Beskrivningar av goda svar: SV – Ortodox religion

23.9.2021

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 11.11.2021

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I religionsundervisningen sätter sig den studerande in i olika religioner och religiositet som fenomen samt religionslöshet. I den ortodoxa religionsundervisningen fördjupar sig den studerande i den ortodoxa kyrkans och kristendomens olika utvecklingsskeden. Undervisningen omfattar också den ortodoxa kyrkans viktigaste principer när det gäller lära och etik. Dessutom går den studerande igenom betydelsefulla kristna kyrkor och andra religioner. Religionerna granskas som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden ska besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter, som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet ska utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material ska man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om den rekommenderade maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. En stor överskridning av teckenmängden sänker poängen på det sätt som för varje uppgift anges i beskrivningarna av goda svar.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker vitsordet.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs speciellt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan hantera den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur många olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart åtskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker vitsordet.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av svarens kvalitet är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandens svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av sakenliga begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som ska beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften, och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat dem till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

1.1 Estlands apostoliska ortodoxa kyrka tillhör 1 p.

  • Polens ortodoxa kyrka.  (-1 p.)
  • det bulgariska patriarkatet.  (-1 p.)
  • Konstantinopels ekumeniska patriarkat.  (1 p.)

1.2 I Ukraina fungerar 1 p.

  • tre administrativt skilda ortodoxa kyrkor.  (1 p.)
  • en administrativt enhetlig ortodox kyrka.  (-1 p.)
  • numera endast en ortodox kyrka som lyder under Moskvapatriarkatet.  (-1 p.)

1.3 Cyperns ortodoxa kyrka 1 p.

  • tillhör Jerusalems patriarkat.  (-1 p.)
  • är en autocefalisk kyrka.  (1 p.)
  • är en del av Greklands ortodoxa kyrka.  (-1 p.)

1.4 Den ortodoxa kyrkan i Amerika (OCA) 1 p.

  • är en autocefalisk kyrka som Konstantinopelpatriarkatet har erkänt.  (-1 p.)
  • tillhör Amerikas ortodoxa patriarkat.  (-1 p.)
  • är en autocefalisk kyrka som Moskvapatriarkatet har erkänt.  (1 p.)

1.5 Antiokiens ortodoxa patriarkats verksamhet har försvårats av 1 p.

  • bristen på ekumeniska relationer.  (-1 p.)
  • krigstillståndet i området.  (1 p.)
  • att utträdet ur kyrkan ökat kraftigt i området.  (-1 p.)

1.6 År 2021 har det gått 100 år från att 1 p.

  • Moskvapatriarkatet erkände en autonom status för Finlands ortodoxa kyrka.  (1 p.)
  • Konstantinopels ekumeniska patriarkat erkände autocefalin för Finlands ortodoxa kyrka.  (-1 p.)
  • den finländska senaten utfärdade en förordning om Finlands ortodoxa kyrka.  (-1 p.)

1.7 Före andra världskriget 1 p.

  • befann sig huvudsätet för Finlands ortodoxa kyrka i Sordavala.  (1 p.)
  • flyttades Valamo kloster till Heinävesi.  (-1 p.)
  • beslutade man att Petsamo kloster ska stängas.  (-1 p.)

1.8 Av den ortodoxa kyrkans organisationer utförs diakoniarbete utomlands av 1 p.

  • den helige Hermans och Sergejs brödraskap.  (-1 p.)
  • Filantropia rf.  (1 p.)
  • Det ortodoxa lärarförbundet.  (-1 p.)

1.9 Biskopen för Karelska stiftet tituleras 1 p.

  • metropoliten av Karelen och hela Finland.  (-1 p.)
  • metropoliten av Kuopio och hela Finland.  (-1 p.)
  • metropoliten av Kuopio och Karelen.  (1 p.)

1.10 Lintula kloster låg ursprungligen i 1 p.

  • Pudasjärvi.  (-1 p.)
  • Kivennapa.  (1 p.)
  • Petsamo.  (-1 p.)

1.11 De finländska väckelserörelserna som bedjarrörelsen (rukoilevaiset) och de väckta (herännäiset) 1 p.

  • är inomkyrkliga rörelser i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.  (1 p.)
  • har kommit med missionärer på 1100-talet.  (-1 p.)
  • är en del av den finländska frikyrkligheten.  (-1 p.)

1.12 Den största kristna kyrkan i världen sett till antalet anhängare är 1 p.

  • den katolska kyrkan.  (1 p.)
  • den lutherska kyrkan.  (-1 p.)
  • den anglikanska kyrkan.  (-1 p.)

1.13 Pingsten firas 1 p.

  • till minne av Kristi himmelsfärd.  (-1 p.)
  • till minne av den Helige Andes utgjutelse.  (1 p.)
  • till minne av Kristi begravning.  (-1 p.)

1.14 Den lutherska kyrkans lära om människans frälsning innebär att människan blir frälst 1 p.

  • med hjälp av de sju sakramenten.  (-1 p.)
  • av tro allena, av nåd allena, för Kristi skull allena.  (1 p.)
  • genom nådegåvor som den Helige Ande har gett.  (-1 p.)

1.15 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har uppstått 1 p.

  • i Israel.  (-1 p.)
  • i USA.  (1 p.)
  • i Indien.  (-1 p.)

1.16 Högtiden Chanukka firas 1 p.

  • i kristendomen.  (-1 p.)
  • i judendomen.  (1 p.)
  • i islam.  (-1 p.)

1.17 Vedaböckerna hör centralt till 1 p.

  • islam.  (-1 p.)
  • hinduismen.  (1 p.)
  • buddhismen.  (-1 p.)

1.18 Att tvätta sig i floden Ganges är en del av religionsutövningen 1 p.

  • i judendomen.  (-1 p.)
  • i hinduismen.  (1 p.)
  • i buddhismen.  (-1 p.)

1.19 Sikhismen har uppstått 1 p.

  • i Indien.  (1 p.)
  • på Borneo.  (-1 p.)
  • i Sri Lanka.  (-1 p.)

1.20 Sumobrottning har en anknytning till 1 p.

  • shintoismen.  (1 p.)
  • islam.  (-1 p.)
  • hinduismen.  (-1 p.)

2. Föremål i den ortodoxa kyrkan 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng. I svaren bedöms om examinanden kan namnge föremålen som har en anknytning till den ortodoxa kyrkan och beskriva hur de används. Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om den föreskrivna längden överskrids med mer än 100 tecken minskar det poängantalet med två poäng.

2.1 Ange namnet på föremål A (bild 2.A) och redogör för föremålets syfte. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Examinanden får 2 poäng genom att namnge föremål A som reseikon. Genom att beskriva föremålets syfte får examinanden högst tre poäng. En reseikon används som redskap för bönen när andra ikoner inte finns till förfogande.

2.2 Ange namnet på föremål B (bild 2.B) och redogör för föremålets syfte. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Examinanden får två poäng genom att namnge föremål B som aspergil/viska/vigvattenstänkare. Genom att beskriva föremålets syfte får examinanden högst tre poäng. En aspergil/viska/vigvattenstänkare används i den stora och den lilla vattenvigningen när prästen stänker heligt vatten med den. Man kan bestänka antingen kyrkfolket, kyrkans ikoner eller annat (t.ex. en bil).

2.3 Ange namnet på föremål C (bild 2.C) och redogör för föremålets syfte. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Examinanden får två poäng genom att namnge föremål C som åminnelsebord för avdöda i kyrkan. Genom att beskriva föremålets syfte får examinanden högst tre poäng. På ett åminnelsebord tänder man böneljus för de avlidna. Man minns de avlidna i bön och ber för dem.

2.4 Ange namnet på föremål D (bild 2.D) och redogör för föremålets syfte. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Examinanden får två poäng genom att namnge föremål D som dopfunt. Genom att beskriva föremålets syfte får examinanden högst tre poäng. En dopfunt används i kyrkan för att förrätta dopets sakrament. I samband med dopet sänks den som döps tre gånger i dopfunten.

3. Etiska principer och coronaviruspandemin 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden analyserar de coronapolitiska ställningstagandena i materialet ur den ortodoxa etikens synvinkel.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden coronapolitiken ur två synvinklar i den ortodoxa etiken. Materialet utnyttjas i svaret.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden coronapolitikens olika dimensioner på ett mångsidigt och insiktsfullt sätt ur den ortodoxa etikens synvinkel.

I svaret borde man ta upp några av följande utgångspunkter för den ortodoxa etiken:

  • Den ortodoxa etiken har samma bakgrund som alla de kristna kyrkorna (Bibelns tio buds lag, bergspredikan, evangeliet och epistlarna som utgångspunkt).
  • Kärleken till medmänniskan ingår i det dubbla kärleksbudet: ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.”
  • Också den gyllene regeln är viktig: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”
  • Paulus hade en tanke om synergi, dvs. människan och Gud som arbetskamrater.
  • Centralt i den ortodoxa etiken är uppfattningen om människan som Guds avbild, en levande unik person som har en fri vilja och en strävan efter det goda.

I svaret kan man också ta upp några av följande synpunkter:

  • Företag drabbas av förluster om de tar hänsyn till den etiska synvinkeln, och om krisen blir långvarig kan den etiska synvinkeln ifrågasättas.
  • Reseförbudet och karantänsreglerna försvårar medborgarnas rörlighet, vilket kommer att göra medborgarna frustrerade om krisen drar ut på tiden. De innebär också förluster för resebranschen.
  • I Lappland är resebranschen en viktig sysselsättare och utländska turister för med sig pengar dit.
  • Alla begränsningsåtgärder kan förorsaka missnöje mot landets regering och kan till exempel leda till en politisk kris.
  • Om krisen drar ut på tiden minskar skatteintäkterna och staten skuldsätts eftersom det finns allt fler permitterade och arbetslösa. Levnadsstandarden sjunker.
  • Coronaviruspandemin har också av ekonomiska orsaker en inverkan på den psykiska hälsan.

I svaret räknas det som merit om examinanden diskuterar saken ur en nationalekonomisk synvinkel och reflekterar över vilka uppoffringar det förorsakar för en enskild människa och samhället om man tar hänsyn till den etiska synvinkeln (arbetslöshet, permitteringar, inga fritidsresor, lägre levnadsstandard). Som merit räknas också om examinanden diskuterar hur artikelskribenten använder ordet ”etisk”.

4. Jämförelse mellan religioner 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng. I svaren bedöms om examinanden kan förklara den centrala skillnaden mellan religionerna med tanke på det aktuella temat genom att använda aktuella begrepp.

Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om den föreskrivna längden överskrids med mer än 100 tecken minskar det poängantalet med 2 poäng.

4.1 Förklara kort hur tolkningen av återfödelsen skiljer sig i hinduismen och buddhismen. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

I hinduismen tänker man att reinkarnationen (samsara) handlar om själavandring: i döden föds människans själv (atman) på nytt antingen i en människokropp eller i en djurkropp. Enligt buddhismen är ingenting bestående och människan har inte någon själ som förblir densamma. Enligt buddhismen kan reinkarnationen beskrivas som tankeflödets kontinuitet eller en omställning av existensens former.

4.2 Förklara kort hur tolkningen av Jesu person och ställning skiljer sig i kristendomen och islam. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Jesus är den mest centrala personen i kristendomen. Enligt den kristna läran är Gud Fader, Son och Helig Ande, och Jesus är Sonens inkarnation. Enligt läran om två naturer är Jesus en sann Gud och en sann människa. Enligt islams lära var Jesus profeten Muhammeds förelöpare, en profet som fick en helig bok, evangeliet, av Gud. I islam anses Jesus vara en av Guds budbärare men inte gudomlig.

4.3 Förklara kort hur orsakerna till att man firar påsk avviker från varandra i judendomen och kristendomen. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Judarna firar påsk (pesah) till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Enligt Bibeln ledde Moses folket som befriats från slaveriet genom öknen mot det lovade landet. I kristendomen firas påsken till minnet av Jesu uppståndelse. Jesus dömdes till döden och han korsfästes och begravdes i Jerusalem under judarnas påskfest. Enligt kristendomen försonade Jesus människosläktens synder genom sin död på korset och övervann döden genom att stå upp från de döda.

4.4 Förklara kort hur tolkningarna av Jerusalems helighet avviker från varandra i judendomen och islam. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

För judarna är Jerusalem heligt eftersom Tempelberget finns där. Där stod judarnas heligaste plats, ett tempel till Jahves ära som ursprungligen byggdes av kung Salomo. I dag finns en del av tempelområdets västliga mur kvar, den s.k. klagomuren. För muslimerna är Jerusalem heligt eftersom man tror att Muhammad steg upp till sin himmelsfärd från en klippa som stod på samma ställe där den nuvarande Klippmoskén finns. För muslimerna är Jerusalem den tredje heligaste platsen efter Mecka och Medina.

5. Martyrdomen i kyrkans historia 20 p.

I svaret bedöms hur exakt examinanden definierar martyrdomen och hur mångsidigt och strukturerat examinanden diskuterar hur martyrdomens betydelse har förändrats under kyrkans historia.

I ett gott svar (10 p.) kan examinanden redogöra för vad som avses med martyrdom och hur fenomenet tedde sig i den tidiga kyrkan. Examinanden kan också nämna en martyr. Examinanden visar att hen förstår att vördnaden för martyrer och sederna i anknytning till dem är en del av det liturgiska livet i dag. I ett gott svar redogör examinanden för minst tre saker i anknytning till martyrdom och nämner en martyr.

I ett berömligt svar (16 p.) kan examinanden berätta om martyrdom i större omfattning och om hur den återspeglas i ikonkonsten, det liturgiska livet och litteraturen. Examinanden nämner flera martyrer. Examinanden beskriver vördnaden i anknytning till martyrdom och tillhörande seder och bruk som är en del av det liturgiska livet i dag. Examinanden kan ge exempel på vår tids martyrer (t.ex. biskoparna som dödades i Syrien, dödade kopter). Examinanden reflekterar på ett djuplodande sätt över martyrdomen och dess förändring i kyrkans liv, och behandlar också begreppet nymartyrdom. Som speciell merit betraktas om man diskuterar nymartyrdom på ett djuplodande sätt.

I svaret kan man ta upp följande saker:

  • Martyr betyder vittne, en som dött för sin tro.
  • I kyrkohistorien avser man med martyrtiden den tid då de kristna blev förföljda i det romerska riket (från kejsar Nero till Konstantinus den Store).
  • Martyrerna vittnade om sin tro genom att dö för sin tro.
  • Martyrernas gravar i katakomberna fungerade som altarbord; nuförtiden placerar man en relik inne i altarbordet.
  • Martyrernas reliker är fortfarande vördade.
  • Martyrernas dödsdag blev deras minnesdag i den liturgiska kalendern.
  • Martyrerna fick kyrkor vigda till sitt minne, och deras minnesdag är en festdag för kyrkor som bär den ifrågavarande martyrens namn (tempelfester).
  • I ikonkonsten har martyrerna egna kännetecken, attribut (t.ex. röd färg, kors i handen).
  • Kyrkfolket visar fortfarande vördnad för martyrerna och man ber om deras förböner.
  • Exempel på nymartyrer är prästmartyren Alexander Hotovitski (1872–1937) som var verksam bl.a. i Helsingfors och martyren Johannes av Sonkajanranta (1884–1918).
  • Nymartyrerna har vanligtvis inte velat dö för att vittna om sin tro, utan martyrdöden har varit en följd av till exempel krig där erövraren eller den andra parten i kriget står för en annan religiös övertygelse.
  • Till exempel Petrus, Paulus, Stefanos, Demetrios den Store, Georgios Segraren samt Sofia och hennes döttrar Pistis, Elpis och Agape är martyrer.
  • Vår tids martyrer är till exempel de biskopar, präster och medborgare som bortförts och dödats för sin tro i Syrien.
  • I Afrika har Boko Haram fört bort och dödat flickor och utfört attacker mot kopter. Terroristerna har haft personer med en annorlunda religiös uppfattning som sitt mål.

6. Från museum till moské 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat examinanden analyserar Hagia Sofias religiösa, politiska och kulturella betydelse och hur mångsidigt och ingående hen diskuterar omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst en religiös, en politisk och en kulturell synpunkt som anknyter till Hagia Sofias betydelse. Dessutom diskuterar hen omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské ur minst en synvinkel.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat Hagia Sofias religiösa, politiska och kulturella betydelse. Dessutom diskuterar hen mångsidigt och ingående omvandlingen av Hagia Sofia från museum till moské. I svaret utnyttjar och kommenterar hen materialet i uppgiften, och dessutom innehåller det synpunkter som inte finns i det givna materialet. Hen tar också upp Konstantinopels ekumeniska patriarkats synvinkel i svaret.

Det är förtjänstfullt att examinanden visar att hen förstår att de religiösa, politiska och kulturella synvinklarna är sammanvävda med varandra. Det är särskilt förtjänstfullt om examinanden i sin granskning lyfter fram andra liknande fall (t.ex. stridigheterna om de religiösa objekten i Jerusalem, Mezquita-katedralen i Córdoba som från början var moské). En mediekritisk granskning av materialet för uppgiften ses som en särskild merit.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • Hagia Sofia har historiskt många skikt (byggnaden har fungerat som kyrka, moské och museum)
  • omvandlingen till moské versus Kemal Atatürks sekulära arv
  • den turkiska ortodoxt kristna minoritetens erfarenheter
  • turkarnas olika åsikter i frågan (t.ex. åsikterna hos de människor som framträder i videon i materialet)
  • Turkiets ledning vill av inrikespolitiska skäl hålla med de islamistiska kretsarna, vilket samtidigt äventyrar de utrikespolitiska relationerna till exempelvis det ortodoxa Ryssland och Grekland
  • hur omvandlingen till moské inverkar på presidentens popularitet bland folket
  • hur omvandlingen till moské inverkar på religionsdialogen
  • omvandlingen till moské som exempel på och prejudikat för motsvarande handlingar på andra håll i Turkiet och i andra länder
  • hur omvandlingen till moské inverkar på Hagia Sofias status som kulturarvsobjekt.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • Hagia Sofia är världens största ortodoxa kyrka och stammar från den odelade kyrkans tid (500-talet).
  • I Hagia Sofia finns värdefulla fresker och mosaiker, bl.a. den första fresken i världen som målades efter ikonoklasmen (Gudsmodern från 800-talet).
  • Hagia Sofia var i ca tusen år det ekumeniska patriarkatets kyrka.
  • Kyrkans fresker avlägsnas inte, men de täcks över under bönerna.
  • Kyrkans symbolvärde är stort.
  • Också ett kloster som hör till den ortodoxa traditionen, Khora, där det finns värdefulla fresker har omvandlats till en moské.
  • Åtgärderna har orsakat konflikter mellan kristna och muslimer.
  • Påven i Rom och europeiska beslutsfattare har reagerat på att Hagia Sofia omvandlats till en moské.
  • Den ekumeniska patriarken är en ledargestalt i den ortodoxa världen och finns med på listan över de 50 mest inflytelserika ledarna.
  • Patriarken är den mest respekterade biskopen i den ortodoxa världen, och man vill inskränka hans position och inflytande. Ännu på 1980-talet begränsade man patriarken Demetrios möjlighet att röra sig fritt; nu vill den turkiska presidenten visa sin makt genom kyrkobyggnaderna (trots att de är muséer). Detta är en signal till Turkiets ärkefiende Grekland.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Mat i religionerna och som religion 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Många följer i dag medvetet ett visst slag av diet. Utvärdera ur religionsvetenskaplig synvinkel påståendet att dieterna är nutidens religioner. Utnyttja textutdraget 7.A i ditt svar. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden ur religionsvetenskaplig synvinkel utvärderar påståendet att dieterna är nutidens nya religioner.

I ett gott svar (5 p.) utvärderar examinanden påståendet strukturerat ur minst två synvinklar som är kopplade till religionsvetenskapen. Att endast referera materialet räcker inte för fem poäng.

I ett berömligt svar (8 p.) utvärderar examinanden påståendet mångsidigt ur religionsvetenskapens synvinklar. Granskningen hänförs till religionsvetenskapens frågeställningar eller teorier, och/eller begrepp som hör till vetenskapsområdet, vilka används på ett naturligt sätt. Materialet utnyttjas i svaret, men svaret innehåller också andra synpunkter. Examinanden fäster också uppmärksamhet vid hur företeelser kring ätandet skiljer sig från företeelser som traditionellt betraktas som religion eller som religiösa.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • en granskning som anknyter till religionens dimensioner (för dieter en t.ex. mytisk, rituell, erfarenhetsbaserad, ideologisk, social, etisk och materiell dimension)
  • en granskning som anknyter till olika sätt att definiera religion (t.ex. religion som ett öppet begrepp och ett analytiskt arbetsredskap)
  • gränsdragningarna mellan rent och orent samt gränsdragningarna mellan förbjudet och tillåtet (t.ex. begreppen helig, profan, tabu och synd)
  • det religiösa samfundets positiva och negativa sidor (t.ex. känslan av gemenskap, fördömande av sådana som tänker och handlar annorlunda)
  • avhållsamhet när det gäller mat och askes (t.ex. granskning av anorexi som en religiöst laddad företeelse)
  • teman kring räddning/frälsning och etik (rädda sig själv, rädda världen eller naturen, respektera livet)
  • drag som hör till nutidens västerländska religiositet (t.ex. individualisering, att uppfatta religion som en privatsak, att individuellt kombinera element från olika religioner)
  • olika företeelser som kopplats till sekularisering (t.ex. de traditionella religionernas betydelse har minskat, religionens karaktär har förändrats, de religiösa traditionerna har sekulariserats).

7.2 Jämför religiösa betydelser förknippade med maten i den ortodoxa religionen och i en annan religion du själv väljer. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden jämför religiösa betydelser förknippade med maten i den ortodoxa kristendomen och i en annan religion hen valt.

I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden ur minst två synvinklar religiösa betydelser som förknippas med mat i den ortodoxa religionen och den valda religionen. I granskningen kan man fästa uppmärksamhet vid skillnader mellan religionerna, vid deras gemensamma drag eller vid bådadera.

I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden mångsidigt och ingående religiösa betydelser som förknippas med mat i den ortodoxa religionen och den valda religionen. Svaret är uppbyggt på ett jämförande sätt och innehåller exakta exempel från båda de religioner som jämförs.

I sitt svar visar examinanden också att hen känner till religionernas inre mångformighet eller framför synpunkter på spänningen mellan religionens lära och den utlevda religionen.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • förbjuden och tillåten mat, ren och oren mat (t.ex. halal- och haramreglerna i islam, koscherreglerna i judendomen)
  • mat och födoämnen som har en särskild rituell betydelse (t.ex. nattvardsbröd och nattvardsvin i kristendomen, ätbara blödande offer i voodoo-besläktade religioner)
  • regler som ingår i de heliga böckerna (t.ex. Torans regler om mat i judendomen och Koranens förbud mot att inmundiga griskött och vin i islam)
  • mat som anknyter till speciella fester och helgdagar (t.ex. sabbatsbrödet i judendomen, djuret som offras i anknytning till offerfesten id al-Adha i islam)
  • fasta och avslutande av fastan i anknytning till vissa tidpunkter (t.ex. avhållsamhet från mat och dryck under månaden Ramadan i islam, fastan före påsk och maträtter som hör till avslutandet av fastan i kristendomen, sju årliga fastedagar och i synnerhet fasta under jom kippur i judendomen)
  • sedvänjor kring att tillreda mat, att skänka bort den eller att äta tillsammans (t.ex. gästfrihetens och medkänslans ideal i många religioner, vanor som hör till positionen i kastsystemet i hinduismen, sedvänjor kring koscherdieten i judendomen)
  • uppfattningar om födans betydelse (t.ex. inmundigandet av mat som offrats till gudarna i hinduismen, i kristendomen Jesu lära om att människan inte blir oren av det som sätts i munnen utan av det som kommer ut ur munnen)
  • egenskaper som hänförs till vissa maträtter eller födoämnen (t.ex. hinduismens indelning i kalla och varma rätter och upprätthållandet av balansen mellan dem)
  • etik som är kopplad till ätande (t.ex. vegetarianism som är kopplad till ahimsa-principen i Indiens religioner)
  • till många religioner hör regler och sedvänjor som gäller mat och måltider och som utövarna av religionen i praktiken följer i varierande grad.

I svaret kan man också ta upp följande saker:

  • Enligt den ortodoxa kyrkans lära gavs den första fasteregeln i samband med Bibelns skapelseberättelse (”den förbjudna frukten”).
  • De första människorna var olydiga genom maten.
  • Näring kan klassificeras som förbjudet och tillåtet, rent och orent (Bibelns förbjuder att äta blodmat, men i praktiken följs inte detta i den ortodoxa kyrkan).
  • Vissa maträtter och födoämnen kan ha en rituell betydelse:
    • bröd, vin och vatten som en andlig måltid som inte intas på samma sätt som bröd och vin vanligtvis intas
    • förberedelse för nattvarden genom bön och fasta
    • heligt vatten till själens och kroppens bättring
    • koliva, dvs. åminnelsevete för de avlidna
    • ägget som symbol för Kristi uppståndelse
    • kyrkbrödet vid agape-måltiden som är en kvarleva från de tidiga kristnas kärleksmåltid efter liturgin
    • festvigilians fem bröd
    • artosbrödet som välsignas på påsknatten som en påminnelse om det judiska påskalammet
    • jordens första frukter som välsignas på Kristi förklaringsfest den 6.8.
  • Vid vissa fester och högtider äter man speciella maträtter (t.ex. blinier före fastan, pasha och kulitj, påskalammet, fisk på fastedagar, förbjudet att använda olja på vissa fastedagar).
  • Det finns praktiska seder och bruk som reglerar hur man förbereder, ställer fram eller intar maten (t.ex. att man välsignar maten med ett korstecken eller en bordsbön; på det heliga korsets söndag under stora fastan brukar man ta ett så kallat korsbröd till sin gudfar/gudmor; speciellt i den ryska traditionen finns en tradition där präster förrättar korta bönestunder i hemmen under vissa högtider).
  • Det finns olika uppfattningar om matens betydelse (t.ex. att maten under fastetiden ska vara billig och lätt att laga och att man kan ge de sparade pengarna till behövande).
  • Ätandet har sin egen etik (t.ex. att man inte äter animaliska produkter under fastetiderna).
  • Matfastan har många slags betydelser:
    • den bibliska bakgrunden (Jesus fastade)
    • förstärkning av självdisciplinen (maten härskar inte över oss)
    • förstärkning av anden genom att aga kroppen (kyrkofädernas undervisning)
    • att man lär sig att avstå, fastan är också ett uppfostringssätt (barnens fasta från godsaker)
    • fastan och anspråkslösheten (man ska inte skryta med fastan)
    • kyrkokalenderns många fastetider, t.ex. varje onsdag och fredag (till minne av Kristi lidande)
    • de långa fasteperioderna före stora fester (40 dagar före jul och före den stora veckan, apostlarnas fasta och fasta före Gudsmoderns avsomnande).

8. Utvecklingen i antalet medlemmar i den ortodoxa kyrkan 30 p.

8.1 Analysera utvecklingen av antalet medlemmar i Finlands ortodoxa kyrka och faktorer som påverkar den. Diskutera också vilka följder förändringen i antalet medlemmar kan få i framtiden. Utnyttja textutdraget 8.A och statistiken 8.B i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur insiktsfullt och mångsidigt examinanden analyserar utvecklingen i antalet medlemmar i Finlands ortodoxa kyrka och faktorer som påverkat den samt diskuterar följderna som förändringen i antalet medlemmar kan få i framtiden. Examinanden utnyttjar också uppgiftens material.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden utvecklingen i den ortodoxa kyrkans medlemsantal, faktorer bakom den och utvecklingens möjliga följder genom att diskutera minst en faktor ur varje nämnd synvinkel. Examinanden utnyttjar båda materialen i sitt svar.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden på ett insiktsfullt och mångsidigt sätt utvecklingen i kyrkans medlemsantal, faktorer bakom den samt utvecklingens möjliga följder. Examinanden ger konkreta exempel på situationen i de olika stiften.

Examinanden kan ta upp bland annat följande synpunkter med tanke på medlemsantalet och faktorer som det påverkas av:

  • Församlingarnas befolkningsstruktur håller på att förändras så att antalet medlemmar har ökat något endast i Lapplands och Vasa församlingar; i de övriga församlingarna har antalet medlemmar minskat.
  • Antalet medlemmar minskar i alla stift.
  • Antalet medlemmar har minskat i kyrkan som helhet.
  • Församlingarnas skatteintäkter minskar.
  • Intäkterna räcker inte till att täcka utgifterna i alla församlingar.
  • Det behövs stöd från centraladministrationen.
  • Man är tvungen att omvärdera antalet anställda i församlingarna.
  • Det är nödvändigt att slå samman församlingar.
  • Det kan bli nödvändigt att sälja församlingarnas egendom för att skära ner på kostnaderna.

I svaret kan man diskutera också följande saker:

  • antalet personer som går ur kyrkan och orsakerna som kan påverka det
  • antalet döpta
  • antalet döda
  • antalet personer som flyttat till församlingarna
  • antalet personer som flyttat från församlingarna
  • antalet personer som ansluter sig till kyrkan
  • antalet personer som går ur kyrkan
  • antalet frånvarande medlemmar.

Som merit räknas att examinanden genom insiktsfulla jämförelser analyserar faktorerna som påverkar antalet medlemmar i de olika stiften.

8.2 Redogör för den ortodoxa kyrkans utbredning i Europa och diskutera faktorer som den påverkats av. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat, mångsidigt och väl underbyggt examinanden redogör för den ortodoxa kyrkans utbredning i Europa och diskuterar faktorer som påverkat utbredningen med tanke på den historiska utvecklingen i medlemstalet.

I ett gott svar (5 p.) tar examinanden upp minst tre europeiska länder där den ortodoxa kyrkan är verksam och jämför medlemstalet med landets invånarantal.

I ett berömligt svar (8 p.) tar examinanden upp minst fem europeiska länder där den ortodoxa kyrkan är verksam och diskuterar i större detalj historiska faktorer som påverkat den ortodoxa kyrkans utveckling i minst tre europeiska länder.

Svaret kan exempelvis innehålla följande synpunkter:

  • Kristendomen bredde ut sig allt längre norrut från Jerusalem till följd av aposteln Paulus missionsverksamhet.
  • Under den bysantinska statens tid på 500-talet spred sig kristendomen till vidsträckta områden kring Medelhavet och till det nuvarande Europas sydligaste delar, som Balkan-halvön.
  • Balkans ortodoxa kyrkor uppstod under bysantinskt inflytande på 500–1000-talen.
  • De ortodoxa kyrkorna i Bulgarien och Serbien har uppstått i början av 800-talet.
  • Slavernas apostlar Kyrillos och Methodios bidrog till att ortodoxin spred sig till de slaviska folken och bl.a. till Kievryssland på 900-talet.
  • Den ryska ortodoxa kyrkan skilde sig från Konstantinopelpatriarkatet på 1500-talet.
  • Den ortodoxa kyrkan i Rumänien var en del av Konstantinopels ekumeniska patriarkat ända till år 1865, nuförtiden är den rumänska ortodoxa kyrkan den största ortodoxa kyrkan efter Ryssland, räknat i antalet anhängare (över 17 miljoner medlemmar).
  • Efter kommunismens fall är den ortodoxa kyrkan igen verksam också i Albanien samt i Makedonien i det forna Jugoslavien.
  • Den ortodoxa kyrkans äldsta områden är Grekland och Cypern.
  • På 1900-talet har migrationen, den ryska revolutionen, kommunismens motstånd mot kyrkan i Balkanländerna efter andra världskriget samt den arbetsrelaterade migrationen bidragit till att ortodoxin spritt sig till Central- och Västeuropa.
  • I dag verkar betydande ortodoxa kyrkor i Tyskland, Frankrike, England, Belgien och Sverige.
  • Den ortodoxa kyrkan är också verksam i de baltiska länderna, i Polen samt i Tjeckien och Slovakien.
  • Den ortodoxa kyrkan är majoritetskyrka i Vitryssland och i Ukraina.

I svaret kan man ta upp den ortodoxa kyrkans ställning som antingen en majoritets- eller en minoritetskyrka och de historiska orsakerna som lett till det. Som tilläggsmerit räknas om examinanden redogör för de olika kyrkornas administrativa position till exempel som patriarkat samt diskuterar den ortodoxa kyrkans spridning och faktorer som kommer att påverka dess utveckling i framtiden.

9. Konsten och den ortodoxa kyrkan 30 p.

9.1 Diskutera hur Jesus presenteras i den ortodoxa ikonkonsten (bilderna 9.A och 9.B) och analysera ikonkonstens Jesusbild jämfört med åsikterna som presenteras i textutdrag 9.C. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat, mångsidigt och motiverat examinanden diskuterar hur Jesus presenteras i den ortodoxa ikonkonsten och analyserar ikonkonstens Jesusbild jämfört med åsikterna som presenteras i textutdraget.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden framställningen av Jesus i den ortodoxa ikonkonsten i jämförelse med åsikterna som presenteras i textutdraget och tar upp minst två väsentliga synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden framställningen av Jesus i den ortodoxa ikonkonsten i jämförelse med åsikterna som presenteras i textutdraget på ett strukturerat, mångsidigt och välunderbyggt sätt. Examinanden tar upp minst tre väsentliga synpunkter.

Svaret kan innehålla till exempel följande synpunkter:

  • Den historiska Jesus var till sitt etniska ursprung en jude som bodde i Nasaret (mörk hy, bruna ögon, mörkt hår).
  • Jesus glädjebudskap var avsett för alla, inte bara vita.
  • I Galaterbrevet (3:28) står det: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”
  • Jesus ansåg alla vara likställda och gjorde inte skillnad mellan människor på basis av deras sociala ställning eller etniska bakgrund (ikon: Kristus välsignar barn, Kristus och den syndiga kvinnan, uppväckandet av Jairus dotter).
  • Ikonkonsten avviker från den västliga målarkonsten, framställningssättet är inte naturalistiskt.
  • I en ikon framställs Kristus som människa men utan att hans fysiska utseende imiteras.
  • Ikonens framställningssätt är andligt, till skillnad från vad som är vanligt i den västliga målarkonsten.
  • Den ortodoxa kyrkan använder inte tredimensionella, naturalistiska statyer.
  • Det finns flera olika ikontyper av Kristus men han framställs inte som något som är högre än andra människor: ”den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren” (Lukas 22:26).
  • Den äldsta målade ikonen av Kristus är Kristus Pantokrator av Sinai från 500-talet.
  • I textutdraget beskrivs Jesus som en representant för det vita herraväldet, tillsammans med sin mor och efterföljare.
  • I textutdraget beskrivs Jesus som europé.
  • I textutdraget beskrivs Jesus och hans efterföljare som rasister fastän det inte finns historiska belägg för det (det finns rasister bland de kristna, trots att det inte stämmer överens med Kristi lära).
  • Kommentarerna om Black lives matter är inte logiska eftersom det är fel att binda samman det vita herraväldet och Kristus.

9.2 Diskutera Bibelns betydelse i den ortodoxa kyrkokonsten. Belys ditt svar med hjälp av exempel. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar Bibelns betydelse i den ortodoxa kyrkokonsten.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för Bibelns betydelse i två former av den ortodoxa kyrkokonsten och ger åtminstone ett exempel på båda.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden för Bibelns betydelse i den ortodoxa kyrkokonsten på ett strukturerat och mångsidigt sätt. Examinanden ger flera konkreta exempel.

Bibelns betydelse i den ortodoxa kyrkokonsten kommer fram till exempel på följande sätt:

  • De tidiga kristnas symbolkonst används fortfarande i utsmyckningen av kyrkor, till exempel står den gode herden för Jesus och påfågeln för evigt liv.
  • Med ikoner ”utsmyckar” man inte kyrkan, deras funktion är en annan. Ikonerna har en viss ordning och ikonostasens ikoner har en ”hierarki” (i altardörren finns alltid Jungfru Marias bebådelse och evangelisterna, på högra sidan av porten Kristus, på vänstra sidan Gudaföderskan osv).
  • Ikonkonsten kallas för det målade evangeliet och de icke-läskunnigas bok.
  • Ikonkonstens teman kommer huvudsakligen från Bibeln (t.ex. instiftelsen av nattvarden, Kristi födelse och död, pingstens händelser).
  • Ikonkonsten är inte naturalistisk eftersom man genom den vill framställa personens egenskaper och inte i lika stor grad utseendet.
  • Kyrkomusiken är sjungen bön.
  • I kyrkomusiken finns olika tonarter (den bysantinska, den slaviska, den serbiska), men huvudsaken är hymnernas innehåll som varierar beroende på vilken tid det är på dygnet eller enligt kyrkoåret.
  • I vigilian används texter ur Gamla testamentet, och på det sättet förbereder man sig för Nya testamentets tid som liturgins texter beskriver.
  • Under fastetiden framhävs bibeltexter som handlar om ånger.
  • Psaltaren är de ortodoxas ”psalmbok”.
  • Hymnerna och kyrkopoesin har inspirerats av Bibelns texter.