Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

25.3.2022

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 17.5.2022

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om den rekommenderade maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. En stor överskridning av teckenmängden sänker poängen på det sätt som för varje uppgift anges i beskrivningarna av goda svar.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

1.1 Med teism menas 1 p.

  • tro på en opersonlig världsande.  (-1 p.)
  • tro på en personlig Gud.  (1 p.)
  • tro på att Gud inte finns.  (-1 p.)

1.2 Som kalenderrit klassificeras 1 p.

  • påsken.  (1 p.)
  • begravningen.  (-1 p.)
  • nattvarden.  (-1 p.)

1.3 Som etnisk religion klassificeras 1 p.

  • buddhismen.  (-1 p.)
  • islam.  (-1 p.)
  • shintoism.  (1 p.)

1.4 Enligt den lineära tidsuppfattningen 1 p.

  • följer sinsemellan olika tidseror på varandra i oändlighet.  (-1 p.)
  • har tiden en början och ett slut.  (1 p.)
  • har världen skapats för att vara evig.  (-1 p.)

1.5 Den jämförande religionsvetenskapen föddes som akademiskt vetenskapsområde 1 p.

  • på 1200-talet.  (-1 p.)
  • på 1500-talet.  (-1 p.)
  • på 1800-talet.  (1 p.)

1.6 Bibelns berättelser om skapelsen, syndafloden och Babels torn kan klassificeras som 1 p.

  • myter.  (1 p.)
  • dogmer.  (-1 p.)
  • passioner.  (-1 p.)

1.7 Nya testamentet innehåller 1 p.

  • Maria från Magdalas skildring av Jesu liv.  (-1 p.)
  • skildringar av skeenden i Israels och Judeens kungadömen.  (-1 p.)
  • Paulus brev till församlingarna.  (1 p.)

1.8 Koranen innehåller 1 p.

  • profeten Muhammeds levnadsteckning.  (-1 p.)
  • etiska föreskrifter för individen och samfundet.  (1 p.)
  • en historisk skildring av hur sunni och shia skildes åt.  (-1 p.)

1.9 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga lär att Mormons bok är 1 p.

  • en översättning av en text skriven på guldplåtar som Joseph Smith hittade.  (1 p.)
  • en lärdom som Gud gav kung Salomon.  (-1 p.)
  • en uppenbarelse dikterad av ängeln Gabriel som Joseph Smith tecknade ned.  (-1 p.)

1.10 Jehovas vittnen har 1 p.

  • endast Nya testamentet som helig bok.  (-1 p.)
  • en egen översättning av Bibeln, den så kallade Nya världens översättning av den Heliga skriften.  (1 p.)
  • som helig bok förutom Bibeln ett verk som heter Läran och Förbunden.  (-1 p.)

1.11 Till Finlands evangelisk-lutherska kyrkas traditionella helgdagar hör inte 1 p.

  • trettondagen.  (-1 p.)
  • valborg.  (1 p.)
  • Mikaelidagen.  (-1 p.)

1.12 En av de äldsta inriktningarna inom kristendomen är 1 p.

  • den koptiska kyrkan.  (1 p.)
  • Moonrörelsen.  (-1 p.)
  • lutherdomen.  (-1 p.)

1.13 Enligt kristendomen har nattvarden instiftats av 1 p.

  • Johannes Döparen.  (-1 p.)
  • Jesus.  (1 p.)
  • aposteln Paulus.  (-1 p.)

1.14 Kristendomen är en 1 p.

  • monistisk religion.  (-1 p.)
  • monoteistisk religion.  (1 p.)
  • monolatrisk religion.  (-1 p.)

1.15 De kristna kyrkorna förenas av 1 p.

  • läran om skärselden.  (-1 p.)
  • läran om treenigheten.  (1 p.)
  • framgångsteologin.  (-1 p.)

1.16 Klagomuren som finns i Jerusalem påminner judarna om 1 p.

  • hur de blev slavar i Egypten.  (-1 p.)
  • förstörelsen av Jerusalems tempel.  (1 p.)
  • tvångsförflyttningen och fångenskapen i Babylonien.  (-1 p.)

1.17 Irans statsreligion är 1 p.

  • bahá’í.  (-1 p.)
  • shia.  (1 p.)
  • koptisk ortodoxi.  (-1 p.)

1.18 Sufismen strävar efter att 1 p.

  • man ska uppleva och känna Gud.  (1 p.)
  • sprida Buddhas lära.  (-1 p.)
  • tolka budskap som finns i hebreiska skrifter.  (-1 p.)

1.19 Högkvarteret för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga ligger i 1 p.

  • Haifa.  (-1 p.)
  • Rio de Janeiro.  (-1 p.)
  • Salt Lake City.  (1 p.)

1.20 Jainismen är en 1 p.

  • kinesisk religion.  (-1 p.)
  • iransk religion.  (-1 p.)
  • indisk religion.  (1 p.)

2. Igenkänning av bilder med anknytning till religion eller ideologi 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat. För varje del kan man få högst 5 poäng. I svaren bedöms om examinanden kan koppla bilderna till rätt religion eller ideologi, samt hur strukturerat och exakt hen redogör för vad bilden föreställer. Att koppla bilden till rätt religion eller ideologi ger 2 poäng. Att förklara bildens innehåll ger högst 3 poäng (1 p./relevant uppgift). Svarets längd i respektive del är högst 500 tecken. Om den föreskrivna längden överskrids med mer än 100 tecken minskar det poängantalet med 2 poäng.

2.1 Redogör för vilken religion eller ideologi bild 2.A hör till och vad bilden föreställer. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Bild A hör till kristendomen, närmare bestämt till den västliga kristendomens tradition, och föreställer Franciskus av Assisi (1182–1226). Franciskus är helgonförklarad i den katolska kyrkan, men hans betydelse som moralisk förebild erkänns också i många andra kyrkosamfund: man minns Franciskus av Assisi särskilt för att han betonade fattigdom och lovprisade skapelsen som en gåva av Gud samt för att han såg de levande varelserna som människans systrar och bröder. Enligt legenderna tämjde Franciskus en varg och predikade för fåglarna. Franciskus grundade franciskanorden, och han sägs till och med ha fått stigman som liknade Jesu sår på sina händer. Franciskus bruna kåpa symboliserar materiell enkelhet och ödmjukhet: den är känd som franciskanordens klädsel. Den nuvarande påven Franciscus har valt sitt namn som påve efter Franciscus av Assisi.

2.2 Redogör för vilken religion eller ideologi bild 2.B hör till och vad bilden föreställer. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Bild B hör till hinduismen och föreställer guden Krishna. Den populära hinduiska affischen avbildar Krishna som en blåfärgad, flöjtspelande yngling som levde bland herdarna i Vrindavan och om vars äventyr med herdarnas fruar hinduismens heliga texter berättar. Krishna förstås i den hinduiska teologin som Guds (Vishnus) avatar. I Krishnarörelsen dyrkas Krishna som det högsta uttrycket för Gud. I svaret kan man beskriva berättelser om Krishna, begreppet avatar och dyrkan (bhakti marga). I svaret kan man också nämna att kon är ett heligt djur i hinduismen och hänvisa till påfågelns religiösa betydelse. Det är förtjänstfullt att nämna att påfågeln är Indiens nationalfågel.

2.3 Redogör för vilken religion eller ideologi bild 2.C hör till och vad bilden föreställer. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Bild C hör till sikhismen och den avbildar sikhernas allra heligaste plats, Gyllene templet, som ligger i Amritsar i delstaten Punjab i norra Indien. På bilden finns dessutom sikhernas tio guruer från guru Nanak (1469–1539) till guru Gobind Singh (1666–1708) samt sikhernas heliga bok Guru Granth Sahib, också känd som Adi Granth. Guruerna är klädda i turbaner, som många sikher använder också idag. Svaret kan beskriva sikhismens allmänna drag och nämna att sikhismen uppstått i växelverkan mellan hinduism och islam. Examinanden kan också nämna den våldsamma sammandrabbningen mellan den indiska förbundsstaten och sikhseparatisterna, som skedde i Gyllene templet år 1984 och som indirekt ledde till mordet på premiärminister Indira Gandhi.

2.4 Redogör för vilken religion eller ideologi bild 2.D hör till och vad bilden föreställer. Maximilängd på svaret är 500 tecken. 5 p.

Bild D hör till maoismen, den kinesiska versionen av kommunism, och den avbildar talman Mao Zedong (1893–1976) som en solliknande gestalt. På bilden syns en skara arbetare och föremål som är viktiga i maoismen (boken Maos lilla röda, röda fanan). Svaret kan beskriva maoismen som ideologi till exempel genom kritik och förföljelse som riktade sig mot religioner (t.ex. kulturrevolutionen). Examinanden kan också föra fram spänningen mellan kategorierna religion och ideologi, exempelvis att maoismen förkastade religion men Mao själv gjordes till en gudomlig gestalt.

3. Urbi et orbi 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för den kristna symbolik som syns på videon samt hur ingående examinanden diskuterar förrättningens särskilda budskap under coronaviruspandemin.

I ett gott svar (10 p.) presenterar examinanden för minst tre saker som hör till den kristna symboliken och redogör för en trovärdig tolkning av förrättningens budskap.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för den kristna symbolik som syns på videon och diskuterar ingående förrättningens budskap.

I fråga om den kristna symbolik som syns på videon kan svaret innehålla till exempel följande synpunkter:

  • Krucifixet symboliserar till exempel Jesu försoningsdöd och att Jesu lidande sammansmälter med mänsklighetens lidande.
  • Texten INRI på krucifixet är en förkortning av de latinska orden Iesus Nazarenus, Rex Iudaeorum (på svenska Jesus från Nasaret, judarnas konung). Det är fråga om en hånfull text och motivering till dödsdomen som skrivits på Jesu kors.
  • Ikonen av jungfru Maria avbildar Jesu moder Maria, som är det viktigaste helgonet i den katolska kyrkan.
  • Törnekronan anspelar på den törnekrona som de romerska soldaterna satte på Jesu huvud före korsfästelsen.
  • På Peterskyrkans tak och över pelargången syns statyer av apostlarna och helgonen.
  • Enligt sägnen byggdes Peterskyrkan på aposteln Petrus gravplats. Till arkitekturen symboliserar den av Gian Lorenzo Bernini formgivna Petersplatsen och pelargången moderkyrkans famn, där det finns plats för alla världens människor.
  • Den vedertagna färgen för påvens klädsel är vit.
  • Texten IHS som är broderad på påvens mässhake är en förkortning av de latinska orden Iesus Hominum Salvator (på svenska Jesus människornas frälsare).
  • Nattvardsbröden representerar Jesu kropp (tolkningsskillnader inom olika inriktningar). De hör till den av Jesus instiftade nattvarden, som i de flesta kristna kyrkor är ett sakrament. I den katolska kyrkan bärs det välsignade nattvardsbrödet i ett särskilt kärl som kallas monstrans.
  • De tre ljusen symboliserar en treenig Gud.

I fråga om förrättningens budskap kan svaret innehålla till exempel följande synpunkter:

  • Benämningen Urbi et orbi används om påvens välsignelse, som han under de stora kyrkliga högtidsdagarna på Petersplatsen ger till staden Rom och till hela världen.
  • Förutom den påvliga välsignelsen ingår i förrättningen den katolska kyrkans allra heligaste sakrament, tillbedjan av nattvarden eller adoration.
  • Då påven ger sin välsignelse är Petersplatsen vanligtvis full med folk, men på videon är den tom på grund av restriktionerna för sammankomster, förorsakade av coronaviruspandemin.
  • På videon syns upprepade gånger den korsfäste Jesus, vilket påminner om att Kristus tagit på sig den lidande människans roll.
  • Mitt i coronaviruspandemin är också ledaren för världens största kyrkosamfund ensam.
  • Förrättningen förmedlar det kristna hoppets budskap, men man kan också se tröstlöshet där.
  • Påvens ensamma handlingar kan väcka olika associationer, till exempel föreställningen om en överstepräst som ber för hela mänskligheten.

4. Profeternas roll 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden jämför profeternas roll i judendomen, kristendomen och islam samt hur trovärdigt hen diskuterar orsaker som ligger bakom skillnaderna och likheterna.

I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden profeternas roll i judendomen, kristendomen och islam ur minst två synvinklar. Dessutom redogör examinanden för minst en motiverad orsak som ligger bakom skillnaderna och likheterna.

I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden mångsidigt och insiktsfullt profeternas roll. Examinanden redogör för flera trovärdiga orsaker som ligger bakom skillnaderna och likheterna.

Det är särskilt förtjänstfullt att granska religionernas interna mångformighet.

Examinanden kan jämföra profeternas roll ur till exempel följande synvinklar:

  • En gemensam uppfattning: Alla tre religioner delar uppfattningen om profeter som förmedlar budskap från Gud till människan.
  • Hebreiska Bibeln och profetböckerna i Gamla testamentet: En betydande del av den hebreiska Bibeln och Gamla testamentet består av samma böcker, namngivna efter vissa profeter, som innehåller samlingar av profetior (t.ex. Jesajas bok). Klassificeringen av profetböckerna och deras plats i kanon skiljer sig emellertid något från varandra (t.ex. de tidiga profeterna/historiska böckerna).
  • Hebreiska Bibelns profeter i Nya testamentet och Koranen: De kristnas tolkning av profeternas budskap skiljer sig från judarnas tolkning (t.ex. profetiorna om Jesus som messias). I Koranen förekommer tanken om en kedja av profeter. Till den hör förutom de profeter som nämns i den hebreiska Bibeln också personer som inte betraktas som profeter i den hebreiska Bibeln (t.ex. patriarker).
  • Jesus som profet: I islam betraktas Jesus som profet. Jesu roll som profet nämns flyktigt också i Nya testamentet, men hans andra roller och hederstitlar är viktigare.
  • Muhammed som profeternas sigill: Endast i islam anses Muhammed vara den sista och viktigaste profeten, som tog emot Koranen.
  • Profetians slut: Profeterandet förekommer i regel inte längre i judendomen och islam. I kristna församlingar som betonar den heliga Andens verk och nådegåvorna förekommer profeterande.
  • I alla tre religioner har profeterna påmint om religionens och rättvisans betydelse, samt varnat och uppmuntrat människorna.

Bakom skillnaderna och likheterna ligger till exempel följande orsaker:

  • Som fenomen var profetian mer utbrett känd i Mellanöstern än bara i judendomen, kristendomen och islam.
  • Kristendomen uppkom ur judendomen. Islam uppkom i bland annat judendomens och kristendomens inflytelsesfär.
  • Hebreiska Bibelns böcker är en del av den kristna Bibelns kanon.
  • Berättelserna och teologin i de äldre heliga böckerna har inverkat på de yngre.
  • Jesus har en särställning som messias i kristendomen och Muhammed har en särställning som den sista profeten i islam.
  • Paulus brev innehåller undervisning om profetian som de kristnas nådegåva.

5. Religioner i videospel 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar vilka utmaningar och möjligheter det finns med att utnyttja religioner i videospel.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden ingående minst en utmaning och en möjlighet, eller ytligt flera. I svaret utnyttjas material 5.A.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående vilka utmaningar och möjligheter det finns med att utnyttja religioner i videospel. I svaret utnyttjas material 5.A, men det innehåller också andra synvinklar.

I svaret kan examinanden diskutera utmaningar och möjligheter ur till exempel följande synvinklar:

  • Från vems synvinkel kan man granska utmaningarna och möjligheterna: videospelens designers och de tillverkande företagens, konsumenternas, de religiösa samfundens och deras medlemmars osv.
  • På vilka olika sätt kan man utnyttja religioner: utnyttjande av teman med anknytning till religion (t.ex. byggnader, föremål, symboler, personer eller händelser); utnyttjande av religionens funktioner (t.ex. gemenskap); utnyttjande av religionens natur (t.ex. att framkalla något som påminner om en religiös upplevelse, som att bli förtrollad eller hänförd).
  • En hurdan bild av en viss religion eller mer allmänt av fenomenet religion skapar videospelet: skapar och sprider det negativa eller positiva uppfattningar som anknyter till religion; sprider det religionskritik eller ett religiöst budskap; förstärker eller raserar det stereotypier som anknyter till religion eller religiositet.
  • Till vilket slags diskussion eller verksamhet leder videospelet: till att väcka religiösa eller etiska funderingar; till att väcka existentiella tankar eller funderingar kring de egna livsfrågorna; till att göra etiskt goda eller dåliga val i spelvärlden.
  • Hur inverkar religionens sensitivitet som ämne: kulturell appropriering och ett medvetet synsätt; rättsliga påföljder av att kränka sådant som är heligt för andra; bojkott av spelprodukten och hela företaget.
  • Till vilken grad och i vilken form är det godtagbart att utnyttja religion för underhållande eller kommersiella ändamål: olika åsikter och reaktioner.
  • Till vem riktar sig videospelet: de positiva eller negativa reaktionerna vid mottagandet beror på spelarnas egen övertygelse; frågan om kulturell och religiös läskunnighet, det vill säga om budskapet förstås på det sätt som avsågs.

6. Kristna värderingar 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat examinanden analyserar den tolkning av de kristna värderingarna som framförs i texten samt hur mångsidigt och insiktsfullt hen diskuterar vilket annat innehåll som under olika tider har hänförts till de kristna värderingarna.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden ingående ur en synvinkel eller ytligt ur flera synvinklar den tolkning av de kristna värderingarna som framförs i texten samt ger minst två exempel på annat innehåll som under olika tider har hänförts till de kristna värderingarna.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat den tolkning av de kristna värderingarna som framförs i texten och diskuterar mångsidigt och insiktsfullt vilket annat innehåll som under olika tider har hänförts till de kristna värderingarna.

Den tolkning av de kristna värderingarna som framförs i texten kan analyseras ur till exempel följande synvinklar:

  • De kristna värderingar som nämns i texten koncentrerar sig på förhållandet mellan människor, inte i någon högre grad på förhållandet mellan människan och Gud.
  • Av de kristna värderingarna betonas principen om ömsesidighet, osjälviskhet och högaktning av andra människor (i texten nämns den gyllene regeln, att sätta sig i den svagastes position, en atmosfär av högaktning och jämställdhet, att avböja strävan efter egen vinning och att avhålla sig från hämnd).
  • Dessutom nämns i texten den tanke som finns i Nya testamentet om att de fattiga och marginaliserade bör stå i första rummet.
  • Den tolkning av de kristna värderingarna som framförs i texten baserar sig på Jesu och Paulus undervisning i Nya testamentet.
  • Texten behandlar inte nödvändigtvis alla kristna värderingar, såsom de tio budorden i Gamla testamentet, eller mer allmänt att högakta det heliga.
  • Texten lyfter fram att man utgående från samma kristna värderingar kan dra olika slutsatser.
  • I texten nämns både kristna värderingar och vars och ens egna värderingar.

Då man diskuterar vilket annat innehåll som under olika tider har hänförts till de kristna värderingarna kan man behandla till exempel följande ämnen:

  • diskussion om definitionen av kristna värderingar: är det fråga om till exempel ämnen som upprepade gånger förekommer i hela Bibeln eller i Nya testamentet, eller om frågor som kan motiveras med något enskilt bibelställe?
  • hur samhällsförändringar återspeglas på definitionen av kristna värderingar
  • hur olika inslag lyfts upp som kristna värderingar i olika historiska sammanhang, till exempel retoriken om "hem, religion och fosterland", pacifism
  • betonandet av sexualetiska riktlinjer som kristna värderingar
  • allmänt taget att högakta Gud och följa hans bud som kristna värderingar
  • mänskliga rättigheter och högaktande av människovärdet, frihet, jämlikhet och jämställdhet som kristna värderingar
  • under kyrkans historia har också att avstå från egendom, att föra krig och olika samhälleliga utopier motiverats med kristna värderingar.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Buddhismens läror och popularitet 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Analysera ”de tre ädelstenarna” som en sammanfattning av buddhismen. Utnyttja texten 7.A och videoklippet 7.B i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden analyserar "de tre ädelstenarna" som en sammanfattning av buddhismen.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för ”de tre ädelstenarna” och visar att hen förstår betydelsen av de centrala begreppen i buddhismen: Buddha syftar på den upplyste Siddharta Gautama, dharma på hans lära och sangha på det munkväsende han grundade. Sangha kan också tänkas syfta på alla dem som följer Buddhas läror, lekmännen medräknade.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat och mångsidigt Buddhas betydelse som läraren som vägleder mot nirvana, hans lära om lidandet och dess upphörande samt antingen klostersamfundet eller en vidare skara av buddhister som buddhistiskt samfund. Det är förtjänstfullt att granska de här aspekterna ur olika buddhistiska inriktningars synvinkel (theravada, mahayana, vajrayana).

Det är också förtjänstfullt om examinanden till sitt svar kopplar insiktsfulla iakttagelser om videoklippet som utgör material. I videon kan man till exempel lägga märke till stupan, Buddhastatyerna (i olika stilarter) och processionen av munkar i orangefärgade kåpor samt rituella seder eller gester, såsom klingande i klockan och att föra ihop handflatorna som ett tecken på vördnad. Dessutom syns på videon en affisch som illustrerar Buddhas död, alltså övergången till parinirvana. Särskilt förtjänstfullt är att känna igen att materialets videoklipp betonar theravadabuddhismen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Ädelstenarna reciteras och de fungerar som ett slags trosbekännelse.
  • Kärnan i den buddhistiska läran utgörs av de fyra ädla sanningarna.
  • Enligt buddhismen finns det ingen Gud/brahman eller själ/atman.
  • Siddhartha Gautama Buddha uppträder i buddhismen som en upplyst förebild som uppnått nirvana.
  • Centrala frågor i den buddhistiska läran är t.ex. betydelsen av medveten närvaro och rätt förståelse, läran om mittens väg och tanken om nirvana som det slutliga målet.
  • Buddhismen är praktiskt inriktad: Buddhas lära är till slut som en färja, som man överger när man når den andra stranden.
  • Munkväsendet har en central plats i buddhismen, i synnerhet i theravadabuddhismen, enligt vilken endast en munk kan uppnå nirvana. För lekmännen är målet att nå en bättre återfödelse.
  • Lekmännens roll är att fungera som munkarnas ekonomiska stöd, och de kan få meriter genom att ge allmosor till munkarna.
  • I theravadabuddhismen är kedjan bruten för kvinnor att vigas till nunnor, och nunnevigslar ordnas därför inte längre. Inom mahayanabuddhismen finns också nunnekloster.

7.2

I Finland verkar tiotals buddhistiska föreningar. Många av dem erbjuder buddhistiska övningar och undervisning för en bred publik. Dessutom publicerar många förlag buddhistisk litteratur.

Diskutera orsaker till att buddhismen har blivit populär i västländerna.
10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar orsaker till att buddhismen har blivit populär i västländerna.

I ett gott svar (5 p.) ger examinanden minst två trovärdiga förklaringar till varför många i västländerna upplever buddhismen som tilldragande.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt faktorer som gör buddhismen tilldragande och sätter dem i relation till västländernas nutida tankevärld. I svaret söks förklaringar både i buddhismen och i den västerländska kulturen.

Det är särskilt förtjänstfullt att diskutera vilka drag i buddhismen som betonas i västvärldens buddhism (t.ex. den filosofiska och psykologiska sidan, meditationen) och vilka drag som får liten uppmärksamhet (t.ex. många ritualer, vallfärdande, munkväsendet). Det är förtjänstfullt att också diskutera kommersialiseringen av buddhistiska fenomen.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Läran om en Gud hör inte till buddhismen, så dess budskap kan tilltala också ateister och agnostiker.
  • I buddhismen finns dimensioner av självkännedom och psykologi (t.ex. analys av sinnestillstånden).
  • Mindfulness och meditation har blivit allmänt populära, vilket har röjt vägen för buddhismen.
  • Offentliga personers exempel och det intresse de väcker.
  • Buddhismen är förknippad med ett visst mått av exotik (jfr orientalism).
  • Sekulariseringen i västvärlden har skapat ett åskådningsvakuum, som kan fyllas av till exempel buddhismen.

8. Religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Analysera förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa. Utnyttja kartan 8.A, statistiken 8.B och textutdraget 8.C i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och insiktsfullt examinanden analyserar förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa. I svaret bedöms dessutom hur insiktsfullt examinanden kopplar ihop uppgifterna i materialet med sitt övriga kunnande om den religiösa och politiska situationen i Central- och Östeuropa.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa ur minst två synvinklar. Examinanden utnyttjar åtminstone ett av uppgiftens material i sitt svar.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat och insiktsfullt förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa. Examinanden för fram att aspekter som hör till ett visst kyrkosamfund inte ensamma förklarar kopplingen mellan religiös och nationell identitet. Examinanden utnyttjar uppgiftens samtliga material i sitt svar.

Det är förtjänstfullt att diskutera utmaningar som gäller statistikens och forskningens pålitlighet. Det är särskilt förtjänstfullt att tillämpa exakt historisk kunskap på tolkningen av statistiken och att utnyttja kunnande inom psykologi eller socialpsykologi då man granskar identitetsfrågan. Det ses också som en merit att koppla granskningen till bakgrunden till det aktuella kriget i Ukraina och till dess konsekvenser.

Examinanden kan analysera förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa ur till exempel följande synvinklar:

  • Statens religionssituation: majoritetsreligioner (t.ex. indelningen av Central- och Östeuropa i ortodoxa och katolska länder), nationella kyrkor (t.ex. de autokefala ortodoxa kyrkorna i Georgien och Armenien)
  • Statens politiska situation: religionen och politiken är sammanflätade (t.ex. Rysslands ortodoxa kyrka och Rysslands nuvarande politiska elit stöder varandra, i bl.a. Ungern och Polen växer stödet för populistiska högerpartier som stöder konservativa kristna värden)
  • Statens religiösa historia: de ortodoxa kyrkornas långa traditioner i Östeuropa, den romersk-katolska kyrkans ställning i Polen
  • Landets politiska historia: Sovjetunionens och kommunismens inverkan på staternas religiösa och politiska situation (t.ex. en negativ inställning till religion), kommunismens minskade popularitet (t.ex. påven Johannes Paulus II:s stöd till Polen då landet förändrades från folkrepublik till en demokratisk stat på 1980-talet).

Examinanden kan analysera förhållandet mellan religiös och nationell identitet i Central- och Östeuropa genom att föra fram till exempel följande synpunkter ur materialet:

  • I länder där majoriteten av medborgarna är ortodoxa säger medborgarna oftare (medianen 70 %) än medborgarna i länder där majoriteten är katoliker (medianen 57 %) att det är en mycket eller ganska viktig del av den nationella identiteten att man är ortodox/katolik.
  • I de stater som har ortodox majoritet säger en betydande majoritet av medborgarna (66–82 %) särskilt i Armenien, Georgien, Serbien, Grekland, Rumänien och Bulgarien att det är en mycket eller ganska viktig del av den nationella identiteten att man är ortodox.
  • I stater där majoriteten av medborgarna är katoliker säger 43–64 % av medborgarna att det är en mycket eller ganska viktig del av den nationella identiteten att man är katolik. Procentandelarna är av samma storleksordning som i Moldavien, Ryssland, Ukraina och Belarus (Vitryssland) av de stater som har ortodox majoritet.
  • Katolikerna i de länder i Central- och Östeuropa som undersökningen omfattar utövar religion i medeltal aktivare än de ortodoxa (t.ex. genom att delta i gudstjänster, att fasta och att läsa eller lyssna till heliga texter).

8.2 Utvärdera påståendet ”Kristendomen är en övernationell religion, som inte passar ihop med en nationalism som framhäver en prioritering av den egna nationen”. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och väl motiverat examinanden bedömer påståendet enligt vilket kristendomen är en övernationell religion som inte passar ihop med en nationalism som framhäver en prioritering av den egna nationen.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för sin motiverade bedömning av påståendet ur en synvinkel eller bedömer det ytligt ur flera synvinklar. Examinanden visar att hen förstår det centrala innehållet i påståendet.

I ett berömligt svar (8 p.) bedömer examinanden påståendet övertygande ur flera synvinklar. Examinanden illustrerar sitt svar med exempel.

I svaret är det möjligt att argumentera för att kristendomen är eller att den inte är en övernationell religion och att den inte passar eller att den passar ihop med en nationalism som framhäver en prioritering av den egna nationen. För bedömningen är det relevanta att motiveringarna är mångsidiga och trovärdiga.

Examinanden kan motivera sitt svar med till exempel följande synpunkter:

  • I dop- och missionsbefallningen uppmanar Jesus att göra alla folk till sina lärjungar (Matt. 28:18–20).
  • Kristendomen är inte en etnisk religion. Jesu första anhängare var judar, men snart anslöt sig också medlemmar från andra folk till de första församlingarna, och kristendomen började utvecklas från judendomen till en egen religion.
  • Kristendomen har brett ut sig över hela jorden, och kyrkorna strävar aktivt efter att sprida religionen genom missionsarbete.
  • Till exempel världens största kyrkosamfund, den romersk-katolska kyrkan, är ett övernationellt kyrkosamfund som leds av påven.
  • Kristendomen blev redan på 300-talet den officiella religionen i Armenien och i det romerska riket.
  • I synnerhet inom de protestantiska kyrkosamfunden finns många nationella kyrkor (t.ex. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Engelska kyrkan).
  • Kristendom och fosterländskhet har i många historiska sammanhang varit sammanflätade (t.ex. i Finland tanken om hem, religion och fosterland).
  • Kristendomen kan vara en betydande del av en persons nationella identitet (t.ex. lutherdomen är en del av många finländares nationella identitet).
  • Lokala kyrkosamfund/stift kan stödja statens nationalistiska politik (t.ex. Rysslands ortodoxa kyrka och Rysslands nuvarande politiska elit stöder varandra).
  • Populistiska högerpartier som betonar en prioritering av den egna nationen och stöder konservativa kristna värden har ökat sitt understöd i till exempel Ungern och Polen.

9. Strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1 Strategin för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till 2026 innehåller en situationsbild av kyrkans ställning och betydelse i Finland. Diskutera faktorer som verkar bakom de företeelser som beskrivs i textutdrag 9.A. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar faktorer som verkar bakom de företeelser som beskrivs i strategin för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (material 9.A).

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst en bakgrundsfaktor till var och en av de företeelser som nämns i materialet eller diskuterar mångsidigt de faktorer som verkar bakom minst två av de företeelser som beskrivs i materialet. Examinanden kan också bygga upp ett gott svar genom att granska minst två bakgrundsfaktorer som på ett allmänt plan förklarar de fenomen som beskrivs i materialet.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden mångsidigt och ingående faktorer som verkar bakom de företeelser som beskrivs i materialet. Svaret fäster uppmärksamhet vid alla företeelser som nämns i materialet, men det kan betona diskussion kring vissa utvalda företeelser. Det är förtjänstfullt att diskutera förhållandet mellan de företeelser som nämns i materialet eller att koppla dem till större fenomenhelheter.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Bakom det faktum att antalet dop och vigslar snabbt sjunker ligger sekularisering och en förändring av seder och bruk.
  • Att kyrkans samlande verksamhet minskar i popularitet förklaras av en hård konkurrens om människornas fritid. I stora församlingar uppkommer inte den samhörighet som stöder samlande verksamhet. Kyrkans verksamhetsformer talar inte till en stor del av befolkningen.
  • I bakgrunden till att kyrkans medlemsantal minskar finns flera faktorer. Andelen människor som inte hör till något religiöst samfund växer, samhället blir mer pluralistiskt och religionernas mångfald ökar. Människorna är ovilliga att binda sig till organisationer. Kyrkans medlemsantal minskar också på grund av att åldersstrukturen i Finland förändras och av att särskilt de unga är ovilliga att binda sig till medlemskap i kyrkan. Det finns visserligen regionala skillnader i hur medlemsantalet förändras.
  • Att man i mindre grad binder sig till kyrkans lära och att den religiösa fostran har försvagats förklaras dels av att religionen har privatiseras, dels av den s.k. buffébordsreligiositeten, varuhusreligiositeten eller snabbköpsreligiositeten – alltså att man ur religionen väljer de element man själv tilltalas av. Dessutom har nyandligheten blivit mer populär. Den religiösa fostran försvagas också av att man betonar barnets egen valfrihet.
  • Att kyrkans inre konflikter förstärks är ett fenomen som förklaras av kyrkans tradition där ”taket är högt och väggarna vida”. På fenomenet inverkar också den allmänna politiska polariseringen samt förändringar i samhället och lagstiftningen, som förutsätter ett ställningstagande från kyrkans sida, t.ex. den jämlika äktenskapslagen.
  • Att kyrkan fortfarande har en viktig ställning i det finländska samhället och i människornas sinne förklaras också det av flera faktorer. Medlemsantalet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är fortfarande högt i jämförelse med andra religiösa samhällen och med antalet som inte hör till ett religiöst samfund. Kyrkans ställning stöds av dess samhälleliga uppgifter. Skriftskolans popularitet är stor. Vanekristendomen stöder kyrkans ställning. Kristendomen har starkt påverkat den finländska kulturen. Kyrkans betydelse upprätthålls av samarbetet med samhällsinstitutioner som försvarsmakten, sjukhus och skolor. Kyrkans betydelse är stor också under till exempel olika kriser och undantagstillstånd.

9.2 I strategin för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland nämns som 2020-talets megatrender och orosmoment klimatförändringen, digitaliseringen, en åldrande befolkning, ökande inkomstskillnader och polarisering av politiken. Välj två av dessa och redogör för din motiverade bedömning av hur de inverkar på Finlands evangelisk-lutherska kyrkas verksamhet under detta årtionde. 10 p.

I svaret bedöms hur trovärdigt examinanden motiverar sin bedömning av hur de faktorer som i strategin för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland nämns som 2020-talets megatrender och orosmoment inverkar på den evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet under det här årtiondet. Dessutom bedöms hur mångsidigt examinanden i sitt svar utnyttjar sitt kunnande om utvecklingslinjerna i det finska samhället och religiositeten.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för en bedömning av hur två megatrender eller orosmoment som valts ut till granskning inverkar på den finska evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet under det här årtiondet. Dessutom redogör examinanden för minst en trovärdig motivering för sin bedömning.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden för trovärdiga motiveringar för sin bedömning av hur två megatrender eller orosmoment som valts ut till granskning inverkar på den finska evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet under det här årtiondet. I svaret utnyttjar examinanden mångsidigt sitt kunnande om utvecklingslinjerna i det finska samhället och religiositeten.

Det är inte förtjänstfullt att systematiskt behandla fler än två megatrender eller orosmoment, men det leder inte heller direkt till minskat poängantal. Det är förtjänstfullt att examinanden gör insiktsfulla iakttagelser av hur megatrenderna och orosmomenten är kopplade till varandra.

Examinanden kan lägga fram olika motiveringar för sin bedömning om varför en viss megatrend eller ett visst orosmoment påverkar kyrkans verksamhet (bl.a. klimatförändringen påverkar av flera olika orsaker, exempelvis för att hållbarhet och ansvar blir saker som alla organisationer måste beakta i sin verksamhet för att kunna vara trovärdiga och accepterade).

I fråga om hur de olika megatrenderna och orosmomenten inverkar kan man i svaret behandla till exempel följande:

Klimatförändringen

  • minskat koldioxidavtryck från verksamheten, anpassning av verksamheten till förändrade förhållanden
  • ställningstaganden till fenomen som gäller klimatförändringen
  • agerande som exempel och vägvisare i klimatfrågor
  • medlemmarnas polariserade åsikter i förhållande till klimatförändringen och de åtgärder den kräver.

Digitaliseringen

  • digitalisering av verksamheten och tjänsterna och överföring av dem till nätet
  • utveckling av nya verksamhetsformer.

En åldrande befolkning

  • kyrkans medlemsantal och intäkter minskar
  • satsning på arbetsformer som riktas till de äldre
  • satsning på att engagera de unga åldersklasserna och invandrarna i kyrkans verksamhet.

Ökande inkomstskillnader

  • satsning på diakoniarbete
  • ställningstaganden för att minska fattigdom.

Polarisering av politiken

  • fördjupade åsiktsskillnader också inom kyrkan
  • ett nytt förhållningssätt från kyrkan till partipolitik
  • splittring av kyrkan
  • differentiering av kyrkans verksamhet till olika målgrupper.