Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

Examinanden ska nämna några av Eriks lösningar för hemmet, t.ex. den talande och kameraförsedda robotdammsugaren och att man kan ljudstyra belysningen, samt motivera varför dessa eventuellt gör livet lättare. Examinanden kan också konstatera att lösningarna inte gör livet lättare. Även ett sådant svar ska motiveras.

Björn Block påpekar att röststyrning är något som folk generellt har velat ha. Men man måste också ge möjlighet att styra hemmet via appar, via vilka man t.ex. kan göra inställningar för hemmet. Människor vill ännu kunna styra hemmet via fysiska knappar, speciellt på natten då man kanske vill undvika att väcka familjen.

I svaret kan man nämna:

• Visionen ligger i linje med hur vi lever idag.
• Vi förväntar oss enkelhet och att digitala hjälpmedel ska hjälpa oss i vardagen.
• Det smarta hemmet är för alla i familjen, både unga och gamla.
• Man behöver inte vara teknikintresserad för att kunna ha ett smart hem.
• Det ska vara möjligt att ha ett smart hem också prismässigt.

Robert Bergholm ser positivt på vår hälsa på 2020-talet, t.ex. om man får cancer är det större chans än tidigare att bli frisk. Vi kommer också att leva längre, men samtidigt ökar risken för att få flera sjukdomar, som t.ex. cancer. Tack vare att hälsovården blir bättre, kan cancer i framtiden bli en kronisk i stället för en dödlig sjukdom, något som hör till åldern. Också risken för att gå upp i vikt och få vissa sjukdomar som t.ex. diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar med åldern, trots den goda hälsovården.

Den största utmaningen är att klyftan mellan de sociala klasserna ökar när det gäller folkhälsan: de som har det bra ställt socialt och ekonomiskt är mycket friskare än de som har det sämre ställt. De som har det sämre ställt samlar på sig sjukdomar som relaterar till deras livsstil.

De personer som är medvetna om hur man kan förbättra sin hälsa gör det, men problemet är att apparaterna i sig inte gör att vi rör på oss mera. De som sköter sin hälsa gör det på ett mycket bra sätt, men sen finns det personer som inte alls sköter sin hälsa, trots att de kanske har teknologiska hjälpmedel för det.

Man skulle kunna spela in och dela sina intryck och förnimmelser och via ett chip skicka sina minnen från sin hjärna till någon annans hjärna. Det skulle kunna riva ner murarna så att vi skulle förstå varandra bättre och kunna lösa oklara rättsfall.

I svaret är huvudsaken att tolkningen motsvarar Julia Korkmans uppfattning, inte att man räknar upp allt hon säger.

Julia Korkman anser att saker är mer komplexa, och hon är tveksam till Nicolelis vision. Hon anser att det handlar om mer än att bara överföra information. Hon tror inte att man skulle kunna överföra minnesbilder från en person till en annan eftersom man inte ens kan återuppleva sina egna minnen på samma sätt. Sinnesintrycken är bara en del av en större helhet och de är alltid individuella.

Enligt artikeln är det svårt att veta exakt hur framtiden ser ut. Enligt exemplen i artikeln har de flesta framtidsvisioner slagit fel, t.ex. tanken om flygande bilar. I stället för flygande bilar fick vi datorer och mobiltelefoner. Som motivering för svaret kan man t.ex. nämna de flygande bilarna i början av artikeln eller något om boken Så funkar det i slutet av artikeln. I svaret kan man också nämna att framtidsforskaren Karim Jebari tror att framtiden inte kommer att skilja sig så mycket från dagens värld, förutsatt att vi lyckas lösa t.ex. klimat- och demokratiproblemen.

Romanen ger en dyster bild av samhället. Livet är hårt för den enskilda individen. I sitt svar kan man t.ex. nämna följande saker:

• Beskrivningen av samhället är dyster.
• Det finns en klyfta mellan framgångsrika och utslagna människor.
• Maskinliknande superindivider har makten i samhället.

Samhället är alltför tävlingsinriktat och så kallade hårda värderingar präglar livet.

Teknologin kan ge oss viktiga uppfinningar och den kan lösa vissa problem, men enligt Karim Jabari borde vi inte förlita oss alltför mycket på den. Både Karim Jabari och Hannele Mikaela Taivassalo förespråkar mjukare värden, mer medmänsklighet och lyhördhet. Vi får inte låta teknologin få makten över oss. Enligt Karim Jabari finns det en risk att vi får ett samhälle där maskinliknande superindivider har makten, och där det finns en stor klyfta mellan de starka och de svaga.

I svaret kan man t.ex. nämna böckerna Så funkar det och Scandorama, och intervjun med framtidsforskaren Karim Jabari. Så funkar det ger information om framtidsvisioner som gått snett, Scandorama ger en hotfull vision av ett framtida samhälle och intervjun med Karim Jabari ger bl.a. en forskares synpunkter på dagens samhälle i förhållande till framtiden.

Artikeln ger flera exempel på både hoppingivande och hotfulla framtidsvisioner. Bilden av framtiden i artikeln är möjligtvis aningen mer hoppfull än dyster, men det är möjligt att tolka den på olika sätt. Man kan säga att artikeln målar upp hotbilder, men också berättar vad vi borde göra för att få en bättre framtid. I ett gott svar förväntas examinanden plocka fram två exempel som en motivering för sitt svar. Det kan vara exempel som tyder på en hoppingivande och dyster syn på framtiden, eller på bådadera.