Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

23.9.2021

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 11.11.2021

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Grunden för läroämnet hälsokunskap är mångvetenskaplighet och en övergripande uppfattning om vad hälsa är samt hälsans förutsättningar för individen, samhörigheten, samhället och globalt. Eftersom hälsa är ett mångdimensionellt begrepp ska de olika hälsotemana belysas ur olika synvinklar. Ett svar på god nivå innebär att examinanden väljer synpunkter som är väsentliga för granskningen och visar en bred kunskap om ämnet.

Realprovet i hälsokunskap förutsätter att ämnet behandlas ur många synvinklar och att examinanden behärskar självständigt kritiskt tänkande. Ett svar på god nivå förutsätter en exakt begreppsanvändning. När uppgiften kräver det ska examinanden visa att hen kan tillämpa, analysera och bedöma kunskap om hälsa och sjukdom och se kunskapen i ett bredare sammanhang. Material som ingår i uppgifterna ska utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt och examinanden ska kunna hänvisa till materialet i sitt svar. Ett svar på god nivå visar på en saklig behandling av samband, orsakssammanhang och interaktion och argumenten är tydligt och allsidigt motiverade. Svaret ska också innehålla belysande exempel och examinanden ska utnyttja aktuell information inom ramen för uppgiften. Ett svar på god nivå ska ge en allsidig och kritisk bedömning av information och olika fenomen förknippade med hälsa samt kunskapsbildningen kring hälsa.

Karakteristiskt för tolkningarna, slutsatserna och de etiska bedömningarna av hälsa är deras villkorlighet och öppenhet. För ett svar på god nivå ska examinanden alltså ta upp alternativa uppfattningar eller observera undantag och specialfall som sedan granskas kritiskt i förhållande till vår kultur och den samhälleliga situationen under olika perioder. Vid sidan av den allmänbildande karaktären hos ämnet hälsokunskap är kopplingen till personlighet och erfarenhet typisk. Erfarenhetsbaserad kunskap ska analyseras och motiveras med hjälp av teoretisk eller evidensbaserad kunskap.

Ett svar på god nivå är en strukturerad, logiskt framskridande helhet som håller sig till saken. Texten bör vara flytande och språket felfritt.

Poängsättning

Det maximala antalet poäng för respektive uppgift är 20 eller 30 poäng. Uppgifterna poängsätts utifrån hur väl examinanden behärskar faktakunskaper (del 1) eller hur väl hen behärskar dels faktakunskaper, dels informationshantering (del 2 och 3). Faktakunskaperna bedöms enligt kriterierna i respektive uppgift. Informationshanteringen bedöms enligt kriterierna i tabell 1. Faktorerna för bedömningen av informationshanteringen är likvärdiga. Medeltalet av dem ges som ett heltal.

I karakteristiken av ett svar på god nivå beskrivs det viktigaste sakinnehållet i respektive svar. Examinanden kan också få poäng för relevant information och för synpunkter som inte tas upp i beskrivningen av de specifika uppgifterna. Om det finns flera små fel i ett svar som annars ger poäng kan man dra av högst 3 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 5 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift. Om det finns ett mycket grundläggande fel i svaret kan man dra av högst 5 poäng från faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 8 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift.

Svarets längd eller antalet faktauppgifter ger inga meritpoäng om uppgifterna i svaret är irrelevanta med hänsyn till uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Text som inte hör till uppgiften beaktas inte vid bedömningen av kunskapshanteringen (tabell 1). Om svaret innehåller mycket sådant som inte hör till uppgiften kan man dra av högst 5 poäng från det totala poängtalet för svaret. Vissa uppgifter har en maximilängd för svaret. Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.

TABELL 1 Bedömningskriterier för kunskapshantering i provet i hälsokunskap
Bedömningsfaktorer för kunskapshantering0 (0) p.2 (3) p.4 (6) p.6 (9) p.8 (12) p.10 (15) p.
Användning av begrepp
Val, definition och användning av centrala begrepp
Tillbörlig användning av andra begrepp
Inga begrepp har valts eller definierats Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är godtyckliga och svaga Valen och användningen av ämnesrelevanta begrepp är bristfälliga, definitionerna är ytliga Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är i huvudsak tillbörliga Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är tillbörliga Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är sakkunniga och naturliga
Användning av information enligt uppgiften
Tillämpning, t.ex. användning, redigering, sammanställning av antaganden, utnyttjande av material Informationen har inte tillämpats, materialet har inte utnyttjats Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är torftig och svag eller en upprepning av materialet Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är ytlig Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är i huvudsak tillbörlig Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är tillbörlig Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är mångsidig och naturlig
Analys, t.ex. jämförelse, särskiljning, klassificering, påvisande av motstridigheter och undermeningar, särskiljning av relevant från irrelevant, granskning av förhållanden (samband, förhållandet mellan orsak och verkan, interaktionsmekanismer) Informationen har inte analyserats Analysen av informationen är godtycklig och torftig Informationen har analyserats ställvis och ytligt Analysen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent Analysen av informationen är mångsidig och konsekvent Analysen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull
Bedömning, t.ex. relatering, generalisering, sammanställning, utvärdering, val, genomförbarhet, verkningsfullhet Informationen har inte bedömts Bedömningen av informationen är godtycklig och torftig Informationen har bedömts ställvis och ytligt Bedömningen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent Bedömningen av informationen är mångsidig och konsekvent Bedömningen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull
Skapande, t.ex. utveckling, planering, produktion, problemuppställning och lösning, sammanställning av slutledningar Det saknas planer och modeller, inga problem har ställts upp eller lösts, slutledningar saknas Skapandet av planer och alternativa modeller eller problemuppställningarna och lösningarna är godtyckliga och svaga, slutledningarna är ungefärliga eller överdrivna Planerna och de alternativa modellerna är torftiga, problemuppställningarna och lösningarna samt slutledningarna är ytliga Skapandet av planer och alternativa modeller är i huvudsak mångsidigt, problemuppställningarna och lösningarna är i huvudsak trovärdiga, slutledningarna är i huvudsak tillbörliga Skapandet av planer och alternativa modeller är mångsidigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är trovärdiga, slutledningarna är tillbörliga Skapandet av planer och alternativa modeller är insiktsfullt och trovärdigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är övertygande, slutledningarna är logiska och strukturerade
Argumentation
Motivering av påståenden med hjälp av teorier, forskningsrön, fakta och exempel
Motiveringar saknas, motiveringarna är inte hållbara Få motiveringar, motiveringarna är ungefärliga, begränsade, överdrivna eller icke trovärdiga Motiveringar ställvis, motiveringarna är konstaterande, simpla eller ytliga, delvis brister eller fel i motiveringarna Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är i huvudsak korrekta Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är trovärdiga och tydliga Uttömmande, mångsidiga och övertygande motiveringar
Helhet
Uppbyggnad av ett strukturerat och konsekvent svar
Svaret är otydligt, samma information upprepas på olika ställen Svaret har en torftig disposition och kan innehålla en del motstridigheter, helheten är svår att greppa Svaret är strukturerat, men informationen är splittrad Svaret är i huvudsak konsekvent och examinanden har försökt betrakta det som en helhet Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig helhet Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig, välstrukturerad, saklig och lättfattlig helhet

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Prevention 20 p.

Med diabetes avses en grupp sjukdomar. Den förenande faktorn är en störning i energi- och ämnesomsättningen som leder till en förhöjd glukoshalt i blodet. Orsaken till diabetes typ 2 är försämrad effekt av insulinet från bukspottkörteln (insulinresistens), störningar i insulinutsöndringen eller båda dessa faktorer.

Primär prevention riktas till hela befolkningen. Med den försöker man stoppa uppkomsten av diabetes typ 2 genom att förebygga sådana levnadsvanor som ökar risken för insjuknande, det vill säga ohälsosam diet, stillasittande och rökning. Levnadsvanorna bidrar till uppkomsten av riskfaktorer som förhöjt blodtryck, förhöjd glukoshalt i blodet, dyslipidemi (störning i fettomsättningen) och övervikt.

Primär prevention innebär

  • viktkontroll och vid behov även viktnedgång
  • regelbunden motion
  • hälsosam kost.

Att förebygga diabetes kräver åtgärder på både samhällelig nivå och individnivå.

Sekundär prevention syftar till att påverka levnadsvanorna hos sådana personer som redan har utvecklat riskfaktorer. Med sekundär prevention försöker man också förhindra att diabetes typ 2 som diagonstiserats i ett tidigt skede framskrider, eller bryter ut hos personer som konstaterats ha utvecklat ett förstadium till sjukdomen.

Sekundär prevention för diabetes innebär

  • att förebygga ohälsosamma levnadsvanor på samma sätt som i primär prevention
  • att försöka hitta de personer som utvecklat riskfaktorer eller ett förstadium till diabetes (typ 2)
  • genom att påverka medverkande riskfaktorer (vård av förhöjt blodtryck och dyslipidemi genom kostföreskrifter eller medicinering).

Tertiär prevention sker i samband med vården av sjukdomen. Med tertiär prevention försöker man förhindra att sjukdomen framskrider eller förebygga de skador den orsakar. I praktiken innebär det en balanserad kombination av hälsosamma levnadsvanor och medicinering. Livsstilsförändringarna och åtgärderna inom både primär och sekundär prevention är fortfarande viktiga.

Dessa tre stadier av prevention beskriver sådana åtgärder som syftar till att förebygga uppkomsten, utvecklingen och framskridandet av diabetes typ 2.

Poängsättning:

Två poäng ges för definition av diabetes typ 2, eller då definitionen framgår av svaret. Definition av varje preventivt stadium (inriktning, mål) ger tre poäng. Korrekta och beskrivande exempel på prevention av eller åtgärder för diabetes typ 2 ger ytterligare tre poäng.

Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.

2. Uppkomsten av cancer 20 p.

2.1 Bild 2.A visar hur cancer uppstår på cellnivå. Förklara kort vad som händer i stadierna 1–6. Maximilängd på svaret är 600 tecken. 12 p.

  1. En karcinogen orsakar en DNA-skada på cellkärnan.
  2. En skadad, icke livsduglig cell dör (apoptos).
  3. Kroppens reparationssystem reparerar DNA-skadan.
  4. Cellen som bär på DNA-skadan förökar sig.
  5. Skadan förvärras och cellens utseende förändras (förstadium till cancer).
  6. Den skadade cellvävnaden utvecklas till elakartad cellvävnad som börjar växa obegränsat i den omgivande vävnaden för att sedan sprida sig till andra ställen i kroppen.

2.2 Hurdana exponeringar kan utlösa cancer det vill säga fungera som karcinogener? Maximilängd på svaret är 1 400 tecken. 8 p.

En karcinogen är vilken faktor som helst som har förmågan att skada cellens DNA och framkalla ett händelseförlopp som kan leda till att cancer uppstår. Faktorn kan vara biologisk (till exempel hepatit B-virus eller bakterien Helicobacter pylori), kemisk (till exempel dioxiner, etanol eller nitrosaminer) eller fysikalisk (till exempel joniserande strålning). Vissa faktorer med biologiskt ursprung fungerar kemiskt, till exempel aflatoxin som bildas av mögelsvampar.

Man kan också dela in karcinogena faktorer utifrån förekomst och exponeringssätt. Inre faktorer som ökar risken för cancer är till exempel vissa nedärvda genfel och biologisk ålder. Karcinogena faktorer kopplade till levnadsvanor är till exempel flera kemiska föreningar som finns i tobak, etanolet i alkoholdrycker och solens UV-strålning som orsakar hudskador. Till den här gruppen räknas också till exempel polycykliska aromatiska kolväten som bildas i mat då den steks. Karcinogena faktorer i miljön är till exempel radioaktiv radongas från jordmånen, som kan tränga in i bostäder och orsaka exponering för strålning. Till följd av miljöföroreningar kan människan exponeras för exempelvis dioxiner, tungmetaller och luftburna partiklar. Yrkesrelaterade karcinogena faktorer är till exempel byggmaterialet asbest, vissa kemikalier och fint damm från hårda träslag. Karcinogener kan också vara iatrogena, det vill säga orsakade i samband med behandlingen av sjukdom. Exempel på sådana är vissa cancermediciner och hormoner samt strålbehandling.

Poängsättning:

2.1 Varje korrekt beskrivet stadium ger två poäng, också ifall stadierna inte är numrerade om de presenteras i en logisk ordning.

2.2 Varje karcinogengrupp (biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer, inre eller nedärvda faktorer, faktorer som hänger samman med levnadsvanor, miljöfaktorer, iatrogena faktorer och yrkesrelaterade faktorer) kan ge en poäng. Om en karcinogengrupp är mångsidigt beskriven kan den ge två poäng.

Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.

3. Livsmedelssäkerhet 20 p.

Klassificering av hälsorisker orsakade av miljön

1. Fysikaliska

Främmande föremål i maten, till exempel glassplitter eller bitar från förpackningsmaterial, värme och kyla

2. Kemiska

  1. Främmande ämnen som bekämpningsmedel, tungmetaller (till exempel bly, kadmium, kvicksilver), POP-föroreningar det vill säga långlivade organiska föroreningar (till exemepl dioxiner, PCB eller polyklorerade bifenyler) och läkemedelsrester (till exempel antibiotika)
  2. Naturens egna gifter och skadliga ämnen liksom mögel och svampgifter
  3. Avsiktligt tillsatta kemikalier i livsmedlen som inte är godkända inom EU eller vars mängd överskrider den tillåtna gränsen eller som inte nämns i förpacknings påskiften, till exempel tillsatsämnen, livsmedelsfärger, sötningsmedel, kryddor eller smakförstärkare.
  4. Ämnen som uppkommer i samband med tillredning av maten, som akrylamid och mutagena ämnen (till exempel PAH-föreningar, alltså polycykliska aromatiska kolväten).
  5. Ämnen som överförs från kärl och livsmedelsförpackningar, till exempel mjukgörare i plaster, bly och aluminium.

3. Biologiska

  1. Mikrober, till exempel listeria- och salmonellabakterier
  2. Parasiter, till exempel springmask
  3. Protozoer, till exempel amöbor
  4. Skadedjur, till exempel skalbaggar

Poängsättning:

Varje korrekt angiven klass av hälsorisker orsakade av miljön i livsmedel ger två poäng. Som klassificering accepteras även övriga relevanta klassificeringar än den ovan beskrivna. Varje korrekt angiven och klassificerad hälsorisk orsakad av miljön ger en poäng. Om en klassificering saknas kan examinanden få max 7 poäng.

Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.

Del 2: 20-poängsuppgifter

4. Munhälsa 20 p.

Munhälsa och tandhälsa har även stor betydelse för vår övriga hälsa och vårt välmående. Friska tänder och friskt tandkött gör det lättare att hålla en mångsidig och hälsosam diet och är även en fördel vid socialt umgänge. När munnen är frisk ler man gärna och utan dålig andedräkt. Munhälsa kan också ha en koppling till psykisk hälsa, till exempel genom att tändernas utseende har betydelse för självkänslan.

Med hjälp av regelbundna tandkontroller kan man upptäcka sjukdomar i munnen, hål i tänderna och tandköttsinflammation i god tid, vilket på lång sikt minskar risken för tandförlust. Bettproblem som upptäcks och sköts i ett tidigt skede förhindrar exempelvis huvudvärk. Om man kontrollerar sina tänder regelbundet hålls också tandläkarkostnaderna på en rimligare nivå. Det är särskilt viktigt att sköta munhälsan om man har någon annan allmän sjukdom. Bakterier och inflammationer i munnen sprider sig i hela kroppen via blodomloppet. Tand- och muninfektioner är vanliga, de allra vanligaste är kroniska inflammations- dvs. infektionssjukdomar. En dålig munhälsa ökar risken för flera andra sjukdomar. En bakterieinfektion som spritt sig från munnen kan bland annat öka risken för ateroskleros, hjärtinfarkt och hjärninfarkt. Karcinogena ämnen som snus orsakar cellförändrändringar som det är viktigt att upptäcka i tid. Vid större operationer (till exempel hjärt-, kranskärls- och ledinplantoperationer) kan dålig munhälsa vara en stor riskfaktor för infektioner. Dessutom kan infektioner som uppstått i munnen också försvaga vårdbalansen för många kroniska sjukdomar liksom reuma och diabetes. Kroniska infektioner i munnen har också konstaterats ha en koppling till luftvägsinfektioner bland beväringar, låg födelsevikt hos spädbarn och antalet lunginflammationer bland äldre.

Poängsättning:
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–10 p.

3 poäng
I svaret nämns och motiveras fyra viktiga anledningar till att sköta sin munhälsa.

6 poäng
I svaret nämns och motiveras sex viktiga anledningar till att sköta sin munhälsa.

9 poäng
I svaret nämns och motiveras åtta viktiga anledningar till att sköta sin munhälsa.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

5. Antibiotikaresistens 20 p.

Vad är antibiotikaresistens?

Bakterier har blivit antibiotikaresistenta när vissa antibiotikasorter inte längre kan döda dem eller förhindra deras tillväxt. En del bakterier är naturligt resistenta mot vissa antibiotikasorter (så kallad naturlig resistens). Förvärvad resistens innebär att bakterier som normalt är känsliga för antibiotika blir motståndskraftiga till följd av genetiska förändringar.

Med vilka metoder kan man förebygga antibiotikaresistens?

Utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier kan förhindras genom ansvarsfull användning av antibiotika.

Individuella åtgärder

  • Sträva efter att förbygga infektioner (genom god hygien, säkerhetsavstånd, skydd) så att antibiotika inte behövs.
  • Försiktighet på resor
  • Vaccination
  • Hälsokunnande: Antibiotika ska alltid användas enligt läkarens ordination. Man ska ta rätt dos och kuren ska tas till slut. Överbliven antibiotika från tidigare infektioner eller antibiotika som man fått av någon annan får inte användas.
  • Oanvänd antibiotika ska returneras till apoteket, så att den inte sprids ut i naturen eller används av obehöriga.
  • Bönders beslut att använda eller inte använda antibiotika på grödor och inom djurskötsel.

Läkares, sjukskötares och övrig professionell vårdpersonals och vårdenheters samt hälsoindustrins åtgärder

  • Antibiotika ordineras endast vid behov.
  • Man bör säkerställa att patienterna får information om hur antibiotika ska användas.
  • I stället för att ordinera bredspektrumantibiotika bör man när det är möjligt ordinera smalspektrig antibiotika avsedd för behandling av infektioner av en viss bakterie.
  • Vid vårdsituationer och inom hälsovården bör infektioner förebyggas enligt god medicinsk praxis-rekommendationer och med olika metoder (hygien, skydd, isolering).

Samhälleliga åtgärder

  • Med hjälp av förordningar och övervakning bör man se till att antibiotika produceras på ett säkert sätt ur miljösynvinkel. Antibiotika som passerat sitt sista användningsdatum och antibiotika som tagits ur bruk bör tas om hand på ett korrekt sätt.
  • Med hjälp av förordningar, utbildning och övervakning bör man se till att användningen av antibiotika är korrekt både då den används för vård av keldjur samt då den används för vård och uppfödning av produktionsdjur.
  • Med hjälp av förordningar regleras tillåtna halter av läkemedelsrester i livsmedel. Man bör också kontrollera att livsmedelsproducenterna följer förordningarna.
  • Forsknings- och utvecklingsarbete
  • Befolkningen bör få hälsokunnande genom utbildning

Internationella åtgärder

  • Med hjälp av avtal kan man begränsa användningen av antibiotika i samband med uppfödningen av produktionsdjur.
  • Flytt av djur som bär på någon infektion från ett land till ett annat bör förhindras.

Poängsättning (20 p.)
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–10 p.

3 poäng
Examinanden har definierat antibiotikaresistens delvis korrekt och angett tre resistensförebyggande metoder.

6 poäng
Examinanden har definierat antibiotikaresistens korrekt (oförmåga att döda bakterier) och angett fem resistensförebyggande metoder. Metoderna tillhör två olika grupper (individuella åtgärder, läkares, sjukskötares och övrig vårdpersonals åtgärder, samhälleliga åtgärder och internationella åtgärder).

9 poäng
Examinanden har definierat antibiotikaresistens exakt (naturlig och förvärvad resistens) och angett sju resistensförebyggande metoder. Metoderna tillhör tre olika grupper (individuella åtgärder, läkares, sjukskötares och övrig vårdpersonals åtgärder, samhälleliga åtgärder och internationella åtgärder).

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

6. Mina Kanta-sidorna 20 p.

Mina Kanta-sidorna används av både medborgare och tjänsteproducenter inom hälso- och sjukvården. Därför bör också fördelarna och riskerna med tjänsten granskas ur bådas synvinklar.

Exempel på fördelar ur medborgarens synvinkel:

  • Tjänsten möjliggör egenvård (uppföljning av laboratorie- och röntgenresultat).
  • Tjänsten gör vården mer transparent (alla kan kontrollera sina egna uppgifter).
  • Medborgaren kan själv enkelt följa med och förnya sina recept i tjänsten.
  • Vårdnadshavare har tillgång till sina barns uppgifter så länge barnen är under 18 år och inte själva förbjuder det.
  • Medborgaren kan själv kontrollera var hens uppgifter har behandlats (dataskydd).
  • Enligt lagen om offentlig service är tjänsten tillgänglig för alla (även för personer med funktionshinder).
  • På läkarmottagningen behöver man inte lägga tid på att gå igenom bakgrundsuppgifter, utan kan genast diskutera nuläget.
  • Tjänsten kan användas på distans, varvid det inte uppstår resekostnader.
  • Medborgaren kan själv kontrollera sina uppgifter vid den tidpunkt som passar hen bäst.
  • Tjänsten gör resultat från egenvård och frivillig hälsouppföljning tillgängliga för professionella inom hälso- och sjukvården.
  • Medborgaren kan skaffa ett covidintyg (coronapass) via tjänsten.

Exempel på risker ur medborgarens synvinkel:

  • För att kunna använda tjänsten krävs dator eller motsvarande teknisk utrustning, nätanslutning, språkkunskaper och digitala kunskaper. Kan vissa grupper av människor exkluderas på grund av detta?
  • Tjänsteproducenter använder fackspråk som patienten kan ha svårt att förstå. Språket i vårdanvisningarna kan orsaka missförstånd och ångest.
  • I vissa situationer kan det finnas behov att dölja barnens uppgifter för deras egna föräldrar.
  • Gamla uppgifter kan påverka nya vårdrelationer.
  • Personuppgifter kan hamna i fel händer, integritetsskydd
  • Kan bidra till överdriven kontroll av egna hälsouppgifter

Exempel på fördelar ur tjänsteproducenternas synvinkel och därmed även ur samhällets:

  • Apotekspersonalen ser all nödvändig information om läkemedel och utbytbara läkemedelspreparat som krävs för ordination och expediering av läkemedlen. Tjänsten möjliggör en helhetsuppföljning av patientens medicinering.
  • Tjänsten främjar patientsäkerheten och underlättar vården och vårdplaneringen. Patientens hälsouppgifter finns tillgängliga i elektronisk form överallt och uppgifterna är uppdaterade.
  • En fungerande informationsgång främjar kontinuiteten i vården och minskar överlappande undersökningar, eftersom uppgifter från olika tjänsteproducenter finns sparade på samma ställe. Det här sparar på hälso- och sjukvårdens resurser.
  • Behovet av fysiska arkivutrymmen minskar.
  • Tjänsten förbättrar dataskyddet, eftersom den underlättar uppföljningen av vilka som tagit del av patientens uppgifter.
  • Tjänsten möjliggör elektronisk behandling av hälso- och sjukintyg.
  • Vårdanvisningar kan antecknas i tjänsten, och är på så sätt lättare att komma ihåg. Detta minskar också behovet av läkarbesök.
  • Tjänsten kan utvecklas kontinuerligt utifrån erfarenhet.

Exempel på risker ur tjänsteproducenternas och samhällets synvinkel:

  • Man måste se till att dataskyddet upprätthålls. Vem har tillgång till uppgifterna?
  • Tjänsten måste hela tiden underhållas så att eventuella hackningsförsök kan stoppas.
  • Att anteckna uppgifter i och förflytta uppgifter till tjänsten kräver resurser. Överföringarna sker också med en viss fördröjning. Alla hälsouppgifter, t.ex. om tandvård, syns inte i Mina Kanta-tjänsten.

Poängsättning:
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–10 p.

3 poäng
Examinanden har utvärderat Kanta tjänsten och nämnt totalt fyra synvinklar (punkter i listorna).

6 poäng
Examinanden har utvärderat Kanta tjänsten och nämnt totalt sex synvinklar. I svaret presenteras fördelar eller risker ur både medborgarnas och tjänsteproducenternas eller samhällets synvinkel.

9 poäng
Examinanden har utvärderat Kanta tjänsten och nämnt totalt åtta synvinklar. I svaret presenteras fördelar och risker ur såväl medborgarnas som tjänsteproducenternas eller samhällets synvinkel.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, bedömning, helhet).

Del 3: 30-poängsuppgifter

7. Vacciner 30 p.

Vacciner används för att bekämpa infektionssjukdomar; direkt genom att skydda individen och indirekt genom att minska smittspridning bland befolkningen. Att utveckla ett vaccin är en långsam process i flera stadier. Att ta i bruk ett nytt vaccin förutsätter planering och beslutsfattande.

Etiska frågor i anslutning till utveckling och ibruktagande av ett vaccin kan utvärderas ur följande synvinklar: värden och värdekonflikter, moral, rättigheter, motiv, följder, skyldigheter, verksamhetsreglerande normer, yrkesetiska principer och prioritering. Dessa kan analyseras med hänsyn till hälsovården och till dem som deltar i produktutvecklingsprocessen både på nationell och på global nivå.

Värden: Samhället styr forskningsresurser till olika områden. Koncentration på ett utvecklingsområde leder alltså till minskade resurser på andra områden. Prioriteringen utgår ifrån värden, forskningsdata och uppskattningar av utvecklingsbehovet och dess betydelse då det kommer till att skydda hälsa hos individen och samhället. Utvecklingsarbetet har också ett vetenskapligt värde eftersom det samlar in nya forskningsdata. En värdediskussion behövs även när nya vacciner tas i bruk och när man planerar vaccinationsordningen.

Moral: En god medborgare agerar på ett sätt som beaktar det allmänna bästa, till exempel genom att låta sig vaccineras. Utvecklingsarbete inom privata företag kan också betraktas som goda handlingar. Å andra sidan kan man fråga sig hur väl exempelvis ansvarsfullhet och måttfullhet infrias då målet är ekonomisk vinst. Författningar och yrkesetiska instruktioner styr forskarnas och vårdpersonalens arbete.

Rättigheter: De personer som deltar i olika stadier av försöken måste vara medvetna om de risker och följder som vaccinet kan ha. Deltagandet måste vara frivilligt. Deltagarnas rättigheter, välmående och säkerhet måste garanteras. Att delta i kliniska försök kan innebära att också nära anhöriga till deltagaren utsätts för risker. I det skede då laboratorieundersökningar utförs måste man iaktta etiska aspekter i anslutning till djurförsök. När ett nytt vaccin blir klart måste man på förhand planera dess distribution, dess användning och ett rimligt pris. Vårdpersonal tillhör dem som först bör ges möjlighet att vaccineras och fattiga länder bör garanteras möjlighet att skaffa vaccinet. Tillräcklig information om vaccinet hör till patientens rättigheter.

Motiv: Utvecklingen av vacciner har många motiv. Läkemedelsindustrin har starka kommersiella motiv medan nationalstaterna har nationella motiv i anslutning till ekonomi, politik och medborgerlig säkerhet. Motiven kan påverka öppenheten hos dem som deltar i utvecklingsarbetet, spridningen av information och det internationella samarbetet. Då ett vaccin tas i bruk har både samhälleliga och individuella motiv betydelse. Mediernas sätt att rapportera om nyheten kan hänga samman med kommersiella motiv.

Följder: Då vacciner utvecklas övervägs risker och nytta både för individen och för samhället. Ekonomiska fördelar och strävan efter att rädda människoliv stöder en snabb utvecklingsprocess, men då upptäcker man inte nödvändigtvis följder som uppstår på lång sikt, till exempel sådana biverkningar som utvecklas långsamt. För att man ska kunna få fram ett vaccins påverkan på exempelvis olika åldersgrupper borde det testas på olika målgrupper. Det är inte etiskt försvarbart att låta personer som tillhör en riskgrupp eller personer som på andra sätt befinner sig i en utsatt postion delta i vaccinstudier eller exponeringsförsök. När man planerar vaccinationsordningen bör man beakta följderna av den och prioritera exempelvis vårdpersonal. I samband med ibruktagandet kan myndigheternas agerande, utbudet av tjänster och kommunikationssättet antingen öka förtroendet för vaccinet i fråga eller förstärka vaccin negativitet.

Skyldigheter: Alla de som deltar i utvecklingen av ett nytt vaccin har skyldighet att i egenskap av experter och forskare agera i enlighet med etiska normer och ta fram yrkesetiskt pålitlig information. Offentligt eller ekonomiskt tryck och brådska får inte påverka forskningsresultaten. Om man på samhällelig nivå bestämmer att alla ska delta i ett försök, har individen då rätt att neka till det? Hur fattas det kollektiva beslutet? I Finland är det frivilligt att låta vaccinera sig, men har individen trots det vissa skyldigheter?

Normer: Utvecklingsarbetet styrs av forskningsetiska och internationella direktiv samt nationell lagstiftning, som i Finland utgörs av bland annat läkemedelslagen och lagen om medicinsk forskning. För att bedriva forskning krävs yrkesmässig och vetenskaplig kompetens. Omständigheterna kring forskningen bör också garantera ett säkert och kompetent utvecklingsarbete, så att forskningsresultaten blir pålitliga. För att beviljas forskningstillstånd krävs ett etiskt utlåtande. Kan man påskynda utvecklingsprocessen i brådskande sammanhang, och vilket skede av processen kan man i så fall försnabba? Man kan också diskutera om man med lagliga medel kan tvinga alla att låta sig vaccineras.

Poängsättning:
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–15 p.

4 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till utvecklingen eller ibruktagandet av nya vacciner ur en synvinkel (värden, moral, rättigheter, motiv, följder, skyldigheter, normer). Synvinklarna behöver inte namnges.

7 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till utvecklingen eller ibruktagandet av nya vacciner ur två olika synvinklar (värden, moral, rättigheter, motiv, följder, skyldigheter, normer). Synvinklarna behöver inte namnges.

10 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till utvecklingen eller ibruktagandet av nya vacciner ur tre olika synvinklar (värden, moral, rättigheter, motiv, följder, skyldigheter, normer). Synvinklarna har namngetts.

13 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till utvecklingen eller ibruktagandet av nya vacciner ur fyra olika synvinklar (värden, moral, rättigheter, motiv, följder, skyldigheter, normer). Synvinklarna har namngetts.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).

8. Promotion av psykisk hälsa 30 p.

Enligt WHO:s definition (2013) är psykisk hälsa ett tillstånd av välbefinnande där människan förmår se sina egna styrkor, klara av de utmaningar som hör till livet, arbeta och delta i samhällelig verksamhet. Främjande av psykisk hälsa kan enligt WHO ske utifrån fem verksamhetsområden. Man bör 1) föra en samhällspolitik och fatta beslut som stöder psykisk hälsa, 2) skapa miljöer som stöder psykisk hälsa, 3) stärka gemenskapens verksamhet, 4) utveckla mentalvårdstjänster och 5) öka befolkningens kunskap om psykisk hälsa. Att främja psykisk hälsa gäller alla: individen, familjerna och samhället.

Verksamhets­områden där psykisk hälsa kan främjasExempel på metoder för att främja psykisk hälsa (de metoder som presenteras i materialet är kursiverade)
En samhälls­politik och ett beslutsfattande som stöder psykisk hälsa
  • Att formulera en strategi för psykisk hälsa och följa upp hur den verkställs.
  • Att minska socioekonomisk ojämlikhet och ojämlikhet mellan olika befolkningsgrupper.
  • Att ge tillräckligt med resurser till arbetet med att främja psykisk hälsa.
  • Strategin för psykisk hälsa påminner om att de fysiska och psykiska problem som beror på social ojämlikhet till största delen skulle kunna förebyggas med rätt riktade metoder.
  • Mental hälsa bör beaktas i allt beslutsfattande som påverkar människans välbefinnande.
  • Mentalvården behöver nya och mångprofessionella metoder för att trenden ska kunna vändas. Därför inleddes arbetet med en nationell strategi för psykisk hälsa för 2020–2030 redan under föregående valperiod.
  • Den långsiktiga strategin styr det politiska beslutsfattandet och behövs för att psykisk hälsa ska kunna beaktas på flera olika samhälleliga områden. Det gäller inte bara social- och hälsovården, utan också arbetslivet, utbildningsväsendet och andra områden där beslutsfattandet påverkar människans välbefinnande.
Skapa miljöer som stöder psykisk hälsa
  • Att beakta kognitiv ergonomi på arbetsplatser och i skolor.
  • Att beakta psykosociala resurser på arbetsplatser och i skolor.
  • Att garantera en trygg omgivning.
  • Skolorna behöver kunna erbjuda nya hjälpmetoder i ett tidigt skede.
  • Att motarbeta mobbning och utslagning.
  • Barns och ungas psykiska hälsa kan främjas genom att minska fattigdomen i barnfamiljer, genom att stärka psykisk hälsa som en del av småbarnspedagogiken och skolväsendet samt genom att göra arbetslivet mer familjevänligt.
Stärka gemen­skapens verksamhet
  • Att stärka social interaktion och förebygga ensamhet.
  • Förhållanden i gemenskapen påverkar den psykiska hälsan antingen positivt eller negativt.
Utveckla mentalvårds­tjänster
  • Att koordinera och fördela tjänster gränsöverskridande och utifrån ett helhetsperspektiv.
  • Mentalvården behöver en bredare strategi och mångprofessionella metoder för att trenden ska kunna vändas.
Kunskap om psykisk hälsa
  • Att utnyttja forskning, utvecklingsarbete och god praxis.
  • Att komma ihåg att främja och utveckla alla åldersgruppers kunskap om psykisk hälsa är viktig.
  • Att beakta vardagsrytmen och stödja hälsofrämjande levnadssätt.
  • Att formulera en läroplan som tar upp exempelvis emotionella färdigheter.
  • Psykisk hälsa är en tillgång som man kan främja genom att motarbeta exempelvis nätmobbning, mobbning i skolan och utslagning.

Poängsättning (30 p.)
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–15 p.

4 poäng
Examinanden har analyserat hur man kan främja psykisk hälsa med hjälp av tre exempel (tabellens högra kolumn, listpunkter).

7 poäng
Examinanden har analyserat hur man kan främja psykisk hälsa på både samfunds- och samhällelig nivå. Examinanden har gett sammanlagt fyra exempel (tabellens högra kolumn, listpunkter).

10 poäng
Examinanden har analyserat hur man kan främja psykisk hälsa på både samfunds- och samhällelig nivå och använt sig av WHO:s hälsofrämjande verksamhetsområden eller någon annan lämplig dispositionsmetod. Examinanden har gett sammanlagt sex exempel (tabellens högra kolumn, listpunkter).

13 poäng
Examinanden har analyserat hur man kan främja psykisk hälsa på både samfunds- och samhällelig nivå och använt sig av WHO:s hälsofrämjande verksamhetsområden eller någon annan lämplig dispositionsmetod. Examinanden har gett sammanlagt åtta exempel (tabellens högra kolumn, listpunkter).

Om materialet inte alls har använts avdras fem poäng.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).

9. Ett forskningsupplägg 30 p.

TvärsnittsstudieLongitudinell studie
Jämförelsesynvinkel 1: Vad undersöker man, det vill säga forskningsfrågan eller -frågorna.

Enkätfrågan visar att undersökningen gäller hur mycket tid man lägger på motion (dagar/vecka).

Man kan undersöka hur mycket tid som läggs på motion vid en viss tidpunkt, det vill säga under sju dagar innan respondenten fyller i enkäten.

Man kan undersöka generaliteter (till exempel procentandelar enligt bakgrundsfaktorer) och jämföra olika grupper med varandra (med hjälp av bakgrundsfaktorerna kan man skapa olika grupper). Därtill kan man undersöka faktorer som har ett samband med motion.

Föremålet för undersökningen är detsamma som i tvärsnittsstudien (dagar/vecka).

Man kan undersöka hur mycket tid som läggs på motion totalt eller vid flera tidpunkter eller under hela materialinsamlingstiden.

Man kan undersöka variationen i hur mycket tid som läggs på motion under en längre tid. Man kan jämföra olika grupper med varandra. Därtill kan man undersöka vilka faktorer som förklarar andelen tid som gymnasisterna lägger på motion. Hur mycket tid som lagts på motion under hela läsåret och hur tiden har varierat under året kan man bara undersöka hos de respondenter som har svarat på enkäten vid alla materialinsamlingstillfällen.

Jämförelsesynvinkel 2: Materialinsamling, material och bortfall

Materialinsamlingen sker en gång.




Materialet fås vid en viss tidpunkt.

Beroende på hur stort gymnasiet är kan man göra ett sampel (till exempel slumpmässigt så att varannan gymnasist i elevregistret tas med) eller så kan man samla in material från alla gymnasister (totalundersökning).


Materialet för undersökningen kommer från de gymnasister som svarar på enkäten vid tidpunkten för materialinsamlingen.



Bortfallet består av de gymnasister som inte svarar på enkäten (de är till exempel frånvarande från skolan eller deltar inte i undersökningen).

Undersökningen pågår under längre tid och materialet samlas in flera gånger från samma respondenter (till exempel fyra gånger per läsår, vilket också gör det möjligt att undersöka motionsvanor under olika årstider).

Materialet fås vid olika tidpunkter. Materialet för undersökningen består av allt material som samlats in vid alla materialinsamlingstillfällen.

Man kan göra ett sampel eller samla in material från alla gymnasiestuderande.

Materialet för undersökningen kommer från de gymnasister som vid respektive materialinsamlingstillfälle har besvarat enkäten. Material som samlats in vid olika tidpunkter kan vara av olika storlek (en del av gymnasisterna kan vara frånvarande från skolan, eller så deltar inte alla i undersökningen).

Bortfallet kan vara olika stort vid olika tidpunkter. Det totala bortfallet består av de gymnasister som inte har svarat på enkäten vid alla materialinsamlingstillfällen.

Jämförelsesynvinkel 3: Resurser

Materialet samlas in vid ett tillfälle, alltså blir kostnaderna lägre.


Undersökningen är lättare för deltagarna.


Undersökningen tar mindre tid för forskarna att genomföra och är billigare.


Materialet blir klart på en gång (efter insamlingen rensas det och är sedan klart för analys).

Materialet samlas in vid flera tillfällen, alltså blir kostnaderna högre.

Undersökningen är tyngre för deltagarna eftersom den kräver engagemang, vilket gör att en del kommer att avbryta sitt deltagande (bortfallet ökar).

Undersökningen kräver mer tid och större insatser av forskarna. Den är också dyrare.

Materialet kan analyseras efter varje insamlingstillfälle, men de slutliga resultaten får man först då hela materialet är insamlat och rensat).

Jämförelsesynvinkel 4: Etiska frågor

En undersökning kräver alltid forskningstillstånd. Det kan vara enklare att få forskningstillstånd för en tvärsnittsstudie eftersom materialet samlas in bara en gång. Dataskyddsbeskrivningen ingår i forskningstillstånds­förfarandet.


Undersökningen måste garantera konfidentialitet och anonymitet (respondenterna svarar utan namn). Materialet analyseras som större helheter (procentandelar) vilket gör det omöjligt att identifiera enskilda respondenter.

En allmänetisk princip för forskning är frivillighet, det vill säga att deltagarna kan avbryta sitt deltagande när som helst under pågående undersökning. Denna frivillighet påverkar inte materialet i en tvärsnittsustudie lika mycket som den gör i en longitudinell studie.

Materialet måste förvaras så att bara forskarna kan använda det. Efter analysen och presentationen av resultaten kan materialet förstöras. Eventuell fortsatt användning kräver tillstånd av deltagarna.

Det kan vara svårare att få forskningstillstånd för en longitudinell studie eftersom den kräver resurser under hela läsåret och också att deltagarna (möjligen hela skolan) förbinder sig för samma tid. Dataskyddsbeskrivningen ingår i forskningstillstånds­förfarandet.

Konfidentialitet och anonymitet är svårare att garantera i en longitudinell studie, särskilt om man vill kunna plocka ut en enskild respondents svar (om man vill följa med förändringar på individnivå).


Deltagarnas frivillighet är en utmaning. Det är krävande att motivera deltagarna och därmed minska bortfallet då deltagarna när som helst kan avbryta.



Förvaringen av materialet är mer krävade eftersom material från olika tidpunkter måste bevaras ända tills hela materialet är klart. Hela materialet sparas tills resultaten presenteras.

Jämförelsesynvinkel 5: Publicering av resultaten

Alla resultat kan publiceras när hela materialet är insamlat och analyserat.

Resultat kan rapporteras efter varje materialinsamlingstillfälle. De slutgiltiga resultaten publiceras då hela materialet är insamlat och analyserat. Det tar längre tid att publicera de slutgiltiga resultaten.

Jämförelsesynvinkel 6: Reliabilitet

Med tanke på undersökningens reliabilitet är det viktigt att samplet är representativt (motsvarar en typisk grupp av representanter, alltså första årets gymnasister), tillräckligt stort och att andelen respondenter är så stort som möjligt. Därtill är det viktigt att frågorna i enkäten mäter rätt saker så att de täcker hela forskningsproblemet. I annat fall ger materialet inte svar på forskningsfrågan eller -frågorna.

I en longitudinell studie kan bortfallet vara större än i en tvärsnittsstudie, alltså är det viktigt att man har ett tillräckligt stort antal respondenter då man inleder undersökningen. De respondenter som inte rör på sig så mycket faller lättare bort, vilket kan förvränga resultaten. Bortfallsanalysen är en viktig del då reliabiliteten granskas.

Poängsättning:
Bedömning för korrekt sakinnehåll 0–20 p.

4 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur en synvinkel (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet). Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

7 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur två synvinklar (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet) och gett ett exempel på båda. Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

10 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur tre synvinklar (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet) och gett ett exempel på varje. Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

13 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur fyra synvinklar (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet) och gett ett exempel på varje. Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

16 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur fem synvinklar (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet) och gett ett exempel på varje. Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

19 poäng
Examinanden har jämfört en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie ur sex synvinklar (forskningsfråga, material, resurser, etiska frågor, resultat, reliabilitet) och gett ett exempel på varje. Jämförelsesynvinkeln behöver inte namnges i tabellens underrubrik.

Om svaret saknar tabell avdras fem poäng.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).