Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

För kärndefinition av direkt spridning/kontaktdiffusion där examinanden nämner avståndets inverkan på sannolikheten för spridning ges 2 p. Exempel: ”Med direkt spridning/kontaktdiffusion syftar man på spridningen av smittsamma sjukdomar eller innovation mellan individer så att ju närmare individerna är varandra desto större är sannolikheten för spridning."

För definition av hierarkisk diffusion där examinanden nämner betydelsen av centrum ges 2 p. Exempel: "Hierarkisk diffusion syftar på spridning av smittsamma sjukdomar eller innovationer mellan stora centrum och från större centrum till lägre centrum i hierarkin."

För kompletterande information sammanlagt 2 p. Exempel:

• Flera olika faktorer hindrar direkt diffusion, bland annat fysiska, kulturella och ekonomiska gränser.
• Vanliga förkylningar sprider sig i huvudsak genom kontaktdiffusion.
• Vardagliga seder och slangord sprider sig i huvudsak genom kontaktdiffusion.
• Teknologisk innovation, till exempel ny teknik inom telekommunikationsnät sprider sig i huvudsak genom hierarkisk diffusion.
• (också korrekt ritade bilder av spridning/kontaktdiffusion och hierarkisk diffusion kan vara kompletterande information)

För regionala riskfaktorer på lokal nivå ges 2 p./faktor för välgrundad beskrivning, 1 p./faktor om beskrivningen är ytlig. Kännetecken för högriskområden för lokal spridning är till exempel

• stor befolkning dvs. tät bosättning
• bristande hygien
• bristande hälsovård och särskilt dålig vaccinationstäckning
• att människor och djur bor tätt inpå varandra
• undernäring, som gör att motståndskraften är försvagad hos befolkningen
• konflikter
• varmt och fuktigt tropiskt klimat
• smittsamma sjukdomar i kalla klimat, speciellt luftvägsinfektioner, sprids under den kalla årstiden.

Regionala exempel totalt 2 p., 1 p./exempel. Bra regionala exempel är bland annat Kina, Indien, de tropiska delarna av Afrika och Sydamerika samt Sydeuropa.

För regionala riskfaktorer på global nivå ges 2 p./faktor för välgrundad beskrivning, 1 p./faktor om beskrivningen är ytlig. För regionala exempel (krävs inte) ges högst 2 p., 1 p./exempel. Typiska riskområden för global spridning är

• ursprungsområdets närområden
• globala centrum
• knutpunkter i trafiken
• områden som har en låg vaccinationstäckning eller låg hygiennivå (t.ex. fattiga utvecklingsländer)
• områden där befolkningen har råd med resor (t.ex. rika utvecklade länder)
• centrum för turism.

Bra regionala exempel är bland annat de västerländska globala centrumen New York, London, Berlin, Paris och Sydney samt de globala centrumen i Asien: Tokyo, Shanghai och Peking. Bra exempel är också de närliggande områdena till de områden som nämns i uppgift 2.2. såsom andra länder i Sydostasien.

Definition av El Niño och hur det uppstår (4–6 p.)

2 p. ges för en ingående beskriven observation och 1 p. för en ytlig beskrivning.

• Definition: El Niño är en avvikelse (det vill säga en klimatstörning) från det normala tillståndet i havsströmmarna i Stilla havet. Under det här cykliska (det vill säga regelbundet återkommande) fenomenet förändras lufttrycket i området mellan de västra och östra delarna. (2 p.)
• Beskrivning av hur avvikelsen uppstår: Under El Niño försvagas passadvindarna och Ekvatorialströmmen svänger mot öst. Som en följd av det här bildas ett kraftigt lågtryck vid Sydamerikas västkust och ett kraftigt högtryck vid Australien. (2 p.)

För tilläggsinformation ges 0–2 p.

• Svaret kan till exempel kompletteras med en beskrivning av normalsituationen: Under normala omständigheter styr passadvindarna Ekvatorialströmmen mot väst.
• ENSO-fenomenet har i praktiken tre lägen: La Niña, neutral och El Niño.
• El Niño benämningen syftar på Jesusbarnet. Namnet uppstod eftersom fenomenet ofta observerats kring jul.
• Cyklisk väderstörning vars längd och förekomstfrekvens varierar.

Följder av El Niño (4–6 p.)

2 p./följd ges för välgrundad beskrivning och 1 p./följd för ytlig beskrivning. Högst 4 p. ges för svar som är regionalt ensidig.

Exempel på följder:

• Det blir exceptionellt torrt i de västra delarna av Stilla havet, alltså i Australien och Ostasien. Det här kan till exempel orsaka skördeförluster.
• Regnen ökar i de östra delarna av Stilla havet längs Sydamerikas kust, vilket kan orsaka till exempel jordskred.
• Varma ytströmmar försvagar uppvällningen vid Perus och Chiles kust vilket påverkar fiskbestånden.
• Det kan vara mildare än normalt vid Kanadas västkust under El Niño vilket kan påverka växtförhållandena.
• Det är regnigare än normalt i Nordamerikas södra delar, vilket kan orsaka översvämningar.
• I Mellanamerika och Karibien kan det vara torrare än normalt vilket kan påverka växtförhållandena.
• I bland annat Kenya och Tanzania i Afrika kan det vara regnigare än normalt medan det i södra Afrika i sin tur kan vara torrare. Det här kan påverka matproduktionen lokalt.
• I Indien kan det vara torrare och varmare än normalt vilket kan ge upphov till vattenkris.

Definition och beskrivning av NAO (6 p.)
2 p./observation ges för välgrundad beskrivning, 1 p./ observation för ytlig beskrivning.

• För definition av NAO och kompletterande tilläggsinformation ges 2–4 p.
  • Definition (2 p.): NAO syftar på styrkan hos variationen i lufttrycksskillnaderna över Nordatlanten.
  • Exempel på kompletterande information gällande definitionen:
    • Lufttryckskillnaden uppstår mellan det rådande lågtrycket över Island och det rådande högtrycket över Azorerna. (2 p.)
    • Förkortningen NAO kommer från orden North Atlantic oscillation. (2 p.)
• För beskrivning av styrkan hos NAO-fenomenet ges 2–4 p. Exempelinnehåll:
  • Styrkan hos NAO beskrivs med NAO-indexet som utvecklats för ändamålet. Då värdet för NAO-indexet är positivt, är skillnaden i lufttryck mellan de bestående låg- och högtrycksområdena stort.
  • Styrkan hos NAO beskrivs med NAO-indexet som utvecklats för ändamålet. Då värdet för NAO-indexet är negativt, är skillnaden i lufttryck mellan de bestående låg- och högtrycksområdena liten.

Följderna av NAO i Finland (4 p.)
2 p./följd ges för välgrundad beskrivning, 1 p./ följd för ytlig beskrivning. Exempel på följder:

• Då värdet för NAO-indexet är positivt blåser västliga fuktiga och milda luftströmmar mot Finland.
• Då värdet för NAO-indexet är negativt är vintervädret i Finland kallare än normalt.

Exempel på den regionala fördelningen av befolkningen på jorden: 2 p./central observation som innehåller preciserande regionala exempel, 1 p./observation för ytlig beskrivning. För fulla poäng krävs att både tätt och glest befolkade områden beskrivs.

• Ur ett globalt perspektiv är de tätast befolkade områdena koncentrerade till kusterna och knutpunkter för trafiken.
• I Asien är till exempel områden med tät bosättning koncentrerade till östra och södra Asien som bland annat östra Kina och Indonesien i Sydostasien.
• De tätast bosatta områdena i Europa ligger i Central- och Västeuropa, till exempel Nederländerna.
• I Afrika koncentreras befolkningen speciellt till länder söder om Sahara, som till exempel Nigeria.
• Befolkningen i USA och Kanada i Nordamerika är koncentrerad till de östra delarna.
• Glest bosatta områden finns i svåråtkomliga trakter som bergsområden, t.ex. Himalaya.
• Glest bosatta områden förekommer i områden där klimatet är ofördelaktigt som polarområdena och öknar.

Att välja och namnge en lämplig befolkningskoncentration ger 2 p. Till exempel de östra delarna av Kina (eller Sydostasien), Centraleuropa, östra Nordamerika, södra Asien (eller Indiska halvön).

Orsaker till att bosättningen koncentreras till det nämnda området: 2 p./orsak för välgrundad beskrivning, 1 p./orsak för ytlig beskrivning. Sammanlagt högst 4 p.

Exempel på orsaker till att bosättningen koncentreras till södra Asien:

• Monsunklimatet lämpar sig väl för exempelvis risodling. Därför finns det gott om mat för en stor mängd människor.
• Jorden i floddalar och deltaområden är bördig odlingsmark vilket möjliggör rikliga skördar.
• Befolkningstillväxten i området har varit snabb eftersom nativiteten ännu har varit hög och befolkningens åldersstruktur ung.
• Havsförbindelse längs en flod eller ett läge direkt vid kusten möjliggör transporter över ett stort område vilket skapar förutsättningar för en stor mängd människor.

För utmaningar förknippade med folkräkning ges 2 p./observation för välgrundad beskrivning, 1 p./observation för ytlig beskrivning. Sammanlagt högst 6 p. Utmaningar kan till exempel vara:

• bristande administration (bland annat finns inget folkregister eller ingen geodata över invånarna att tillgå, folkräkningen är långsam och opålitlig eftersom man måste utföra den genom att gå från dörr till dörr, per post eller genom att bedöma folkmängden utifrån flygfoton)
• ytterst snabb folkökning
• konflikter
• brister i infrastruktur (det kan vara dyrt att ordna folkräkningen eftersom befolkningen bor på avlägsna och svåråtkomliga områden)
• problem med språk och naturkatastrofer
• förföljelse av befolkningen
• bristande förtroende för myndigheter.

För fulla poäng krävs att essäsvaret är disponerat och att begreppen används exakt (särskilt begrepp, väderstreck och ortnamn). För en god disposition och en exakt användning av begrepp ges 2 p.

För följande högst 8 p.:

För en välgrundad beskrivning av användningsändamålet för den bra kartan ges 1–2 p. Exempelbeskrivning: ”Karta 5.A är en småskalig, kartografiskt generaliserad karta. Den är avsedd att beskriva området i allmänhet och betonar inte några egenskaper i området i synnerhet. Kartan är lämplig för många ändamål.” (2 p.)

För en välgrundad beskrivning av målgruppen ges 1 p. Exempelbeskrivning: ”Karta 5.A är lämplig för en stor publik eftersom den är lättläst och kraftigt generaliserad.” (1 p.) Kartan lämpar sig av samma orsaker som karta i t.ex. en lärobok.

För möjlig ytterligare information om målgruppen ges 0–1 p. Exempelinnehåll:

• Kartan är till exempel inte lämplig för navigering, orientering eller fysisk planering eftersom den är så förenklad.
• Kartan är avsedd för svenskspråkiga, eftersom texterna är på svenska.

För beskrivning av dåliga lösningar som uppstått då den dåliga kartan gjordes ges 4–5 p.; 1 p./korrekt observation där kartografiska begrepp används exakt. Exempel på observationer:

• Kartans projektion / orientering är inte lämplig för att beskriva Nordeuropa.
• Färgnyanserna för karttecknen är dåligt valda (de blå nyanserna på kartsymbolerna är för lika varandra och glaciärsymbolens blå färg och sjöarnas rosa färg följer inte etablerad kutym).
• Skalan (eller skalstocken längd (inte ett jämnt tal)) är dåligt vald.
• Placeringen av kartans olika delar (dvs kartelementen: kartbilden, teckenförklaringen, nordpilen och skalstocken) är splittrad.
• Nordpilen pekar åt fel håll och N-bokstaven fattas vid pilen (N-bokstaven behövs inte alltid vid nordpilen)
• Rubriken fattas.
• Ortnamnen fattas.
• Gradnät (längd- och breddgrader) fattas.

För fulla poäng krävs att essäsvaret är disponerat och att begreppen används exakt (särskilt kartografiska begrepp, väderstreck och ortnamn). För en god disposition och en exakt användning av begrepp ges 2 p.

För följande högst 8 p.:

För en välgrundad beskrivning av användningsändamålet för den bra tematiska kartan ges 1–2 p. Exempelbeskrivning: ”Den tematiska kartan är en storskalig karta för detaljerad presentation av markanvändningen i området kring Åbo. Kartan fokuserar på att bara beskriva ett tema, och nästan all annan information utelämnas från kartan.” (2 p.)

För en välgrundad beskrivning av målgruppen ges 1 p. Exempelbeskrivning: ”Karta 5.B är lämplig för områdesplanerare och forskare som är intresserade av marktäcket och markanvändningen i området eftersom kartan endast fokuserar på det här temat.”

För möjlig ytterligare information om målgruppen ges 0–1 p. Exempelinnehåll:

• Kartan lämpar sig inte som guide- eller orienteringskarta eftersom vägnamn och ortnamn fattas.
• Kartan är avsedd för svenskspråkiga, eftersom texterna är på svenska.

För beskrivning av dåliga lösningar som uppstått då den dåliga kartan gjordes ges 4–5 p.; 1 p./ korrekt observation där kartografiska begrepp används exakt. Exempel på observationer:

• Färgskalan är fel (färgnyanserna är dåligt valda) eftersom klassernas färger inte går att skilja från varandra.
• Färgskalan för klasserna är fel eftersom en glidande färgskala är vilseledande för en klassificerad variabel.
• Färgvalen för marktäckets klasser avviker från det normala (bl.a. vatten med blått, skog med grönt).
• Textens plats, färg och storlek är dåligt valda (rubriken täcker en stor del av kartan och färgen är allt för lik färgen för kartans symboler, texten är för stor (t.ex. rubriken) eller för liten (t.ex. källhänvisningen)).
• De svenska namnen för klasserna fattas i teckenförklaringen/legenden.
• Det finns för många klasser för en enda karta om det är meningen att klasserna ska urskiljas på kartan.
• En kartskala som anges med ett talförhållande är fel val för en digital karta (skalan stämmer inte då bildens storlek förändras på rutan).
• En nordpil som beskriver kartans orientering/pekar mot norr, ett gradnät / bredd- och längdgrader eller en översiktskarta / indexkarta fattas.

Högst 2 p. ges för respektive definition av begreppen.

Världshav:

För en definition ges 1 p. och för kompletterande information 1 p. Definitionen ska förklara att världshaven är utbredda och de största haven på jorden.

Exempel på kompletterande information:

• Världshavet skiljer kontinenterna från varandra.
• Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen är världshav (också Norra ishavet och Södra ishavet kan räknas som världshav).

Uppvällning:

För en definition ges 1–2 p., för kompletterande information 0–1 p.

Exempel på definition:

• Med uppvällning syftar man på de vertikala (eller uppåt strömmande) havsströmmar där vatten från djupare områden stiger uppåt mot ytskiktet. (2 p.)

Exempel på kompletterande information (sammanlagt högst 1 p.):

• Rådande vindar kan orsaka uppvällning i till exempel mer centrala delar av världshav.
• Uppvällning kan också bero på havsbottnens topografi.
• Uppvällning för i regel med sig näringsrikt vatten mot havets yta.
• Uppvällning förekommer främst vid kusterna.
• Det motsatta fenomenet där vatten sjunker mot bottnen kallas för nedvällning.

För varje område som markerats ges högst 2 p. enligt följande:

• Området har markerats på ett sådant havsområde där uppvällning förekommer antingen på grund av närheten till kusten, till följd av havsströmmar eller havsbottnens topografi eller till följd av någon annan faktor som orsakar uppvällning. (1 p.)
• Området har getts ett logiskt namn och utgår från de geografiska ortnamnen (1 p.)

Om området som markerats på kartan också omfattar sådana större områden där uppvällning inte förekommer eller märkts ut med en punkt (punkt, X-tecken eller siffra) ges högst 1 p./område.

Exempel på uppvällningsområden:

I figuren eller figurerna kan examinanden beskriva vilken typisk modell över uppvällning som helst (en eller flera).

Om det på bilden (eller bilderna) inte finns minst en förklarande text (som efterfrågas i uppgiften), ges högst 10 p.

En bra bild (eller flera bra bilder) ger poäng för följande saker:

• Kusten och havets placering samt havsbottnens topografi framgår av bilden. (2 p.)
• Den rådande vindriktningen anges med en pil eller på ett annat sätt antingen från land mot hav eller längs med kusten. (2 p.) Om inverkan av corioliseffekten på vindarnas riktning som blåser längs kusten är fel eller om examinanden inte nämnt vilket halvklot området ligger på ges högst 1 p.
• Stigande (näringsrikt) havsvatten framför strandlinjen visualiseras med en pil eller på något annat sätt (2 p.)
• Havsvattnets horisontella rörelser till exempel i närheten av havsbottnen mot kusten och närmare ytan bort från kusten visualiseras med en pil eller på något annat sätt. (2 p.)
• Kalla, djupa strömmar och varmt ytvatten har nämnts eller färgats på bilden. (2 p.)

Kompletterande tilläggsinformation (sammanlagt högst 4 p.):

• Med hjälp av en pil eller på något annat sätt framgår det att inverkan av corioliseffekten och friktionen (s.k. Ekmans spiral) gör att ytvattnets rörelseriktning på norra halvklotet kan vara 45–90 grader åt höger i förhållande till vindriktningen. (2 p.)
• Examinanden nämner och beskriver uppvällning som uppstår till följd av havsbottnens topografi. (2 p.)
• Examinanden nämner och beskriver uppvällning som uppstår till följd av avdunstning av ytvattnet eller av de rådande planetariska vindarna. (2 p.)
• Examinanden har beskrivit hur näringsrikt vattnet är, dess artrikedom eller näringskedjorna i uppvällningsområdet genom att rita eller förklara. (2 p.)
• På bilden förklarar eller åskådliggör examinanden hur förändringar eller förflyttning av havsströmmar inverkar på hur uppvällningen försvagas. (2 p.)

Exempelritningar.

2 p./moment ges för välgrundad beskrivning, 1 p./moment för ytlig beskrivning. För fulla poäng krävs att examinanden beskriver följder för både naturen och ekonomin.

Följder för naturen (2–6 p.), exempelinnehåll:

• Uppvällning lyfter näringsrikt vatten till ytan vilket gör att bland annat mängden växtplankton ökar. Det här ökar produktionsförmågan i ekosystemen vid kusten.
• En högre näringsnivå återspeglas i växande artrikedom (eller biodiversitet) då det finns mer näring för de olika nivåerna i näringskedjan.
• En ständig eller regelbunden uppvällning gör att den stigande kalla vattenmassan kyler ner det lokala klimatet. Kortvarig uppvällning kyler vädret i närheten av kusten.
• Uppvällning kan orsaka syrebrist och försurning av kustvattnen eftersom näringshalten stiger.

Följder för ekonomin (2–6 p.), exempelinnehåll:

• De näringsrika vattnen i uppvällningsområden är produktiva och viktiga fiskeområden. Områden med uppvällning är betydande områden för fiske och matproduktion på en global nivå.
• På en lokal nivå är mångas levebröd och levnadsstandard beroende av de fiskemöjligheter som uppvällningen möjliggör. Om fångsten minskar lokalt till följd av försvagad uppvällning kan det lokalt orsaka arbetslöshet och höja priserna på mat.
• Till följd av uppvällning kan produktiva fiskeområden orsaka konflikter mellan grannländer om vem som har rätt att fiska på områdena och hur mycket som får fiskas. Det här kommer man vanligtvis överens om genom avtal mellan länderna.
• Uppvällningen kan påverka andra näringar i området som till exempel fiskförädling eller turism och rekreation längs kustområdet.

För en definition ges 2 p. och för kompletterande information 1 p.

• Vittring, definition (2 p.):
  • Vittring innebär att stenmaterial bryts ner till följd av förändring i temperatur eller påverkan av vatten, luft eller organismer.
• Exempel på tilläggsinformation (1 p.):
  • Vittring kan delas in i fysikalisk, kemisk och organogen (biologisk) vittring.
  • Vatten som runnit ner i bergssprickor som en följd av frostsprängning utvidgas då det fryser och förstorar sprickorna. Till slut leder det till att stenmassan spricker.
  • Vittring främjar erosion (förhållandet mellan vittring och erosion har behandlats).
• Erosion, definition (2 p.):
  • Erosion innebär slitage av jordtäcket och berggrunden till följd av vattnets, vindens, vågornas eller isens påverkan.
• Exempel på tilläggsinformation (1 p.):
  • Erosionskrafterna transporterar och avsätter det material som eroderats på en annan plats.
  • Till exempel rinnande vatten sliter och transporterar jordmaterial och orsakar en slingrande flodfåra.
  • Exempel kan vara vilken som helst typ av slitage på marktäcket eller berggrunden som orsakas av erosionskrafterna.

För respektive område (3 stycken) kan 4 poäng ges. En välgrundad orsak till att ett område valts som viktigt med tanke på geodiversitet ger 2 p., en ytlig beskrivning 1 p. Av svaret bör tydligt framgå vilket område examinanden beskriver.

Alla områden på kartan är viktiga med tanke på den geologiska diversiteten (mångsidig berggrund och jordtäcke, olika ytformer, vattendrag och geologiska processer) och/eller på grund av deras unikhet (t.ex. globalt eller inom världsdelen).

• 1. Grand Canyon, USA
  • Det är fråga om en kanjon som formats av rinnande vatten. Området är unikt eftersom branterna som vattnet nött avslöjar sedimentavlagringar som ackumulerats under miljontals år och fossiler.
  • Kanjonen är ett betydande och unikt landskapsområde på en global skala.
• 2. Amazonas floddelta, Brasilien
  • Det är fråga om en vattenled som Amazonfloden skapat. Det strömmande vattnet har skapat olika formationer som till exempel bankar och gamla flodfåror mm. Floddeltat har uppstått av material som transporterats med vattnet. En sådan mångsidig miljö skapar förutsättningar för en hög biodiversitet.
• 3. Vulkaniskt område, Island
  • Området ligger på Atlantiska mittryggen. Den vulkaniska aktiviteten har gett upphov till vulkaner och lavafält vilket gör området mångsidigt och unikt på en global skala.
  • Det finns varma källor i området som skapar en egenartad unik abiotisk livsmiljö.
• 4. Kust, Norge
  • Veckberg ligger till grund för landskapet.
  • Fjordar som gröpts ur av glaciärer och rinnande vatten har format det mångsidiga landskapet.
  • En mångsidig abiotisk miljö skapar förutsättningar för en hög biodiversitet.
• 5. Salpausselkä-formationerna, Finland
  • Randbildningar som formats av inlandsisen. I området finns rikligt med grus- och sandtillgångar viket gör området viktigt för ekonomin.
  • I områden kring randbildningar finns deltan, dödisgropar samt morän-, sand- eller grusformationer. Det här gör området mångsidigt vilket skapar goda förutsättningar för hög biodiversitet.
• 6. Öken, Kalahariöknen
  • Det är fråga om en sandöken. I området finns formationer som avsatts av vinden, som dyner och former i berggrunden som nötts av vinden. Området är därmed mångsidigt och unikt ur ett globalt perspektiv.
• 7. Karstlandskap, södra Kina
  • I området finns kalkklippor som vattnet har nött. Här finns också underjordiska gångar och grottor (droppstensgrottor). Vanliga är också underjordiska floder eller sjöar. Området är därmed mångsidigt och unikt ur ett globalt perspektiv.
  • Raserade grottor kan ge upphov till dalar (polje) och mindre gropar (dolin), som tillför mångsidighet i området.

För ett väl disponerat svar och exakt användning av begrepp ges 2 p.

I svaret ska examinanden behandla följder av människans verksamhet som kan försvaga eller skydda geodiversiteten. För följderna ges sammanlagt högst 10 p. För en välgrundad följd ges 2 p., för en ytligt beskriven följd 1 p.

Försvagande följder (4–6 p.); exempelinnehåll:

• Berggrunden sprängs på grund av vägbyggen.
• Berggrunden sprängs för att användas som byggmaterial.
• Grus och sand används ur åsar och andra glacifluviala formationer.
• Jordtäcket och berggrunden omarbetas för att ge rum för bosättning och annan människoverksamhet.
• Gruvverksamhet och ohållbar användning av mineraler utarmar geodiversiteten.
• Teknologiutvecklingen kräver mineraler.

Skyddande följder (4–6 p.); exempelinnehåll:

• Man ser till att naturresurser används hållbart (man använder inte slut på mineraler och malmer, man minimerar gruvverksamhetens följder för miljön, man utvinner inte jordmaterial ur geologiskt värdefulla formationer osv.).
• Man satsar på hållbart byggande vilket gör att man inte behöver så mycket nytt material.
• Man beaktar geodiversiteten då man planerar hur områden används.
• Man bevarar geodiversiteten genom att skydda värdefulla berg- och jordområden.
• Man stöder forskning kring geodiversitet för att öka mängden information.
• Man beaktar geodiversitet i lagstiftningen.
• Man kan minska på jordtäckets erosion genom att skydda växtlighet och planteringar.

Hållbar utveckling (3 p.):

• Exempel på definition (2 p.):
  • ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
• Exempel på kompletterande information (1 p.):
  • Ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet är delområden inom hållbar utveckling.
  • Hållbar utveckling förutsätter en hållbar livsstil.

Index för mänsklig utveckling (3 p.):

• Exempel på definition (2 p.):
  • ”Index för mänsklig utveckling förenar tre variabler som beskriver levnadsstandarden: förväntad livslängd, utbildningens genomsnittliga längd och köpkraft.” (I definitionen ska åtminstone två variabler i indexet nämnas).
• Exempel på kompletterande information (1 p.):
  • Indexet för mänsklig utveckling varierar från noll till ett.
  • De lägst utvecklade länderna ligger närmast noll.
  • Exempel på stat med ett högt och ett lågt HDI.

För fulla poäng krävs att examinanden producerar en mogen saktext som håller sig till uppgiftsgivningens ramar och som är exat och konkret.

Förverkligandet av målen globalt (4–8 p.)

• För omnämnande av det valda målet ges 1 p.
• För en allmän beskrivning av förverkligandet ges 2–4 p.
• För beskrivning av orsakerna ges 1–2 p.
• För regionala exempel ges 1 p.

Exempelbeskrivning (6 p.):
Jag valde målet "Ingen fattigdom" ur listan över FN:s mål för hållbar utveckling. (1 p.) Globalt har fattigdomen minskat, särskilt tack vare den ekonomiska tillväxten i Indien, Kina och Indonesien. (2 p.) I synnerhet antalet människor som lever i extrem fattigdom har minskat i världen. (1 p.) Det finns dock regionala skillnader i fattigdom. Människor som lever i extrem fattigdom lever till exempel i Afrika söder om Sahara. (1 p.) Global fattigdom koncentrerar sig till de lägst utvecklade länderna i fattigdomsspiralen. (1 p.)

Åtgärder genom vilka Finland kan främja förverkligandet av målen i resten av världen (4–8 p.): 2 p. ges för väl beskriven åtgärd, 1 p. för ytligt behandlad åtgärd. Exempelinnehåll:

• Finland kan påverka internationella avtal och lagstiftning, till exempel genom Europeiska unionen eller FN.
• Finland kan direkt stödja ett annat land genom bilateralt utvecklingssamarbete, till exempel genom att direkt stödja landets administration för till exempel utbildning eller hälsovård.
• Finland kan stödja internationella organisationer, såsom FN:s barnfond Unicef, som vidarebefordrar stöd till utvecklingsländer.
• Finland kan stödja verksamheten för icke-statliga organisationer som förmedlar stöd genom sina egna biståndsprojekt.
• Finland kan stöda små och medelstora företag i utvecklingsländer finansiellt.

För varje bra beskrivning av ett projektmål, något av målets faser och slutresultatet ges 2 p. För varje ytlig beskrivning av ett projektmål, något av målets faser och slutresultatet ges 1 p. Om påverkansprojektet riktar in sig på något annat mål en det som valts i deluppgift 8.2 ges 0 p. för deluppgift 8.3. Exempelinnehåll på mål, faser och slutresultat:

• Beskrivning av mål: projektet har ett tydligt mål, till exempel relaterat till ett specifikt område i den valda kommunen eller till ett projekt som ska genomföras i kommunen.
• Beskrivning av projektets fas: inom projektet kan man samarbeta med olika parter, till exempel invånare i området, planerare eller beslutsfattare.
• Beskrivning av projektfasen: målet är att kommunicera resultaten av projektet effektivt till olika målgrupper, såsom beslutsfattare och invånare i området, till exempel i lokala tidningar eller på sociala medier.
• Beskrivning av resultaten: projektet producerar till exempel utvecklingsidéer, feedback eller information som syftar till att främja det valda målet för hållbar utveckling.

För ett väl beskrivet sätt att utnyttja geomedia ges 2 p., för en ytlig presentation 1 p. Exempel på lämpliga sätt att utnyttja geomedia:

• I projektet kan man till exempel utnyttja öppna geodatamaterial via Paikkatietoikkuna eller via kommunens internetsidor. De kan till exempel användas för att beskriva ett område med kartor och för att hämta information om området.
• Påverkansprojektet kan samla in sitt eget material, till exempel genom att intervjua invånarna i området eller ta bilder.
• Informationen som man får av invånarna kan lagras på kartan som deltagande geodata det vill säga mjuk GIS.
• Insamlad geodata kan också differentieras med geodataanalyser, t.ex. med överlagringsanalys.
• Information om påverkansprojektet kan kommuniceras genom att man hittar på lämpliga ämnestaggar för projektområdet eller genom att man öppnar ett eget konto för projektet på sociala medier där man presenterar området.

För en definition ges 2 p. och för kompletterande information 1 p. Definitionen ska innehålla en beskrivning om att geodata består av positions- och attributdata för målet och examinanden ska använda geodatabegrepp i beskrivningen.

Exempel på kompletterande information:

• Geodata är information om ett mål vars position man känner till. Geodata innehåller alltid en hänvisning till en viss plats eller ett visst område.
• Information om positionen anges vanligtvis med koordinater. Attributdata kan vara vilken information som helst som beskriver målets egenskaper.
• Tack vare positionsinformation är det möjligt att kombinera olika digitala material på varandra.
• En karta är vanligtvis den visuella presentationen av geodata.

Fulla poäng kräver att examinanden diskuterar olika geodatamaterial, utnyttjar materialet och jämför geodatamaterial i spelvärlden med geodatamaterial i den verkliga världen. Om materialen inte utnyttjats i svaret ges högst 10 p.

För utnyttjandet av materialen i svaret ges 1 p./material (sammanlagt högst 2 p.).

Olika geodatamaterial (4–7 p.):

För geodatamaterial i spelvärlden ges 2 p./observation då beskrivningen är välgrundad och 1 p./observation då beskrivningen är ytlig. Begrepp förknippade med geodata ska användas exakt i svaret. Exempel på geodatamaterial:

• Man kan samla in punktinformation över spelhändelser då det händer något centralt i spelet (t.ex. då man hittar en skatt eller ett föremål eller då en spelkaraktär dör). Punkten finns exakt vid platsen för händelsen.
• Spelkaraktärernas rörelser kan sparas som linjer som visar de rutter de tagit i spelvärlden.
• Attributdata för geodata i spelvärlden kan till exempel vara vilket föremål eller vilken sak spelkaraktären har hittat i spelvärlden eller vilka andra spelkaraktärer hen har mött.
• Densitetkartor (heat maps) är material i rasterformat som ger information om hur många spelhändelser som förekommit eller hur täta de varit på en viss plats i spelvärlden, det vill säga vid pixlarna i rastermaterialet. Pixelfärgen i rastermaterialet beskriver fenomenets intensitet eller antalet händelser.

Jämförelse med material i den verkliga världen (3–6 p.):
2 p./observation ges för välgrundad beskrivning, 1 p./observation för ytlig beskrivning. Begrepp förknippade med geodata ska användas exakt i svaret. Exempel på jämförelser med material i den verkliga världen.

• Koordinater i spelvärlden går inte nödvändigtvis att tillämpa på den verkliga världen eftersom koordinater i spelvärlden ofta är påhittade.
• I spelvärlden kan man också utnyttja geodata från den verkliga världen för att till exempel skapa en virtuell verklighet (också VR dvs. virtual reality kan användas) eller en förstärkt verklighet (också AR dvs. augmented reality kan användas). Då använder både spelvärlden och den verkliga världen samma koordinatsystem.
• Geodatamaterial från spelvärlden och den verkliga världen påminner mycket om varandra och materialens grundprinciper är de samma. Båda består av positionsdata och attributdata.
• Geodata i spelvärlden kan också presenteras som en karta som spelaren kan använda sig av för att förflytta sig och orientera sig i spelvärlden. I den verkliga världen använder man guidekartor (eller allmänna kartor) för samma ändamål då man orienterar eller bekantar sig med nya platser.

För omnämnande av en analysmetod ges 1 p., för en beskrivning 2 p., sammanlagt högst 3 p./analysmetod. För fulla poäng krävs att examinanden nämner och beskriver två analysmetoder av geodata (för en välgrundad eller utförlig beskrivning av metoden där examinanden använder geodatabegrepp ges 2 p., för en ytlig beskrivning av metoden 1 p.).

Exempel på olika analysmetoder:

• Med överlagring kan man analysera flera geodatamaterial (kartor) samtidigt. Då är det möjligt att granska och jämföra olika material för att hitta kopplingar mellan dem. Man kan till exempel följa med hur olika lag rör sig i spelvärlden på samma områden.
• Med nätverksanalys kan man undersöka hur de rutter som spelkaraktärerna använder bildar ett rörelsenätverk i spelvärlden. Med andra ord kan man till exempel med hjälp av analysen granska hurdana rutter som används i spelvärlden och hurdana korsningar som uppstår.
• Med grannskapsanalys (eller buffertanalys) kan man undersöka hurdan geodata eller vilka saker det finns i omgivningen av ett mål. Med den här analysmetoden kan man t.ex. ta reda på hur många spelkaraktärer som dör längs vägarna eller floderna i spelvärlden.
• Med en densitetskarta (eller heat map) kan man undersöka hur många spelkaraktärer som dör på olika ställen, det vill säga ta reda på vilka de farligaste platserna i spelvärlden är. Man kan också undersöka hur många föremål man kan hitta i spelet på olika platser.

För fulla poäng krävs att examinanden diskuterar fördelar ur alla tre parters synvinkel. Om svaret endast innehåller två parter ges högst 8 p.

2 p./fördel ges för en välgrundad beskrivning, 1 p./fördel för en ytlig beskrivning. 1 p. kan ges som tillägg per beskriven fördel om examinanden till exempel har gett ett praktiskt exempel eller skrivit om en personlig upplevelse, eller om materialen 9.A och 9.B har utnyttjats i svaret.

Exempel:

• En enskild spelare kan utnyttja spelvärldens geodata till exempel genom att ta reda på optimala sätt att spela sig igenom spelet eller vinna över motståndaren. Spelaren kan till exempel ta reda på vilka rutter det lönar sig att använda för att höja vinstchanserna.
• Ur spelföretagets (dvs. företaget som utvecklat spelet) synvinkel kan geodata vara till nytta för vidareutvecklingen av spelet. Om företaget till exempel lägger märke till att spelarna har problem på vissa platser i spelet kan företaget korrigera felet eller göra det svåra stället lättare. Med geodata ur spelvärlden kan man med andra ord förbättra spelet.
• Företaget som utvecklat spelet kan med hjälp av geodata ur spelvärlden följa med spelarnas rörelser och tillvägagångssätt. På det här viset får spelföretaget information om hur spelaren beter sig. Informationen kan bland annat användas till att ändra på spelet och styra spelarna att göra fler köp inom spelet. Till exempel kan en lätt och populär del i spelvärlden göras aningen svårare så att spelarna köper föremål som underlättar eller försnabbar spelet. På det här sättet får företaget större intäkter.
• En tv-kanal som sänder spelet kan med hjälp av geodata visa tittarna spelhändelser på ett mångsidigt sätt. Med hjälp av kartor över spelvärlden och linjer av rutterna kan spelarnas eller lagens framfart analyseras i sändningen under spelet eller efter matchen.
• Genom att förevisa spelstatistik kan man erbjuda en bättre produkt för tittaren och på så vis nå fler tittare och större annonsintäkter.