges, särskilt i det samhälleliga beslutsfattandet. Examinanden kan anknyta den här tematiken exempelvis till falska nyheter, propaganda och spridningen av felaktig information i sociala medier men också till vetenskapens och sanningens betydelse. Även på det här ämnesområdet är det väsentligt att temat behandlas med utgångspunkt i individers åskådningar och förändringar i samhället.

Examinanden kan greppa också ämnesområdet Bloggar, Youtube och påverkare i sociala medier från samma synvinkel, det vill säga påverkan och verifierad kunskap. I sociala medier kan man sprida väldiga mängder information, och därför vill makthavarna i många slutna samhällen lägga band på de här mediernas kanaler. Samtidigt sprids också de ovan nämnda fenomenen falska nyheter, hatretorik och många former av osaklig kommunikation via sociala medier. I sin enklaste form ger de här kanalerna dock människor möjlighet att följa innehåll som intresserar dem. Förvisso kan även det här kritiseras med att sociala medier skapar bubblor av likasinnade, där man inte vill se – för att inte tala om att förstå – dem som tänker annorlunda.

Flyktingkrisen i Europa kan kopplas till en större debatt om global rättvisa. Viktiga frågor i den är bland annat i vilken mån den rådande ojämlikheten i olika samhällen är ett resultat av strukturell ojämlikhet och i vilken mån staterna borde ta ansvar för förhållanden i andra stater. Examinanden kan också fråga om det inte är alla nationers skyldighet att hjälpa offer för krig eller förföljelse. Den flyttningsrörelse som är att vänta till följd av klimatförändringen kommer sannolikt att förstärka flyktingtematiken. Tänkesätten som rör flyktingskap kräver kanhända just därför en grundläggande förändring också i människors och samhällens tankemodeller.

Träning och självmätning hänger samman med fokuseringen på människans kontroll över sitt eget liv. Trenden kretsar kring att observera och mäta sig själv, att uppnå mål i fråga om kroppskontroll samt hälsa och sunda levnadsvanor. Den kan också ses ur ett negativt perspektiv: trenden förstärker en viss sorts norm för utseende och livsstil och stämplar mer än förut dem som avviker från normen som på sätt och vis misslyckade.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska välja två av fenomenen på Helsingin Sanomats lista som hen anser vara särskilt viktiga och diskutera deras betydelse med utgångspunkt i förändringen av åskådningar. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden någon relevant synpunkt på ett av listans fenomen eller spridda synpunkter på två fenomen.

I ett 10-poängssvar behandlar examinanden två fenomen och motiverar varför de är viktiga ur perspektivet för förändringen av åskådningar.

I ett 15-poängssvar behandlar examinanden två fenomen och motiverar mångsidigt och följdriktigt varför de är viktiga ur perspektivet för förändringen av åskådningar.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att betrakta de fenomen hen valt ur individernas och samhällets perspektiv eller genom att relatera sitt svar till en mer omfattande historisk, kulturell eller samhällelig utveckling.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”vändpunkter gällande människans världsbilder och världsåskådningar samt tekniska genombrott som påverkat människans uppfattning om världen och sig själv” och ”framtidsforskning, artificiell intelligens, humanism, transhumanism och kritik av dessa med stöd av de nyaste forskningsresultaten” i kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6).

Tove Janssons (1941–2001) bokserie om mumintrollen har beskrivits som humoristisk, bohemisk och tolerant till sin stil, men böckerna behandlar många svåra teman, såsom döden, existentiella kriser och ensamhet. Den mycket omtyckta bokserien har fascinerat såväl barn som vuxna läsare. Pappan och havet är en av de mest kända böckerna i serien. Dess gestalter och mångfasetterade berättelse har tolkats i många akademiska och populära texter och verk, på vilka materialet 7.B tjänar som ett exempel. Sedan 2020 har inrikesministeriet rekommenderat att flaggorna hissas på Tove Janssons födelsedag den nionde augusti till hennes och den finländska konstens ära.

I GLP15 hänger uppgiften samman med kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), i synnerhet punkterna ”grundläggande existentiella frågor: människorelationer” och ”olika uppfattningar om ett gott liv samt vilken roll andra människor, djur och miljö spelar i ett gott liv”.

I inledningen till uppgiften definieras pacifism å ena sidan som fredstanken, å andra sidan som icke-våld som ideal. Ordets etymologi (latinets pax ’fred’, facere ’göra') talar för den förra tolkningen, men många kända pacifister, såsom Mohandas Gandhi, har också bundit sig vid den senare innebörden. Man kan också skilja mellan olika grader av pacifism: i absolut pacifism accepteras inga former av krig eller våld, medan den relativa pacifismen motsätter sig till exempel anfallskrig och våld mellan civila men godkänner att statsmakten vid behov inleder försvarskrig och att samhällets inre ordning upprätthålls med kraftåtgärder. I ett gott svar beaktar examinanden pacifismens mångtydighet som nämns i inledningen till uppgiften. Andra relevanta distinktioner, som skillnaden mellan absolut och relativ pacifism, kan ses som en förtjänst.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkten ”olika världsåskådningar – till exempel sekulära, religiösa, politiska och livsstilsrelaterade ” i kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1), punkten ”människovärdet, mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2) samt till punkten ”global rättvisa och en hållbar utveckling som moraliska och politiska villkor” i kursen Individen och samhället (LK3).

Albert Camus (1913–1960) räknas ofta till existentialisterna, trots att benämningen inte godkändes av honom själv. Materialet till uppgiften är ett utdrag från essän ”Ett absurt resonemang” (originaltiteln är ”Myten om Sisyfos”). Essän behandlar frågan om livets mening, som utgjorde kärnan såväl i Camus filosofi som i hans eget tänkande.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1), i synnerhet punkten ”olika världsåskådningar – till exempel sekulära, religiösa, politiska och livsstilsrelaterade – samt undersökning av deras särdrag och utgångspunkter med hjälp av olika vetenskapliga verktyg” och kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), i synnerhet punkten ”natur- och humanvetenskapliga, sekulära och religiösa, filosofiska och populärkulturella människosyner och -ideal”.