Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

23.9.2021

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 11.11.2021

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Provet i geografi mäter hur självständigt examinanden behärskar geografisk kunskap och geografiska färdigheter samt förmågan att tillämpa dessa i den kontext som uppgiften kräver.

Uppgifterna i provet är mångsidiga

En del av uppgifterna utgår från att examinanden behärskar omfattande ämnesområden. Svaret på sådana uppgifter ska oftast ges i essäform. Ämneshelheten i essäsvaren ska ha en disposition och vara logiskt uppbyggd när det gäller faktainnehållet. Det kunskapsinnehåll som krävs i uppgiften ska sättas i ett större faktasammanhang. Examinanden ska behandla orsakssambanden sakligt ur olika synvinklar och påståendena ska motiveras på ett åskådligt sätt. Kunskapsinnehållet, motiverade ställningstaganden och åsikter ska kunna särskiljas från varandra.

Uppgifterna baserar sig ofta på material som till exempel kartor, geodata, bilder, videor, statistik, diagram, scheman eller texter. Examinanden ska tolka materialet och använda det på ett rationellt sätt och hänvisa till materialet i svaret.

Uppgifterna kan också kräva att examinanden processar kunskap, exempelvis bearbetar material, räknar och analyserar, ritar, skapar diagram och andra typer av scheman samt gör markeringar på en färdig bild. I uppgifterna bedöms examinandens förmåga att använda verktyg typiska för ämnet geografi på ett ändamålsenligt sätt.

Utgångspunkter för en bedömning av svaren

Examinanden ska svara på de frågor som ställs i uppgiften. Uppgiften kan till exempel innebära en jämförelse, uppskattning, analys och diskussion eller olika framställningssätt. Detta poängteras även i bedömningen. I synnerhet i uppgifter med tillämpning och i uppgifter som kräver att examinanden utvecklar tankegången värdesätts kreativ problemlösningsförmåga och idérikedom. På en del uppgifter ska examinanden också kunna svara kort och koncist, och då sänker ett alltför långt svar antalet poäng.

Svarets längd och mängden kunskapsinnehåll är inte meriterande i sig, i synnerhet inte om svaret är oväsentligt med beaktande av uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Svarets värde minskar även om det finns klara sakfel i svaret eller om tankegången är oklar eller inexakt. Ett ologiskt eller felaktigt sätt att använda begrepp sänker också antalet poäng.

Andra faktorer som inverkar negativt på svarets värde är om det helt eller huvudsakligen bygger på åsikter, om samma innehåll upprepas flera gånger eller om materialet använts på ett olämpligt sätt eller inte alls har beaktats. Bedömningen ska dessutom fästa uppmärksamhet vid svenskan i facktexten, med särskilt fokus på att examinanden behärskar det finlandssvenska namnbeståndet och begreppsapparaten på svenska.

Anvisning för uppgiftsspecifik poängsättning

Varje uppgift har en egen anvisning för bedömning och poängsättning där man preciserar vad som ska bedömas och definierar hur poängen i respektive uppgift ska fördelas. Den uppgiftsspecifika anvisningen inleds med en allmänt hållen beskrivning där de viktigaste bedömningsgrunderna ingår. Därefter följer en mer detaljerad anvisning för poängsättningen som preciserar det sakinnehåll och de prestationer som krävs i svaret.

Om det gäller en uppgift med flera delmoment preciseras poängsättningen av varje delmoment för sig (1.1, 1.2, 1.3 osv.). Om det gäller ett essäsvar ska anvisningen beskriva vad som är viktigt och hur poängen fördelas. Om uppgiften kräver att examinanden processar information och använder verktyg beskrivs poängsättningen av respektive prestation för sig.

Del 1: 20-poängsuppgift

1. Platser på världskartan 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om områden och förmåga att läsa kartor på en global nivå samt hur väl examinanden känner till geografiska fenomen. Rätt svar 2 p., fel svar -1 p., inget svar 0 p.

1.1 Medelhavsvegetation. Vinodlingsområde. 2 p.

Rätt svar: F. Australiens sydvästkust hör till zonen med medelhavsvegetation. På området idkar man vinodling. F är den enda platsen som märkts ut på kartan där båda kraven uppfylls.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (2 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.2 Orkaner når området årligen. Enpartisystem som styrs av det kommunistiska partiet. 2 p.

Rätt svar: C. Tropiska cykloner som i det här området kallas orkaner når Kuba årligen. I området med orkaner är Kuba den enda staten med ett enpartisystem som styrs av det kommunistiska partiet.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (2 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.3 Skärningspunkten mellan nollbreddgraden (0°) och den internationella datumgränsen. Ligger i ett vattenområde. 2 p.

Rätt svar: M. Punkten M ligger på nollbreddgraden, det vill säga på ekvatorn i mitten av Stilla havet på längdgrad 180 som utgör datumgränsen.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (2 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.4 Stat som utgörs av en öbåge. Statens folkmängd är över 120 miljoner. 2 p.

Rätt svar: L. Japanska ögruppen är en öbåge som uppstått vid plattornas subduktionszon. Av öbågarna som finns markerade på kartan är Japan den enda staten där folkmängden överstiger 120 miljoner.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (2 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.5 Det största avrinningsområdet i världen. Skogarna krymper kraftigt. 2 p.

Rätt svar: P. Amazonflodens avrinningsområde är världens största avrinningsområde. Skogarna i Amazonas krymper kraftigt som en följd av bland annat skogsavverkning och skogsbränder.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (2 p.)
  • Q (-1 p.)

1.6 Befolkningen hör till de snabbast växande i världen. En av jordens fattigaste stater. 2 p.

Rätt svar: K. Befolkningsökningen i Niger år 2019 var över 3,8 %. Det är den enda av platserna på kartan där befolkningen hör till de tio snabbast växande. I Indien var befolkningsökningen under samma period endast lite över 1 %. Niger är den enda av platserna på kartan som hör till de tio fattigaste staterna på jorden.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (2 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.7 Beläget på en mittoceanisk rygg. Önation. 2 p.

Rätt svar: G. Island har uppstått av stenmaterial som trängt upp vid den Atlantiska mittoceanryggen. Av östaterna markerade på kartan är Island den enda som ligger på en mittoceanisk rygg.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (2 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.8 Ung veckbergskedja. Beläget i tidszon UTC +1. 2 p.

Rätt svar: A. Alperna är en ung veckbergskedja. Av platserna på kartan är Alperna den enda unga veckbergskedjan som ligger i tidszon UTC +1 eller ungefär 15° öst om nollmeridianen.
  • A (2 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.9 Den torra och svalare perioden infaller mellan december och februari. Över 80 procent av befolkningen är hinduer. 2 p.

Rätt svar: I. Sommar- och vintermonsun råder i Indien. Under vintermonsunen i december-februari är det torrt och svalt i norra Indien. Hinduism är den dominerande religionen i Indien och över 80 % av befolkningen är hinduer. Indien är den enda staten av platserna på kartan där över 50 % av befolkningen är hinduer.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (-1 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (2 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

1.10 Vulkaniskt område. Maorier ett betydande ursprungsfolk. 2 p.

Rätt svar: D. Nya Zeeland och speciellt Nordön är vulkaniska eftersom landet ligger på kollisionszonen mellan Stillahavsplattan och den australiska plattan. Av de vulkaniska områdena markerade på kartan är Nya Zeeland det enda området där maorier är ursprungsfolk.
  • A (-1 p.)
  • B (-1 p.)
  • C (-1 p.)
  • D (2 p.)
  • E (-1 p.)
  • F (-1 p.)
  • G (-1 p.)
  • H (-1 p.)
  • I (-1 p.)
  • J (-1 p.)
  • K (-1 p.)
  • L (-1 p.)
  • M (-1 p.)
  • N (-1 p.)
  • O (-1 p.)
  • P (-1 p.)
  • Q (-1 p.)

Del 2: 20-poängsuppgifter

2. Jordens befolkning 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om befolkningstillväxten på jorden, regionala skillnader i tillväxten, orsaker till befolkningsexplosionen och följderna av den pågående utvecklingen av befolkningsmängden.

2.1 Beskriv förändringen i nativitet och mortalitet då en stat övergår från fasen med långsam befolkningstillväxt till fasen med accelererande tillväxt. Diskutera vilka de viktigaste orsakerna till accelererande befolkningstillväxt är. 10 p.

Beskrivning av förändring i nativitet och mortalitet 4–6 p. Exempelinnehåll:

  • Beskrivning av förändring i nativitet (ingen förändring) där användningen av begrepp är exakt 2 p.
  • Beskrivning av förändring i mortalitet där användningen av begrepp är exakt 2 p.
  • (Definition av den demografiska transitionsmodellen eller definition av skedena i långsam eller accelererande tillväxt där användningen av begrepp är exakt 2 p.)

Beskrivning av orsakerna till accelererande befolkningstillväxt 4–6 p. (2 p./orsak, då orsaken beskrivs med motivering; 1 p./orsak för endast omnämnande).

  • Orsaker till förändring i mortalitet 2–4 p. Exempelinnehåll:
    • Utveckling inom hälsovården har sänkt mortaliteten. (2 p.)
    • Utveckling inom matproduktionen (och förvaring av mat) har sänkt mortaliteten (2 p.)
    • Utvecklingen av de sanitära förhållandena har minskat på mortaliteten (2 p.)
  • Orsaker till stagnerad nativitet 2 p., till exempel långsam förändring av kultur och levnadsvanor
  • (Att förklara accelererande befolkningstillväxt med hjälp av nativitet och mortalitet 2 p.)

2.2 Nämn ett fattigt mindre utvecklat land och ett rikt utvecklat land (annat än Finland). Beskriv hur befolkningsmängden utvecklas i de här två exempelstaterna i dag. Diskutera hurdana problem förändringen i folkmängd orsakar i de här staterna. 10 p.

Ett disponerat svar och exakt användning av begrepp samt val och omnämnande av exempelstater 2 p.

Beskrivning av befolkningstalets utveckling 4 p. (fattigt exempelland 2 p.; rikt exempelland 2 p.). Om det andra valda landet inte följer uppgiftsgivningen ges högst 2 p. Exempelsvar:

  • I ett fattigt exempelland (till exempel Niger, Syrien eller Etiopien) accelererar befolkningsökningen fortfarande och folkmängden ökar exponentiellt. Landet är i den andra fasen av den demografiska transitionsmodellen (accelererande tillväxt). (2 p.)
  • I ett rikt exempelland (till exempel Storbritannien eller Tyskland) har befolkningsökningen stannat av eller så har folkmängden börjat sjunka. Landet är i den fjärde eller den femte fasen den demografiska transitionsmodellen (avstannad tillväxt eller krympande folkmängd). (2 p.)

Beskrivning av problemen förknippade med förändring av befolkningsmängden 4 p. (fattigt exempelland 2 p.; rikt exempelland 2 p.). Ett listartat svar ger högst 2 p. Exempelinnehåll:

  • I ett fattigt exempelland belastas miljön och det råder hungersnöd, fattigdom, arbetslöshet, bristande hälsovård, oroligheter, förslumning, migration
  • I ett rikt exempelland råder brist på arbetskraft och skattebetalare

3. Biom och skogar i Förenta staterna 20 p.

I uppgiften bedöms hur väl examinanden känner till (eller förstår) hur natur- och kulturgeografiska faktorer påverkar utbredningen av skogsbiom. Examinanden bör kunna tillämpa sin kunskap på området i uppgiften, det vill säga Förenta staterna.

3.1 Namnge det biom som dominerar respektive område 1–4 (material 3.A). Beskriv kort typiska särdrag för respektive biom. 8 p.

Biomen 1 p./biom och beskrivning 1 p./biom.

Biom 1: subtropisk/ständigt grön lövskog eller subtropisk (regn)skog (1 p.)
Åtminstone ett väsentligt särdrag (högst 1 p.), till exempel:

  • Typiska subtropiska skogar är ständigt gröna skogar där en del av träden trots allt fäller sina löv till vintern.
  • Skogarna finns ofta på kontinenternas östra områden där regnmängden är rikligast under sommaren.

Biom 2: Lövskogar (sommargröna) i den tempererade zonen (1 p.)
Åtminstone ett väsentligt särdrag (högst 1 p.), till exempel:

  • Typiskt för sommargröna lövskogar i den tempererade zonen är tydliga årstider och att löven fälls till vintersäsongen.
  • Lövskogarna i den tempererade zonen har ofta avverkats för att ge rum för jordbruksmark.

Biom 3: Medelhavsvegetation/hårdbladsvegetation eller bergsvegetation (1 p.)
Åtminstone ett väsentligt särdrag (högst 1 p.), till exempel:

  • Medelhavsvegetation förekommer i områden med vinterregn där växtligheten måste anpassa sig till den torra sommarperioden.
  • Träden är ofta gröna året om och växternas blad är vaxtäckta.

Biomi 4: Barrskog (1 p.)
Åtminstone ett väsentligt särdrag (högst 1 p.), till exempel:

  • Området domineras av ständigt grön barrskog som anpassat sig till den kalla vintersäsongen.
  • Träden är höga och innehåller mycket biomassa.

3.2 Diskutera tre geografiska faktorer som påverkar skogarnas regionala utbredning i Förenta staterna. Utnyttja material 3.A i ditt svar. 12 p.

För omnämnande av en faktor eller ett fenomen som påverkar skogarnas utbredning 1 p. Beskrivning av hur faktorn eller fenomenet påverkar skogarna (1–2 p.), och koppling av svaret till Förenta staterna med hjälp av regionala exempel (1–2 p.), sammanlagt högst 4 p./faktor eller fenomen.

Exempel på faktorer eller fenomen som påverkar skogarnas utbredning:

  • Temperatur och förändringar i temperatur enligt årstid
  • Nederbörd och förändringar i nederbörd enligt årstid
  • Markanvändning (särskilt jordbruksområden och urbanisering)
  • Jordmån (särskilt näringshalt)
  • Ytformer (särskilt bergskedjor)
  • Inlandsklimat-havsklimat-gradient (klimatförhållanden)
  • Belysningszonerna
  • Havsströmmarna

Exempelsvar:
För att en skog ska växa krävs tillräcklig med fukt, det vill säga en tillräcklig mängd regn i förhållande till avdunstningen. I Förenta staterna finns det flera ökenområden, bland annat i Nevada och New Mexico i landets sydvästra och södra delar. I öknen räcker inte fukten till för att upprätthålla enhetliga skogsområden. I områden med subtropiska lövskogar som i Florida finns det rikligt med fukt året om. I områden med vinterregn som Kalifornien varierar regnmängden kraftigt mellan olika årstider. Skogarna i området har anpassat sig till förhållandena här. I norr och i bergsområdena kommer nederbörden som snö under vintern och träden är försjunkna i vila. (4 p.)

4. Förnybara energikällor 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om förnybara energikällor och problem förknippade med dem. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att producera ett linjediagram utifrån det givna materialet.

4.1 Definiera begreppet förnybar energikälla. 2 p.

För kärndefinition 1–2 p., för tilläggsinformation 0–1 p.

Till kärndefinitionen hör (1–2 p.):

  • Merparten av de förnybara energikällorna utnyttjar på något sätt energi som härstammar från solen (1 p.)
  • Snabbt förnybar i förhållande till människans verksamhet (1 p.)

Exempel på tilläggsinformation (0–1 p.). Om minst två exempel på förnybara energikällor har nämnts ges 1 poäng. Exempel på förnybara energikällor:

  • Sol-, vind-, vatten- och vågenergi samt bioenergi, jordvärme, geotermisk energi, tidvattensenergi.
  • De radioaktiva reaktionerna som sker inne i jorden producerar också förnybar energi.

4.2 I tabell 4.A presenteras användningen av förnybara energikällor i Finland 1970–2019. Gör utifrån tabellen ett linjediagram där du presenterar varje energiform med en egen linje. 6 p.

För diagrammet (linjediagram utifrån det givna materialet) ges 2 p., då diagrammet är korrekt (alla energikällor finns representerade med egna linjer).

Dessutom ges poäng för följande element:

  • Förklaringar för Y-axeln (åtminstone enhet) finns vid diagrammet. (1 p.)
  • Förklaring för X-axeln finns vid diagrammet. (1 p.)
  • Variablerna förklaras i diagrammet eller i en teckenförklaring (olika energikällor förenade med rätt färg). (1 p.)
  • Diagrammet har en logisk rubrik. (1 p.)

För fulla poäng krävs att alla ovan nämnda element är korrekta i diagrammet.

Om diagrammet avviker från ett standardlinjediagram som beskrivs ovan ges poäng enligt följande:

  • Om diagrammet är av annan typ än ett standardlinjediagram ges högst 3 p. (om förklaringar och rubriken är korrekta).
  • Om energikällorna har presenterats med egna diagram istället för i ett enda diagram avdras 2 p.

Exempeldiagram:

Exempeldiagram

4.3 Diskutera utifrån linjediagrammet du gjort vad som orsakat förändringen i småskalig träanvändning och i användning av vattenkraft i Finland under tidsperioden 1970–2019. 6 p.

För en väl beskriven förändring ges 2 p., för endast en ytligt beskriven förändring ges 1 poäng. För fulla poäng krävs att bägge energikällor beskrivs.

  • Användningen av vattenkraft ökade en aning i skiftet mellan 1970- och 80-talet.
  • Användningsgraden av vattenkraft har varit relativt oförändrad från och med 1980-talet, eftersom:
    • En stor del av vattenkraften i Finland har redan tagits i bruk.
    • Majoriteten av de ännu obyggda forsarna är skyddade.
  • Den småskaliga användningen av trä minskade betydligt på 1970-talet, då man speciellt i städer övergick från uppvärmning med ved till olje- och fjärrvärme.
  • Den småskaliga användningen av trä förblev relativt oförändrad under 1980–1990-talen då trädbaserad energi kunde produceras av överloppsved från sågindustrin.
  • På 2000-talet har den småskaliga användningen av trä ökat då den ersatt dyrare energiformer.
  • Bakom den ökade användningen på 2000-talet ligger också antagandet att småskalig förbränning av trä är klimatvänligt.

4.4 Utsläppsfrihet och konstant tillgänglighet är uppenbara fördelar med förnybara energikällor men ofta är användningen av dem också förknippad med utmaningar. Diskutera utmaningar som är förknippade med småskalig träanvändning och vattenkraft. 6 p.

För en väl beskriven utmaning ges 2 p., för endast en ytligt beskriven utmaning ges 1 poäng. För fulla poäng krävs beskrivning av utmaningar för bägge energiformer.

Utmaningar för småskalig träanvändning, till exempel:

  • Partikelutsläpp som orsakas av vedeldning i hushållen försämrar luftkvaliteten.
  • Partikelutsläpp orsakar hälsoproblem genom att till exempel höja på risken för hjärt- och luftvägssjukdomar.
  • Det uppstår sotdamm eller svart kol som kan påskynda klimatuppvärmningen genom att sänka isens och snöns albedo.
  • Den frigjorda koldioxiden förstärker klimatförändringen.
  • Framställning av brännved minskar skogarnas förmåga att binda kol.

Utmaningar för vattenkraften, till exempel:

  • Vattendammarna kan täcka stora områden. Det här orsakar skador på miljön och för lokalbefolkningen.
  • Bristande dammar orsakar fara för miljön och befolkningen som bor på översvämningsområdet.
  • Tungmetaller och näringsämnen kan ackumuleras på bottnen av dammarna och sättas i rörelse i samband med avtappningar eller olyckor.
  • Reglering av vattendrag orsakar större variationer i vattenflödet i och vattennivån än i naturliga förhållande.
  • Dammar kan till exempel utgöra hinder för vandringsfiskar.

5. Geodata i människans vardag 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om geodata och geomedia samt hens förmåga att tillämpa sin kunskap vid granskning av olika geodataapplikationer på internet och i mobila apparater.

5.1 Två huvudtyper av geodata är vektordata och rasterdata. Definiera följande tre begrepp: geodata, vektordata och rasterdata. 6 p.

För respektive begrepp ges högst 2 p.

Geodata:

För kärndefinition ges 1 poäng och för tilläggsinformation 1 poäng. I kärndefinitionen ska ingå att geodata består av både lägesdata och attributdata.

Exempel på tilläggsinformation:

  • Geodata är information om ett ställe vars position är känd och innehåller alltid en hänvisning till en viss plats eller ett visst område.
  • Lägesdata anges oftast med koordinater och attributdata kan vara vilken som helst information som beskriver målet.
  • Tack vara lägesdata är det möjlig att förena olika typer av digitala material på varandra.
  • En karta är oftast en visuell presentation av geodata.

Vektordata:

I definitionen bör begreppen ”punkter”, ”linjer” och ”områden” användas.

Exempel på definition av vektordata: Geodata i vektorformat presenterar objekten som punkter, eller flera punkter som utgör linjer eller linjer som avgränsar områden (eller polygoner). (2 p.)

Rasterdata:

I definitionen bör begreppet ”pixel” eller ”cell” användas.

Exempel på definition av rasterdata: Geodata i rasterformat är geodatamaterial i bildformat. Materialet består av regelbundna och lika stora rutor som kallas pixlar (eller celler). (2 p.)

5.2 Olika geodata-applikationer som finns till för att underlätta människans liv och vardag finns tillgängliga på internet och i mobila apparater. Nämn och beskriv två sådana geodata-applikationer som skiljer sig från varandra. Förklara för vilket ändamål de här två applikationerna är avsedda och vilka geodata de använder. 14 p.

För fulla poäng krävs en beskrivning av användningen och ändamålet för två olika geodataapplikationer.

För respektive geodataapplikation ges 6–8 p.:

  • För omnämnande 1 p.
  • För beskrivning, ändamål och material som används 5–7 p. För förklarad central observation ges 2 poäng, för endast omnämnande 1 poäng.

Exempelinnehåll:

Reseplaneraren (tjänsten):

  • Invånarna kan använda en geodataappliaktion som heter Reseplaneraren (1 p.) för att få information om kollektivtrafikens tidtabeller och rutter vilket underlättar resor i staden med kollektivtrafik. På det här viset får användaren till exempel information om var det lönar sig att byta från buss till tåg och information om hur länge resan tar. (2 p.)
  • Reseplaneraren innehåller bland annat geodata över hållplatserna som punkter i vektorformat (2 p.)
  • Reseplaneraren innehåller geodata över vägar och gator i trafiknätet som linjer i vektorformat (2 p.)

Google Maps:

  • Google Maps (1 p.) är en geodataapplikation som man kan använda för navigering och då man till exempel bekantar sig med en ny stad under en semesterresa. (2 p.)
  • Google Maps innehåller geodata om de gator och vägar som utgör trafiknätet, som linjer i vektorformat. (2 p.)
  • I Google Maps -tjänsten kan man ändra bakgrundskartan till flygfoto (eller satellitfoto) som är geodata i rasterformat. (2 p.)

Coronablinkern duger inte som exempel eftersom den inte utnyttjar positionsdata.

Del 3: 30-poängsuppgifter

6. Myrar 30 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om myrarna i Finland och hens förmåga att tillämpa sin kunskap och de tillhörande materialen för att granska faktorer som påverkar myrarnas utbredning och förekomst. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att diskutera myrarnas betydelse för naturen och för människans verksamhet.

6.1 Undersök de regionala skillnaderna i förekomsten av myrar i Finland utifrån material 6.A. Vilka naturgeografiska faktorer påverkar förekomsten av myrar i Finland? 10 p.

Beskrivning av skillnader i den regionala förekomsten 2 p./väl motiverad observation. För en ytlig beskrivning 1 p./observation. Beskrivning av de bakomliggande naturgeografiska faktorerna 2 p./väl motiverad faktor (bland annat med regionala exempel). Ytlig beskrivning 1 p./faktor.

Den regionala fördelningen av myrar 4–6 p. Exempel:

  • Myrar förekommer mer frekvent i norra Finland än i södra Finland.
  • Det finns fler myrar i Österbotten än i till exempel Insjöfinland.
  • På Åland och i Lapplands arm är ytan som täcks av myrar mindre.

Faktorer som påverkar förekomsten av myrar 4–6 p. Exempel:

  • Temperatur: Ju varmare det är desto större är avdunstningen och därmed också torrare vilket gör att det tar länge för myrar att uppstå.
  • Regnmängd: Där det regnar mycket är det fuktigare vilket gör att försumpning är mer allmänt.
  • Höjdförhållandena (topografi) och ytformer (eller jordtäckets genomsläpplighet): Platt mark är gynnsam för att myrar ska uppkomma medan backigare eller bergiga marker hindrar stora myrar från att bildas.
  • Sjöar hindrar förekomsten av myrar genom att avgränsa myrområden. Däremot kan det uppstå myrar då sjöar växer igen.
  • Landhöjning

6.2 Diskutera på vilket sätt människans verksamhet har påverkat förekomsten av myrar i naturligt tillstånd på olika områden i Finland. Du kan utnyttja material 6.B i ditt svar. 6 p.

För en väl beskriven kedja av följder som presenterar hur människans verksamhet inverkat på förekomsten av odikade myrar i naturligt tillstånd 2 p./väl beskriven följd. För en ytlig beskrivning 1 p./kedja av följder. Exempelinnehåll:

  • Bosättningens täthet: Till exempel tätare bosättning i södra Finland ökar trycket att utnyttja myrar ekonomiskt vilket minskar mängden myrar i naturligt tillstånd. Glesare bosättning i norra Finland minskar trycket att utnyttja myrar i området vilket gjort att det finns fler myrar i naturligt tillstånd där.
  • Skogsbruk: Till exempel i södra Finland har man dikat ut många myrar för skogsbruk vilket lett till färre myrar i naturligt tillstånd.
  • Jordbruk: Till exempel i södra Finland har myrar dikats ut och röjts till åkrar för jordbruk vilket lett till färre myrar i naturligt tillstånd.
  • Torvproduktion: Till exempel användningen av myrar för torvproduktion är mer ekonomiskt i södra Finland än i norra Finland eftersom torvproduktionsområdena (myrar) ligger närmare bosättning och transporterna är kortare. Därför finns det färre myrar i naturligt tillstånd i södra Finland
  • Naturskydd: Till exempel det finns betydligt fler skyddade myrar i norra Finland än i södra Finland och därför finns det fler myrar i naturligt tillstånd i norra Finland.
  • Gruvverksamhet: Till exempel i norra Finland kan gruvprojekt påverka antalet myrar i naturligt tillstånd eftersom mineral- och malmförekomster ligger under utbredda myrområden.

6.3 Diskutera myrarnas betydelse ur naturens synvinkel och för människans verksamhet. Utnyttja material 6.C i ditt svar. 14 p.

För ett svar med logisk disposition och mogen användning av geografiska begrepp 2 p.

För utnyttjandet av materialet i svaret 2 p., om minst två av exemplen på kartan i material 6.C nämnts.

För beskrivning av myrarnas betydelse sammanlagt högst 10 p.; 2 p./väl motiverad betydelse, för en ytlig beskrivning 1 p./betydelse.

För fulla poäng krävs att betydelsen behandlas ur naturens synvinkel och för människans verksamhet.

Betydelse för naturen, exempel:

  • Myrar upprätthåller naturens mångfald (biodiversitet).
  • Myrar som ackumulerar torv fungerar som kolsänkor.
  • Växt- och djurarter som förekommer på myrar är del av större näringskedjor.
  • Outdikade myrar jämnar ut vattenflödet, minskar på översvämningar och jämnar ut växlingar i vattennivån i sjöar.
  • Myrar fungerar som rast- och födoplatser för flyttfåglar under flytten.

Betydelse för människans verksamhet, exempel:

  • Friluftsliv och rekreation
  • Bär och andra naturprodukter som man kan utnyttja som föda eller på annat sätt för att främja välmående.
  • Torvproduktion
  • Användning av myrar inom skogsbruket
  • Röjning av myrar för odling

7. COVID-19-pandemins inverkan på klimatförändringen 30 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om klimatförändringen och hens förmåga att tillämpa sin kunskap och de bifogade materialen för att granska de regionala variationerna i koldioxidutsläpp samt de faktorer som inverkar på variationerna. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att diskutera COVID-19-pandemins följder för klimatförändringen.

7.1 Förklara kort vad som menas med klimatförändring. 6 p.

Exempelinnehåll: (2 p./moment med motivering; 1 p./moment utan motivering.)

  • Med klimatförändring syftar man på förändringar som sker i vädret under en lång tidsperiod (ofta 30 år). Till exempel förändringar i nederbörd och temperatur på en global eller lokal nivå.
  • Nuförtiden har människans verksamhet förstärkt växthuseffekten vilket gör klimatet varmare.
  • Orsakerna bakom klimatförändringen anses allmänt vara koldioxid som frigörs vid användningen av fossila bränslen och andra växthusgaser som frigörs i atmosfären som en följd av människans verksamhet.

En poäng kan också ges för beskrivning av en exempelföljd av klimatförändringen.

7.2 Hur varierar koldioxidutsläppen regionalt på jorden? Vilka faktorer påverkar mängden utsläpp i olika områden? Du kan utnyttja material 7.A i ditt svar. 12 p.

Exempelinnehåll: (2 p./exempel med motivering; 1 p./exempel utan motivering.)

Regionalitet (sammanlagt 4–6 p.):

  • Länder med största utsläpp av koldioxid är Kina, Förenta staterna, Indien och Ryssland.
  • I förhållande till invånarantal är de största oljeproduktionsländerna i Mellanöstern, Förenta staterna, Kanada och Australien de som orsakar de största utsläppen.
  • I utvecklingsländerna i Afrika och Latinamerika är koldioxidutsläppen mindre.
  • Mängden utsläpp växer i utvecklingsländerna men historiskt sett härstammar största delen av utsläppen från industriländer.

Orsaker bakom utsläppen (sammanlagt. 6–8 p.):

  • Förbrukning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas samt framställning av cement ökar koldioxidutsläppen. Betydande utsläppskällor är till exempel energiproduktionen, industrin, jord- och skogsbruket samt trafiken.
  • De regionala skillnaderna i välfärd och utvecklingsgrad påverkar utsläppen.
  • Förändringar i kolsänkor, till exempel skogsarealen som binder kol, påverkar också utsläppen.
  • Energiförbrukningen inom industrin och i hushållen har ökat i takt med att ekonomin utvecklats i länder i Asien. Energi produceras ofta med stenkol vilket har ökat koldioxidutsläppen.

7.3 Hurdana följder kan den globala COVID-19-pandemin (coronapandemin) ha för klimatförändringen? Behandla både positiva och negativa följder. Motivera ditt svar. Du kan utnyttja materialen 7.A–7.C i ditt svar. 12 p.

För svar med motivering 2 p./observation. För en ytlig beskrivning 1 p./observation. För fulla poäng krävs exempel på både positiva och negativa följder. Alla observationer ska kopplas till både COVID-epidemin och klimatförändringen.

Exempel på negativa följder (4–8 p.):

  • Coronapandemin har flyttat på internationella klimatmöten (t.ex. COP26) och fördröjt internationella avtal om att stävja klimatförändringen och om miljöskydd.
  • Den ekonomiska recessionen som coronapandemin orsakat i en del länder har ökat mängden verksamhet som är ohållbar för miljön, som skogsbruk i regnskogar eller investeringar i fossilindustrin.
  • Då ekonomin går dåligt finns det också mindre pengar att använda för investeringar i förnybar energi och anpassning till klimatförändringen.
  • Coronapandemin kan också ha påverkat klimatforskares verksamhet och provtagningar.
  • Coronapandemin har ökat användningen av plast, till exempel användningen av skyddsutrustning och plastförpackningar. Produktion och kassering av plast ger upphov till koldioxidutsläpp.
  • Coronapandemin har kunnat påverka hur vi förflyttar oss. Till exempel användningen av bil istället för kollektivtrafik på grund av smittorisken. Det här kan öka mängden koldioxidutsläpp från trafiken.

Exempel på positiva följder (4–8 p.):

  • Coronapandemin har på kort sikt minskat på energiförbrukningen och de globala koldioxidutsläppen vilket syns som mindre utsläpp från trafik och industri under perioder med karantän.
  • För att stimulera ekonomin efter coronapandemin har man i flera länder och till exempel i Europeiska unionen gjort upp planer för att satsa på miljövänlig energiproduktion och kollektivtrafik. Det här kan minska koldioxidutsläppen.
  • Coronapandemin ledde i en del städer till ett ökat antal resor till fots eller med cykel. Också cykelvägar förbättrades då cyklisterna ökade. Det här kan minska koldioxidutsläppen.
  • Distansarbete och reserestriktionerna minskade människornas resande vilket resulterade i en minskning för den internationella flygtrafiken och i koldioxidutsläppen.
  • Då människor vant sig vid distansarbete kan det resultera i att resebehovet minskar också i framtiden samt att koldioxidutsläppen orsakade av trafiken minskar.

8. Fiskodling i Finland 30 p.

8.1 Definiera begreppet akvakultur. 2 p.

I en exakt definition förekommer följande egenskaper:

  • Akvakultur innebär odling av organismer i vatten. (1 p.)
  • Till organismer som odlas hör bland annat fiskar, kräftdjur och vattenväxter. (1 p.; endast fiskodling räcker inte)

8.2 Diskutera vilka positiva och negativa följder en ökad fiskodling i havsområdena i Finland skulle ha för miljön och människan. 8 p.

2 p./följd, då följden beskrivits med motivering; 1 p./följd för endast en ytligt beskriven. I svaret ska både positiva och negativa följder behandlas, ur både miljöns och människans synvinkel.

Positiva följder för miljön (2 p.), exempel:

  • Tack vara fiskodling överexploateras naturliga fiskstammar inte.
  • Sjötrafik förknippad med fiske minskar vilket leder till att koldioxidutsläpp och andra utsläpp från fartygstrafiken minskar.

Negativa följder för miljön (2 p.), exempel:

  • Foder och avföring orsakar övergödning.
  • Som en följd av övergödningen blir bottnen syrefattig.
  • Områdets ekologi förändras av övergödningen och av fiskar som rymmer från odlingen.

Positiva följder för människan (2 p.), exempel:

  • Tillräckligt med fisk produceras för konsumenterna.
  • Fiskproduktionen är jämn och förutsägbar.
  • Fisk odlad i Finland är närproducerad mat.
  • Fiskodling skapar fler arbetsplatser i glesbygden.

Negativa följder för människan (2 p.), exempel:

  • Fiskodlingen begränsar övrig användning av havsområdet.
  • Fiskodlingsanläggningarna orsakar landskapsskador.
  • Övergödning försämrar användningen i rekreationssyfte och kan sänka på stugornas värde.

8.3 Material 8.A presenterar Gullkrona fjärd i Skärgårdshavet med tanke på miljön och människans verksamhet: djupförhållanden, farleder och naturskyddsområden. Diskutera hur de här tre faktorerna påverkar var det skulle löna sig att placera fiskodlingsanläggningar. 10 p.

I uppgiften ges poäng enligt följande:

Disposition och exakt användning av begrepp 2 p.

För beskrivningen av kedjan av konsekvenserna av en inverkande faktor 2–4 p., sammanlagt högst 8 p.; 2 p./ faktor om faktorn beskrivits med motivering; 1 p./faktor för endast omnämnande. Om beskrivningen av en faktor fattas ges högst 6 p. Kedjor av konsekvenser kan till exempel vara:

  • Djupförhållandena påverkar vattnets ombyte och på hur litet område näringsbelastningen verkar: djupa områden är därför bäst för fiskodling.
  • De grundaste områdena är viktigast med tanke på biodiversiteten och därför skulle fiskodling där påverka biodiversiteten mest.
  • De grundaste områdena finns i huvudsak närmast stranden. Därför är logistiken lättare att ordna där men fiskodlingen stör då mest övrig mänsklig verksamhet.
  • På farledsområden eller i deras direkta närhet är fiskodling omöjligt eller för farligt.
  • På naturskyddsområden kan det finnas begränsningar som hindrar mänsklig verksamhet som fiskodling.
  • Naturskyddsområden koncentrerar sig ofta till områden där naturvärdena är högst. Därför är naturskyddsområden inte de bästa områdena för fiskodling.

8.4 Planera och rita ett fyra kvadratkilometer (4 km2) stort område på karta 8.A som du anser att skulle lämpa sig bäst för en ny fiskodlingsanläggning. Bifoga en skärmdump av kartan du bearbetat i svarsfältet. Motivera ditt val med faktorerna beskrivna i material 8.A samt med en annan faktor. 10 p.

Den planerade fiskodlingsanläggningens läge ska beskrivas utifrån tolkning av informationen på kartan. Valet av läge ska göras genom att beskriva informationen på kartan och till exempel genom att förklara med hjälp av väderstreck och avstånd. I ett bra svar diskuteras motiveringen bakom valet av läge utifrån det läge man själv valt.

I uppgiften ges poäng enligt följande:

  • Avgränsning av området på kartan 2 p. Området ska till storleken vara ca 4 km2, med andra ord till exempel en kvadrat där sidan motsvarar två kilometer på skalstocken. (2–6 km2 godkänns)
  • Motivering med hjälp av djupförhållanden 2 p.
  • Motivering med hjälp av farleder 2 p.
  • Motivering med hjälp av naturskyddsområden 2 p.
  • Motivering på annat sätt 2 p. Motiveringar kan bland annat vara läget i förhållande till kusten, som är viktigt med tanke på logistiken.

Om området inte avgränsats över huvud taget ges sammanlagt högst 6 poäng för moment 8.4

9. Planering av en natur- och kulturstig 30 p.

I uppgiften bedöms hur examinanden klarar av att tolka terrängkartan och hitta naturgeografiska fenomen samt mål formade av människans verksamhet på terrängkartan. I uppgiften bedöms examinandens förmåga att förena informationen som kartan förmedlar med den kunskap om olika naturgeografiska fenomen och människans verksamhet som examinanden besitter. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att förstå avstånd utifrån proportioner på kartan samt hens förmåga att använda kartan som hjälp vid planering.

9.1 Rita in den rutt du planerat på terrängkartan (material 9.A) och försäkra dig om att ruttens längd är korrekt. Rutten behöver inte sluta vid samma punkt som den börjar vid. Rita och namnge också informationsskyltarnas läge på kartan. Bifoga en skärmdump av rutten du ritat i svarsfältet. 10 p.

  • För markering av platsen för respektive informationstavla på kartan 1 poäng/informationstavla. Platsen för informationstavlan bör markeras på en sådan plats på kartan att man, enligt informationen som kartan ger, därifrån kan observera det naturgeografiska fenomenet i fråga eller resultaten av människans verksamhet.
  • Att namnge eller markera målet på kartan 1 poäng/informationstavla. Målet kan markeras på kartan med ett namn eller med en bokstav, siffra eller annan symbol som examinanden hänvisar till i infotexten på informationstavlan (uppgifterna 9.2–9.5) eller i en separat teckenförklaring.

Rita rutten 2 p. enligt följande:

  • Då rutten är enhetlig och når alla mål, 1 poäng. Ruttlinjen får brytas för ett kort stycke av symboler som visar informationstavlans position. I övriga fall förutsätts att rutten är en oavbruten linje, streckad linje eller en punktstreckad linje.
  • Om ruttens längd är enligt kraven, 1 poäng. Om rutten är betydligt kortare eller längre än 1,5–2,0 km, 0 poäng (över 2,5 km eller under 1,0 km).

Exempelritning av rutten för en natur- och kulturstig samt målen (1–4) för informationstavlorna längs rutten:

9.2–9.5 Infotexterna på informationstavlorna (sammanlagt 20 p.)

För fulla poäng krävs att examinanden skriver infotexter för natur- och kulturstigens fyra informationstavlor. Två av informationstavlorna ska presentera naturgeografiska fenomen och de två resterande ska presentera människans aktivitet.

För respektive infotext på informationstavlan ges högst 5 p./informationstavla enligt följande:

  • För omnämnande av det naturgeografiska fenomenet eller människans verksamhet 1 poäng.
  • För beskrivning av målet med hjälp av geografiska begrepp 0–2 p.; förklarad central observation 2 p., för endast omnämnande 1 p.
  • För förklaring om hur målet uppstått 2–4 p.; central observation om hur målet uppstått 2 p., för endast omnämnande 1 p.

Respektive infotext bör vara 400–600 tecken lång. Om antalet tecken är fler än 700 eller färre än 300 tecken ges högst 4 poäng/infotext i fråga. Om antalet tecken är fler än 800 tecken eller mindre än 200 tecken ges högst 3 poäng/infotext i fråga.

Om examinanden har skrivit en rubrik för informationstavlan räknas tecknen i rubriken inte med i teckenantalet för infotexten.

Exempelsvar för mål med naturgeografiska fenomen och infotexter för informationstavlorna:

  • Ås (1 p.). Mål 1 är en ås som har uppstått på bottnen av eller framför mynningen av en isälv som i slutet av den senaste istiden runnit inne i inlandsisen (1 p.). På grund av sättet åsarna uppstår är de ofta smala avlånga ryggar (1 p.). Det strömmande vattnet har slitit, slipat och sorterat jordmaterialet som vattnet transporterat (1 p.). Det här leder ofta till att åsarna består av sorterade jordpartiklar, det vill säga kornstorleken är ofta den samma, till exempel sten, grus eller sand (1 p.).
  • Dödisgrop (1 p.). Mål 2 är en dödisgrop som uppstått i slutet av den senaste istiden då isblock som lossnade från inlandsisen begravdes under jordmaterial och i sinom tid smalt. Kvar blev en sänka, det vill säga en dödisgrop (2 p.). Isblocken kunde vara mycket stora och därför kan dödisgropar vara flera tiotals meter djupa med branta kanter. Flera dödisgropar kan förekomma i samma område då flera isblock begravdes. Så här uppstår ett gropigt landskap med dödisgropar (2 p.).

Exempelsvar för mål med spår av människans verksamhet och infotexter för informationstavlorna:

  • Grustag (1 p.). Människan har genom tiderna utnyttjat sand- och grusresurser för byggen. Sand och grus har bland annat behövts för konstruktion av vägar. Sand behövs också som en komponent i betong (2 p.). Människan har använt speciellt åsområden som sand och grustag eftersom smältvattnet under istiden sorterat och deponerat jordmaterialet där (1 p.). Den här typen av verksamhet går att urskilja i terrängen som branta sand- och grusgropar även flera årtionden framöver (1 p.).
  • Jordbruk (1 p.). Människan har redan i århundraden brukat jorden i Finland och samtidigt omformat landskapet. Områden som tidigare var skogbeklädda har nu röjts för jordbruksverksamhet till åkrar och betesmarker (2 p.). Fruktbara områden har röjts för jordbruk och gjort landskapet mer öppet. På de här områdena växer nu vegetation typisk för landskapet, till exempel längs åkerkanterna och på betesmarken. På grund av det här skiljer sig också landskapet på jordbruksområdena från de omkringliggande skogarna där det växer fler växtarter som trivs i skogar (2 p.).

9.2 Att skriva infotexten för informationstavlan: informationstavla 1 5 p.

För infotext på informationstavlan ges högst 5 p. enligt beskrivningar ovanför.

9.3 Att skriva infotexten för informationstavlan: informationstavla 2 5 p.

För infotext på informationstavlan ges högst 5 p. enligt beskrivningar ovanför.

9.4 Att skriva infotexten för informationstavlan: informationstavla 3 5 p.

För infotext på informationstavlan ges högst 5 p. enligt beskrivningar ovanför.

9.5 Att skriva infotexten för informationstavlan: informationstavla 4 5 p.

För infotext på informationstavlan ges högst 5 p. enligt beskrivningar ovanför.