Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära

I kommunalvalet vart fjärde år väljer invånarna sina representanter. I valet väljs kommun- och stadsfullmäktige. Invånarantalet inverkar på fullmäktiges storlek. Fullmäktige utövar den högsta beslutsfattande makten i kommunen. I sitt svar nämner examinanden några av kommunfullmäktiges uppgifter och betonar de viktigaste sakerna.

Fullmäktige beslutar om kommunens ekonomi, det vill säga beslutar om kommunalskattens storlek och godkänner budgeten. Till fullmäktiges uppgifter hör också att utse och avskeda kommunens högsta tjänstemän. Kommunfullmäktige väljer kommunstyrelsen och beslutar om antalet nämnder och nämndernas medlemmar, samt övervakar nämndernas verksamhet.

Kommunstyrelsen utövar den högsta verkställande makten i kommunen, det vill säga verkställer fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen bereder också ärenden för att beslutas i fullmäktige.

Nämnderna bereder ärenden inom sina egna verksamhetsfält för beslut i kommunstyrelsen eller fullmäktige. Kommunerna beslutar själva om nämndstrukturen, men i allmänhet har de viktigaste sektorerna (bl.a. utbildningssektorn, socialsektorn) sina egna nämnder. I många frågor har nämnderna också självständig beslutanderätt. I sitt svar kan examinanden dessutom nämna att tjänstemännen har en viktig roll i beslutsfattandet. Beslutsfattandet på mötena bygger på beredning av tjänstemännen i respektive sektor.

Staten har fastställt så kallade lagstadgade, det vill säga obligatoriska, uppgifter för kommunerna. Utöver dem kan kommunerna frivilligt arrangera olika tjänster. Antalet lagstadgade uppgifter för kommunerna har vuxit med tiden. Att uppgifterna är lagstadgade har varit en garanti för medborgarnas jämlikhet i olika delar av landet, då basservicen måste produceras i alla kommuner. Examinanden nämner några av kommunernas obligatoriska uppgifter, exempelvis att arrangera småbarnspedagogiken, förskolepedagogiken, den grundläggande utbildningen och omsorgstjänster för äldre. Kommunen sköter också den nödvändiga infrastrukturen och dess underhåll.

Av de lagstadgade uppgifterna kommer social- och hälsovårdstjänsterna att överföras till de nya välfärdsområdena, men ännu år 2022 ansvarar kommunerna för dem. Kommunerna kan också erbjuda frivilliga tjänster. Exempel på frivilliga tjänster är läroanstalter på andra stadiet, motionsanläggningar och teatrar. Kommunen kan själv välja hur den vill producera tjänsterna. Ur kommuninvånarens synvinkel gör de lagstadgade tjänsterna invånarna jämlikare och möjliggör tillgången till basservice som närtjänster.

Examinanden lyfter fram några konkreta exempel på hur tjänsterna inverkar på kommuninvånarnas vardag. Dagvården gör det exempelvis möjligt för föräldrarna att arbeta. De frivilliga tjänsterna kring utbildning och rekreation är också viktiga för kommuninvånarna.

I ett berömligt svar kan examinanden ha beaktat den pågående social- och hälsovårdsreformen genom vilken hälsovårds- och socialtjänsterna överför från kommunernas ansvar till de nya välfärdsområdena från ingången av 2023. Det ses också som en merit om examinanden diskuterar det regionalpolitiska perspektivet, det vill säga hur kommunernas lagstadgade uppgifter gör det möjligt att bo i alla delar av Finland. Tjänsterna håller emellertid inte samma nivå överallt. Tjänsternas nivå inverkar på storleken på den kommunalskatt invånarna betalar. Den basservice kommunen erbjuder är i regel reserverad för kommunens invånare.

I ett gott svar behandlas alla tre grupper och examinanden konstaterar betydande skillnader mellan de olika partiernas anhängare och mellan åldersgrupperna samt relativt små skillnader mellan människor som bor på olika håll av landet. Bland orsakerna till skillnaderna kan man till exempel lyfta fram att Samlingspartiets anhängare förhåller sig positiva till militär alliering, vilket bottnar i partiets historiska västtillvändhet, och att Vänsterförbundets anhängare försvarar alliansfrihet, vilket grundar sig i viljan att hålla Finland utanför stormaktskonflikterna. Bland åldersgrupperna kan examinanden notera en linjär ökning av stödet för alliansfrihet med ökad ålder. Detta kan förklaras exempelvis med att de äldre generationerna har erfarenhet av Finlands långvariga neutralitetspolitik och strävandena att under kalla kriget hålla sig utanför militära allianser. Skillnaderna i åsikter bland människor i olika delar av landet kan exempelvis bero på skillnader i åldersstruktur, på partiernas regionala understöd eller regionala handelsrelationer (gränshandel) till Ryssland.

I ett berömligt svar jämförs skillnaderna och beaktas också andelen som inte uppger sin åsikt. I sin behandling av orsakerna till skillnaderna grupperar och jämför examinanden till exempel åsikterna inom partierna på olika håll av partifältet med varandra, till exempel vänsterpartiernas och Centerns stöd för alliansfrihet i relation till Samlingspartiets och De grönas allianspositiva åsikter. Som en källkritisk observation kan examinanden lyfta fram att enkäten har gjorts före kriget i Ukraina bröt ut (2022).

I svaret presenteras en bedömning av hur åsikterna kring alliering utvecklats under 2020-talet med motiveringar såsom globala förändringar i det internationella läget och situationen på Östersjöområdet.

I ett berömligt svar lyfter examinanden fram dagens situation där Rysslands invasion av Ukraina har lett till att majoriteten av finländarna för första gången ställer sig positiva till ett Nato-medlemskap. Bland möjliga allierade lyfter examinanden fram Nato, bilaterala försvarssamarbeten (USA, Storbritannien), EU och Sverige.

I Finland agerar staten och kommunerna i enlighet med rättsstatsprincipen. I ett gott svar lyfter examinanden fram några centrala drag karakteristiska för en god förvaltning, såsom att den bygger på bästa tillgängliga sakkunskap, effektivitet, jämlikhet och objektivitet, offentlighet i handläggningen av ärenden samt varje medborgares rätt att få beslut som berör hens rättigheter och skyldigheter behandlade i en domstol eller någon annan opartisk juridisk institution. Examinanden förstår kriterierna för god förvaltning (att handläggningen av ärenden är offentlig och berörda har rätt att bli hörda, få ett motiverat beslut och söka ändring i beslutet).

I ett berömligt svar nämns några rättsprinciper i en god förvaltning, exempelvis jämlikhetsprincipen, objektivitetsprincipen eller proportionalitetsprincipen.

I ett gott svar nämner examinanden förvaltningsbesvär och kommunalbesvär och redogör för skillnaderna mellan dessa. Besvär på ett beslut av en statlig myndighet är ett förvaltningsbesvär. Endast sakägaren, alltså personen eller samfundet vars rätt, förmåner eller plikter beslutet berör, kan anföra ett förvaltningsbesvär. I regel kan varje kommunmedlem anföra ett kommunalbesvär på beslut som fattats av en kommunal myndighet, oberoende av hur beslutet berör personen i fråga. Ett besvär riktat mot ett kommunalt beslut kan också vara ett förvaltningsbesvär som endast kan anföras av en sakägare – till exempel ett besvär över kommunens byggnadsövervakningsmyndighet eller sociala myndighet. Besvär mot beslut som en statlig eller kommunal myndighet har fattat i förvaltningsärenden kan i regel lämnas till förvaltningsrätten. Man kan ansöka om besvärslov till Högsta förvaltningsdomstolen över förvaltningsdomstolens beslut. Om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar rätt tar den ärendet till behandling.

I ett berömligt svar behandlar examinanden ovan nämnda teman mer analytiskt.

I ett gott svar gör examinanden den viktigaste observationen utifrån materialet: att antalet låg- och höginkomsttagare samt personer med högre medelinkomster ökade och antalet i de övriga inkomstklasserna minskade under den observerade perioden. I de högsta inkomstklasserna skedde ökningen främst i gruppen sysselsatta och bland låginkomsttagarna gällde det personer utanför arbetskraften. I gruppen med lägre medelinkomster minskade antalet utanför arbetskraften och de arbetslösa. I svaret kan examinanden bland annat ta upp följande förklaringar till förändringarna: Av de arbetslösa finns en stor del i de lägre inkomstklasserna och de arbetslösas antal minskar också i figuren, särskilt i grupperna med lägre medelinkomster. År 1995 fanns det många arbetslösa efter den ekonomiska recessionen. Det totala antalet arbetslösa var mindre år 2016 jämfört med år 1995. Detta kan delvis förklaras av den ekonomiska tillväxten som började i mitten av 90-talet. Ekonomin har vuxit också på 2000-talet, men å andra sidan inträffade en kraftig recession år 2008. Bland gruppen låginkomsttagare ökade antalet sysselsatta tydligt, vilket visar att det under den observerade perioden uppstått mycket låglönearbete. Antalet låginkomsttagare och höginkomsttagare som stod utanför arbetskraften hade ökat år 2016 jämfört med tidigare. De som står utanför arbetskraften är bland annat pensionärer och studerande. Pensionärernas antal ökade under den granskade tidsperioden och man kan anta att flera av dem fanns i de lägre inkomstklasserna.

I et berömligt svar behandlar examinanden mer övergripande och ingående orsakerna bakom förändringarna. Examinanden kan exempelvis lyfta fram att det ökade antalet låginkomsttagare kan förklaras av den ökade andelen korta anställningar och deltidsarbete, nedskärningarna i den sociala tryggheten och att de samhälleliga stödformerna inte är bundna till den allmänna inkomstutvecklingen. Å andra sidan har det också uppstått arbetsuppgifter som kräver hög utbildning och där inkomstnivån är högre. Svaret visar att examinanden förstår att figuren inte berättar vilken andel inkomstklasserna har av hela befolkningen.

I ett gott svar granskar examinanden till exempel hur inkomstnivå, yrke, utbildning och livsstil inverkar på identifieringen med en viss samhällsklass. I figuren ser vi att identifieringen med arbetarklassen, den lägre medelklassen och medelklassen minskade under åren 2002–2017 både bland kvinnor och bland män, men identifieringen med den högre medelklassen ökade. Det var dock fortfarande vanligare att identifiera sig med medelklassen eller arbetarklassen år 2017 än att identifiera sig med någon annan klass. Förändringarna i klassidentifiering bland kvinnor och män har gått i samma riktning. Det har varit lite mindre vanligt för kvinnor att identifiera sig med arbetarklassen eller den högre medelklassen än för män, men skillnaderna mellan könen är jämförelsevis små.

I ett berömligt svar granskas orsakerna till identifiering med en samhällsklass mer djuplodande. Examinanden kan också analysera figuren i större detalj. I svaret kan hen exempelvis lyfta fram att också förmögenhetens storlek och familjebakgrunden kan påverka vilken samhällsklass en person uppfattar sig tillhöra. I sitt svar kan examinanden lyfta fram exempelvis att trots andelen som identifierar sig med arbetarklassen är liten har den procentuellt sätt vuxit mycket under perioden mellan mätningarna.

I ett gott svar kan examinanden bland annat ta upp att väldigt få anser sig höra till överklassen och här har knappt någon förändring skett under 2000-talet. Det har uppenbarligen inte blivit mer eftertraktansvärt att höra till överklassen och typiska drag för överklassen har inte heller börjat förekomma mer i samhället. Däremot identifierar sig klart flera med den övre medelklassen än tidigare, även om denna andel fortsättningsvis är ungefär 10 procent av befolkningen. Det indikerar att det finns allt fler som utifrån utbildning, inkomster eller andra egenskaper skiljer sig från den övriga medelklassen. Det här kan ses som ett positivt tecken på social rörlighet uppåt, men kan också illustrera växande socioekonomiska skillnader, relativt sett.

I ett berömligt svar bedömer examinanden utvecklingens positiva och negativa sidor mer analytiskt och djuplodande. I sitt svar kan hen exempelvis diskutera om betoningen av samhällsklassernas ytterligheter möjligen kan leda till att det i Finland i framtiden finns starkare drag av klassamhälle, det vill säga samhällelig polarisering, än förr. I så fall nedärvs samhällelig ställning kraftigt och möjligheterna till socialt avancemang är mindre. Å andra sidan kan den ökande andelen personer som identifierar sig med den övre medelklassen visa att det genom utbildning är möjligt att stiga till en högre samhällsklass.

Examinanden kan avläsa uppgifterna i figuren korrekt och urskiljer utvecklingens huvuddrag utan att fastna vid sekundära detaljer. Marknadsvärdet för de börsnoterade bolagens aktier ökade rätt jämnt åren 2015–2020 från ungefär 180 miljarder till över 250 miljarder euro på Helsingforsbörsen. År 2020 var ett undantag: marknadsvärdet sjönk snabbt i början av året med flera tiotals miljarder euro men steg sedan kraftigt och nådde mot årets slut nya toppnoteringar. Värdet på den månatliga aktiehandeln på börsen, det vill säga omsättningen, fluktuerade rätt lite fram till år 2020. År 2020 steg värdet på aktiehandeln brant för att kort senare plana ut. Utvecklingen under åren 2016–2019 är jämn eftersom ekonomin växte men jämnt.

Pandemin som började år 2020 lamslog de ekonomiska sektorerna och orsakade osäkerhet också på börserna, men centralbankernas och staternas stödåtgärder återställde förtroendet så att företagens börskurser återhämtade sig. Omsättningskurvans topp kan förklaras med att många ville sälja sina börsaktier när de ekonomiska utsikterna började se dystra ut våren 2020. När kurserna sjönk fanns det också aktieköpare vilket ledde till en livligare aktieomsättning. Placerarna hade inte heller några andra lockande alternativ för sitt kapital så de placerade i aktier vars priser därför steg mer än vad som kanske var realekonomiskt motiverat. Då den övriga konsumtionen, bland annat resandet, minskade hade hushållen mera medel att tillgå för placeringar.

Examinanden visar att hen förstår vilka slags placeringar börsaktier, skuldebrev, fondandelar och insättningar är. Hushållens insättningar (över 100 miljarder euro) var hösten 2020 ungefär 1,5 gånger så stora som deras aktie- och fondplaceringar tillsammans (över 70 miljarder euro). Inhemska placeringar stod för ungefär 90 procent av hushållens aktie- och fondplaceringar.

Examinanden kan analysera placeringslösningarna till exempel ur följande synvinklar. Placeringar handlar i hög grad om en bedömning av avkastningsförväntningar och placeringsrisk: en placering kan vanligtvis inte ha låg risk samtidigt som den ger god avkastning. Placeringarna skiljer sig också åt angående hur mycket aktivitet och placeringskunskap de förutsätter. Placeringarna i inhemska objekt är större än de utländska placeringarna eftersom man känner till inhemska placeringsobjekt bättre, det finns fler inhemska objekt på den inhemska börsen (Helsingforsbörsen) och en stor del av placeringarna är gammalt aktieägande som gått i arv. Fondandelar är en växande och tryggare typ av placeringar, som inte kräver betydande sakkunskap hos placeraren. Räntorna på skuldebrev har varit låga, vilket har bidragit till att människor har varit villiga att placera i dem. Många av de finländska hushållen har av tradition föredragit insättningar med låg risk, alltså låg avkastning, eftersom det saknas en stark placeringstradition på grund av avsaknad av kapital. Medel som är bundna i insättningar kan enkelt och snabbt göras tillgängliga vid behov.

I ett gott svar visar examinanden med några exempel att hen förstår vilken betydelse placeringar i börsaktier har för nationalekonomin. Examinanden kan granska frågan ur någon synvinkel och till exempel göra en motiverad bedömning av hur hushållens placeringsval och insättningar tjänar det finländska näringslivet och därmed också nationalekonomin. Man kan tänka sig att insättningar på banken är en sämre lösning än placeringar i aktier, om man vill försöka förbättra hushållens konsumtionsmöjligheter. Om hushållen emellertid fokuserar på bankinsättningar är de inte lika utsatta för fluktuerande börskurser.

Väsentligt i ett berömligt svar är en välunderbyggd och mångsidig bedömning av de valda fenomenen ur den offentliga sektorns, företagens och hushållens perspektiv. Att hushållens aktie- och fondplaceringar fokuserar på inhemska placeringsobjekt gynnar nationalekonomin såtillvida att direkta placeringar i inhemska objekt stöder finländska företag. Hushållen får dividendinkomster från sina placeringar och dessa kan användas till konsumtion vilket allmänt taget gynnar nationalekonomin. Genom att lista sig på börsen eller genomföra aktieemissioner kan företagen finansiera sina investeringar. Den offentliga sektorn får i sin tur skatteintäkter på försäljningsvinsten för aktier och på utdelningar. På grund av de låga räntorna ger bankdepositionerna inte särskilt bra skatteintäkter.

Utvecklingen på Helsingforsbörsen kan examinanden tolka exempelvis så att framtidsutsikterna för de finländska företagen inte såg väldigt dystra ut åren 2015–2020, eftersom trenden för börsens marknadsvärde var uppåtgående under denna tid. Krisen våren 2020 blev inte långvarig, även om det saknas garantier för att återhämtningen från krisen skett på hälsosam väg: att marknadsvärdet återhämtat sig till den tidigare nivån kan också visa att det rått brist på andra placeringsmöjligheter och att det funnits ett överutbud på pengar.

Motiveringarna för examinandens bedömning ska granskas utifrån hur logiska och trovärdiga de är och examinanden kan i sin bedömning på goda grunder luta mer mot antingen positiva eller negativa faktorer.

Examinanden granskar (material 9.A) huvuddragen i den ekonomiska globaliseringsutvecklingen och centrala orsaker till fluktuationerna genom att exemplifiera med bland annat dessa faktorer: Den första ekonomiska globaliseringsvågen i början av 1900-talet avslutades med första världskriget, varefter den (ekonomiska) nationalismen, recessionen på 1930-talet och andra världskriget fortsatte inskränka på den internationella handeln. Efter kriget avreglerades handeln och den började öka. Tillväxten accelererade särskilt på 1990-talet då det kalla kriget hade tagit slut och länderna i Asien hade integrerats i den globala ekonomin. Tillväxten fortsatte till finanskrisen åren 2007–2009.

I ett gott svar beskrivs utifrån material 9.B huvuddragen för världshandelns struktur. Världshandeln är till stor del koncentrerad mellan tre områden: Nordamerika, Ostasien och Europa. Länderna i Mellanöstern och Nordafrika, med undantag för de oljeexporterande länderna, har i lägst grad integrerats i världshandeln och i hög grad gått miste om dess fördelar. Examinanden granskar växlingarna i globaliseringen av världshandeln och orsakerna till dessa samt världshandelns struktur tydligt och följdriktigt.

I svaret visar examinanden utifrån materialen att EU (material 9.B) är ett av de områden i världen som dragit störst ekonomisk nytta av globaliseringen och är ett av de största internationella handelscentrumen. Ur material 9.C lyfter examinanden fram att de ekonomiska framgångarna inte har gällt alla områden i EU: i materialet som visar befolkningsförändringarna noterar examinanden att befolkningsmängden har ökat på vissa kärnområden för industri och handel (storstäder och kustområden) medan befolkningsmängden sjunkit på landsbygdsområden och områden med stagnerande industri. Människorna försöker ta sig till områden där det finns arbetsplatser, karriärmöjligheter och positiva ekonomiska utsikter. Särskilt unga utbildade människors flytt till tillväxtcentrum tär på avfolkningsområdenas livskraft. Detta gäller på både hela EU:s nivå och på medlemsstatsnivå.

I ett berömligt svar granskar examinanden också några andra ekonomiska, politiska och sociala faktorer, både positiva och negativa, med anknytning till globaliseringen och hur de tar sig uttryck i EU eller i dess medlemsländer. Sådana är exempelvis att nyttigheter blir billigare, att produktionen flyttas till länder med en förmånligare kostnadsnivå, att multinationella bolag har fått mera makt, miljöproblem, ökad rasism, migration samt populismens, nationalismens och extremrörelsernas frammarsch.

Examinanden visar vilka utvecklingslinjer hen ser som mest sannolika för globaliseringens olika dimensioner under 2020-talet (material 9.D). Motiveringarna till utvecklingslinjerna visar att examinanden förstår vilka faktorer och vilka samband mellan faktorerna som påverkar utvecklingen av de olika sorternas globalisering. Bedömningarna har också i grunden förankrats trovärdigt i kunskap om världens nuvarande tillstånd, och examinanden diskuterar alla tre dimensioner av globalisering.

På grund av uppgiftsformuleringens omfattning är många infallsvinklar möjliga. Särskilt i ett berömligt svar är motiveringar väsentliga.