Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

I svaret framkommer att frihandel innebär avsaknad av begränsningar, såsom tullar och importbegränsningar, mellan stater. Dess motsats anses vara protektionism. En fördel med frihandel kan vara att ett land får importera nödvändiga nyttigheter förmånligare än man själv skulle kunna producera dem. Med frihandelns hjälp har man också lyckats skapa marknader för egna produkter. Med en protektionistisk handelspolitik har man däremot försökt skydda till exempel inhemska företag och deras produkter mot utländsk konkurrens eller så har man önskat trygga inhemsk produktion och arbetsplatser i det egna landet. I svaret ges något historiskt exempel på fördelar med frihandel och nackdelar med begränsningar av frihandeln, till exempel importtullar, ur synvinkeln för ett land som examinanden väljer. I svaret kan också tas med exempel från tiden före andra världskriget.

I ett berömligt svar förutsätts att examinanden granskar frågan ur flera perspektiv, så att hen i sitt svar utvärderar både fördelar och nackdelar med så väl frihandel som handelsbegränsningar.

Stater har kunnat erbjuda sina bundsförvanter fördelaktiga handelsförbindelser och gått samman till en frihandelsgrupp med också andra gemensamma politiska målsättningar än de ekonomiska. Stater har också kunnat bemöta konkurrenter och motståndare genom att försvåra import från dem med importförbud, tullar eller direktiv som gäller produkternas kvalitet. Exempelvis misstänkte Finland för några år sedan att Ryssland hade ställt strikta säkerhetskrav på finländska livsmedel i en situation där det rådde skärpta förhållanden mellan Ryssland och Europeiska unionen och det låg i Rysslands intresse att använda sig av ekonomiska hot mot medlemsstaterna i EU. Under handelskrig har man aggressivt reglerat tullar och begränsat handeln. Under president Trumps tid vid makten hotade USA flera gången med att inleda ett omfattande handelskrig med Kina, som USA såg som det största hotet för den egna globala ställningen. I sitt svar kan examinanden också behandla att man med begränsad handel också har försökt idka påtryckningar på andra stater (till exempel Iran, Kuba, Sydafrika, Ryssland och Nordkorea).

I ett berömligt svar förutsätts examinanden behandla frågan med fler än ett exempel.

I svaret behandlas kolonialismens dimensioner ur den valda världsdelens synvinkel. Dimensionerna exemplifieras med några av dessa: fysiskt våld, erövringar eller administration, konstruktionen av den andre och identitet, samt ekonomiskt utnyttjande av naturresurser, arbetskraft och handel.

I uppgiften förutsätts att examinanden använder historisk kunskap för att utvärdera sin egen uppfattning. I ett gott svar granskar examinanden några argument som talar för och emot Kujalas påstående. I svaret visar examinanden att hen förstår att Finland på många sätt hade kopplingar till kolonialismen, trots att landet inte hade några egna kolonier. Examinanden kan motivera påståendet exempelvis ur en ekonomisk synvinkel. Som en del av Sverige kopplades Finland under århundradenas lopp till den internationella handeln och drog nytta av den. Till exempel hölls Storbritanniens segelfartyg flytande tack vare finsk tjära, sockerfabriken som grundades i Åbo i mitten av 1700-talet använde råvaror som producerats med slavarbetskraft i Karibien, och Tampellas bomullsfabrik skaffade sin bomull från sydstaternas slavplantager.

I ett berömligt svar utvärderar examinanden på ett analytiskt och ingående sätt och ur olika synvinklar hur träffande Kujalas påstående är. För fulla poäng krävs att examinanden framför en motivering av typen å ena sidan–å andra sidan, som beaktar både synpunkter som stöder påståendet och synpunkter som motsäger det. I egenskap av ett västland är Finland en del av kolonialismens historia till exempel genom sedvänjor, tänkesätt, produkter samt populärkultur såsom filmer och tecknade serier. Å andra sidan hörde Finland inte till kolonialmakterna. Som en källkritisk aspekt kan examinanden lyfta fram att det är fråga om ett rätt nytt diskussionsämne.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som menas med urbanisering och diskuterar orsakerna till att städerna har vuxit. Huvuddragen i förändringarna som skedde under hela tidsperioden förklaras. På medeltiden låg storstäderna vid Medelhavets kuster och vid goda handelsplatser längs floder och vägar. År 1700 skedde en tydlig orientering i västlig riktning och mot Atlanten, vilket bland annat de växande städerna London, Lissabon och Amsterdam visar. Detta berodde på att handeln och sjötrafiken mellan Amerika och Asien växte väsentligt. I statistiken för år 1900 syns tydligt att Storbritanniens industristäder åtnjöt en snabb tillväxt. Då bidrog också huvudstädernas och förvaltningens utveckling till urbaniseringen.

I ett berömligt svar fördjupas behandlingen av urbaniseringen. Examinanden kan exemplifiera med några städer. Exemplen kan förslagsvis väljas bland sådana städer som har stigit på listan, eller bland sådana vars invånarantal inte har vuxit eller som till och med har fallit ur tabellen helt och hållet. I ett berömligt svar analyseras också hur den geografiska tyngdpunkten har förskjutits från öst till väst och från Medelhavet till Atlanten i större detalj. Ett intressant exempel är att den traditionella Sidenvägen och handeln via Svarta havet österut syns i statistiken ännu för 1400-talets del (till exempel Kaffa på Krimhalvön). I takt med att det osmanska riket expanderande hade också Konstantinopel en stor betydelse som urbant centrum ännu i statistiken för 1700-talet. De ryska metropolerna Moskvas och S:t Petersburgs tillväxt kan nämnas, liksom att Berlin dyker upp i statistiken för år 1900. Dessa tre städers snabba tillväxt visar Tysklands och Rysslands starka politiska och ekonomiska uppgång under 1800-talet.

Utifrån bilderna i materialet kan man dra slutsatsen att de medeltida städerna främst var marknadsplatser medan ett mångsidigt stadsliv var karaktäristiskt för de moderna industrialiserade städerna i början av 1900-talet. Under senmedeltiden ökade städernas ekonomiska betydelse, vilket också ledde till en starkare penninghushållning. Senare under 1800-talet ledde den ekonomiska liberalismen till att industristäder och handelsmetropoler utvecklades och växte. Då grundades också framgångsrika företag som främjade städernas ekonomiska utveckling men ledde till osäkra och oreglerade arbetsmarknader. Av detta följde svåra sociala och ekonomiska problem. I de växande industristäderna utvecklades stadsplaneringen bland annat i och med bilarna och andra trafikmedel (spårvagnar, tåg, tunnelbanor). Ett ökande invånarantal krävde å sin sida fler bostäder, vilket ledde till att man byggde högre byggnader. En större invånarmängd och en expanderande industri förorsakade för sin del miljöskador, såsom avfall och avgaser. I detta sammanhang kan examinanden också hänvisa till att det även i de medeltida städerna fanns problem med bland annat vattenförsörjningen och hygienen. Examinanden förutsätts använda materialen i sitt svar.

I ett berömligt svar beskrivs olika synvinklar på urbaniseringen mer mångsidigt. Vid sidan av de ekonomiska (handel, industri) och tekniska (bilar, tåg, maskiner) innovationerna lyfts exempelvis sociala och kulturella synvinklar fram. I sitt svar kan examinanden till exempel beskriva det reglerade systemet i de medeltida städerna där borgare och hantverkare organiserade sig i gillen eller skrån. En viktig social synvinkel är å ena sidan demokratiseringen i städerna, å andra sidan att det rådde mycket stora klasskillnader i städerna. Redan under medeltiden var städerna viktiga bildningscentrum där man grundade universitet och skolor, men först på 1800-talet öppnades skolgång och studier i högre grad upp för medlemmar av alla samhällsklasser. Även stadskulturen utvecklades.

I ett gott svar beskrivs kalla kriget som ett motsatsförhållande mellan Sovjetunionen och USA samt deras allierade vilket också påverkade bland annat kulturella aspekter. Examinanden förstår att järnridån i slutet av 1940-talet hade delat världen i två fiendeläger som inte hade mycket att göra med varandra. I svaret exemplifieras hur det i de samtida hågkomsterna i materialet framgår exempelvis hur den sovjetiska världen var isolerad från utlandet och präglad av misstro mot väst och mot utlänningar i allmänhet, samt hur propaganda användes som en del av konkurrensen mellan öst- och västblocken och för att bygga upp fiendebilder.

I ett berömligt svar diskuteras dessutom hur väl de samtida beskrivningarna motsvarar tiden efter Stalins död (1953). Exemplen i texten har behandlats mångsidigt och knutits till avspänningsperioden i Sovjetunionens inrikespolitik under Chrusjtjov (1956–1964).

I ett gott svar framgår att OS i Moskva överskuggades av kalla kriget, det vill säga tävlingen mellan öst- och västblocket. Orsaken till att sommar-OS i Moskva bojkottades var Sovjetunionens krig i Afghanistan. Som motåtgärd bojkottade östblocket i sin tur OS i Los Angeles fyra år senare, officiellt som protest mot USA:s sovjetfientliga propaganda. I svaret noterar examinanden att konkurrensen mellan öst och väst inte bara gällde de ledande staterna i de två blocken, utan kampen om världsherraväldet pågick på alla kontinenter, varvid även enskilda stater drogs med i blockpolitiken.

I ett berömligt svar har examinanden med hjälp av exempel och på ett analytiskt och mångsidigt sätt diskuterat idrottens roll som en del av blockpolitiken och det kalla krigets konkurrenssituation. I svaret noteras också att många stater höll sig utanför blocken och deltog i båda de olympiska spelen.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att Tyskland påverkade krigets slutresultat på många sätt. Sådana är bland annat soldatutbildningen som jägarna fick i Tyskland, att de transporterades till Vasa för att stödja de vita och att den tyska Östersjödivisionen deltog i striderna på de vitas sida. Examinanden presenterar också en motiverad uppfattning om hur betydelsefullt Tysklands stöd var för krigets slutresultat.

I ett berömligt svar analyserar examinanden mer ingående jägarnas och Tysklands Östersjödivisions agerande och inverkan på krigets gång samt utvärderar dem mångsidigt. Examinanden behandlar Mannerheims strävanden att erövra Tammerfors så snabbt som möjligt så att de vita skulle kunna se sig själva som den viktigaste segerfaktorn. Hur som helst påskyndade Tysklands inblandning de rödas fall och krigsslutet. Examinanden kan också behandla Tysklands politiska inverkan på Rådsrysslands styre, vilken bidrog till att hålla tillbaka stödet till de röda.

I ett gott svar presenterar examinanden huvuddragen för Finlands och Tysklands relationer under år 1918 med hänvisningar till materialen för uppgiften, och placerar materialen i sin kontext. I det första skedet sågs tyskarna som vapenbröder som hjälpte de vita att vinna inbördeskriget. Detta tankesätt framkommer bland annat i de civila finländarnas beteende i videon samt på vykortets illustration i materialet.

Efter krigsslutet delades vinnarsidan in i monarkister och republikaner. Monarkisterna, till exempel J. K. Paasikivi, ville ha en tysk kung som skulle agera ovanför alla politiska konflikter och knyta Finland och Tyskland samman med hjälp av en gemensam regentsläkt. Detta ansågs kunna skydda landet mot Rådsryssland. Enligt Paasikivis uppfattning var utrikespolitisk obundenhet inte möjlig för Finland. Republikanerna ville inte ha en monarki, men också de godkände tanken på att samarbeta med Tyskland. Det monarkistiska projektet genomfördes på hösten 1918 då Finland valde den tyske prinsen av Hessen till landets kung. Tysklands förlust i första världskriget i november 1918 förändrade situationen såtillvida att Finland måste ge upp sin allians med Tyskland. I samma veva gick monarkidrömmarna i stöpet.

I ett berömligt svar behandlar examinanden händelserna år 1918 mer detaljerat, analytiskt och genom att fördjupa källkritiken. Examinanden förhåller sig också kritisk till tyskarnas motiv till att hjälpa Finland. Det handlade om att skapa förmånliga handelsförbindelser för Tyskland och att stärka det tyska kejsardömets militära och politiska ställning vid Östersjön.