Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

Uppgiften mäter examinandens kännedom om grundbegrepp inom livsåskådningskunskapen och förmåga att i ljuset av dem reflektera över sitt eget liv. Till begrepp inom livsåskådningskunskap räknas i den här uppgiften utöver livsåskådning och världsbild också kulturell förändring, ett gott liv, identitet, ateist, agnostiker, naturvetenskap, religion, ritualer, minoritet och tolerans. I texten förekommer även fördom, död och begravning, som också kan tolkas som begrepp inom livsåskådningskunskapen, för det är möjligt att på ett meningsfullt sätt koppla dem till något av de tidigare nämnda begreppen, till exempel fördom till brist på tolerans samt död och begravning till ritual.

Begreppen i texten är å ena sidan teoretiska paraplybegrepp (världsbild och livsåskådning) och å andra sidan begrepp som faller inom ramen för dem (ett gott liv, identitet och naturvetenskap). I ett gott svar klargör examinanden relationerna mellan begreppen. Hen kan till exempel diskutera förhållandet mellan naturvetenskap och religion i sin egen livsåskådning.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska välja tre begrepp inom livsåskådningskunskapen ur materialet och diskutera deras betydelse i det egna livet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på sitt eget liv och använder sig av minst två begrepp i materialet.

I ett 10-poängssvar plockar examinanden ut tre begrepp från materialet och skriver en essä, där hen behandlar begreppens betydelse i hens eget liv. Av svaret framgår att examinanden förstår innehållet i begreppen.

I ett 15-poängssvar plockar examinanden ut tre begrepp från texten och diskuterar följdriktigt och mångsidigt deras betydelse i hens eget liv. Examinanden visar i sitt svar att hen förstår innehållet i begreppen och sambanden mellan dem.

För att ge toppoäng ska examinandens diskussion vara särskilt mogen och mångsidig.

I GLP15 hänför sig uppgiften till innehållen ”begrepp som anknyter till världsåskådning, världsbild och livsåskådning, deras inbördes samband och roll i den egna livsåskådningen” och ”olika världsåskådningar – till exempel sekulära, religiösa, politiska och livsstilsrelaterade – samt undersökning av deras särdrag och utgångspunkter med hjälp av olika vetenskapliga verktyg” i kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1). Examinanden kan också använda sig av innehållen ”natur- och humanvetenskapliga, sekulära och religiösa, filosofiska och populärkulturella människosyner och -ideal”, ”grundläggande existentiella frågor – – åldrande och död”, ”identitet, livsval och livsbalans, individens möjligheter att påverka sitt liv, arvsanlagens och miljöns betydelse” samt ”olika uppfattningar om ett gott liv” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2).

UKK-institutet har utarbetat motionsrekommendationer för såväl vuxna som barn och unga. Deras syfte är att främja människors hälsa och välbefinnande.

Motion kan ses som ett värde i sig; då är den en väsentlig ingrediens och källa till glädje i ett gott liv. Motion kan också betraktas som ett medel till exempel för att främja hälsa, sträva efter ett önskat utseende eller uppnå sociala relationer och acceptans. Examinanden kan också reflektera kritiskt över om motion över huvud taget är en nödvändig delfaktor i ett gott liv, eller om det går att leva ett gott liv utan att röra på sig enligt rekommendationerna.

Examinanden ska ställa sin diskussion om motion som en del av ett gott liv i relation till materialet och rekommendationerna i det. Ett levnadssätt som följer rekommendationerna kan främja hälsa och välmående, och i bästa fall utgör rekommendationerna ett stöd för ett gott liv. Olika rekommendationer kan dock ge människor ångest och en känsla av otillräcklighet. I värsta fall förtar ansträngningarna för att uppfylla utifrån givna mål glädjen över en aktivitet som människan annars skulle njuta av.

I ett gott svar ger examinanden åtminstone en implicit definition av ett gott liv och relaterar materialet till den. Dessutom är det väsentligt att examinanden för fram mångsidiga ståndpunkter och motiverar sin egen syn. Examinanden kan också utvidga svaret genom att jämföra motion och motionsrekommendationer med tävlingsidrott och dess villkor inom ramen för ett gott liv, eftersom många utövar motion under ledning och målinriktat i olika föreningar. På så sätt närmar sig motionen tävlingsidrott, även om utövaren inte siktar mot toppen.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera betydelsen av motion som en del av ett gott liv genom att använda sig av materialet ur olika synvinklar. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på förhållandet mellan motion och ett gott liv.

I ett 10-poängssvar ger examinanden åtminstone en implicit definition av ett gott liv och diskuterar motionens betydelse mot den som bakgrund. Examinanden använder sig av materialet.

I ett 15-poängssvar behandlar examinanden mångsidigt och adekvat förhållandet mellan motion och ett gott liv, och använder sig av materialet från olika perspektiv.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att jämföra motion och tävlingsidrott med utgångspunkt i ett gott liv eller diskutera de folkhälsoaspekter som ligger till grund för rekommendationerna i förhållande till människors livsval.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), särskilt innehållen ”identitet, livsval och livsbalans” och ”olika uppfattningar om ett gott liv”.

Nya slags kanaler för samhällsdebatt och politisk påverkan har, särskilt tack vare sociala medier, tagit plats vid sidan den traditionella politiken och dess partier och val. Ibland hävdas det att de traditionella kanalerna för politisk påverkan inte längre intresserar människor som förut, vilket märks till exempel på det minskade valdeltagandet. Det förekommer oro i synnerhet över ungas låga aktivitet. I sitt svar kan examinanden behandla till exempel följande för- och nackdelar med sociala medier när det gäller samhällspåverkan.

Fördelar:

• Sociala medier kan ge och har gett sådana grupper en röst som annars hamnar i minoritet, eller som inte märks eller beaktas i samhället.
• Sociala medier kan fästa uppmärksamhet vid tidigare förbisedda samhälleliga missförhållanden såsom rasism, diskriminering och ojämlikhet.
• Sociala medier kan erbjuda en kanal för kritik mot makthavarna i auktoritära stater, där den politiska oppositionen saknar andra sätt att agera.
• Sociala medier är en jämlik och lättillgänglig kanal för informationsförmedling, för i dem kan vem som helst föra fram sina synpunkter.

Nackdelar:

• Sociala medier kan göra människor mer kortsynta. Folk intresserar sig för ett ämne eller missförhållande för ett tag, men de arbetar inte långsiktigt för att rätta till brister, såsom i traditionell politik eller till exempel i organisationsverksamhet.
• Sociala medier skapar ”bubblor” av likasinnade. I dem slipper man höra avvikande åsikter, i motsats till i mer traditionell politisk verksamhet.
• Sociala medier är lätta att manipulera. Makthavare kan övervaka sociala medier, sprida lögner, förbjuda inlägg som inte tilltalar dem eller rentav helt stänga en kanal.
• Sociala medier kan stärka människans identitet på ett skadligt sätt. Det kan kännas viktigare att visa upp sin egen aktivism i stället för att ta itu med missförhållanden på riktigt.
• Sociala medier kan styra människor att bli ytligare. Olika ”skandaler” på sociala medier uppstår ofta över meningslösa och oväsentliga frågor.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska ta ställning till för- och nackdelar med sociala medier när det gäller samhällspåverkan. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar nämner examinanden en fördel och en nackdel med sociala medier när det gäller samhällspåverkan. Examinanden kan alternativt nämna två fördelar eller två nackdelar.

I ett 10-poängssvar behandlar examinanden och ger adekvata motiveringar för flera för- och nackdelar med sociala medier när det gäller samhällspåverkan. Examinanden kan alternativt gå grundligare in på en fördel och en nackdel.

I ett 15-poängssvar bedömer examinanden mångsidigt och följdriktigt för- och nackdelar med sociala medier när det gäller samhällspåverkan.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att koppla samman sin bedömning med aktuella samhälleliga teman och debatter eller genom att behandla någon för- eller nackdel speciellt omfattande och ingående.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Individen och samhället (LK3), särskilt innehållen ”det privata och det offentliga” och ”samhällsstrukturer, och kännetecken för det moderna västerländska samhället samt hur dessa grunder påverkar individens liv”.

Kulturforskarna är rätt eniga om att åtminstone de flesta nuvarande samhällen uppvisar en kulturell mångfald och att detsamma gäller många samhällen också i historiskt avseende. Trots det förekommer termen enhetskultur ibland i samhällsdebatten, och med den avses oftast ett begrepp som beskriver en förmodad historisk tid eller något slags kulturellt ideal. Ingetdera begreppet, vare sig enhetskultur eller kulturell mångfald, är dock klart avgränsat. Uppgiften består i att diskutera i vilken omfattning det förekommer olika drag av kulturell enhet och mångfald i dagens finländska samhälle.

I ett gott svar är det naturligt att ta upp sådana drag i den finska kulturen som är allmänt omfattade eller som uppvisar stor variation. Examinanden kan också behandla faktorer som var vanliga i den finska kulturen förr. Kristendomen har tidigare setts som en typisk sådan förenande faktor, och största delen av finländarna hör fortfarande till evangelisk-lutherska kyrkan. Å andra sidan har forskare också argumenterat för att det alltid funnits många olika former av religiositet bland finländarna. Ortodoxa kyrkan, folktron och islam, som tatarerna förde med sig, har länge varit en del av den finska kulturen.

På motsvarande sätt har Finland under hela självständigheten haft två nationalspråk: finska och svenska. Majoriteten av befolkningen har finska som modersmål och merparten av alla som bor i Finland kan finska, även då det inte är deras första- eller andraspråk. I Finland talas dessutom flera minoritetsspråk såsom de samiska språken, karelska, teckenspråken, romani, ryska och tatariska. I ett gott svar kan examinanden sålunda diskutera Finlands språkliga enhet och mångfald samt språkets betydelse i att upprätthålla olika värden, handlingssätt och identiteter.

Examinanden kan argumentera för att finländarna delar och har delat många grundläggande etiska värden. Få bestrider de mänskliga rättigheterna eller demokratins legitimitet. Å andra sidan är de här grundläggande värdena av en sådan karaktär att de är rätt allmänt accepterade i världen. De kan således inte ses som särdrag hos dagens finländska samhälle. Den gemensamma värdegrunden till trots har det förekommit och förekommer alltjämt spänningar i det finska samhället. Den politiska uppdelningen i höger och vänster har orsakat starka motsättningar och till och med våldsamheter. Om det vittnar till exempel Finlands inbördeskrig 1918, 60-talets politiska och kulturella atmosfär och polariseringen i dagens politiska debatt. I sitt svar kan examinanden också gå in på huruvida människors socioekonomiska ställning påverkar kulturella likheter och skillnader.

Examinanden kan diskutera utbildningens betydelse som en faktor som å ena sidan förenhetligar kulturen och å andra sidan möjliggör mångfald. Genom utbildningen fostras barn och unga till tänkesätt och språk av ett visst slag. Många skolor arrangerar besök på lokala konstmuseer, och barn och unga får lära sig ett visst slags tolkning av finsk konst, historia och kultur överlag. De formas också – och framför allt – till medborgare som kan ta ansvar för att utveckla det finska samhället i framtiden. I sitt svar kan examinanden också betona hur kultur förmedlas och delas utanför skolan. Till exempel televisionen är något som har förenat och skilt människor åt. När televisionen kom till Finland på 50-talet var programutbudet blygsamt, och i flera tiotals år tittade finländarna i huvudsak på program i Yles kanaler och senare även ett fåtal gratiskanaler. Sedermera har antalet kanaler och programproduktionens volym ökat avsevärt. Examinanden kan också diskutera de sociala mediernas, sportens och underhållningens betydelse för den kulturella enheten och mångfalden i dagens finska samhälle.

Svaret på uppgiften är en essä, i vilken examinanden ska diskutera i vilken omfattning olika drag av kulturell enhet och mångfald tar sig uttryck i dagens finländska samhälle. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på kulturell enhet eller mångfald i dagens finländska samhälle.

I ett 10-poängssvar diskuterar examinanden med hjälp av träffande exempel hur kulturell enhet och mångfald tar sig uttryck i dagens finländska samhälle.

I ett 15-poängssvar diskuterar examinanden följdriktigt och mångsidigt den finska kulturens enhet och mångfald och ger flera träffande och motiverade exempel.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att beakta ett historiskt perspektiv och diskutera vilka förändringar som skett i den kulturella enheten och mångfalden i Finland.

I GLP15 hör uppgiften ihop med kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning (LK4), innehållen ”begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur”, ”olika seder och bruk, kulturellt självuttryck, kulturens inverkan på individens världsbild och livsåskådning”, ”den finländska kulturens och identitetens historiska utveckling, mångfald och minoritetskulturer i Finland” samt ”växelverkan mellan kulturer och civilisationer samt monokulturalismens omöjlighet: kulturell mångfald och global kultur samt deras olika inverkan på livsåskådningar och samhällen”.

Höjdpunkten i många gymnasieelevers studier är penkis, eller bänkskuddardagen, som firas i februari. Fram till penkis har många abiturienter avlagt alla sina gymnasiekurser, och efter firandet börjar de förbereda sig för vårens studentskrivningar. Penkis firas av tradition med att abiturienterna (lat. abiturus ’någon som ska lämna’) klär ut sig och åker från skolan på lastbilsflak. Längs lastbilarnas rutt kastar de godis till folk som står och tittar på. Lastbilsflaken är dekorerade med lakan med humoristiska eller satiriska bilder och texter om abiturienternas erfarenheter eller om aktuella företeelser.

I ett gott svar beskriver examinanden begreppet övergångsrit i allmänna drag och ger något exempel på en övergångsrit. En övergångsrit har tre faser: separation, liminalitet och inkorporering. Uppdelningen markerar att ritens syfte är att föra över deltagaren från ett stadium eller en status till en annan. Exempel på övergångsriter i den kristna kyrkan är dop, konfirmation, vigsel till äktenskap och begravning, där deltagarens andliga tillstånd eller kyrkrättsliga status förändras. I synnerhet den senare aspekten gör att det kan vara obligatoriskt för den som är eller vill bli medlem i ett samfund att delta i riten. Man kan till exempel inte ansluta sig till den kristna kyrkan utan att ha blivit döpt eller gifta sig i kyrkan utan att vara konfirmerad. Riter förrättas enligt etablerade mönster. De stärker gemenskapen genom att skapa en känsla av samhörighet och till utomstående kommunicera element som är viktiga för gemenskapen.

Penkis handlar om en sekulär fest, som har vissa gemensamma drag med religiösa övergångsriter. Även penkis förlöper enligt ett etablerat mönster, och den spelar en stärkande roll för gemenskapen och dess medlemmar. Penkis kan tolkas som en avslutning på gymnasiestudierna och en inledning på förberedelserna för studentskrivningarna. Om abiturienten har avlagt alla gymnasiekurser lösgör hen sig konkret från det vardagliga skolarbetet och går över till att läsa till skrivningarna. Det här kan vara en stor förändring i abiturientens liv, både mentalt och socialt.

Penkis skiljer sig från de flesta religiösa övergångsriter i att det inte är obligatoriskt att delta i den. En abiturient kan avsluta gymnasiestudierna och förbereda sig för och delta i studentskrivningarna trots att hen inte varit med om penkis. Penkis förändrar därmed inte abiturientens juridiska status. Av den anledningen finns det inte heller något visst formulär som måste följas för att förfarandet ska vara giltigt. Det går bra att fira penkis också utan lastbilsåkning, vilket man gjorde under coronarestriktionerna. Examinanden gör också en tolkning av vilket slags övergång penkisåkningen som beskrivs i materialet symboliserar. Hen kan också underbygga svaret genom att gå in på beröringspunkterna mellan penkis och kalenderriter, penkisens karnevalistiska drag och utdelningen av godis som gåva.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera om det går att analysera penkis med hjälp av begreppet övergångsrit som används i tolkningen av religiösa företeelser. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på om penkis kan analyseras som en övergångsrit.

I ett 10-poängssvar ger examinanden en allmän beskrivning av begreppet övergångsrit eller visar att hen har kännedom om övergångsriter. Examinanden diskuterar i ljuset av sina kunskaper om penkis kan analyseras som en övergångsrit.

I ett 15-poängssvar diskuterar examinanden följdriktigt och konsekvent om penkis kan analyseras som en övergångsrit. Examinanden beskriver allmänt vad som karaktäriserar en övergångsrit och ger exempel på övergångsriter.

För att få toppoäng visar examinanden i sitt svar att hen är utomordentligt insatt i begreppet övergångsrit och påpekar de väsentliga skillnaderna mellan det sekulära penkisfirandet och religiösa övergångsriter.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Livsåskådningarnas värld (LK5), och dess innehåll ”begrepp som används vid tolkning av religiösa fenomen” och i synnerhet fenomenet ”rit”.

Materialet till uppgiften är en artikel i tidskriften Suomen Kuvalehti som presenterar förhållandevis övertygande belägg för smarttelefonernas inverkan på vårt dagliga liv. Enligt materialet påverkar bruket av smarttelefoner oss på många livsområden. Det har framkommit av undersökningar att den ökande användningen av smarttelefoner orsakar förändringar i vårt sociala liv, våra kognitiva förmågor och vår fysiska habitus. Eftersom ämnet sannolikt är bekant för nästan alla examinander och de har egen erfarenhet av att använda smarttelefoner och av smarttelefonernas effekt har de förmodligen lätt för att komma på exempel också utanför materialet. Det centrala i svaret är att bilda en egen ståndpunkt i frågan och utsträcka bedömningen från exempel på det personliga planet till ett allmänt plan. I ett gott svar behandlar examinanden smarttelefonens inverkan på människan ur ett kulturellt perspektiv.

I ljuset av materialet är det fel att helt bestrida att mobiltelefonerna har några verkningar. Oavsett om examinanden anser att effekterna är stora eller små, ska hen observera kulturens och omgivningens djupgående verkan på människans varande. I ett gott svar beaktar examinanden teknologins centrala ställning i vår nuvarande livsmiljö och förstår dess inverkan på hur människor uppfattar sitt eget liv och sina relationer till andra människor. Om examinanden tar sig an förändringarna via evolutionen är det viktigt att påpeka att den är långsam. I den kulturella evolutionen kan förändringar ske betydligt snabbare.

Examinanden kan utanför materialet hitta exempel på smarttelefonernas effekter bland annat i språket eller kommunikationen. Språket har en stark anknytning till kulturen och därigenom till vårt sätt att förstå och gestalta världen. Vårt sätt att kommunicera i sociala medier, såsom WhatsApp, verkar förändra vårt sätt att använda språket. Kommunikationen ser också ut att bli alltmer visuell. Användningen av sociala medier är starkt förknippad med algoritmer och en eventuell konfirmeringsbias orsakad av dem. Båda ger examinanden möjlighet att diskutera förändringar som kan omforma vår världsbild.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden med hjälp av materialet ska utvärdera hur användningen av smarttelefoner förändrar människan. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på hur användningen av smarttelefoner förändrar människan.

I ett 10-poängssvar gör examinanden med hjälp av materialet en motiverad bedömning av hur användningen av smarttelefoner förändrar människan.

I ett 15-poängssvar gör examinanden en mångsidig och följdriktig bedömning av hur användningen av smarttelefoner förändrar människan. I svaret beaktas både positiva och negativa verkningar.

För att få toppoäng ska examinanden utvidga sitt svar till exempel genom att ta fasta på andra undersökningar som gjorts om frågan eller genom att reflektera över förändringar som kan komma att ske i framtiden.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Teknologi, världsåskådningar och mänskligheten (LK6), i synnerhet innehållen ”människans evolution och den kulturella evolutionen”, ”från myten om Prometheus till tekniska utopier och dystopier, människans förhållande till upplysningens ideal och den tekniska utvecklingen” och ”framtidsforskning, artificiell intelligens, humanism, transhumanism och kritik av dessa med stöd av de nyaste forskningsresultaten”.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), innehållet ”identitet, livsval och livsbalans” och kursen Individen och samhället (LK3), innehållet ”människan som social varelse, interaktion och gemenskap mellan individer”.

I GLP15 hänför uppgiften sig till kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), innehållet ”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna” och kursen Individen och samhället (LK3), innehållet ”religions- och samvetsfrihet”.

I GLP15 hänger uppgiften samman med kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2), innehållet ”olika uppfattningar om ett gott liv samt vilken roll andra människor, djur och miljö spelar i ett gott liv” och kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6), innehållet ”vändpunkter gällande människans världsbilder och världsåskådningar samt tekniska genombrott som påverkat människans uppfattning om världen och sig själv: människan som en aktör som aktivt påverkar sitt liv och sin omgivning”.