Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmålet och litteratur, provet i läskompetens

I uppgiften ska examinanden läsa två nyhetstexter om finländska spjutkastare i två olika olympiska spel (OS). Texterna är publicerade 1920 respektive 2021 och har därmed ett tidsspann på 101 år. Material 1.A är publicerat på förstasidan i dagstidningen Svenska Tidningen som inte längre ges ut och material 1.B som en sportartikel på Yles webbplats.

Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att lägga märke till publikationsformen och det journalistiska perspektivet samt genom att placera sitt resonemang i en tidsmässig mediekontext och se hur tidsperspektivet återspeglar sig i nyhetsrapporteringen.

I uppgiften ska examinanden analysera ett utdrag ur en naturdokumentär som behandlar storskogen Karatj-Råvvåive i Sverige och utvärdera hur utdraget fungerar som en ställningstagande text. Syftet med dokumentären är att öka åskådarens kunskap om storskogen och påverka inställningen till den, men även underhålla genom multimodala uttryck.

Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att kombinera sina iakttagelser med typiska drag för dokumentärfilmer och naturprogram. Det här kan också kopplas ihop med en samhällelig diskussion kring naturskydd. Examinanden kan till exempel ta fasta på språkliga och audiovisuella medel och utvärdera hur texten som helhet fungerar med tanke på syfte och målgrupp. En kritisk läskompetens syns dels i de infallsvinklar och motiveringar som examinanden väljer att ta upp i sin utvärdering, dels i en insikt om att en naturdokumentär inte endast beskriver verkligheten utan också ger en tolkning av den.

Materialet tar fasta på naturskydd och tesen är att storskogen Karatj-Råvvåive ska skyddas i sin helhet. I materialet utgår upphovsmakarna från att naturvärden, hållbarhetsfrågor och att värna om skogen med tanke på kommande generationer är viktiga värderingar för åskådarna. Den infallsvinkel och de val som upphovsmakarna gör är betydelsefulla.

Dokumentären är ställningstagande genom berättaren, intervjuerna, språket och bilderna som vädjar till åskådarens känslor och examinanden kan till exempel göra följande iakttagelser:

Berättaren

• hänvisar till Bibeln genom att inleda med I begynnelsen var skogen som relaterar till en urtid samtidigt som det uppstår en vändpunkt i berättelsen då människan kommer in i bilden
• antyder att allt var bättre förr (för hundra år sedan) vilket ger åskådaren skuldkänslor
• tilltalar åskådaren med ett du vilket får hen att känna sig träffad
• talar om att vi har gjort den här filmen och ställer sig på så sätt bakom ställningstagandet om att bevara skogen.

Personerna som intervjuas

• för skogens talan och personifierar den
• representerar den lilla individen mot det stora samhälleliga och kapitalistiska hotet
• uttrycker sig starkt med värdeladdade ord.

Bilderna

• visar kalhyggen och annat som stöder tesen om att bevara storskogen
• stöder den familjära stämningen.

Ställningstagandet kan ses i de fakta och åsikter som förs fram och i de intervjuade personernas epitet (skogsräddare). Ett tydligt ställningstagande framkommer i filmens rubrik och underrubrik och i språket hos de intervjuade personerna samt i resonemanget om naturen mot människan och människans beroendeförhållande till naturen. Ställningstagandet kan också noteras i uppbyggnaden där berättaren ramar in budskapet i intervjuerna, i en insikt om hybridtext, eller i ett resonemang om berättaren och vem eller vad hon representerar.

Utvärdering

Examinanden bör göra en bedömning av ställningstagandet i texten och hur väl det fungerar med tanke på trovärdighet och den möjlighet som dokumentären har att påverka. I sin utvärdering kan examinanden exempelvis ta fasta på att det endast är förespråkarna för att skydda storskogen Karatj-Råvvåive som kommer till tals. Frågan behandlas exempelvis inte ur skogsindustrins eller skogsägarnas synvinkel. Avsändaren, det vill säga föreningen Skydda skogen, förblir också anonym. De fakta som läggs fram saknar källor. Utvärderingen bör relatera till de insikter som examinanden tagit fasta på i sin analys och ställas mot resonemanget om dokumentärens möjlighet att påverka.

I uppgiften förväntas examinanden analysera berättandet och berättarens avsikt att försöka påverka läsarens samhällssyn i kapitlet i John Steinbecks roman Vredens druvor. I sitt svar ska examinanden fokusera på de skönlitterära metoderna att bygga upp en berättelse så att den påverkar läsarens sätt att betrakta samhället. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet inte bara vid innehållet utan också på grepp, stil och nyanser i berättandet. I sin analys av berättarens avsikter är det viktigt att examinanden upptäcker den plötsliga och kraftiga vändpunkten i berättandet, där det ironiska i inledningens ordflöde (senast då) avslöjas och där målet för berättarens kritik framgår.

Examinanden visar på kritisk och kulturell läskompetens genom att förstå symboliken i bokens titel och att se att kapitlet motsvarar en allegori över till exempel konsekvenserna av en fri marknadsekonomi. På så sätt kan examinanden också upptäcka en koppling till dagens effektiverade lantbruk och vilka problem det medför. Svaret kan också innehålla andra tolkningar som anknyter till dagens värld men här handlar det specifikt om bakgrund, den ekonomiska recessionen på 1930-talet och det politiska ställningstagandet i Steinbecks text.

Examinanden visar särskild förmåga till kritisk och kulturell läskompetens genom att dra paralleller till annan litteratur med avsikt att förändra samhället, till exempel 1800-talets realism, och se att texten är tendenslitteratur.

Iakttagelser om berättandet

• Berättandet är deskriptivt och tilltalar såväl syn, luktsinne som känsel: De gröna kullarna är runda och mjuka som kvinnobröst. – – Förruttnelsens lukt fyller dalen/landet. Miljöbeskrivning upptar en stor del av berättandet.
• Huvudpersoner saknas i kapitlet, personerna behandlas i allmänhet som grupp, som växtförädlarna och odlarna.
• Kapitlet har en enkel intrig, som betonar orsakssambandet mellan en effektiverad produktion och överproduktionen.
• Beskrivningen av naturens fruktbarhet är på sina ställen närmast erotisk. I början berömmer berättaren odlarnas och växtförädlarnas klokhet, makt och styrka. Odlarna och växtförädlarna försöker utöka skördarna med alla tillgängliga moderna medel. Frukterna blir allt större, de sura frukterna blir allt sötare och nya arter tas fram. De här ”männen” (odlarna/växtförädlarna) närmast tvingar jorden att producera.
• Tidsspannet i berättelsen är lika långt som en växtsäsong.
• Examinanden kan upptäcka flerstämmighet i repliker eller tankar: Det duger till fylla, Vi har inte råd att betala lönerna, hur små de än är.

Det finns en vändpunkt i berättandet. Tonen förändras när en odlare kommenterar det prisfall på körsbär som den effektiverade produktionen har förorsakat. En och en halv cent skålpundet. Men fan, det räcker ju inte ens till plockningen. Fallfrukt och överblivna bär i träden blir föda för fåglar och insekter. När affärerna går i stå upphör också utbetalningen av löner och småbrukarna förlorar sina förtjänstmöjligheter. I början uttrycker berättaren stor beundran för ”männen”. I och med vändpunkten förändras (eller avslöjas) det målande berättandet som ironi: de förfarna druvorna duger inte till vinproduktion men det duger till fylla. Ironin syns också i att berättaren i samma mening både beundrar växtförädlarnas skicklighet och beskriver de katastrofala konsekvenserna: Skickliga och insiktsfulla män har arbetat och planerat, men frukten ruttnar på marken och sörjan i jäskaren förpestar luften.

Om berättarens avsikter

Kapitlet har en utomstående, allvetande berättare som betraktar situationen på avstånd. Berättaren är ändå inte neutral, utan försöker aktivt påverka läsaren. Det här framgår av vändpunkten i berättandet, av skillnader i tonfall och nyanser och av direkta ställningstaganden (De som kan konsten att ympa träden och göra skördarna rika, de kan inte räkna ut hur hungrande människor ska få del av jordens rikedomar.).

Berättaren försöker få läsaren att förstå det strukturella problemet i en effektiverad lantbruksproduktion, alltså överproduktion och dess följder: medan man enligt marknadsekonomins logik förstör frukter som är överflödiga, svälter en stor del av befolkningen. Kapitlet kan tolkas som kritik mot kapitalismen.

Med fruktsymboliken, i sättet att använda liknelser och i beskrivningen av fruktodlingarnas öde, talar berättaren om ytterligare samhälleliga orättvisor. I kapitlets sista mening som hänvisar till bokens titel jämför berättaren hatet som gror i människorna med fruktodlingen som beskrivs i början av kapitlet: I människornas hjärtan mognar vredens druvor och blir tunga, och i deras hjärtan väntar tunga klasar på skördetiden.

Examinanden kan också göra övriga iakttagelser kring samhällskritik i berättelsen. Man kan till exempel läsa kapitlet som ett allmänt ställningstagande till förhållandet mellan människan och naturen. Berättaren upprepar ordet man som kan fungera som en nyckel till ett feministiskt läsesätt: männen – eller mer abstrakt patriarkatet – exploaterar naturen med vetenskapen som vapen.

Materialet i uppgiften består av en dikt och en sångtext. Dikten Sylvias hälsning från Sicilien (1853) är tonsatt och känd som Sylvias julvisa. Hemma är en sång som ingår i musikalen Kristina från Duvemåla, baserad på Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna (1949). I bägge materialen behandlas förhållandet mellan hemma och borta.

Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att göra iakttagelser kring texternas kulturella kontext som bland annat tar avstamp i nordiska traditioner och samtida företeelser. Examinanden ska också notera den tidsmässiga kontexten och miljöerna där händelserna utspelar sig och notera att den samtida flyttrörelsen kan ha en betydelse för tematiken i texterna.

I svaret bör båda materialen behandlas och jämföras med varandra och resonemanget ska förankras i uppgiften.

Examinanden kan i sitt resonemang utgå från följande innehållsaspekter:

Material 4.A Sylvias julvisa

• Perspektivet på förhållandet hemma–borta signalerar ett liv i ett nytt hemland.
• Texten präglas av melankoli och saknad men också av kärlek till det nya hemlandet.
• Språket i dikten (hembygd, älskade nord, fädernesland) andas fosterlandskärlek och presenterar en förskönad bild av livet i fäderneslandet.
• Det varma och något exotiska södra Italien/Sicilien målas upp som ett paradis. Samtidigt finns vulkanen Etna som hotfull fond och vid dess fot finns en grav där en vän ligger begraven.
• Diktjaget signalerar en ensamhet samtidigt som hen finner tröst i sångfågeln som håller sällskap.
• Sångfågeln symboliserar det som förbinder borta och hemma.
• Det forna hemlandet långt borta utmålas som en idyll där allt är väl, vilket kan vara ett sätt att bearbeta hemlängtan i samband med helger då hemmet och traditionerna blir speciellt viktiga.
• En idyllisk bild av en nordisk jul målas upp med inslag av ljus, barn, gran och rågade bord.
• Diktjaget känner saknad vid tanken på en traditionell jul. Saknaden syns också i ordvalet när hen talar om fäderneslandet. Diktjaget finns fysiskt på den nya orten (de eviga vårarnas land), vilket syns bland annat i miljöbeskrivningar (cypresser, druvor, oranger) som står i kontrast mot miljöer som vi förknippar med jultiden, det vill säga en traditionell nordisk vinter.
• Den klara stjärnan kan ses som Polstjärnan och uppfattas av diktjaget som en beskyddare över det gamla hemlandet.
• Man kan också läsa in en underton av kritik mot eller tvivel på idyllen i det forna hemlandet (är det jul i vart hjärta också?).
• Examinanden kan känna till tolkningar för vad fågeln representerar men dylika tolkningar ska kopplas till uppgiften och förankras i texten. Uppgiften kräver inte att examinanden ska känna till konnotationer som inte kan härledas ur texten.

Material 4.B Hemma

• Diktjaget Kristina blickar bakåt i tiden och minns när hon tog sig över Atlanten tillsammans med familjen för att börja ett nytt liv i Amerika.
• En svensk flagga på det mötande skeppet signalerar det forna hemlandet och nationell tillhörighet och skapar hemlängtan hos Kristina.
• I texten drar sig Kristina till minnes midsommaren i det gamla hemlandet.
• Kärnan i texten handlar om frågeställningen kring vad som egentligen är hemma. Hemmet hos mor och far kallas hem samtidigt som Kristina är på väg mot ett nytt hem. Hemma definieras som en plats där Kristina upplever att hon får stanna och hon ger uttryck för en längtan att få skapa ett eget hem (skapa mig ett eget bo) tillsammans med sin man och barn.
• Det finns något oåterkalleligt i texten, en vetskap om att det inte finns en väg tillbaka. (Vägen vi färdas den bär bort, aldrig tillbaka.) Det kan bero på att resan är lång och farlig eller på att det inte finns ekonomiska förutsättningar att återvända.
• Diktjaget inkluderar ett ”vi” som lovar att ta hem ett okänt ”du”.

Jämförelse av förhållandet mellan hemma och borta

Förhållandet mellan hemma och borta karaktäriseras som goda minnen och hemlängtan. Hemma kan i båda texterna uppfattas som både det gamla hemlandet och det nya. I sången från Kristina från Duvemåla är hemmet ännu inte någon konkret plats utan en längtan till något nytt, men det nya definieras också som borta i förhållande till hemma.

Båda texterna präglas av en hemlängtan och saknad till särskilt traditioner blandade med goda minnen. De forna hemländerna målas upp som idylliska och det ges ingen förklaring till varför personerna i dikterna lämnat dem. I båda texterna är det forna hemlandet något som personerna ändå lagt bakom sig och inte har för avsikt att återvända till och diktjagen har förlikat sig med sin lott i livet.

Trots att Kristina känner vemod över att inte finnas hos mor och far som stannat kvar i Sverige känner hon förväntan inför det nya och möjligheten att skapa något eget för sin familj. Topelius text präglas av vemod och fågeln Sylvia agerar budbärare med minnen från Norden.

Examinanden kan i sitt svar ta fasta på ensamhet–tvåsamhet i sitt resonemang kring förhållandet hemma–borta. Kristina förväntar sig ett familjeliv i det nya hemlandet medan Sylvias julvisa präglas av ensamhet. I båda texterna definieras hemmet som den plats där personerna har eller kommer att bygga sitt bo och där de själva befinner sig.