Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

För en välmotiverad beskrivning 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• En tsunami är en störtvåg som orsakas av en jordbävning eller annan kraft som verkar mot vattnet.
• Andra krafter som kan orsaka en tsunami är vulkanutbrott, en meteorit som slår ner i havet och massrörelser.
• Den initierande kraften sätter vattenmassan i rörelse, och den fortplantas i alla riktningar.
• På öppet hav fortplantas en tsunami som en låg våg och den är svår att observera trots att vågens hastighet och energi är stor.
• Då tsunamin når en långgrund kust växer den till flera meters höjd.

• I en bra tabell presenteras de åtta till antalet offer största tsunamierna tydligt i storleksordning. (2 p.) Om de åtta till antalet offer största tsunamierna inte är i storleksordning ges bara 1 p.
• Kolumnerna har logiska kolumnrubriker (1 p.) och tabellen har en logisk rubrik (1 p.).
• Det sammanräknade antalet offer för de åtta mest förödande tsunamierna är 392 164 personer och medelvärdet för antalet offer är 49 021. (2 p.) Avrundning till en noggrannhet på en decimal (49 020,5), tio (392 160 och 49 020), hundra (392 200 och 49 000) och tusen (392 000 och 49 000) offer godkänns. Resultaten kan presenteras i tabellen eller i en separat svarsruta. Räkneoperationen behöver inte skrivas ut.
• Om tabellen omfattar 6–7 eller 9–10 tsunamier görs ett avdrag på 1 p. För färre än 6 eller fler än 10 tsunamier görs ett avdrag på 2 p. För varje felaktig tsunami görs ett avdrag på 1 p.; avdraget för felaktiga tsunamier är högst 3 p.
• Källhänvisning krävs inte.
• Kolumn för årtal krävs inte.
• Exempeltabell:

För skadorna som tsunamin orsakar 2–6 p. För en grundlig beskrivning av en skada 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Personskadorna kan bli stora om man inte förmår förbereda sig för tsunamin.
• Vattnet förstör byggnader och orsakar andra materiella skador.
• Vattnet förstör också vägar och annan infrastruktur.
• Vattnet och det salt det deponerar i jordmånen förstör skördar.
• Sjukdomar sprids efter katastrofen då hygienförhållandena försämras.

För förberedelserna för tsunamiskadorna 2–6 p. För en grundlig beskrivning av en förberedelse 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Det finns tid för en tsunamivarning om det exempelvis sker en jordbävning långt från kusten.
• Observationsutrustning på havet gör det möjligt att observera hur tsunamin närmar sig kusten efter tsunamivarningen.
• Larmsystem med sirener och högtalare varnar för tsunamin.
• Vågbrytare och andra konstruerade hinder kan minska skadorna som tsunamin orsakar.
• Människor kan nå säkra områden längs markerade evakueringsrutter.
• Varningsmeddelanden till mobilapparater kan hjälpa i evakueringen.
• I många länder har man inte förberett sig för tsunamier eftersom de är ovanliga.

För en omfattande observation med motiveringar som knyts till delmålet 2 p., för en ytlig observation 1 p. I ett gott svar har olika synvinklar på målet diskuterats på ett mångsidigt sätt och observationerna har kopplats till dessa synvinklar. Båda materialen ska utnyttjas.

Om examinanden inte hänvisat till materialet eller om det inte tydligt framgår i svaret att materialet utnyttjats ges högst 10 p.

Exempelinnehåll:

Kärnområde (exempelområde A) (4–8 p.)

• I kärnområden är trafiksystemet ofta mångsidigt. Bilvägnätet är omfattande och dessutom ser man i kärnområden till att kollektivtrafiken och den lätta trafiken löper smidigt. Det gör trafikförbindelserna tillförlitligare.
• Tack vare kollektivtrafiken är privatbilism inte nödvändigt. Därmed är det billigare att röra sig och det uppstår mindre utsläpp.
• En omfattande kollektivtrafik minskar olycksriskerna, vilket förbättrar trafiksäkerheten.
• Eftersom det finns många tjänster i landskapscentrumet blir det fler resor till och inom servicecentret. Detta kan öka privatbilismen och därmed försämra hållbarheten och säkerheten i trafikförbindelserna.
• Tack vare ett mer omfattande trafiksystem är det enklare att beakta specialgruppers behov.
• Eftersom det finns mer befolkning och trafik i kärnområdena kan det uppstå trafikstockningar. Det gör trafiken mindre säker och tillförlitlig, och ökar utsläppen.
• Eftersom det bor mycket människor i kärnområdena berör problem med trafiken ett förhållandevis stort antal människor.
• Förbindelserna till andra centra är bättre och mångsidigare i kärnområden.

Periferi (exempelområde B) (4–8 p.)

• Trafiksystemet och vägnätet är mer begränsat i periferin, eftersom befolkningen är liten. Det innebär färre alternativa trafikförbindelser, vilket försämrar trafikens tillförlitlighet.
• På grund av svag kostnadseffektivitet (långa avstånd, lite bebyggelse) är kollektivtrafiken i periferin begränsad, och därför är privatbilism nästan en nödvändighet.
• Privatbilismen höjer kostnaderna för trafiken och försämrar hållbarheten.
• På grund av den begränsade kollektivtrafiken är privatbilism den huvudsakliga trafikformen, vilket ökar risken för olyckor och därmed försämrar trafikens säkerhet och tillförlitlighet.
• Besvärligt väglag vintertid och förekomsten av renar ökar olycksriskerna och försämrar därför trafiksäkerheten.
• På grund av den låga befolkningsmängden finns det få tjänster och de är utspridda. Körsträckorna för att nå tjänster är långa, och därför är trafiken mindre hållbar.
• Å andra sidan kan trafiken för att få tillgång till varor och tjänster vara mindre till volymen och mer koncentrerad än i kärnområdena. Därmed kan trafiken vara hållbar trots privatbilismen.
• I periferin är det på grund av den glesa bosättningen och de långa avstånden svårare att beakta specialgruppers behov. Att arrangera transporter för handikappade och äldre kan exempelvis vara mer utmanande än det är i kärnområden. Därmed förverkligas jämlikheten dåligt i fråga om trafiken.
• Eftersom befolkningsmängden i periferin är låg berör trafikproblemen ett förhållandevis litet antal människor.

För korta definitioner av nyckelbegreppen (kärnområde och periferi) kan man få 1–2 ersättande poäng. En god disposition av svaret kan ge 1–2 poäng.

För utmaningar 2–6 p. och möjligheter 2–6 p. För en väl beskriven utmaning eller möjlighet i anknytning till det valda målet 2 p., för en ytlig behandling av utmaningen eller möjligheten 1 p.

Om det inte klart framgår av svaret vilket mål som har valts, eller om examinanden har valt fler än ett mål, ger uppgiften högst 6 p.

Exempelinnehåll för målet ”12 Hållbar konsumtion”:

Utmaningar (sammanlagt 2–6 p.)

• I periferin kräver tillgången till varor och tjänster privatbilism, vilket ökar koldioxidavtrycket.
• I periferin kräver beställda varor och tjänster långa transporter, vilket också ökar koldioxidavtrycket.
• Den svaga tillgången på varor och tjänster kan begränsa produkturvalet, till exempel urvalet Rättvis handel-märkta produkter, eller göra det svårare att följa exempelvis en vegetarisk kost. Detta kan försämra den ekologiska och sociologiska hållbarheten.
• Möjligheterna att återvinna köpta produkter kan vara dåliga i periferin (svagare tillgänglighet), vilket ökar mängden produkter som hamnar i blandavfallet och därmed gör konsumtionen mindre ansvarsfull.

Möjligheter (sammanlagt 2–6 p.)

• Det är enkelt att idka självhushållning (jakt, fiske, bär- och svampplockning) vilket minskar det ekologiska fotavtrycket av matproduktionen och främjar en ansvarsfull konsumtion.
• Tillgången till närproducerad mat kan ställvis vara god vilket minskar det ekologiska fotavtrycket av matproduktionen och därmed främjar en ansvarsfull konsumtion.
• Livsstilen i periferin kan allmänt sett vara mindre konsumtionscentrerad än i kärnområdena, vilket främjar en ansvarsfull konsumtion.
• På grund av de långa avstånden överväger man ofta noggrant anskaffningen av varor och tjänster, vilket kan minska konsumtionen.
• På grund av de långa avstånden överväger man ofta noggrant inköp av varor, vilket också kan innebära att man oftare reparerar produkter. Reparationer förlänger produkternas livscykel och bidrar därmed till en ansvarsfull konsumtion.

Exempelinnehåll för målet ”13 Bekämpa klimatförändringarna”:

Utmaningar (sammanlagt 2–6 p.)

• På grund av de långa avstånden är det inte nödvändigtvis möjligt att minska privatbilismen som ökar koldioxidavtrycket.
• Det finns inte nödvändigtvis någon kollektivtrafik vilket ökar behovet för privatbilism, vilket i sin tur ökar koldioxidavtrycket.
• På grund av de långa avstånden kan resor till fritidssysselsättningar öka privatbilismen och därmed öka utsläppen av växthusgaser.
• Hobbyer som är vanliga i periferin, som fiske och jakt, kan också öka utsläppen av växthusgaser på grund av användningen av snöskotrar, motorbåtar och terränghjulingar.
• Det är inte nödvändigtvis hållbart att följa en vegetarisk kost eftersom man ofta tvingas transportera grönsaker över långa avstånd.
• Möjligheterna till återvinning kan vara svaga. Då kan återvinningsbart material hamna i blandavfallet, vilket indirekt ökar utsläppen i atmosfären. Användningen av återvunnen plast ger exempelvis upphov till mindre koldioxidutsläpp än ny plast.
• Utanför fjärrvärmenäten värms bostäderna ofta med vedförbränning, vilket ökar halterna av luftburna partiklar i atmosfären och minskar antalet träd som binder kol.
• I periferin bor man ofta i egnahemshus varvid energikonsumtionen (bl.a. för uppvärmning) relativt sätt är högre än i mer tätt bebodda kärnområden.
• På grund av det begränsade laddnings- och tankningsnätverket kan det vara utmanande att använda el- och biogasbilar.

Möjligheter (sammanlagt 2–6 p.)

• Självhushållning (jakt, fiske, bär- och svampplockning) kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.
• På grund av de långa avstånden kräver privatbilismen mera eftertanke än i kärnområdena, och därför kan trafiken för att få tillgång till varor och tjänster vara mindre. Därmed kan en mindre konsumtionscentrerad livsstil bidra till att minska koldioxidavtrycket.
• På grund av de långa avstånden överväger man ofta noga olika alternativ för hobbyer, och därför kan privatbilismen i anknytning till fritidssysselsättningar vara mindre än i kärnområden. Detta kan bidra till att minska koldioxidavtrycket.
• Möjligheterna att kompostera och återanvända bioavfall är ofta bättre i periferin än i kärnområdena, eftersom gårdsplanerna ofta är större och mer öppet bebyggda. Detta minskar mängden bioavfall som hamnar i blandavfallet och utsläppen på grund av avfallstransporter.
• De som bor i periferin kan ha möjlighet att installera solpaneler eller jordvärmerör, eftersom gårdsplanerna ofta är stora och mer öppet bebyggda. Detta minskar utsläppen från uppvärmning och energikonsumtion.

Riktningen på signalen från satelliten i positionsbestämningssystemet är markerad från satelliten mot markytan. (1 p.) Det räcker med en pil från en satellit. Ingen poäng ges om det i svaret finns pilar som avgår från satelliterna men som reflekteras från markytan tillbaka till satelliten, eftersom detta strider mot systemets funktionsprincip.

Examinanden har markerat positionen för hens positionsmottagare korrket där cirklarna korsar varandra. (1 p.)

Exempelsvar:

För en välmotiverad beskrivning av funktionsprincipen 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Navigationssatelliterna som kretsar runt Jorden sänder ut positionsbestämningssignaler som innehåller bland annat den exakta sändningstiden och satellitens kod.
• Differensen mellan den i signalen angivna sändningstiden och mottagningstiden enligt mottagarens (exempelvis en satellitmottagare, GPS-mottagare eller telefon) interna klocka kan omräknas till avståndet mellan satelliten och mottagaren.
• För en exakt positionsbestämning krävs en signal från minst fyra satelliter eftersom positionen baserad på signalen från bara en satellit kan ligga var som helst längs cirkeln på bilden i materialet, eftersom avståndet från satelliten till varje punkt på cirkeln är det samma.
• Satellitmottagaren beräknar positionen genom triangulering av satelliternas exakta positioner, vilket på bilden syns som den punkt där alla cirklar korsas.

Ersättande tilläggsuppgifter om funktionsprincipen:

• Det finns flera system för satellitpositionering, såsom USA:s Navstar-GPS, Rysslands GLONASS, EU:s Galileo och Kinas BeiDou (minst två ska nämnas).
• Genom användningen av stödtjänster som DGPS- eller A-GPS-teknologi kan man förbättra satellitpositioneringens noggrannhet.

För en välmotiverad beskrivning av ett fel 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Om mottagaren inte får kontakt med tillräckligt många satelliter, det vill säga om det inte finns tillräckligt många satelliter på den synliga himlen som det finns direkt, hinderfri kontakt till, kan positionsangivelsen vara inexakt.
• Höga byggnader och smala gator gör positionsbestämningen mindre exakt eftersom de hindrar signalen från satelliten att nå mottagaren direkt, och får signalen att reflekteras från byggnadernas ytor till mottagaren. Den reflekterade signalens restid motsvarar inte det verkliga avståndet till satelliten.
• Noggrannheten i positionsbestämningen försämras om användaren och mottagaren befinner sig inomhus, till exempel i en parkeringshall. Signalen från satelliten kan inte tränga igenom alla hinder, exempelvis tjock betong eller metall.
• Tekniska fel i apparaterna, som att signalen från satelliten splittras, kan påverka noggrannheten i positionsbestämningen. Signalen kan vara felaktig på grund av ett tekniskt fel i satelliten. Om en satellit stängs ner helt och hållet kan antalet satelliter på den synliga himlen vara mindre än normalt.
• Det är också möjligt att avsiktligt störa signalerna och deras precision, till exempel under militära konflikter eller krig.
• Fenomen i atmosfären kan dämpa signalen eller påverka hur den rör sig.

För en välmotiverad beskrivning av ett användningsändamål för satellitpositioneringen 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Användningsändamålen ska vara sådana som enskilda individer kan utnyttja i sin vardag.

Exempelinnehåll:

• Satellitpositionering lämpar sig för att registrera, dela och analysera rutter för motion och idrott.
• Den kan också användas för ruttvägledning eller granskning av rutten då man rör sig från en utgångspunkt till en destination (till exempel närmaste bibliotek) gående, på cykel, med bil eller med något annat fortskaffningsmedel.
• Med positionsbestämning kan man fastställa sin position i en kartapp och sedan granska näromgivningen på kartan.
• Satellitpositionering gör det möjligt att följa hur en buss närmar sig hållplatsen. Då finns satellitmottagaren i bussen och delar sin position med användarna, till exempel på en webbsida eller i en app för kollektivtrafik.
• Vid jakt kan jakthunden förses med en satellitmottagare i halsbandet. Då kan jägaren använda en kartapp i sin telefon, där hundens position syns. Halsbandet har en sändare som skickar positionsangivelsen till jägaren, exempelvis över en mobiltelefonförbindelse.
• I skogen kan man spara viktiga platser, som fina bärplocknings- eller svampställen. Då ska personen i fråga själv befinna sig på den plats hen vill spara. Senare kan hen enkelt hitta tillbaka till samma plats.
• I geocaching utnyttjas satellitpositionering, och positionen för varje cache anges som koordinater. Med hjälp av dem kan man hitta fram till cachen.
• Flera mobilspel, till exempel Pokémon GO, utnyttjar satellitpositionering. Spelarna måste röra sig ute för att kunna utföra uppgifterna i spelet.
• En kund kan följa hur exempelvis en matleverans närmar sig, om matbudet har positionsbestämning och positionen delas.

För en klar disposition och logisk struktur hos begreppskartan högst 2 p.

För en logisk beskrivning av orsakssamband och interaktioner med pilar, streck eller i ord högst 2 p.

Om examinanden endast har skrivit ett essäsvar eller ett essäsvar i samband med begreppskartan beaktas essäsvaret inte i bedömningen.

För varje på begreppskartan nämnd central process eller centralt fenomen 1 p., sammanlagt högst 10 p. Processen eller fenomenet ska vara placerat på en logisk plats på begreppskartan.

Exempel på processer och fenomen i anknytning till klimatförändringens orsaker på begreppskartan:

• Energiproduktion, industri, skogsbruks- eller lantbruksproduktion
• Användning av fossila bränslen
• Förändringar i markanvändningen, till exempel skogsavverkning
• Till exempel ökande mängder koldioxid eller metan
• Stigande halter växthusgaser
• Återföring av värmestrålning tillbaka till markytan
• Sjunkande albedo
• Förstärkt växthuseffekt

Exempel på processer och fenomen i anknytning till klimatförändringens följder på begreppskartan:

• Minskad biodiversitet
• Smältande istäcken
• Minskade skördar
• Stigande havsnivå och varmare havsvatten
• Hungersnöd, ökande dödlighet på grund av hetta
• Ökande skador på grund av extrema väderfenomen som översvämningar och stormar
• Ökande regn och torka

Exempel på en bra begreppskarta.

För en beskrivning av en metod med motiveringar 2 p., för en ytligt beskriven metod 1 p. För fulla poäng krävs att examinanden beskriver både hur man kan bromsa klimatförändringen och hur man kan anpassa sig till den.

Exempelinnehåll för hur man kan bromsa klimatförändringen genom stadsplanering (6–10 p.):

• Det går att styra stadsplaneringen i en klimatvänligare riktning.
• I städerna är det möjligt att planera goda kollektivtrafikförbindelser och promenad- och cykelrutter, vilket minskar koldioxidutsläppen från trafiken.
• Man kan planera in grönområden som binder koldioxid i städerna.
• Städerna kan planera energi- och värmeproduktion som bygger på förnybara energikällor, såsom vindkraft och biovärmeproduktion.
• Genom stadsplaneringen kan städerna styra byggandet i en energieffektiv och hållbar riktning.
• Städerna kan stöda forskning som ger kunskap som stöd för stadsplaneringens strävan att bromsa klimatförändringen.

Exempelinnehåll för hur man kan anpassa sig till klimatförändringen genom stadsplanering (6–10 p.):

• Man förbereder sig för mer frekventa översvämningar genom att planera bebyggelse tillräckligt högt över vattenytan.
• Man planerar regnvattensystemen så att de lämpar sig för att hantera översvämningar i staden.
• Man planerar infrastrukturen så att den tål de risker klimatförändringen medför, såsom extrema väderfenomen.
• Med geodatametoder kartlägger man vilka områden i staden som utsätts för de största riskerna orsakade av klimatförändringen.
• Invånarna informeras om på vilka sätt staden anpassar sig till klimatförändringen genom stadsplanering och byggnation.

Högst två (2 p.) ersättande poäng kan ges för en tydlig disposition i svaret för delmoment 6.2.

För kärndefinitionen högst 2 p.

Inom geografin avser man med tillgänglighet hur lätt man kommer till en plats med ett färdmedel eller genom att röra på sig själv.

För en välmotiverad kompletterande observation om geografisk tillgänglighet 2 p., för en ytlig kompletterande observation 1 p.

Exempelinnehåll:

• Inom geografin avser man med begreppet tillgänglighet (dvs. nåbarhet) hur enkelt det är att nå en viss plats. Begreppet bygger alltså på människors eller varors rörlighet eller hur man når tjänster.
• Inom geografin innebär tillgänglighet hur väl man kan nå en destination med olika kommunikationsmedel.
• Inom geografin mäts tillgänglighet oftast som restid, resans längd eller resans kostnad.
• Reskostnader och -tider samt avstånd begränsar människors möjligheter att delta i aktiviteter eller utnyttja tjänster.
• Med hjälp av tillgänglighetsundersökningar kan man utveckla trafiknätet och ‑förbindelserna.
• Inom geografin granskar och analyserar man ofta tillgängligheten med hjälp av geodataanalyser och särskilda tillgänglighetsanalyser.

För disposition av svaret och en exakt användning av begrepp 2 p.

För en diskussion kring geografisk tillgänglighet högst 10 p. (2 p. / välmotiverad beskrivning, 1 p. / ytlig beskrivning). Om examinanden inte har utnyttjat alla material i sitt svar kan diskussionen ge högst 8 p.

Exempelinnehåll:

• Utifrån materialet kan man granska simhallarnas geografiska tillgänglighet för invånarna ur olika synvinklar: restid (med bil), trafikförbindelser, avstånd mellan bosättning och simhallar.

Avstånd mellan simhallar och bosättning

• Simhallarna i Nyland ligger spridda över området med rätt jämna avstånd i tätorterna. Endast i randområdena i glesbygden finns det färre av dem.
• Den geografiska tillgängligheten till simhallarna är i allmänhet bäst i närheten av motionsanläggningarna (som ofta finns i tätorter) och sämre för invånare som bor längre bort.
• Enligt kartmaterialen ligger simhallarna i områden där det finns många invånare. Det lönar sig att arrangera denna typ av dyra motionstjänster så att de ligger nära ett stort antal potentiella kunder.
• Däremot kan ett bra geografiskt läge höja på ställets efterfrågan vilket kan leda till att inträdet stiger i simhallen som i sin tur leder till att simhallen endast är tillgänglig för rika.
• På kartan över befolkningstätheten kan man se att det i regionen finns obebodda eller glest bebodda områden. I dessa området finns det inte simhallar, eftersom det inte finns tillräckligt många potentiella användare.
• Kartan över befolkningstätheten berättar inte i sig var de som sysslar med simning är bosatta eller vem som i verkligheten använder simhallarna. Befolkningskartan visar bara den totala mängden invånare i olika områden. Utifrån materialet kan man fundera på i hurdana områden personer som sysslar med simning ur olika åldersgrupper (till exempel barn, unga, personer i arbetsför ålder eller åldringar) bor och hur tillgängliga simhallarna är för de olika grupperna.

Restid

• Utifrån kartan över restider kan man diskutera hur lättillgänglig simhallen är om invånarna tar sig till simhallen med egen bil, eller om de möjligen rör sig till fots, på cykel eller med kollektivtrafik.
• Simhallarna kan till exempel besökas av unga eller rörelsehindrade som inte har möjlighet att använda bil utan rör sig på cykel, till fots eller med kollektivtrafik.
• Om man rör sig på annat sätt än med egen bil kan restiderna ställvis bli längre än på kartan över restid, och simhallarnas geografiska tillgänglighet är då sämre än kartan visar.
• Restid och avstånd påverkar resekostnaderna. Den sammanlagda kostnaden för resan och inträdet i simhallen kan till exempel hindra en låginkomsttagare eller en barnfamilj att utnyttja tjänsten.

Vägnätets omfattning och hastighetsbegränsningar

• Eftersom simhallarna ligger glest och det är lång väg till dem från många bostadsområden åker invånarna vanligen till dem med bil. Då inverkar trafikförbindelserna på restiderna och den geografiska tillgängligheten. Till de viktigaste faktorerna i anknytning till trafikförbindelserna hör vägnätets omfattning samt hastighetsbegränsningarna på gator och vägar, vilka syns på kartan.
• Hastighetsbegränsningarna är högre på områdets största vägar, vilket förkortar restiderna och förbättrar tillgängligheten till idrottsplatser med privatbil.
• Större vägar förkortar också restiden till idrottsanläggningar för de som bor på glesbygden.
• Hastighetsbegränsningarna som syns på kartan berättar inte hela sanningen om restiderna. I verkligheten kan man sällan hela tiden köra i den hastighet som begränsningen anger, eftersom det längs rutten finns korsningar, trafikljus, trafikstockningar och annan trafik. De verkliga restiderna till simhallarna kan vara längre.

För en välmotiverad beskrivning av hur den geografiska tillgängligheten till motionsanläggningar inverkar på invånarnas livskvalitet 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Svaret kan ta upp både positiv och negativ inverkan, men båda förutsätts inte.

Exempelinnehåll:

• Om motionsanläggningarna ligger nära invånarnas hem och det är kort väg till dem är det sannolikt att en invånare använder dem oftare. Det innebär att hen motionerar mera vilket har en positiv effekt på livskvalitén.
• Ett omfattande och mångsidigt utbud av motionsanläggningar i bostadsområdet eller dess närhet ökar i allmänhet den mängd motion invånarna idkar. På detta sätt kan man effektivt bidra till en rörligare livsstil för invånarna i området.
• Om det är lång väg till motionsanläggningen och räcker länge att ta sig dit kan det hända att invånaren ger upp sin motionshobby. Det leder till att hen motionerar mindre vilket kan ha en negativ effekt på livskvalitén.
• Alla rör sig inte bara med bil till motionsanläggningarna, så som exempelmaterialen låter påskina, utan många rör sig till fots eller på cykel till de platser som är nära. Det här ökar och diversifierar motionen invånaren idkar.
• Om motionsanläggningarna ligger långt borta reser man ofta till dem med egen bil i stället för att använda kollektivtrafik, cykla eller gå. Detta ökar utsläppen av både växthusgaser och luftburna partiklar. Luftburna partiklar är skadliga för hälsan.
• Man kan idka motion också på andra platser än byggda motionsanläggningar. Många invånare tar till exempel promenader eller går på joggingturer i närliggande skogar. Grönområden i städer är viktiga rekreations- och motionsmiljöer. Utöver avstånd påverkas de här områdenas tillgänglighet av säkerhet och tillgänglighet för olika befolkningsgrupper (t.ex. de som använder rullstol, rollator eller barnvagn).
• Motionsanläggningar som ligger nära hemmet sparar tid för invånaren, vilket minskar på brådskan och stressen i vardagen.
• Närheten till grönområden och natur gör att man motionerar mera där. Den närliggande naturen möjliggör mångsidiga motionsmöjligheter, ökar motståndskraften och minskar stressen samt renar stadsluften. De här har en positiv effekt på livskvaliteten.
• Lättillgängliga idrottsanläggningar, lekparker och joggingspår är viktiga sociala mötesplatser för invånarna. Sociala möten stärker invånarnas känsla av gemenskap och minskar ensamheten och förebygger utanförskap.

Som extra poäng (max 2 p.) accepteras t.ex. att definiera begreppet livskvalitet eller koppla svaren till underbegreppen och uppdelningen av livskvalitet: fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa.

För en välmotiverad beskrivning av en geografisk metod 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Med en tillgänglighetsanalys kan man undersöka restider, till exempel hur länge det tar att gå till ett resmål från olika områden.
• Med en nätverksanalys kan man till exempel granska den kortaste och snabbaste rutten till tjänster från en viss plats. Till exempel från badplatser till skolan i bostadsområdet.
• I en tillgänglighetsanalysen kan till exempel geodata som vägdata eller kollektivtrafiktidtabeller användas samt information om var de tjänster som undersöks finns.
• Med överlagringsanalys kan man undersöka t.ex. placeringen av bostäder och vägar i närheten av tjänster, som i material 7.D.
• Med förfrågningar (sökningar) i geodatabaser kan man ur det färdiga materialet filtrera var olika typer av tjänster, såsom butiker, sjukvårdstjänster, skolor eller bensinstationer ligger i ett visst område.
• Med hjälp av en analys av verkningsområdet kan man exempelvis utreda vilken av två simhallar invånarna använder. Detta ger information om var gränsen för respektive simhalls verkningsområde går.
• Med en buffertanalys kan man ta reda på hur många invånare (i olika ålder) bor på ett visst avstånd från tjänster.
• I intervjuer med invånarna kan man fråga vilka tjänster de använder och hur de tar sig till dem eller samla in postnumren av dem som använder tjänsterna.
• Man kan mäta de verkliga restiderna längs olika rutter och med olika trafikmedel (till exempel gående, cyklande, med elsparkcykel, bil samt kollektivtrafik).

För en exakt definition av begreppet 2 p., för en ytlig definition 1 p.

Exempelinnehåll:

• Malm är en fyndighet av ett (metall)mineral ur vilken det är ekonomiskt lönsamt att anrika den önskade metallen, till exempel järnmalm.
• Ett industrimineral är ett icke-metalliskt mineral som det är ekonomiskt lönsamt att bryta. Sådana är exempelvis talk eller kalk. Industrimineraler används som sådana i industrin.
• Energimineraler används som namnet anger för energiproduktion. Sådana mineraler är exempelvis stenkol och uran.

Om svaret nämner ett exempel i samband med förklaringen av varje begrepp ges totalt 1 p. som ersättningspoäng.

För en faktor beskriven med motiveringar 2 p., för en ytligt beskriven faktor 1 p.

• Fyndighetens storlek inverkar på om det är lönsamt att etablera en gruva.
• Fyndighetens läge inverkar på tillgängligheten och transportkostnaderna, och därmed på gruvans lönsamhet.
• Mineralhalten i fyndigheten inverkar på gruvans produktivitet och på om gruvdriften är ekonomiskt lönsam.
• Energipriset påverkar gruvdriftens lönsamhet.
• Lokal lagstiftning och samhällets stabilitet påverkar lönsamheten och riskerna med gruvprojektet.
• Brytningsdjupet inverkar på kostnaderna för att bryta mineralerna.
• Det tillgängliga kapitalet inverkar på möjligheterna att etablera gruvan.
• Tillgången på yrkeskunnig arbetskraft inverkar på gruvans produktivitet.
• Världsmarknadspriset styr gruvdriftens lönsamhet.

För ett logiskt svar och korrekt användning av begrepp högst 2 p. För synpunkter för och emot gruvan sammanlagt högst 14 p. För en välmotiverad synpunkt 2 p., för en ytligt beskriven synpunkt 1 p.

Exempelinnehåll:

Synpunkter mot gruvan (6–8 p.)

• Röjning av skog för att göra plats för gruvan och brytning av berggrunden skadar landskapet, risken för olyckor.
• Brytningen ökar luftföroreningarna i området.
• Vattendragen och grundvattnet i gruvans närhet förorenas.
• Rekreationsområden som är viktiga för lokalbefolkningen kan täckas av gruvan, och gruvan kan medföra konsekvenser för närliggande naturskyddsområden och näringen (som t.ex. turism och renskötsel).
• Etableringen av gruvan och gruvdriften kan ge upphov till bullerskador i närområdet.
• Som en följd av gruvdriften kan (den tunga) trafiken öka på kommunens område, risken för olyckor.
• Endast nominell ersättning till markägare.

Synpunkter för gruvan (6–8 p.)

• Gruvan hämtar skatteintäkter till kommunen och förbättrar därmed kommunens ekonomi.
• Gruvdriften skapar nya arbetsplatser i kommunen.
• Flera arbetsplatser och en förbättrad ekonomisk situation kan locka nya invånare till kommunen (försörjningskvoten förbättras).
• Infrastrukturen som byggs upp till följd av gruvdrift tjänar även kommuninvånarna och andra aktörer.
• Behovet av mineraler har ökat på världsmarknaden, vilket förutspår framgång för gruvan.
• Jämfört med gruvdriften i utvecklingsländerna är gruvdriften i Finland reglerad genom lagar och föreskrifter.
• Gruvindustrin producerar kritiska mineraler för batteriindustrin och stödjer den gröna omställningen.
• Gruvdriften kan vara hållbar. Då gruvan ska etableras görs en miljökonsekvensbedömning och i etableringen och driften av gruvan beaktas inverkan på miljön i området (till exempel återställandet av landskapet när gruvdriften upphört).

Sammanlagt högst 3 p./begrepp.

Extensivt jordbruk

Kärndefinition 1 p.:

• Extensivt jordbruk är vidsträckt och har en låg avkastning per area.

För kompletterande uppgifter högst 2 p. Exempelinnehåll:

• Vidsträckta odlings- och betesmarker kan kräva maskinell jordbearbetning och insamling. (1 p.)
• Extensivt jordbruk är exempelvis spannmålsodling, boskapsskötsel och nomadism. (1 p.)
• Exempel på områden där man idkar extensivt jordbruk är pustan i Ungern, prärien i Nordamerika, pampas i Argentina och savannområdena i Afrika. (1 p., ett exempel räcker)

Intensivt jordbruk

Kärndefinition 1 p.:

• Intensivt jordbruk är effektivt och ger en hög avkastning per area.

För kompletterande uppgifter högst 2 p. Exempelinnehåll:

• Intensivt jordbruk bygger bland annat på användning av gödsel, bekämpningsmedel och teknologi eller en stor arbetskraft. (1 p.)
• Intensivt jordbruk är också förknippat med storskalig produktion, växthus och bevattningssystem. (1 p.)
• Exempel på områden där man bedriver intensivt jordbruk är Väst- och Mellaneuropa (blandekonomi), Sydeuropa (fruktodling), de östra delarna av USA (blandekonomi) och Sydostasien (risodling). (1 p., ett exempel räcker)

För en jämförande uppställning i svaret högst 2 p. Uppställningen är inte jämförande om examinanden först beskriver alla exempel från den ena staten, och först sedan de från den andra staten.

För beskrivning av fyra observationer högst 8 p. För en omsorgsfull beskrivning 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Exempelinnehåll:

• Skolresorna är tryggare i Finland än i bergsbyn Randepu i Nepal. Terrängen i Finland är mer lättframkomlig och det är möjligt att få skolskjuts för längre skolresor.
• Barn i Finland kan hjälpa sina föräldrar med hushållsarbetet eller ta ett sommarjobb om de vill, men det hindrar dem inte från att gå i skola. I Randepu måste barnen däremot ofta arbeta på risfälten och kan därför inte delta i skolarbetet varje dag.
• I Finland är lärarna kompetenta och högt utbildade. I Randepu är det däremot vanliga invånare i byn som jobbar som lärare. De saknar lärarutbildning och det sänker undervisningens kvalitet.
• Tack vare att lärarna är högutbildade används i Finland mångsidiga och moderna undervisningsmetoder. I Randepu lär sig barnen i stället innehållet i läroböckerna utantill.
• Tillgången till läromedel är bättre tryggad i Finland än i Randepu. I den nepalesiska bergsbyn får man huvudsakligen sin utrustning genom donationer, och man nänns inte alltid använda den. I Finland håller man på att gå över till gratis läromedel också i andra stadiets utbildning.
• I Finland använder man mångsidiga och digitala läromedel, i Randepu har man inte tillgång till sådant. Också tillgången till IT-utrustning är bättre i skolor i Finland.
• I Finland upphör läroplikten numera först då den studerande fyller 18 år. Fortbildningsmöjligheterna är också goda i Finland. I Randepu förverkligas barnens drömmar om att utbilda sig till läkare eller flygkapten sällan.
• Till skillnad från förhållandena i Nepal, påverkar könet inte möjligheten till utbildning i Finland.

För beskrivning av fyra utvecklingsåtgärder sammanlagt högst 8 p. För en välbeskriven åtgärd som är kopplad till utvecklingssamarbete 2 p., för en ytligt beskriven åtgärd kopplad till utvecklingssamarbete 1 p. För en berömlig definition av utvecklingssamarbete ges högst ett ersättande poäng.

Exempelinnehåll för utvecklingsåtgärder för jordbruket (högst 4 p.):

• Förbättring av jordägandeförhållandena och kvinnornas ställning.
• Att upprätthålla mångsidighet i jordbruket och förebygga monokultur.
• Åtgärder som hindrar erosion och jordskred, såsom trädplantering och tryggande av naturens mångfald.
• Förbättring av jordbrukets attraktionskraft och arbetstagarnas engagemang.
• Stöd för en hållbar utkomst för jordbrukarna, till exempel så att de kan omvandla en del av den odlingsareal som används för risodling till ekologisk grönsaksodling.
• Utbildning för jordbrukarna bland annat i användning av teknologi, jordbruksmaskiner och geodata.
• Att utnyttja geodata exempelvis för prognoser om regnmängd och risskörd.
• Att förankra principerna för jämlikt arbete bland de lokala myndigheterna.
• Finansiellt stöd för utvecklingssamarbetsprojekt och avskrivning av lån.
• Finska och internationella företags lokala samarbete med nepalesiska företag.
• Förbättringar i fråga om infrastruktur, transportförbindelser och lagring av säd.

Exempelinnehåll för utvecklingsåtgärder för skolgången (högst 4 p.):

• Att möjliggöra skolgång för alla barn, särskilt flickor.
• Pedagogisk utbildning för de personer som verkar som lärare.
• Att utarbeta och utveckla lokala läroplaner.
• Att utveckla utbildningsadministrationen på olika regionala nivåer och förankra utvecklingen av undervisningen inom den.
• Att ta i bruk mångsidiga och moderna undervisningsmetoder.
• Frivilligarbete för lärare från de utvecklade länderna, till exempel med att undervisa de lokala barnen.
• Uppdatering av undervisningsmaterialen, satsningar på användningen av undervisningsmaterial och att trygga tillgången till dem.
• Att förkorta skolresorna exempelvis genom att utvidga skolnätet eller arrangera skolskjutsar.
• Finansiellt stöd för projekt i syfte att utveckla skolgången.

För nämnande av den utvecklingsåtgärd examinanden själv anser viktigast och en ingående motivering av valet 2 p. Att bara nämna den viktigaste utvecklingsåtgärden ger inte poäng.