Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

23.9.2021

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 11.11.2021

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden ska besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material ska man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om den rekommenderade maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. En stor överskridning av teckenmängden sänker poängen på det sätt som för varje uppgift anges i beskrivningarna av goda svar.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart åtskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som ska beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

1.1 I naturreligionerna är ett typiskt sätt att utöva religion 1 p.

  • att recitera heliga skrifter.  (-1 p.)
  • att offra till naturkrafterna och till förfädernas andar.  (1 p.)
  • individuell meditation.  (-1 p.)

1.2 Föreställningen om att människan har en särskild relation till något djur eller någon växt kallas 1 p.

  • reformation.  (-1 p.)
  • totemism.  (1 p.)
  • panteism.  (-1 p.)

1.3 Till Voodoo-ritualerna hör typiskt inte 1 p.

  • att offra djur.  (-1 p.)
  • possession, där en ande eller gudom tar plats i den som utför ritualen.  (-1 p.)
  • att bikta sig.  (1 p.)

1.4 Som naturreligion kan man definiera 1 p.

  • scientologi.  (-1 p.)
  • wicca.  (1 p.)
  • zoroastrism.  (-1 p.)

1.5 Voodoo-religionen har från början uppkommit i 1 p.

  • Västafrika.  (1 p.)
  • Östafrika.  (-1 p.)
  • Papua Nya Guinea.  (-1 p.)

1.6 Viktiga inom jainismen är 1 p.

  • Mahaviras lärdomar.  (1 p.)
  • Guru Nanaks lärdomar.  (-1 p.)
  • Siddharta Gautamas lärdomar.  (-1 p.)

1.7 En representant för Indiens äldsta religiösa litteratur är 1 p.

  • Vedaskrifterna.  (1 p.)
  • Mahabharata.  (-1 p.)
  • Adi Granth.  (-1 p.)

1.8 Indiens kastlösa använder om sig själva benämningen 1 p.

  • brahminer.  (-1 p.)
  • daliter.  (1 p.)
  • shaktier.  (-1 p.)

1.9 I Indiens religioner kallas återfödelsens kretslopp 1 p.

  • samsara.  (1 p.)
  • sadhu.  (-1 p.)
  • tantra.  (-1 p.)

1.10 Sikhismens centrum ligger i 1 p.

  • Tamil Nadu.  (-1 p.)
  • Punjab.  (1 p.)
  • Sri Lanka.  (-1 p.)

1.11 En religion som inte ursprungligen har uppkommit i Kina är 1 p.

  • konfucianismen.  (-1 p.)
  • buddhismen.  (1 p.)
  • taoismen.  (-1 p.)

1.12 Av de buddhistiska inriktningarna i Kina är den mest spridda och inflytelserika 1 p.

  • mahayana.  (1 p.)
  • theravada.  (-1 p.)
  • vajrayana.  (-1 p.)

1.13 Feng shui är en lära som från början uppkommit i Kina och som gäller 1 p.

  • askes som utövas i klostren.  (-1 p.)
  • byggande och inredning som skapar välmående.  (1 p.)
  • de interna relationerna mellan konfucianismen, taoismen och buddhismen.  (-1 p.)

1.14 Under kulturrevolutionen i Kina 1 p.

  • förbjöds maoismen.  (-1 p.)
  • förstärktes konfucianismens ställning i samhället genom lagstiftning.  (-1 p.)
  • strävade man efter att förstöra Kinas gamla religiösa traditioner.  (1 p.)

1.15 En ny religiös rörelse som uppstått i Kina är 1 p.

  • Soka Gakkai.  (-1 p.)
  • Falun Gong.  (1 p.)
  • Enighetskyrkan, det vill säga Moonrörelsen.  (-1 p.)

1.16 I den japanska kulturen uttrycker sig shintotraditionen starkt i 1 p.

  • sumobrottning.  (1 p.)
  • zenmeditation.  (-1 p.)
  • astangayoga.  (-1 p.)

1.17 Till de kulturellt mest inflytelserika religionerna i Japan hör 1 p.

  • buddhismen.  (1 p.)
  • hinduismen.  (-1 p.)
  • protestantisk kristendom.  (-1 p.)

1.18 Shinto klassificeras som en 1 p.

  • missionerande religion.  (-1 p.)
  • etnisk religion.  (1 p.)
  • monoteistisk religion.  (-1 p.)

1.19 I shinto uppfattas det i allmänhet som orent 1 p.

  • att behandla sådant som berör döden.  (1 p.)
  • att hantera pengar.  (-1 p.)
  • att dricka saké-risvin.  (-1 p.)

1.20 Med begreppet kami menar man i shinto 1 p.

  • heliga skrifter.  (-1 p.)
  • vördade varelser eller företeelser.  (1 p.)
  • ritualer som utförs av präster.  (-1 p.)

2. Jämförelse mellan religioner 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng. I svaren bedöms om examinanden med hjälp av relevanta begrepp kan förklara den centrala skillnaden mellan religionerna i det frågan gäller.

Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om den föreskrivna längden överskrids med mer än 100 tecken minskar det poängantalet med två poäng.

2.1 Förklara kort hur tolkningen av återfödelsen skiljer sig i hinduismen och buddhismen. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Inom hinduismen tänker man att det i återfödelsen (samsara) är fråga om själavandring: i döden föds individens själ (atman) på nytt endera i en människas eller ett djurs kropp. Enligt buddhismen är ingenting bestående och människan har inte samma bestående själ. Enligt buddhismen kan återfödelsen beskrivas till exempel som en fortlöpande medvetandeström eller som att formerna av varande organiseras om.

2.2 Förklara kort hur tolkningen av Jesu person och ställning skiljer sig i kristendomen och islam. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

För kristendomen är Jesus den mest centrala personen. Enligt den kristna läran är Gud Fader, Son och Helig Ande och Jesus är en inkarnation av Sonen. Enligt tvånatursläran är Jesus en sann Gud och en sann människa. Enligt islams lära var Jesus en föregångare till Muhammed, en profet som fick en helig bok av Gud, Evangeliet. I islam betraktas Jesus som en av många Guds budbärare, men inte som gudomlig.

2.3 Förklara kort hur orsakerna till att man firar påsk avviker från varandra i judendomen och kristendomen. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Judarna firar påsk (pesah) till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Enligt Bibeln ledde Moses sitt folk som befriats från slaveriet genom öknen mot det utlovade landet. I kristendomen firas påsk till Jesu uppståndelses ära. Jesus dömdes till döden och han korsfästes och begravdes i Jerusalem vid tiden för den judiska påskhögtiden. Enligt kristendomen sonade Jesus mänsklighetens synder genom att dö på korset och övervann döden genom att uppstå från de döda.

2.4 Förklara kort hur tolkningarna av Jerusalems helighet avviker från varandra i judendomen och islam. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

För judarna är Jerusalem en helig stad eftersom Tempelberget ligger där. På det stället har judarnas heligaste plats funnits, ett tempel tillägnat Jahve, som kung Salomon från början lät bygga. Numera finns en del av tempelområdets västra mur kvar, den så kallade Klagomuren. För muslimerna är Jerusalem heligt eftersom man tror att Muhammed steg upp på sin himmelsfärd från en klippa där Klippmoskén numera ligger. För muslimerna är Jerusalem den tredje heligaste staden efter Mecka och Medina.

3. Budskap och kristliga teman i bildserien Modern religion 20 p.

I svaret bedöms hur trovärdigt examinanden motiverar den tolkning av bildseriens budskap som hen redogör för. I svaret bedöms dessutom hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden analyserar hur kristliga teman utnyttjas i bildserien.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för en motiverad tolkning av bildseriens budskap. Dessutom redogör hen för minst tre synpunkter på hur kristliga teman utnyttjas i bildserien. Iakttagelserna kan hänföra sig till en eller flera av bilderna i bildserien.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden för en trovärdig tolkning av bildseriens budskap samt diskuterar mångsidigt och insiktsfullt hur kristliga teman utnyttjas i bildserien. I svaret ingår någon relevant synpunkt på samtliga av bilderna 3.A–3.E eller en djup analys av minst två bilder.

Examinanden kan redogöra för till exempel följande slags tolkningar av bildseriens budskap:

  • Teknologin och den virtuella världen är nutidens religion.
  • Teknologin och den virtuella världen är nutidens avgudar.
  • Teknologin och den virtuella världen leder människans uppmärksamhet bort från viktiga händelser.
  • Kristendomen utnyttjar modern teknologi för att förmedla sitt budskap.
  • Teknologin har genomsyrat livets olika delområden, inklusive religionen.

Bilderna anknyter till följande kristliga teman som examinanden kan analysera på olika sätt i förhållande till helhetstolkningen av bildserien:

  • Bild A: ett dop i kyrkan; på bilden syns också altartavlan, som hänvisar till en händelse beskriven i Nya testamentets evangelier där Johannes Döparen döper Jesus i Jordan.
  • Bild B: en skyddsängel som skyddar och vägleder människan; bilden hänvisar till de allmänt förekommande tavlorna av skyddsänglar, som avbildar en ängel och två barn på en bro; också i Bibeln finns några hänvisningar till skyddsänglar.
  • Bild C: Gud och änglar i himlen; bilden hänvisar i synnerhet till avbildningar av himlen i den kristna konsten, där Gud och änglarna ofta avbildas på molnen.
  • Bild D: de vise männen från Österlandet besöker Jesusbarnet; personerna på bilden är Jesusbarnet som ligger i krubban, Maria och Josef samt de tre vise männen; i Matteusevangeliet i Bibeln berättas om österländska vise män/stjärntydare (Bibel 2000), som kom för att hylla det nyfödda Jesusbarnet.
  • Bild E: Moses och de tio budorden; bilden hänvisar till en händelse som beskrivs i 2 Moseboken i Gamla testamentet, där Gud gav lagen till Moses då han ledde Israels folk från Egypten till det utlovade landet.

4. Språklig förnyelse av bibelöversättningarna 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar orsakerna till en språklig förnyelse av bibelöversättningarna och utmaningar i anslutning till den.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst två trovärdiga orsaker till att man vill förnya Bibelns språk. Dessutom redogör hen för minst två utmaningar i samband med förnyelsen. I svaret utnyttjas åtminstone det ena av uppgiftens material.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt viljan att språkligt förnya bibelöversättningarna och utmaningarna i samband med den här förnyelsen. Den språkliga förnyelsen av Bibeln granskas både ur kyrkans och ur bibelläsarnas synvinkel. I svaret utnyttjas uppgiftens material insiktsfullt.

Som orsaker till en språklig förnyelse av bibelöversättningarna kan man nämna till exempel följande:

  • De svenskspråkiga översättningarna av Bibeln har under århundradena förnyats flera gånger, det är alltså inte fråga om ett nytt fenomen.
  • Bibeln är den centrala källan för den kristna kyrkans lära och etik.
  • Inom lutherdomen håller man det för särskilt viktigt att människorna kan läsa Bibeln på sitt eget språk.
  • Olika översättningar betjänar olika typer av användning (t.ex. lyssnande eller läsning på en mobilskärm).
  • Språket förändras hela tiden och bibelläsarna förstår inte nödvändigtvis längre betydelsen av ord som använts i tidigare översättningar.
  • En språklig förnyelse av bibelöversättningarna kan locka också sådana människor som inte tidigare har läst Bibeln att bekanta sig med den.
  • Sekulariseringen har försvagat kunskapen om och förståelsen av Bibelns texter.
  • En språklig förnyelse av bibelöversättningarna gör det lättare att förstå texten och hjälper till exempel sådana människor som har haft svårt att förstå Bibelns texter.
  • Olika översättningsideal och nya forskningsresultat inom exegetiken.

Utmaningar då man förnyar bibelöversättningarna språkligt kan vara till exempel följande:

  • Det finns också motstånd mot en språklig förnyelse av översättningarna (t.ex. läromässiga eller traditionsbundna orsaker att använda en viss bibelöversättning).
  • Man kan uppfatta att Bibelns ursprungliga budskap försvinner i samband med att språket i översättningarna förnyas.
  • Då man ändrar formuleringar som blivit bekanta och betydelsefulla kan det kännas främmande för bibelläsaren.
  • Översättningen är förknippad med ekumeniska frågor och olika grupper har egna översättningar av Bibeln (t.ex. Jehovas vittnens Nya världens översättning av den Heliga skriften).
  • I samband med en språklig förnyelse kan man uppleva att det som är poetiskt i Bibelns texter försvinner eller minskar.

Orsaker till förnyelsen och utmaningarna förknippade med den kan granskas ur olika synvinklar (t.ex. kyrkor, församlingsmedlemmar, litteraturintresserade osv.).

5. Coronaviruspandemin och religion 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar hur coronaviruspandemin har inverkat på de religiösa samfunden.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden hur coronaviruspandemin har inverkat på de religiösa samfunden ytligt ur minst tre synvinklar eller ingående ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur coronaviruspandemin har inverkat på de religiösa samfunden. Examinanden kan koncentrera sin diskussion till Finland eller granska företeelsen mer omfattande än så. Svaret kan också inkludera resonemang kring mer långsiktiga konsekvenser.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • En del människor har sökt och fått trygghet och tröst i religionen.
  • Religiösa tillställningar och pilgrimsmål har ställvis varit spridningsplatser för viruset.
  • Mötesbegränsningar för att hindra smitta har inverkat på verksamheten i de religiösa samfunden, till exempel genom att de begränsat antalet människor som deltagit i religiösa tillställningar. I vissa fall har man varit tvungen att helt inhibera tillställningarna. Det har kunnat leda till att en del medlemmar har fjärmats från sitt religiösa samfund.
  • Ritualer kopplade till livscykeln har skjutits upp till senare tidpunkter (bl.a. dop, äktenskap).
  • En del människor har förklarat att pandemin är Guds straff till människorna och har hållit sig ännu fastare till sitt eget samfund.
  • Inom vissa religiösa kretsar har det spritts konspirationsteorier; i en del av dem beskylls representanter för någon viss religion för att ha orsakat pandemin. Det har också förekommit vaccinationsmotstånd inom en del religiösa samfund.
  • Intresset för religion och religiositet har enligt vissa observationer ökat och blivit starkare (t.ex. sökfrekvensen för orden Gud och bön ser ut att ha ökat på nätet då coronaviruspandemin började).
  • Religiösa ledare har spritt information om att hindra spridning av viruset och därmed hållit tillbaka pandemispridningen.
  • En del människor har via de religiösa samfunden erbjudit sin hjälp till sådana som är i en svår situation.
  • Många religiösa samfund har förstärkt sin verksamhet på nätet under perioden för mötesbegränsningar, och därmed också nått ut till nya människor.
  • Pandemin har inverkat ekonomiskt på de religiösa samfundens verksamhet (t.ex. har de summor som vid religiösa tillställningar samlats in av anhängarna vid religiösa tillställningar kunnat minska eller helt utebli).
  • Religiösa minoriteter har ställvis stängts utanför den hjälp som delats ut av den religiösa majoriteten.

6. Från museum till moské 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat examinanden analyserar Hagia Sofias religiösa, politiska och kulturella betydelse och hur mångsidigt och ingående hen diskuterar omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst en religiös, en politisk och en kulturell synpunkt som anknyter till Hagia Sofias betydelse. Dessutom diskuterar hen omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské ur minst en synvinkel.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat Hagia Sofias religiösa, politiska och kulturella betydelse. Dessutom diskuterar hen mångsidigt och ingående omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské. I svaret utnyttjar och kommenterar hen materialet i uppgiften och dessutom innehåller det också synpunkter som inte finns i det givna materialet.

Det är förtjänstfullt att examinanden visar att hen förstår att de religiösa, politiska och kulturella synvinklarna är sammanvävda i varandra. Det är särskilt förtjänstfullt om examinanden i sin granskning lyfter fram andra liknande fall (t.ex. stridigheterna om de religiösa objekten i Jerusalem, Mezquita-katedralen i Córdoba som från början var moské). En mediekritisk granskning av materialet för uppgiften ses som en särskild merit.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • Hagia Sofia har historiskt många skikt (byggnaden har fungerat som kyrka, moské och museum)
  • omvandlingen till moské versus Kemal Atatürks sekulära arv
  • den turkiska ortodoxt kristna minoritetens erfarenheter
  • turkarnas olika åsikter i frågan (t.ex. åsikterna hos de människor som uppträder i videon i materialet)
  • Turkiets ledning vill av inrikespolitiska skäl hålla med de islamistiska kretsarna, vilket samtidigt äventyrar de utrikespolitiska relationerna till exempelvis det ortodoxa Ryssland och Grekland
  • hur omvandlingen till moské inverkar på presidentens popularitet bland folket
  • hur omvandlingen till moské inverkar på religionsdialogen
  • omvandlingen till moské som exempel på och prejudikat för motsvarande handlingar på andra håll i Turkiet och i andra länder
  • hur omvandlingen till moské inverkar på Hagia Sofias status som kulturarvsobjekt.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Mat i religionerna och som religion 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Många följer i dag medvetet ett visst slag av diet. Utvärdera ur religionsvetenskaplig synvinkel påståendet att dieterna är nutidens religioner. Utnyttja textutdraget 7.A i ditt svar. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden ur religionsvetenskapens synvinkel utvärderar påståendet att dieter är nutidens religioner.

I ett gott svar (5 p.) utvärderar examinanden påståendet strukturerat ur minst två synvinklar som är kopplade till religionsvetenskapen. Att endast referera materialet 7.A räcker inte för fem poäng.

I ett berömligt svar (8 p.) utvärderar examinanden påståendet mångsidigt ur religionsvetenskapens synvinklar. Granskningen hänförs till religionsvetenskapens frågeställningar eller teorier, eller så används naturligt begrepp som hör till vetenskapsområdet. I svaret utnyttjas materialet 7.A, men det innehåller också andra synpunkter. Examinanden fäster också uppmärksamhet vid hur företeelser kring ätandet skiljer sig från företeelser som traditionellt betraktas som religion eller som religiösa.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • en granskning som anknyter till religionens dimensioner (för dieter en t.ex. mytisk, rituell, erfarenhetsbaserad, ideologisk, samhällelig, etisk och materiell dimension)
  • en granskning som anknyter till olika sätt att definiera religion (t.ex. religion som ett öppet begrepp och ett analytiskt arbetsredskap)
  • gränsdragningarna mellan rent och orent samt gränsdragningarna mellan förbjudet och tillåtet (t.ex. begreppen helig, profan, tabu och synd)
  • det religiösa samfundets positiva och negativa sidor (t.ex. känslan av gemenskap, fördömande av sådana som tänker och handlar annorlunda)
  • avhållsamhet när det gäller mat och askes (t.ex. granskning av anorexi som en religiöst laddad företeelse)
  • teman kring räddning/frälsning och etik (rädda sig själv, rädda världen eller naturen, respektera livet)
  • drag som hör till nutidens västerländska religiositet (t.ex. individualisering, att uppfatta religion som en privatsak, att individuellt koppla ihop element från olika religioner)
  • olika företeelser som kopplats till sekularisering (t.ex. de traditionella religionernas betydelse har minskat, religionens karaktär har förändrats, de religiösa traditionerna har sekulariserats).

7.2 Jämför de religiösa betydelserna som förknippas med mat i två religioner som du valt. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden jämför religiösa betydelser som förknippas med mat i två religioner som hen valt.

I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden ur minst två synvinklar religiösa betydelser som förknippas med mat i två religioner som hen valt. I granskningen kan man fästa uppmärksamhet på skillnader mellan religionerna, på deras gemensamma drag eller på bådadera. Man kan nå goda poäng också genom att jämföra uppfattningar inom olika inriktningar i en religion, om granskningen är exakt.

I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden mångsidigt och ingående religiösa betydelser som förknippas med mat i två religioner som hen valt. Svaret är uppbyggt på ett jämförande sätt och innehåller exakta exempel från vardera religionen som jämförs. I sitt svar visar examinanden också att hen känner till religionernas inre mångformighet eller framför synpunkter på spänningen mellan religionens lära och den utlevda religionen.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • förbjuden och tillåten mat, ren och oren mat (t.ex. halal- och haramreglerna i islam, koscherreglerna i judendomen)
  • mat och födoämnen som har en särskild rituell betydelse (t.ex. nattvardsbröd och nattvardsvin i kristendomen, ätbara blödande offer i voodoo-besläktade religioner)
  • regler som ingår i de heliga böckerna (t.ex. Torans regler om mat i judendomen och Koranens förbud mot att inmundiga griskött och vin i islam)
  • mat som anknyter till speciella fester och helgdagar (t.ex. sabbatsbrödet i judendomen, djuret som offras i anknytning till offerfesten id al-Adha i islam)
  • fasta och avslutande av fastan i anknytning till vissa tidpunkter (t.ex. avhållsamhet från mat och dryck under månaden Ramadan i islam, fastan före påsk och maträtter som hör till avslutandet av fastan i kristendomen, sju årliga fastedagar och i synnerhet fasta under jom kippur i judendomen)
  • sedvänjor kring att tillreda mat, att skänka bort den eller att äta tillsammans (t.ex. gästfrihetens och medkänslans ideal i många religioner, vanor som hör till positionen i kastsystemet i hinduismen, sedvänjor kring koscherdieten i judendomen)
  • uppfattningar om födans betydelse (t.ex. inmundigandet av mat som offrats till gudarna i hinduismen, i kristendomen Jesu lära om att människan inte blir oren av det som sätts i munnen utan av det som kommer ut ur munnen)
  • egenskaper som hänförs till vissa maträtter eller födoämnen (t.ex. hinduismens indelning i kalla och varma rätter och upprätthållandet av balansen mellan dem)
  • etik som är kopplad till ätande (t.ex. vegetarianism som är kopplad till ahimsa-principen i Indiens religioner)
  • till många religioner hör regler och sedvänjor som gäller mat och måltider och som utövarna av religionen i praktiken följer i varierande grad.

8. Religionernas betydelse i USA 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Utvärdera religionernas kulturella och samhälleliga betydelse i USA. Utnyttja statistiken 8.A och 8.B, som beskriver understödet för olika religioner, i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden utvärderar religionernas kulturella och samhälleliga betydelse i USA.

I ett gott svar (10 p.) utvärderar examinanden ur minst tre synvinklar religionernas kulturella och samhälleliga betydelse i USA. I svaret utnyttjas båda materialen i uppgiften och statistiken tolkas i huvudsak korrekt.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden strukturerat och mångsidigt religionernas kulturella och samhälleliga betydelse i USA. I svaret utnyttjas materialet i uppgiften mångsidigt och iakttagelserna gällande det redogörs exakt och korrekt.

Examinanden kan utvärdera religionens kulturella och samhälleliga betydelse ur till exempel följande synvinklar:

  • understödet för olika religioner och för religionslöshet, och hur det har förändrats
  • understödet för religioner och åskådningar och hur det har förändrats ur olika generationers perspektiv
  • geografiska skillnader i understödet för religioner (t.ex. det så kallade bibelbältet)
  • religioner och kyrkosamfund som uppstått i USA (t.ex. Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga)
  • förhållandet mellan religion och politik (t.ex. åtskiljandet av kyrkan och staten från varandra, religiös retorik och argumentation i politiken, religionsfrihetens och individens friheters stora betydelse i USA:s historia och politik idag)
  • civilreligion
  • den lokala församlingens roll i individens liv
  • religiösa teman i konsten och populärkulturen.

Examinanden kan i sitt svar utnyttja till exempel följande synpunkter (material 8.A och 8.B):

  • En betydande andel av USA:s befolkning utgörs av evangelikala, katoliker och religionslösa. Var och en av grupperna har en andel på över 20 % av befolkningen.
  • Sammanlagt under 10 % av befolkningen stöder någon annan religion än kristendomen.
  • Den andel av befolkningen som hör till den protestantiska huvudlinjen har minskat betydligt sedan 1980-talet.
  • På motsvarande sätt har andelen som inte hör till något trossamfund ökat betydligt i synnerhet sedan 1990-talet.
  • För andelen svarta protestanter, judar och anhängare av andra religioner har förändringarna varit måttfulla sedan 1970-talet.
  • Religionslöshet är allt vanligare ju yngre generation det är fråga om.
  • Kristendomens understöd är allt mindre ju yngre generation det är fråga om.
  • Understödet för andra religioner än kristendomen är något högre ju yngre generation det är fråga om.

8.2 Analysera utgående från statistiken 8.C sambandet mellan religiös övertygelse och partipolitisk ståndpunkt i USA. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och exakt examinanden analyserar sambandet mellan religiös övertygelse och partipolitisk ståndpunkt i USA.

I ett gott svar (5 p.) analyserar examinanden sambandet mellan religiös övertygelse och partipolitisk ståndpunkt i USA genom att redogöra för minst två relevanta synpunkter. Examinanden tolkar statistiken i materialet i huvudsak korrekt. I svaret hänvisas till indelningen av USA:s politiska spelplan mellan det demokratiska och det republikanska partiet.

I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden strukturerat och exakt sambandet mellan religiös övertygelse och partipolitisk ståndpunkt i USA. Det är förtjänstfullt att examinanden kopplar ihop granskningen av materialet med sina mer omfattande kunskaper om den religiösa och politiska situationen i USA. Det är också förtjänstfullt att illustrera svaret med konkreta exempel.

Examinanden kan i sitt svar utnyttja till exempel följande synpunkter (material 8.C):

  • En större andel av vita evangelikala protestanter och mormoner samt av vita protestanter inom huvudlinjen och av katoliker stöder republikanerna än demokraterna.
  • Ortodoxa kristna stöder i lika hög grad republikanerna och demokraterna (26 %), men en ännu större andel av dem (43 %) är obundna i förhållande till vartdera huvudpartiet.
  • Representanter för andra än de ovan nämnda religiösa grupperna stöder oftare demokraterna än republikanerna.
  • Av representanterna för alla religioner är en betydande andel (23–47 %) obundna i förhållande till vartdera huvudpartiet.

9. Förändringar i tyngdpunkten för kristenheten 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1

Kartan 9.A illustrerar hur den geografiska tyngdpunkten för kristenheten har förändrats genom historien. Punkterna på kartan beskriver en uppskattning av var den beräknade geografiska tyngdpunkten för världens kristenhet låg vid respektive nämnda tidpunkt. Det här innebär att det från en beskriven punkt på kartan vid den tidpunkt som nämns bodde lika många kristna åt norr, söder, öster och väster. När man binder ihop punkterna med en linje får man en figur som åskådligt beskriver hur kristenhetens tyngdpunkt har förskjutits under historiens gång.

Välj två av vändpunkter i utvecklingen som bilden illustrerar och diskutera vad som förklarar förändringarna vid de givna tidpunkterna. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och insiktsfullt examinanden förklarar orsakerna till förändringarna vid två vändpunkter som presenteras på kartan.

I ett gott svar (5 p.) förklarar examinanden två vändpunkter på kartan och ser ett samband mellan förändringen och något historiskt skeende eller någon långsiktigare process.

I ett berömligt svar (8 p.) förklarar examinanden strukturerat orsakerna till förändringarna vid två vändpunkter som presenteras på kartan. Det är förtjänstfullt att i förklaringen insiktsfullt koppla ihop historiska fakta med de förändringar som presenteras på kartan.

I granskningen av de vändpunkter som märkts ut på kartan kan man föra fram till exempel följande synpunkter i svaret:

  • Kristendomens historiska utgångspunkt ligger i Jerusalem, därifrån den spreds mot de centrala delarna av det romerska riket. Dessutom spreds den kristna tron också österut (t.ex. till Persien och Indien), vilket på kartan visas av att linjen sågar mellan väst och öst fram till 600-talet.
  • Islams födelse ledde till att kristendomens ställning i Asien och Nordafrika försvagades. Som en följd av detta flyttade sig kristenhetens regionala tyngdpunkt mot Europa på det sätt kartan visar.
  • Reformationen på 1500-talet skedde då kristenhetens tyngdpunkt låg på nuvarande Ungerns område, men genom inverkan av erövringen av Amerika flyttade sig tyngdpunkten kraftigt västerut från 1500- till 1900-talet.
  • Under 1900-talet började tyngdpunkten flytta sig söderut ända tills en vändning mot öster och söder av flera orsaker inträffade år 1970: antalet kristna ökar förutom i Afrika också i Asien. Här inverkar bland annat den stora befolkningstillväxten särskilt i Afrika. Samtidigt bromsas befolkningstillväxten i Europa och dessutom leder sekulariseringen till att stödet för kristendomen minskar i västländerna.
  • För närvarande ligger kristenhetens tyngdpunkt i Mali, men under detta sekel kommer den enligt den uppskattning som visas på kartan att röra sig ännu längre österut och söderut. I Mali bor det inte särskilt många kristna, trots att den kalkylerade tyngdpunkten råkar befinna sig där.

9.2

Enligt de nyaste statistiska uppgifterna bor det både i Latinamerika och i Afrika fler kristna än i Europa – till år 2050 väntas också Asien ha passerat Europa i fråga om antalet kristna.

Utvärdera vad den nu pågående utvecklingen betyder för kristenheten. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden utvärderar den pågående globala förändringen för kristendomens del.

I ett gott svar (10 p.) ger examinanden minst två exempel på hurdana effekter förändringen kan ha. Dessutom visar hen att hen förstår att den pågående utvecklingen innebär ett slut för den Europa-centrerade kristenhetens era eller att kristendomen kan få nya tolkningar i den globala södern.

I ett berömligt svar (16 p.) specificerar examinanden strukturerat och mångsidigt olika effekter av att kristendomen flyttar sig till den globala södern. Examinanden ger flera trovärdiga exempel på nya tolkningar av kristendomen och nya miljöer för den.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • På många områden i Afrika och Asien hör de kristna till en religiös minoritet och har inte på samma sätt som i Europa band till statsmakten.
  • Den katolska kyrkan är stark på alla håll i världen och påven Franciscus är den första påven som kommer från Latinamerika.
  • De pingst-karismatiska rörelserna har en stark ställning särskilt i Afrika. De växer också på andra håll, bland annat i Latinamerika och Asien.
  • I utvecklingsländerna är man tvungen att tolka tron i en omgivning av fattigdom och samhällelig instabilitet. Till exempel tolkningar enligt befrielseteologin blir det lokala svaret på orättvisor i verksamhetsmiljön.
  • Teologi och kyrkligt liv anpassas på olika håll i världen enligt de lokala kulturerna och då uppkommer så kallad kontextuell teologi och lokala uttryck för kristendomen (t.ex. bildkonsten).
  • De asiatiska kristna är tvungna att fundera över relationen till islam, hinduismen, buddhismen och andra religioner på ett helt annat sätt än man är van vid i Europa, vilket gör religionsdialog nödvändig.
  • Det kristna missionsarbetet riktar sig inte längre endast från nord till syd, utan det är ett partnerskap av nätverkstyp mellan kyrkorna och i allt högre grad också ett främjande av de mänskliga rättigheterna.