Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

I ett gott svar använder examinanden termerna som används i påståendet till att förklara själva påståendets betydelse på ett motsvarande sätt som ovan.

I ett 2-poängssvar gör examinanden någon meningsfull iakttagelse om påståendet eller förklarar träffande ett begrepp som förekommer i det.

Antalet tecken i svaret är begränsat.

I GLP15 hänger uppgiften ihop med punkterna ”begrepp som anknyter till världsåskådning, världsbild och livsåskådning” i kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1), punkten ”identitet, livsval och ett gott liv” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2) och punkterna ”ateism, agnosticism och sekulär humanism” i kursen Livsåskådningarnas värld (LK5).

För ett gott svar kan examinanden plocka till exempel följande värden från materialet:

• stilig yttre habitus
• framgång eller föreställd framgång i andras ögon
• tillhörighet i en begränsad grupp av likasinnade
• estetiska värden
• materiell välfärd (materialism)
• flit.

Betydelsen av de värden som examinanden plockat ur materialet ska behandlas med tanke på ett gott liv. I ett gott svar kan examinanden bland annat diskutera om det att människan fokuserar på yttre faktorer räcker till som innehåll i ett gott liv. Å andra sidan kan examinanden diskutera varför den som är beredd att jobba hårt för att nå sina mål inte skulle få göra det, även om andra kan se strävandena som ytliga. Examinanden kan också behandla ojämlikhet, som kan bli särskilt framträdande bland unga eftersom de inte har möjlighet att ta ett arbete. Svaret kan också ta upp möjliga problem av att man inte kan nå upp till en sådan inkomstnivå som gör det möjligt att köpa lyxprodukter. Examinanden kan också diskutera den motsättning som förefaller uppstå mellan värdena i materialet och kraven på hållbar utveckling, såsom minskad konsumtion och omsorg om naturens bärkraft.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska analysera de värden som texten förmedlar och diskutera deras betydelse för ett gott liv. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden några iakttagelser om de värden som materialet förmedlar eller om ett gott liv.

I ett 10-poängssvar analyserar examinanden de värden som materialet förmedlar och kombinerar dem med en diskussion om ett gott liv.

I ett 15-poängssvar tar examinanden följdriktigt och mångsidigt ställning till de värden som materialet förmedlar i kontexten för ett gott liv. Examinanden ger i svaret sin syn på vad byggstenarna för ett gott liv består av.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sin diskussion genom att koppla den till något relevant samhälleligt ämnesområde, såsom målen för hållbar utveckling, ojämlikhet eller utgifterna för en viss slags livsstil med eventuella ekonomiska svårigheter som följd.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”identitet, livsval och livsbalans” och ”olika uppfattningar om ett gott liv” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv” (LK2).

I den offentliga debatt som följde på att den amerikanska presidenten Donald Trumps Twitterkonto stängdes pläderade många politiska aktörer för synen att det är de politiska beslutsfattarnas och lagstiftningens sak att bestämma om yttrandefriheten. Kommersiella aktörer ska inte fatta beslut om yttrandefriheten och eventuella begränsningar av den. Den här ståndpunkten framfördes av bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Rysslands mest framstående oppositionspolitiker Aleksej Navalnyi och EU-kommissionären Věra Jourová, som ansvarar för värderingar och öppenhet.

Debatten och de framförda ståndpunkterna gav uttryck för många väsentliga aspekter på yttrandefrihet. Yttrandefriheten är en central mänsklig rättighet som majoriteten av världens stater har kommit överens om att trygga genom internationella konventioner, och för att inskränka yttrandefriheten måste det finnas särskilt vägande skäl. Därför ska examinanden i ett gott svar utgå från att konstatera den här omständigheten och koppla den förklaring som ska ges i uppgiften till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I andra stycket i artikel 19 definieras yttrandefrihet på följande sätt: "Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Yttrandefriheten har dock gränser som har slagits fast såväl i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som nämndes ovan, som i nationella lagstiftningar. Till exempel i Finland är det lagstridigt och straffbart att sprida osanna uppgifter om andra människor eller människogrupper, att utöva hatretorik och att anstifta till våld. Examinanden ska i sitt svar diskutera begränsningen av yttrandefriheten och frågan om vem som har rätt att göra det och på vilka grunder. Redogörelsen ska koncentrera sig på både företagsverksamhetens och det politiska beslutsfattandets roll.

I ett gott svar går examinanden in på argument både för och emot att det hör till det politiska beslutsfattandet att bestämma om yttrandefriheten. En försvarande ståndpunkt kan exempelvis förknippas uttryckligen med de mänskliga rättigheterna, och examinanden kan konstatera att yttrandefriheten är en central medborgerlig frihet och mänsklig rättighet. Därför kan den inskränkas endast på noggrant definierade villkor och genom demokratiska processer. Det här synsättet förutsätter dock att demokratins spelregler och processer är starka och fungerande.

Examinanden kan också se det som problematiskt att politiska beslutsfattare ingriper i yttrandefriheten. I många samhällen är det uttryckligen de politiska beslutsfattarna, inte företagen, som hotar medborgarnas yttrandefrihet. Inte ens i demokratiska samhällen kan man invagga sig i tron att olika angelägenheter på sätt och vis sköter sig själva i enlighet med de tillvägagångssätt som hör till demokratin. Det var just det här som president Trumps agerande gjorde uppenbart.

I fråga om företagsvärlden kan examinanden fokusera till exempel på de företag som driver sociala medier, men i ett gott svar ska resonemanget utvidgas till företagens samhälleliga ansvar överlag. Examinanden kan behandla till exempel följande aspekter.

Företagen verkar som en del av samhället, och de regler som införts av samhället gäller dem likaväl som andra aktörer. Likaså gäller respekten för de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten också företagen.

Å andra sidan har företagen ofta stor beslutanderätt och frihet när det gäller deras egen verksamhet. Restauranger får till exempel välja sina kunder, men att systematiskt förbjuda inträde exempelvis på grund av etnisk härkomst eller hudfärg är diskriminering och därmed inte tillåtet. Examinanden kan också påpeka att företagen numera förväntas axla ett samhällsansvar på eget initiativ till exempel i miljöfrågor och i fråga om arbetsförhållanden och -villkor. Varför skulle det då inte vara företagens ansvar att också förhindra hatretorik eller hets till våld, om och när sådant förekommer i de tjänster som de tillhandahåller?

Examinanden kan också reflektera över om de företag som driver sociala medier, vilket ibland påstås, på något sätt är annorlunda än andra företag. Somliga tänker att det saknas alternativ till deras tjänster och att de därför behöver en annan reglering än andra företag. De här riktlinjerna har politikerna inte slagit fast, och nu vill man till exempel inom EU rätta till bristen.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska förklara vad som avses med yttrandefrihet och diskutera om företagen och de politiska beslutsfattarna får inskränka yttrandefriheten. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden några observationer om yttrandefriheten och om en inskränkning av den.

I ett 10-poängssvar presenterar examinanden en förståelig förklaring av vad yttrandefrihet är och diskuterar frågan om den får inskränkas av företagen och de politiska beslutsfattarna.

I ett 15-poängssvar ger examinanden en adekvat förklaring av vad yttrandefrihet är och diskuterar följdriktigt och mångsidigt om den får inskränkas av företagen och de politiska beslutsfattarna. I sitt svar behandlar examinanden argument för och emot.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt resonemang genom att koppla det till exempel till debatten om de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna, om de sociala medieföretagens karaktär eller de politiska beslutsfattarnas strävan bland annat inom EU att få till stånd spelregler som styr de här företagens verksamhet.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”samhällsstrukturer, och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa påverkar individens liv” och ”mänskliga rättigheter, religions- och samvetsfrihet” i kursen Individen och samhället (LK3).

Materialet till uppgiften är ett utdrag ur Oswald Spenglers klassiker Västerlandets undergång: Konturer till en morfologi om världshistorien från 1918. Det andra bandet av det här enorma verket utgavs 1922. I sin bok försöker Spengler visa att kulturer är likadana system som levande organismer – de föds, utvecklas och dör slutligen, precis som allt annat levande. Enligt Spengler har den här utvecklingen sin egen lag, som upprepas i tidigare, nuvarande och även i kommande kulturer. Kulturernas sista fas är civilisationen, då kulturen å ena sidan redan har nått sin fulla blomstring, men å andra sidan börjat tappa sin livskraft för att så småningom vissna och dö. Enligt Spengler inföll den västerländska kulturens kulmen i slutet av 1700-talet, och 1800-talet var redan en ofrånkomlig nedförsbacke och förfall. Såsom det nämns i materialet representerar mänskligheten för Spengler en tom abstraktion. Utvecklingen och förändringen av människornas livsmiljöer sker inom kulturerna. Varje kultur följer sitt eget ofrånkomliga levnadslopp.

Det går att ge ett gott svar utan bakgrundskunskaper om Spenglers teori. Med hjälp av inledningen till uppgiften ska examinanden i texten hitta Spenglers ledande tanke om att kulturer är system som liknar levande organismer, som har sitt eget livslopp. I ett gott svar behandlar examinanden det här synsättet. Hen kan ge stöd för sitt svar med exempel på olika kulturers utveckling. Spengler själv presenterar åtta kulturer i sitt verk, bland annat den babyloniska, egyptiska och mexikanska. Eftersom Spenglers teori är rätt abstrakt och egenartad är det möjligt att kritisera den ur många olika synvinklar. Examinanden kan till exempel ifrågasätta utgångspunkterna för teorin och konstatera att den är omöjlig att bevisa som sann eller falsk. Hen kan också hänvisa till alternativa och mer trovärdiga sätt att studera kulturers utveckling och förstå kulturens natur. Ett av de uppenbara problemen i Spenglers teori är att den behandlar kulturer som autonoma enheter utan att beakta växelverkan mellan kulturer. I stället för att säga att kulturen förfaller och dör skulle man kunna tala om dess omvandling: egenskaper som definierar kulturen, såsom seder, näringar, teknologi, språk och föreställningar, förändras till följd av växelverkan med människor som representerar andra slags kulturer och av anpassning till nya omständigheter. Det väsentliga är att resonemanget i svaret är följdriktigt och tydligt.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden med hjälp av materialet ska utvärdera Spenglers syn på kulturens väsen. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden några iakttagelser om Spenglers syn på kulturens väsen.

I ett 10-poängssvar gör examinanden med hjälp av materialet en bedömning som förmedlar något slags insikt om Spenglers syn på kulturens väsen.

I ett 15-poängssvar utnyttjar examinanden materialet och presenterar en mångsidig, följdriktig och välgrundad bedömning av Spenglers syn på kulturens väsen.

I ett svart värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt resonemang till exempel genom att jämföra Spenglers syn med någon annan syn på kulturens väsen.

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”begreppet kultur och kulturens betydelse, olika klassificeringar och sätt att ta del av kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet, olika teorier om kulturers utveckling och förhållande till varandra” och ”växelverkan mellan kulturer och civilisationer samt monokulturalismens omöjlighet: kulturell mångfald och global kultur samt deras olika inverkan på livsåskådningar och samhällen” i kursen Kulturens inverkan på människans åskådning (LK4).

Examinanden ska i uppgiften diskutera skillnaderna mellan liberal och konservativ religiositet. Det är bra att förankra resonemanget i materialet och de aspekter som framkommer i det. Hit hör bland annat

• förhållandet mellan religion och samhälle till exempel i lagstiftningen
• frågan om tolkning av tradition och heliga böcker
• synen på förhållandet mellan människan och Gud.

Materialet utgår från den syn på homosexualitet samt könsminoriteter och sexuella minoriteter som ingår i religion. Skillnaderna mellan liberala och konservativa religiösa uppfattningar blir tydliga just i det här sammanhanget. Allmänt taget vill de konservativa hålla fast vid tolkningen att ett parförhållande ska ingås bara mellan man och kvinna. Den här synen motiveras med argument som bottnar i religion och religiös tradition. De liberala hänvisar ofta till att många religiöst grundade ståndpunkter är bundna till sin egen tid och att varje tidsperiod måste hitta sin egen tolkning av dem. Även den här synen kan motiveras med religiöst grundade argument. Även om intervjun handlar uttryckligen om islam gäller temat också andra religioner.

I ett gott svar nöjer sig examinanden inte med att bara gå in på sexualitet och könsroller utan ägnar uppmärksamhet också åt andra faktorer som skiljer den liberala religiositeten från den konservativa. En sådan är till exempel den roll som tillskrivs heliga skrifter och tolkningen av dem. Examinanden kan nämna de divergerande åsikterna om vilka metoder som är tillåtna i tolkningen av heliga skrifter eller vem som har rätt att tolka dem. Examinanden kan fördjupa resonemanget genom att gå in på vad som över huvud taget anses vara meningen med heliga skrifter: anser man att de ger bestående råd på alla livsområden eller ser man att deras centrala väsen snarare hänger samman med trosutövning, andlighet samt relationen mellan människan och Gud?

I materialet dryftas också relationen mellan människan och Gud. Den intervjuade ser som alternativ en barmhärtig Gud och en fördömande eller arg Gud. I ett gott svar kan examinanden också ta fasta på den här uppdelningen. Svaret kan fördjupas genom ett bredare eller mer detaljerat resonemang om någon enskild aspekt i materialet, såsom förhållandet mellan religion och samhälle, tolkningen av heliga böcker eller frågan om religiös makt och auktoritet.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera skillnaderna mellan liberal och konservativ religiositet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden iakttagelser om några liberala eller konservativa religiösa synsätt.

I ett 10-poängssvar gör examinanden med hjälp av materialet adekvata iakttagelser om både liberala och konservativa religiösa synsätt.

I ett 15-poängssvar diskuterar examinanden med hjälp av materialet följdriktigt och mångsidigt skillnader i liberala och konservativa religiösa synsätt.

I ett svar värt toppoäng ska examinanden fördjupa sitt resonemang till exempel genom att gå mer detaljerat in på någon aspekt som hör samman med skillnaderna mellan liberala och konservativa synsätt eller koppla sitt svar till någon samhällelig debatt om temat.

I GLP15 hänger uppgiften ihop med punkterna ”kristendomens, islams, judendomens samt några andra religioners – – lära, livsstil och förhållande till samhället” samt ”liberal och fundamentalistisk religiositet” i kursen Livsåskådningarnas värld (LK5).

Man kan försvara omformandet av sinne och kropp bland annat med att det förbättrar individens livskvalitet. Människan kan bli friskare, leva längre, bli effektivare, intelligentare eller till och med mer moralisk. Alla de här egenskaperna är nyttiga också för samhället. En människa med de här dragen är sannolikt en effektivare arbetstagare, en mer ansvarskännande medborgare och en bättre skattebetalare än en person som inte har blivit förbättrad. Dessutom kan en människa som förbättrats med hjälp av teknologi också vara skickligare på att samarbeta med andra än en som inte har blivit förbättrad. Över huvud taget kunde en bearbetning av de mentala och fysiologiska egenskaperna öka människans möjligheter och friheter samtidigt som hennes förmågor förbättras.

Å andra sidan kan det lätt bli ett problem att möjligheterna inte fördelas jämlikt. Risken är att vissa nuvarande skillnader mellan individer, till exempel i tillgångar och samhällsposition, blir avgörande för hur de kan bättra på sig själva i framtiden. Det här kan dela upp människorna i två klasser – de bättre och de sämre – eller förstärka redan existerande klassindelningar. Transhumanisterna har förvisso krävt att teknikens fördelar ska fördelas jämlikt. Det är dock inte självklart hur det här skulle gå till i praktiken i marknadsekonomier.

Examinanden kan också argumentera för att mänskligheten framför allt hotas av möjligheten att med teknikens hjälp omforma sina egna moraliska värden och känslor förknippade med dem. Hänsyn till människans ofullkomlighet och sårbarhet har setts som en viktig del av mänskligheten. Om ambitionen är att producera en individ som är väsentligt bättre än den nuvarande, eller rentav ”fullkomlig”, baserar sig tanken på en ny sorts människosyn och moral, där medkänsla och barmhärtighet inte nödvändigtvis utgör centrala värden. Vidare kan man fråga sig om individen längre är en människa och en moralisk agent i det avseende vi känner till, om hen till exempel låter sig göras till en soldat som lydigt följer sina överordnades befallningar men inte hyser några samvetskval över att döda. Motsvarande fråga inställer sig om en person låter sig göras till en kirurg eller företagsledare som är kapabel att utföra sitt arbete utan att det störs av några mänskliga känslor. Det är tveksamt om någon bransch över huvud taget borde ha arbetstagare av det här slaget, även om de skulle vara mer produktiva än de nuvarande.

Ytterligare ett orosmoment är att möjligheten till tekniska förbättringar skulle göra dem till det förväntade i form av ett teknologiskt imperativ: det som är tekniskt möjligt ska genomföras i praktiken. Den synbara ökningen av frihet och möjligheter kan i stället de facto minska dem. Det går därmed inte nödvändigtvis att försvara transhumanismen ur ett liberalistiskt perspektiv enbart genom att hänvisa till att den skulle öka individernas friheter.

Det är vidare bra att notera att teknologisk utveckling ofta har fört med sig svårförutsebara negativa följder. Typiska exempel är bland annat klimatuppvärmningen eller skadeverkningarna för människor och miljö av det bly som använts i bensin.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera om det ur individens och samhällets perspektiv är eftersträvansvärt att man på teknologisk väg förändrar människans kropp och psyke. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner som ingår i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar gör examinanden minst två iakttagelser om varför det är eller inte är eftersträvansvärt ur individens eller samhällets perspektiv att förändra psyket eller kroppen.

I ett 10-poängssvar framför examinanden flera argument för varför det är eller inte är eftersträvansvärt ur individens och samhällets perspektiv att förändra psyket eller kroppen.

I ett 15-poängssvar behandlar examinanden mångsidigt och följdriktigt och ur både individens och samhällets perspektiv argument för och emot mentala och fysiska förändringar av människan.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att redogöra för hur ämnet har behandlats i science fictionlitteratur eller -filmer. Ett annat alternativ är att hen kan ta upp någon aktuell samhällsdebatt med anknytning till ämnet.

I GLP15 hänger uppgiften samman med punkten ”framtidsforskning, artificiell intelligens, humanism, transhumanism och kritik av dessa med stöd av de nyaste forskningsresultaten” i kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6).

I GLP15 anknyter uppgiften till punkten ”samhällsstrukturer, och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa grunder påverkar individens liv” i kursen Individen och samhället (LK3).

I GLP15 anknyter uppgiften till punkterna ”undersökning, definition och förklaring av livsåskådning och religion samt religiositet och irreligiositet, olika uppfattningar om religioners ursprung” och ”begrepp som används vid tolkning av religiösa fenomen, såsom myt, rit, symbol, teism och helig” i kursen Livsåskådningarnas värld (LK5).

Materialet i uppgiften består av utdrag från de tre mest kända skönlitterära utopierna från den nya tiden, det vill säga Thomas Mores Utopia, Tommaso Campanellas Solstaten och Francis Bacons Det nya Atlantis. En del av författarnas värden och föreställningar förefaller klart avvikande från våra värden och föreställningar i dag. Det är dock högst sannolikt att författarna tänkte att vem som helst som levde i staterna som de beskriver vore nöjd och lycklig över sitt liv.

I GLP15 hör uppgiften samman med punkten ”från myten om Prometheus till tekniska utopier och dystopier, människans förhållande till upplysningens ideal och den tekniska utvecklingen” i kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6).