Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmålet och litteratur, provet i läskompetens

I de texter som ska jämföras förekommer bland annat följande drag av hur bilden av förhållandet mellan människa och varg byggs upp:

Insändare 1.A

• I sin insändare tar Madeleine Björk vargen i försvar och talar för en fredlig samexistens mellan vargen och människan.
• Björk ser inte vargen som ett hot mot människan utan hon uppmanar läsarna att lära sig att leva med naturen.
• Björk lyfter frågan till ett övergripande plan och ställer förhållandet mellan människan och vargen i relation till hela ekosystemet.
• Björk utgår från ett etiskt perspektiv och anser att människan inte ska lägga sig i naturens gång och vill att vargen ska få leva kvar.

Insändare 1.B

• I sin insändare talar Kaj Granlund för landsbygdsbefolkningens intressen och tar ställning mot statsmaktens åtgärder för att skydda vargen.
• Granlund diskuterar i sin text konsekvent ur invånarnas synvinkel och inte ur vargens perspektiv.
• Granlund ser vargen som ett hot mot landsbygdsbefolkningen och går också utanför landets gränser genom att peka ut EU:s direktiv som verklighetsfrämmande.
• Granlunds omtal antyder att han förutom som ensam undertecknare upplever att han har ett större stöd i sina argument, bland annat genom att i texten visa att han för landsbygdens talan.

Facktext 1.C

• Förhållandet till vargen varierar enligt befolkningsgrupp.
• I facktexten ses människan och vargen inte som jämbördiga arter eftersom skribenten granskar vargen som ett djur vars stam människan strävar efter att reglera.
• Det finns konflikter i förhållandet mellan varg och människa.
• Förhållandet är föremål för forskning och diskussion.

Jämförelse och slutsatser

Insändarna, material 1.A och 1.B, tar fasta på människans förhållande till vargen och tecknar något olika bilder av detta förhållande. Båda insändarskribenterna skriver om sina egna åsikter och utgår från sina egna ståndpunkter, även om de också tar in faktauppgifter som stöd för sitt resonemang. Ingendera insändarskribenten presenteras med någon titel eller hänvisning till expertis inom området. I förhållande till facktexten, material 1.C, är insändarna partiska och känsloladdade.

Facktexten, material 1.C, har som mål att informera om finländarnas inställning till vargen och skötseln av vargstammen. Den anonyma skribenten lyfter upp olikheter i människornas förhållningssätt till vargen. Texten, som är skriven ur myndighets- och forskarperspektiv, strävar efter opartiskhet i enlighet med praxis för myndighetstexter.

Utgående från skribenternas grundvärderingar kan examinanden dra slutsatser om förhållandet mellan människa och varg. Björk argumenterar för en samexistens i naturen medan Granlund värderar trygghet i ett mänskligt samhälle. Trots att skribenten bakom facktexten döljer sina egna värderingar går det utgående från innehållet i texten att skönja en antydan om att vargstammen i Finland bör bevaras.

Båda insändarskribenterna, Björk och Granlund, vill påverka sina läsare och förändra deras inställning till vargen. Granlund polemiserar främst mot myndigheterna och talar på landsbygdsbefolkningens vägnar, medan Björk vill påverka den allmänna opinionen till förmån för att bevara vargen. De bygger upp sin motbevisning och försöker motbevisa andra perspektiv genom att argumentera för sina egna ståndpunkter och motbevisa andra perspektiv på frågan med hjälp av olika medel.

Stilistiskt består Björks insändare (material 1.A) av korta meningar och många egna åsikter.

• Björk försvarar tanken på att vargen hör hemma i naturen. Redan rubriken Behåll vargen, det är vi som ska anpassa oss, visar vilken hennes tes är.
• Björk tar upp motbevis och förkastar dem: Om vi dödar vargarna kommer det bli fler och fler älgar och andra arter kommer minska eftersom älgarna äter mer och mer. De som är emot varg kanske tycker att vi i så fall ska skjuta mer älg. Men det kan man inte bara göra hur som helst. Om det blir fler älgar kanske det kommer att bli fler olyckor på vägarna.
• Björk tar också upp motbevis som hon säger sig förstå, men som hon ändå avvisar: Jag förstår absolut att bönder eller privatpersoner vill ha bort vargarna för att de kan riva och döda fåren som går ute på bete. Eftersom jag inte tycker att vi ska döda vargen, så tycker jag att personer med får eller andra djur som vargen kan skada, får försöka anpassa sig.
• Björk varvar sakargument med känsloargument: Om vargstammen blir för liten finns det risk för inavel bland vargarna menar de vidare. Jag tycker att det känns fel att vi människor skall få döda vargar så att de blir för få och kanske får sjuka eller missbildade vargungar.
• Björk skriver subjektivt (jag tycker, jag tycker inte, jag förstår) men tar också upp fakta från naturvårdsverket som hon använder som stödargument och som också fungerar som ett auktoritetsargument.

Tonen i Granlunds insändare (material 1.B) är till synes saklig, men argumentationen är fylld av starka ordval och målande bilder: priset som vår landsbygd betalar, känsloladdad polis och bov-bild, saltet på såren.

• Tesen ges redan i rubriken och Granlund riktar sig mot myndigheterna. Han stöder sig på sakargument: ...myndigheterna ser jakten som en orsak till sina egna misslyckanden. De hänvisar till forskning gjord av Evira som jag tolkar på ett annat sätt. Under 2001–2019 undersökte Evira 149 döda vargar. Av dessa var 15 illegalt dödade, 51 trafikdödade, 51 skjutna av polis och resten hade dött en "normal död".
• Skribenten motbevisar redan i inledningen en potentiell motparts argument om att det finns ett varghat på landsbygden som måste bemästras: Först bör vi rätta till påståendet att det finns ett varghat på landsbygden som måste bemästras. För oss är inte vargen en djurparksupplevelse utan en verklighet.
• Granlund bemöter statsmaktens syn på att oron vargen för med sig är obefogad och motbevisar det med att den grundar sig på ett verkligt hot: Djur styrs av instinkter och olika inlärda beteendemönster.
• Genom hela insändaren vänder sig Granlund mot den bild av landsbygdsbefolkningens inställning till vargen som myndigheterna gör sig till tolk för: Saltet på såren kommer när landsbygdens folk beskylls för tjuvjakt och myndigheterna ser jakten som en orsak till sina egna misslyckanden.
• Granlund signalerar en större uppbackning i sin syn på problematiken och inkluderar ett obestämt ”vi” i sin argumentation. Granlund tar på så sätt avstånd från att ensam stå bakom de åsikter han för fram och ställer ett obestämt dem/man mot ett obestämt oss.

Båda skribenterna använder sig av auktoritets-, sak- och känsloargument. Björk säger sig ha förståelse för motsatta åsikter men upplever att det är motståndarens uppgift att anpassa sig efter vargen och hon är känslosam när det gäller att värna om djur. Granlund stöder sina känsloargument med sakargument och ställer en öppen fråga till motparten att ta ställning till.

I den första uppgiften ska examinanden redogöra för med vilka medel texten gestaltar ett barns perspektiv. Examinanden visar förmåga till kritisk läskompetens till exempel genom att känna igen hur tänkesättet varierar mellan personer i olika ålder och genom att identifiera textens olika nivåer (implicita signaler eller djupa betydelser som kan döljas i barns berättande). En kulturell läskompetens visar examinanden genom att till exempel peka på det mångtydiga i materialet: även om texten kategoriseras som en barnbok kan man också se kåserande drag i den samt ställningstagande aspekter som riktar sig till en äldre målgrupp.

Barnets perspektiv gestaltas framför allt av berättarjagets karaktär. Även språket i såväl berättelsen som i replikerna har barnsliga eller barnspecifika drag. Barnets perspektiv skapas också genom att man konstruerar motsättningar och sedan oväntat omkullkastar dem, samt ibland genom den bristfälliga förståelse som ett barns perspektiv innebär och som en vuxen läsare uppfattar. Barnets perspektiv förstärks också av att detaljer får oproportionerligt stor betydelse osv. Illustrationerna understryker ytterligare det hela med enkla former, barnfigurer, avbildade händelser. Även läsarperspektivet kan beaktas men det är sekundärt i uppgiften.

Berättare, berättande och språk

• Berättaren är ett barn.
• Korta enkla satser varieras med långa tankeflöden.
• Ordvalet är enkelt.
• Dialogerna är rättframma och återspeglar barnens språkbruk (Dina böcker intresserar mig inte, låt det vara).

Personer, föremål och händelser

• Huvudpersonerna är barn och förhållandet till mammorna är typiskt för barn.
• Händelserna och miljön representerar barnens erfarenhetsvärld och utspelar sig även där (hemma, på gården, eget rum, leksaker, leken).
• I texten är barnen aktiva och står i centrum av händelserna, medan de vuxna finns i bakgrunden. I umgänget med de vuxna auktoriteterna är barnen underlägsna och följer de vuxnas regler.

Inställning

• Ur ett vuxet perspektiv får små frågor stor betydelse (tårar när flygplanet försvinner för en stund).
• Ett kanonskott fungerar som grund för giftermål.
• Niklas är rädd för att bli stämplad om hans vänner ser att han leker med en flicka.

Ett beteende som är typiskt för barn

• Ur ett vuxet perspektiv grälar barnen om betydelselösa frågor.
• Rättframma kommentarer om utseende (du ser ut som en apa).
• Leksaker får värderande kommentarer (leker du med dockor).
• Förhållningssättet till föremål är beskyddande och framhäver ett ägandeförhållande (låt det vara - - det är mitt flygplan).
• Bilderna återspeglar gräl och lek.

I den andra delen ska examinanden analysera hur stereotypier kring ålder och kön behandlas i texten. Examinanden visar kritisk läskompetens genom att exempelvis identifiera förväntningar som personerna ställer på varandra och de värderingar, fördomar och stereotypier som påverkar förväntningarna. Kulturell läskompetens visar examinanden genom att exempelvis observera att texten tar ställning till samhälleliga värden och stereotypier. Speciellt förtjänstfullt är det om examinanden observerar att när boken utkom var en kritik som fokuserade på könsstereotypier mer progressiv än i dagens samhälle.

En del förväntningar och stereotypier behandlas med hjälp av humor. I texten finns flera ställen där man genom barnets tankar och värderingar lyfter fram, kritiserar och förlöjligar beteenden som hör till ett vuxet liv. Humor skapas också genom olika motsättningar och genom att på oväntade sätt kullkasta dem, samt genom barnets perspektiv och den bristfälliga förståelse som det innebär och som en vuxen läsare uppfattar. Ibland får också detaljer oproportionerligt stor betydelse.

Texten ger rikligt med konkret innehåll som kan kopplas till uppgiften. Svaret kan struktureras på många sätt, till exempel utgående från olika teman och textexempel. Det väsentliga i uppgiften är att identifiera och peka på stereotypierna samt i ett gott svar också peka på hur de ifrågasätts.

Stereotypier med fokus på ålder: vuxna och barn

Ojämlikt förhållande mellan barn och vuxna

• Maktförhållandet och rangordningen mellan barn och vuxna (nå barn – o ja, tant).
• De vuxna iakttar barnens beteende och vill att de är prydligt klädda och beter sig fint.
• Mammorna tittar in hos barnen och småpratar gulligt med dem (en riktig liten kyckling).

Olika värderingar hos barn och vuxna

• Enligt vuxna är leksakerna fina och har status; ur barnets perspektiv finns det skilda leksaker för flickor och pojkar och de är förenade med ett ägandeförhållande där man vill beskydda sina egna leksaker.
• Vuxna värdesätter ett lugnt och återhållsamt beteende, barnen nöjen och aktiviteter.
• Vuxnas framför försynta krav (åtminstone skenbart), barnen är mera raka i uttryck och beteende.

Stereotypier som uppfylls

• Vuxna förväntar sig att barnen grälar och leker brutala lekar och söndrar föremål.
• Barnen beter sig som vuxna förväntar: De grälar, drar i flätor, ger örfilar. Barnen har sönder ett fönster i garaget. Niklas minns vasen som han söndrade.

Stereotypier med anknytning till kön: flickor och pojkar

Olika förväntningar på flickor och pojkar

• En väluppfostrad pojke klär sig på ett visst sätt: i texten har Niklas blå kostym och vit skjorta.
• Enligt Niklas är flickorna dumma, leker med dockor, gråter och leker affär.
• Pojkar är elaka och beter sig dåligt, flickor beter sig fint.
• Mammorna säger att Niklas inte får bråka med Lotta.
• När bollen söndrar fönstret utgår mammorna från att det är Niklas som är skyldig; Lotta spelar oskyldig och luktar på blommorna.

Stereotypier som uppfylls och utnyttjas

• Niklas skulle hellre gå på bio och se en cowboy-film tillsammans med sina vänner än att leka med en flicka.
• Lotta klipper med ögonlocken och går in i rollen som snäll flicka när mammorna kommer.
• Lotta hotar att kalla på mammorna och utnyttjar förväntningen att flickor är snälla och pojkar elaka, att flickor är svaga och behöver hjälp.
• Niklas är rädd för att bli stämplad om hans vänner ser att han leker med en flicka (vännerna utgår från att stereotypier uppfylls).
• På bilderna har Lotta klänning och flätor, Niklas byxor.
• Lotta ler på bilderna och luktar på blommor.

Omkullkastade stereotypier om flickor

• Niklas utgår från att det finns skilda leksaker för flickor och pojkar. Flickor leker exempelvis inte med flygplan, men Lotta gör det trots allt.
• Niklas vill gifta sig med Lotta eftersom hon inte uppfyller stereotypierna (enligt pojkars värderingar har hon egenskaper som uppskattas i deras värld).
• Stereotypier som riktar sig mot pojkar omkullkastas mindre (trots att Niklas är nära gråten).