Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

Poängsättning (0–20 p.)

Varje punkt kan ge max 4 poäng. Bedömningen rätt/fel ger en poäng; en delvis rätt motivering ger två poäng. Om motiveringen är helt korrekt och examinanden har använt adekvata begrepp får hen ytterligare en poäng. Om påståendet felaktigt har angetts vara rätt eller fel men motiveringarna ändå är rätt kan en poäng ges.

Placeboeffekt kan avse en sådan verkan som inte beror på läkemedel eller fysikaliska ingrepp i samband med en vårdprocess. Inom medicinsk forskning avser placeboeffekt de förändringar som kan iakttas hos försökspersoner som fått placebopreparat (inget verksamt läkemedelsämne). Placeboeffekt kan också avse patientens eller individens egna förhoppningar och förväntningar på eller iakttagelser kring vårdformens fördelar.

Placeboeffekter grundar sig inte på vetenskapliga studier av läkemedels effekter (farmakologisk effekt), utan de beskriver patientens egna förväntningar på det preparat hen fått. Också läkarens förväntningar och interaktionen mellan läkaren och patienten påverkar resultaten. Placeboeffekten är en del av alla läkningsprocesser och skapar bättre förutsättningar för patientens tillfrisknande. En del är mer mottagliga för placeboeffekten än andra, men man vet inte säkert varför det är så. Olika placeboeffektsmekanismer är starkare hos olika människor. Placeboeffekten har två nivåer: den psykologiska, som hänger samman med den omsorg patienten får, och den fysiologiska, som är en följd av kroppens reaktion på hur patienten förväntar sig att läkemedlet ska verka. Placeboeffekten ger upphov till likartade neurofysiologiska förändringar i hjärnan som ett verksamt läkemedel.

Exempel: Bäst har placeboeffekten visat minska akut smärta. Den smärtstillande effekten är starkare om patienten ser läkaren injicera smärtstillande läkemedel jämfört med om hen får läkemedlet utan sin vetskap. Reaktionen på placebopreparatet beror på smärtsituationen och också på den önskade mängden smärtlindring. Endogena opioider orsakar en del av placeboeffekten. Studier har visat att placebopreparat har kunnat åstadkomma likartade förändringar i hjärnan som själva läkemedlet i behandling av depression och Parkinsons sjukdom.

När man forskar i nya läkemedel är det viktigt att utreda placeboeffektens betydelse för behandlingens resultat. Inom läkemedelsforskningen jämför man därför effekten hos det läkemedel man forskar i med å ena sidan placebopreparats och å andra sidan ett jämförbart läkemedels effekt. Endast en klar skillnad mellan dessa bevisar att det nya läkemedlet har bättre effekt. Det är oetiskt att ta nya läkemedel i bruk utan jämförande studier av det här slaget. Även i s.k. kompletterande eller alternativmedicinska behandlingar är placeboeffekten ett betydande element.

Nosebo orsakar liksom placebo skeneffekt av behandlingen, varpå negativa förväntningar orsakar skadliga verkningar när det gäller behandlingen. En patient som fått ett placeboläkemedel kan berätta att hen lider av biverkningar.

Poängsättning (0–20 p.)

För en definition av placeboeffekt ur en synvinkel får examinanden tre poäng och för en definition ur två synvinklar fem poäng (annan effekt än den som orsakas av läkemedel eller fysikaliskt ingrepp; effekten av placebopreparat inom forskning; patientens eller individens egna förväntningar, upplevelser eller uppskattningar av vårdformens fördelar). En beskrivning av definitionen kan ge max fem poäng. För varje noggrannare beskrivet drag hos placebofenomenet – placeboeffektens grund, den psykologiska effekten, den fysiologiska effekten, bidragande faktorer till placeboeffekten såsom förväntningar, interaktion, mottaglighet samt placeboeffektens betydelse för tillfrisknandet – ges en poäng. För varje exempel ges två poäng. Exemplen kan totalt ge max tio poäng. Exemplen kan också handla om annan placeboeffekt än den som har med läkemedel att göra.

En graviditet varar ungefär 40 graviditetveckor. Den första trimestern (veckorna 0–13) är en kritisk tid för fostrets utveckling. Med blodets hjälp transporteras närings- och slaggämnen mellan modern och fostret genom moderkakan som sitter i livmodern. En gravid kvinna bör fästa särskild uppmärksamhet vid sina levnadsvanor under hela graviditeten, eftersom de påverkar fostrets utveckling och välmående. De kemiska föreningar som finns i alkohol och tobaksprodukter transporteras direkt till fostrets kropp via moderkakan. Att passivt utsättas för de kemikalier som finns i rusmedel kan också innebära en risk.

Alkohol medför flera risker och är den vanligaste riskfaktorn under graviditen. Alkoholens påverkan på fostret beror på fostrets utvecklingsskede vid intaget och står i relation till den konsumerade alkoholmängden. Alkoholintag ökar risken för missfall och fosterdöd. Under den första trimestern ökar alkoholintag risken för missbildningar. Alkoholintag under den andra trimestern stör celldifferentieringen i fostrets centrala nervsystem, påverkar tillväxten av storlek och antal samt orsakar underutveckling i hjärnan. Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD, fetal alcohol spectrum disorders) är en samlingsterm för alla de skador ett barn kan ha till följd av alkoholexponering i fosterstadiet. FASD är den vanligaste fosterskadan som går att förebygga. Total nykterhet är det enda trygga alternativet, eftersom man inte kan sätta en säker gräns för alkoholkonsumtion under graviditeten. Beroende och olyckor i anslutning till alkoholanvändning är en risk för fostret.

Nikotinet i tobak har en sammandragande effekt på blodkärlen och försvagar blodcirkulationen i både livmodern och moderkakan och därmed även fostrets syresättning. Kolmonoxid binds till hemoglobinet och bildar karboxyhemoglobin som minskar syretillförseln till fostrets vävnader. Tungmetaller och karcinogener i tobak har å sin sida en direkt påverkan på vävnaderna hos fostret. Moderkakans funktion är försvagad och missfallsrisken är större hos rökare än hos ickerökare. Rökning ökar märkbart risken för förtida förlossning, för föreliggande moderkaka och för att moderkakan ska lossna i förtid. Rökning orsakar tillväxtstörningar hos fostret, och barn till rökande mammor väger i genomsnitt 200 gram mindre vid födseln än barn till rökfria mammor. Det här ökar antalet dödfödda barn och antalet barn som dör under sin första levnadsvecka samt sjukligheten bland nyfödda. Rökning under graviditeten påverkar barnets hälsa också på lång sikt (t.ex. genom påverkan på tillväxten och hjärnans utveckling). För att undvika komplikationer i anslutning till moderkakan borde kvinnor sluta röka tre månader innan de blir gravida.

Snus orsakar en längre nikotinpåverkan i kroppen än tobak. Nikotin har en sammandragande effekt på blodkärlen och kan på så sätt störa fostrets syresättning. Snusanvändning har konstaterats öka risken för fosterdöd i livmodern och för tidig förlossning samt risken för havandeskapsförgiftning.

Användning av e-cigarretter rekommenderas inte under graviditeten, eftersom vätskorna i dem kan innehålla höga halter av nikotin. E-cigarretter innehåller också andra skadliga föreningar, vars långtidseffekter det inte finns tillräcklig information om.

Poängsättning:

För varje effekt på fostrets hälsa som orsakas av alkohol- och tobaksanvändning under graviditeten ges 2 poäng. Om förklaringen av effekten är välunderbyggd kan examinanden få en tilläggspoäng för motiveringarna.

Föroreningar i utomhusluften, dvs. partiklar av olika storlek, är ett betydande miljörelaterat hälsoproblem. Partiklarnas storlek är viktig ur hälsosynvinkel. Partiklarna delas in i stora och inandningsbara partiklar (grova, fina och ultrafina partiklar).

Stora partiklar (över 10 µm) finns t.ex. i pollen och i synligt gatudamm. Stora partiklar fastnar i flimmerhåren i näsan och de övre luftvägarna, varifrån de tämligen snabbt försvinner då vi hostar, nyser eller snyter oss. De kan orsaka irritationssymtom som snuva, hosta och klåda i ögon och hals, men har sällan värre konsekvenser för hälsan än så. Exponering för stora luftburna partiklar kan förvärra allergisymtom i andningsorganen. Små barn och personer med sjukdomar i andningsorganen är känsligare för olika typer av irritationssymtom.

Grova (2,5–10 µm) partiklar, som finns i exempelvis gatu- och asfaltsdamm, kan ta sig ner ända till bronkerna. En del av dem stannar djupt nere i lungorna, medan en del tar sig tillbaka upp i svalget med hjälp av flimmerhåren och sedan ut ur kroppen genom matsmältningskanalen. Grova partiklar förvärrar astma och andra sjukdomar i andningsorganen, t.ex. kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Fina partiklar (under 2,5 µm) härstammar från trafik, energiproduktion, industri, vedeldning och långväga föroreningar. Man har särskilt kunnat påvisa riskerna med dieselavgaser, och den allmänna uppfattningen är att de största riskerna är kopplade till partiklar som uppstår i ofullständiga förbränningsprocesser. I Finland härstammar största delen av de mindre luftburna partiklarna från småskalig vedeldning respektive gatudamm som på våren virvlar upp från gatorna med vindens och trafikens hjälp. Partiklarna tar sig överallt i lungorna, även till lungblåsorna. Riskerna med dem är högst för diabetiker och för personer med kranskärlssjukdom och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). De förvärrar också symtomen hos astmatiker och ökar behovet av sjukhusvård. Omständigheterna (t.ex. kyla) och individens hälsotillstånd (t.ex. astma, hjärtsjukdom) påverkar symtomen som mindre luftburna partiklar förorsakar. Enbart i Europa uppskattar man att mindre partiklar i utomhusluften hänger samman med hundratalstusen för tidiga dödsfall per år. Höga halter i utomhusluften ser ut att förkorta medellivslängden med ungefär ett år. Mindre luftburna partiklar är ett centralt miljöhälsoproblem både i Europa och globalt. EU arbetar med att minska exponeringen för dem genom åtstramad lagstifning.

Ultrafina partiklar (under 0,1 µm) härstammar från vedeldning, avgaser och tobaksrök. Ultrafina partiklar kan passera över till blodomloppet från lungblåsorna, och vidare till hjärtat, hjärnan, levern och benmärgen. Deras effekter på hälsan är än så länge tämligen okända.

Poängsättning (20 p.)
Sakinnehåll (0–10 p.)

3 poäng
Examinanden har redogjort för de skadliga hälsoeffekterna av en typ av partiklar genom att beskriva någon källa till partikeln, hur partiklar av den här typen tar sig till olika delar av kroppen och hurdana symtom eller sjukdomar exponering för den orsakar.

6 poäng
Examinanden har redogjort för de skadliga hälsoeffekter som orsakas av två typer av partiklar genom att beskriva källorna till dem, hur de tar sig till olika delar av kroppen och hurdana symtom eller sjukdomar exponering för dem orsakar.

9 poäng
Examinanden har redogjort för de skadliga hälsoeffekter som orsakas av åtminstone tre typer av partiklar genom att beskriva källorna till dem, hur de tar sig till olika delar av kroppen och hurdana symtom eller sjukdomar exponering för dem orsakar. Examinanden har grupperat partiklar av olika storlek korrekt.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

En minnessjukdom är en sjukdom som försvagar både minnet och andra kognitiva funktioner som språk, visuell förmåga och exekutiva funktioner. Progressiva minnessjukdomar leder oftast till att minnet och de kognitiva funktionerna försvagas, och så småningom till demens. De vanligaste orsakerna till demens är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens som beror på blodflödesstörningar i hjärnan samt hjärnskador. Den vanligaste av dessa är Alzheimers sjukdom, vars andel av medelsvår och svår demens uppgår till 65–75 %.

Minnessjukdomar kan antagligen förebyggas eller så kan man skjuta upp insjuknandet genom att påverka riskfaktorer relaterade till levnadsvanor i alla åldersgrupper. Ju fler riskfaktorer en person har, desto högre är sannolikheten att hen insjuknar.

Metoder för att förebygga minnessjukdomar på individnivå

• Mångsidig användning av hjärnan. Ju högre utbildning en person har, desto lägre är risken för att insjukna i en åldersrelaterad minnessjukdom Hjärnan aktiveras också av ett mentalt krävande arbete, av läsning, handarbete, spel som kräver beslutsfattande och alla slags avvikande från rutiner. Intellektuella utmaningar skapar nya kopplingar mellan nervcellerna, vilket gör hjärnan mer motståndskraftig mot exempelvis minnessjukdomar.
• Regelbunden motion. Om de kognitiva funktionerna redan har försvagats kan regelbunden och mångsidig motion fördröja uppkomsten av ytterligare symtom. Man tror att motionens upprätthållande effekt på hjärnfunktionerna kan förklaras av att motion ökar blodcirkulationen och stärker andningsorganens kondition, vilket har konstaterats skydda de kognitiva funktionerna och minnet från att försvagas.
• Att skydda hjärnan från skador. Skyddsutrustning förbättrar säkerheten, t.ex. bälte och airbag då man kör bil och hjälm då man cyklar eller utövar andra sporter. Också hastighetsbegränsningar i trafiken gör det säkrare att röra sig. En hjärnskada kan starta en process i hjärnan som senare leder till en minnessjukdom.
• En hälsosam och mångsidig kost. En hjärnbevarande kost innehåller grönsaker, bär, frukter, mjuka fetter och sparsamt med salt. Mättat fett täpper till de små blodkärlen i hjärnan, vilket orsakar små, omärkbara infarkter vars effekt kan synas senare i form av minnesproblem och -sjukdomar. Riklig användning av salt ökar också risken för hjärninfarkt. Informationen i hjärnan förmedlas genom nervcellernas cellmembran som behöver för dess bildande de nödvändiga fettsyror som mjuka fetter innehåller.
• Förebyggande och god vård av hjärt- och kärlsjukdomar. I vården av åkommor relaterade till blodtryck och blodfetter bör man fästa uppmärksamhet vid tillräcklig motion och hälsosamma kostvanor, vars effekter beskrivits ovan. Viktminskning hos överviktiga, måttlig alkoholkonsumtion och rökfrihet är också viktigt. Alkohol orsakar förändringar i hjärnans nervvävnad, och nikotinet i tobak försvagar blodcirkulationen, vilket försämrar hjärnans syresättning.
• Goda sociala relationer och stödnätverk. Det finns indikationer som tyder på att bristen på sociala relationer kan ha ett samband med försvagade kognitiva funktioner och uppkomsten av minnessjukdomar. Ett aktivt socialt nätverk håller hjärnan alert och aktiv. Goda relationer till andra människor höjer också humöret och är bevisat viktiga för hjärnans funktion.
• Tillräckligt med sömn. Långvariga sömnproblem kan öka risken för minnessjukdomar. Sömnsvårigheter är vanliga i samband med Alzheimers sjukdom, men de framträder redan innan sjukdomen bryter ut. Mellan och runtomkring hjärncellerna finns vätska, där olika slaggämnen samlas medan vi är vakna. Då vi sover effektiveras vätskeflödet i hjärnan, och hjärnan ”sköljer sig själv”. Då försvinner de skadliga ämnena, varav ett är äggviteämne som orsakar Alzheimers sjukdom. Då vi sover tankar hjärnan energi för följande vakna period.
• Lagom kognitiv belastning (eustress, positiv stress) är nyttigt, men om kroppen blir överbelastad försvagas arbetsminnets funktion, förmågan att lägga saker på minnet, förmågan att hantera större helheter och den kreativa förmågan. Långvarig stress kan leda till utmattning och depression, som också är riskfaktorer för minnessjukdom.

Exempel på minnessjukdomsförebyggande metoder på samfunds- och samhällsnivå

• screeningar, höjning av utbildningsnivån, kunnande/kunskap om minnessjukdomar, hälsopolitik, åtgärder som påverkar livsstilen, tillgång till hälsotjänster, rehabilitering, åtgärder som motverkar ensamhet

Poängsättning (20 p.)
Sakinnehåll (0–10 p.)

Preventiva metoder och mekanismer bakom effekterna på samfunds- och samhällsnivå accepteras också i svaret. Svaret kan också vara uppställt enligt de olika preventionsnivåerna.

3 poäng
Examinanden har redogjort korrekt för två minnessjukdomsförebyggande metoder och för två av metodernas effekter.

6 poäng
Examinanden har redogjort korrekt för fyra minnessjukdomsförebyggande metoder och för fyra av metodernas effekter. Om hen använt sig av någon disposition (till exempel nivåer av prevention; individ-, samfunds-, samhällsnivå) räcker det om svaret innehåller tre metoder som förebygger minnessjukdom och mekanismerna bakom tre av metodernas effekter.

Om examinanden har gett en heltäckande beskrivning av enskilda förebyggande metoder och mekanismerna bakom metodernas effekter utan klassificering kan hen få max sex poäng för sakinnehållet.

9 poäng
Examinanden har använt sig av någon disposition (till exempel nivåer av prevention; individ-, samfunds-, samhällsnivå) och redogjort korrekt för sex metoder som förebygger minnessjukdom och mekanismerna bakom metodernas effekter.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

Till sambanden mellan människors och djurs hälsa hör särskilt zoonoser, dvs. smittsamma infektioner som kan spridas mellan människor och djur, och användningen av läkemedel, särskilt antibiotika. Båda kan också kopplas till säkerheten hos animaliska livsmedel.

Zoonoser är smittsamma sjukdomar vars alstrare kan sprida sig från djur till människor och tvärtom. Till zoonosalstrarna hör olika bakterier, virus, urdjur, parasiter och andra sjukdomsalstrare som prioner. Zoonoser kan direkt eller indirekt orsaka smitta mellan djur och människor. Indirekt smitta kan ske t.ex. via livsmedel, vatten eller insekter.

• Största delen av människans infektionssjukdomar (ca 60 %) är zoonotiska, dvs. sprids från djur till människor. Av de nya smittsamma sjukdomar som utgör ett hot härstammar en ännu större del från djuren. Evolutionen hos patogena mikrober och deras överföring från djur till människor uppvisar flera artövergångar av olika grad.
• Vissa sjukdomsalstrare har ursprungligen påträffats bara hos djur, men orsakar numera infektioner enbart bland människor (t.ex. hiv). I artövergångar av olika grad får människan smittan från djuren, men den sprids inte från människa till människa (t.ex. rabies, harpest).
• Vissa zoonoser kan också sprida smitta från människa till djur. Ett tämligen färskt exempel på detta är den senaste svininfluensapandemin (H1N1-influensaviruset). Också SARS-CoV-2, dvs. viruset som orsakar sjukdomen COVID-19, kan spridas från människor till t.ex. husdjur.
• Zoonoser smittar bl.a. via beröring, luftburen smitta och vektorer (djur- och insektsbett) samt via vatten och livsmedel. Att garantera livsmedelssäkerheten är vid sidan av att upprätthålla djurs hälsa och välmående även en central veterinärmedicinsk uppgift, vars mål är att förebygga sjukdomar och trygga hälsan hos människan.

Läkemedlens effekter har särskild betydelse för uppkomsten av antibiotikaresistenta mikrober. Läkemedelsrester i avloppsvatten påverkar därtill fiskarnas hälsa och duglighet som livsmedel.

• Antibiotikaresistens:

  I vården av smittsamma sjukdomar hos djur och människor används delvis samma antimikrobiella läkemedel eller antimikrobiella läkemedel som tillhör samma grupp. Användningen av dem ökar uppkomsten och det naturliga urvalet av resistenta mikrobstammar. Antimikrobiell resistens är ett gemensamt orosmoment för både medicinsk och veterinärmedicinsk vetenskap. Antimikrobiella läkemedel har använts bland produktionsdjur både för att vårda och kontrollera infektioner och för att effektivera djurens tillväxt.

  Antimikrobiell resistens bland människor och djur är än så länge ett måttligt problem i Finland, men globalt sett är situationen oroväckande. När människor, djur och livsmedel förflyttas från en plats till en annan följer även resistenta bakteriestammar och resistensgener lätt med. För att få bukt med antimikrobiell resistens behövs internationella spelregler och mål inom både medicin och veterinärmedicin.

• Rester av preventivmedel och andra hormonella preparat som hamnar i avloppsvattnet försvagar t.ex. fiskars fortplantningsförmåga. Läkemedelsrester som samlas i fisk kan också göra den till ett mindre tryggt livsmedel.

Poängsättning (20 p.)
Sakinnehåll (0–10 p.)

3 poäng
Examinanden har diskuterat risker i anslutning till sambanden mellan människors och djurs hälsa med hjälp av ett exempel.

6 poäng
Examinanden har diskuterat risker i anslutning till sambanden mellan människors och djurs hälsa med hjälp av två exempel.

9 poäng
Examinanden har diskuterat risker i anslutning till sambanden mellan människors och djurs hälsa med hjälp av aspekter på både zoonoser och läkemedelsanvändning. Svaret innehåller totalt tre exempel.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).

Hälsokommunikation förmedlar hälsoinformation till allmänheten och upprätthåller en offentlig diskussion om betydande hälsofrågor. Två typer av falsk information figurerar i media: misinformation, dvs. oavsikligt ges falsk eller bristfällig hälsoinformation som sprids i tron att den är sann, respektive desinformation, dvs. falsk eller bristfällig hälsoinformation som sprids medvetet, t.ex. falska nyheter. Orsakerna till att hälsoinformation sprids och att människor tror på den kan undersökas utifrån dess mediekanaler, upphovsmakare eller avsändare, form, påverkningsmekanismer och mottagare.

Mediekanaler: Internet och sociala medier är i synnerhet de yngre generationernas huvudsakliga, eller rentav enda, källor till information. Yngre informationsanvändare jämför inte nödvändigtvis informationen från dessa källor med andra källor. På sociala medier dyker all information upp i det egna flödet utan kritisk sökning. Då informationen upprepas skapar det trovärdighet och genomslagskraft. Den officiella informationen kan då upplevas som långsam, dysfunktionell, motstridig och opålitlig. Misstro mot offentlig verksamhet, de traditionella medierna eller informationens sanningsenlighet skapar möjligheter för alternativa medier, falsk information och konspirationsteorier. Nyheten i materialet presenterar till exempel ett alternativ till dominerande system, skolmedicin och särskilt till läkemedelsindustrin.

De sociala mediernas algoritmer väljer ut vilken information som visas för användarna. Applikationer fungerar enligt marknadsprinciper och styr informationsflödet. Sociala medier formas efter hur vi använder dem. Då information upprepas via olika kanaler och flöden förstärker det känslan av att den är riktig. Nyheten i materialet är lätt att dela eftersom den innehåller knappar som länkar direkt till olika sociala medier.

Upphovsmakare och avsändare till informationen: Upphovsmakarna eller avsändarna till information på sociala medier har olika bakgrund och olika motiv. I den tilltalande informationen på sociala medier gömmer sig olika syften: underhållning, ideologi, makt och ekonomiska motiv. Ett populistiskt kommunikationssätt söker popularitet. Opinionsbildarnas och erfarenhetsexperternas roll på sociala medier är stor, medan de officiella hälsoexperternas roll är mindre. Det finns också sajter som publicerar satir i nyhetsformat, vars innehåll kan spridas i underhållningssyfte.

Upphovsmakarna bakom nyheten i materialet har placerat nyheten under rubriken ”Hälsa och välmående” och uppträder under eget namn. Webbtjänsten Magneettimedia publicerar texter i nyhetsformat, som man kan förhålla sig kritisk till.

Nyhetens form och påverkningsmekanismer: Ämnet hälsa väcker intresse i media. Det är svårt att skilja falska nyheter från äkta enbart utifrån deras utseende, eftersom sajter som sprider falsk information liknar de officiella mediernas sajter. Nyheten i materialet har fått 3,64 stjärnor av 5 möjliga, 1 351 visningar och innehåller källhänvisningar. Tillsammans ger de intryck av att nyheten är betydelsefull och pålitlig.

Falsk information förmedlas slagkraftigt och tilltalande. Nyheten i materialet innehåller fakta och begrepp som låter teoretiska, och sättet att kommunicera talar till mottagarnas känslor med hjälp av löften, berättelser, övertolkningar, förenklingar, överdrifter, avsaknad av kritik samt påståenden som talar till mottagarnas känslor. Bilderna är en viktig del av påverkan.

Nyheten kommer till exempel med många löften, uttalade av en påstådd expert. Den nya behandlingsformen sägs erbjuda ett alternativ till läkemedelsindustrin, den beskrivs som ett lätt sätt att få hjälp, den talar till läsaren med ord som ”gift” och ”enorm”, och den strävar efter att verka pålitlig med hjälp av medicinska termer och övertygande sifferfakta.

Mottagaren: På sociala medier är det användarnas ansvar att utvärdera informationens innehåll, kvalitet och riktighet. Alla har inte det hälsokompetens som behövs för detta, och inte heller tid att kolla upp fakta, vilket leder till att falska nyheter delas. Falsk information som verkar trovärdig innehåller ofta forskningsinformation och begrepp till en viss grad, vilket gör det svårare att skilja den från sann information. Nyheten blir också svårtolkad. I nyheten i materialet används till exempel medicinska begrepp för att skapa trovärdighet. En tillräckligt hög utbildningsnivå och en god hälsokompetens skyddar oss från falska nyheter.

Falska nyheter väcker starka känslor som rädsla, otrygghet, hat eller förvåning. Det attraherar läsaren och får hen att dela informationen. Erfarenheter och rörande berättelser fungerar som motiveringar på individnivå, och ju fler de är, desto starkare blir budskapet. Nyheten bjuder på överraskningar och utlovar hjälp mot många vanliga besvär, som till exempel nervositet. Därtill lovar den mer energi och en renare kropp. Det är också möjligt att nyheten delas som en vits, vilket bara ökar dess synlighet.

Mottagarens personliga situation påverkar också hur hen tar emot nyheten. En sjuk person kan till exempel vara mer mottaglig för nyheter om alternativa behandlingsmetoder. Sjukdomar som cancer orsakar oro och rädsla, vilket avsändaren utnyttjar. En nyhet som förmedlas via sociala medier av någon närstående eller bekant accepteras lättare. Avsändaren eller den som delar nyheten kan ha en uppriktig tro på att den är sann. Påståendet om att kaffelavemang lindrar smärta på naturlig väg tilltalar exempelvis en person som lider av smärta, och löftena i anslutning till cancer tilltalar en cancersjuk.

Människans naturliga behov av att tillhöra en grupp kan föra in henne i en ”bubbla” och ge henne en känsla av gruppmedlemmarnas skenbart lika värderingar. Egna fördomar och tankar förstärks, vilket ger en samstämmighetskänsla som känns bra men som kan vila på falsk information. Ur den snedvridna informationen väljer mottagaren ut de punkter som stöder hens redan existerande tankar och attityder. Hen kan också utvärdera informationens sanningsenlighet utifrån hur hen uppfattar saken och hur nära den kommer. Redan existerande kunskap är svårare att förändra. Naturlighet är en gemensam värdering i materialtexten. Läsare kan också förenas av ett motstånd mot skolmedicinen.

Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0−15 poäng.

4 poäng
Examinanden har redogjort för och motiverat fyra orsaker till att falsk hälsoinformation sprids eller till att människor tror på den.

7 poäng
Examinanden har redogjort för och motiverat sex orsaker till att falsk hälsoinformation sprids eller till att människor tror på den.

10 poäng
Examinanden har redogjort för och motiverat åtta orsaker till att falsk hälsoinformation sprids eller till att människor tror på den. Orsakerna har analyserats ur tre av följande synvinklar: mediekanaler, upphovsmakare, form och påverkningsmekanismer eller mottagare. Synvinklarna behöver inte namnges.

13 poäng
Examinanden har redogjort för och motiverat tio orsaker till att falsk hälsoinformation sprids och till att människor tror på den. Orsakerna har analyserats ur följande synvinklar: mediekanaler, upphovsmakare, form och påverkningsmekanismer och mottagare. Synvinklarna har namngetts.

Om examinanden inte har använt sig av materialet avdras fem poäng.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (analys, argumentation, helhet).

Poängsättning
Beskrivning av observation och utvärdering av observation som materialinsamlingsmetod bedöms med 0–10 poäng.

3 poäng
Examinanden har beskrivit observation som materialinsamlingsmetod i studien om gymnasisters motionsvanor så att hen har noterat ett av följande skeden i forskningsprocessen: studiens bakgrund och syfte, forskningsfråga, materialinsamling, analys av materialet, forskningens tillförlitlighet, resurser för studien, etiska frågor, resultat.

6 poäng
Examinanden har beskrivit och utvärderat observation som materialinsamlingsmetod i studien om gymnasisters motionsvanor så att hen har noterat två av följande skeden i forskningsprocessen: studiens bakgrund och syfte, forskningsfråga, materialinsamling, analys av materialet, forskningens tillförlitlighet, resurser för studien, etiska frågor, resultat.

9 poäng
Examinanden har beskrivit och utvärderat observation som materialinsamlingsmetod i studien om gymnasisters motionsvanor så att hen noterat fyra av följande skeden i forskningsprocessen: studiens bakgrund och syfte, forskningsfråga, materialinsamling, analys av materialet, forskningens tillförlitlighet, resurser för studien, etiska frågor, resultat.

Forskningsprocessens olika skeden bedöms med 0–5 poäng.

För en korrekt namngivning av forskningsprocessens olika skeden kan examinanden få 0–5 poäng (för varje skede 1 p., totalt max 5 p). Också en annan relevant disposition av skedena än den som presenteras i beskrivningen av goda svar accepteras.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begrepp, utvärdering, helhet).

Om tabellen saknas avdras fem poäng från det totala poängtalet för sakinnehåll.

Målet med hälsofrämjande är att trygga allas jämlika möjligheter till hälsa och välmående genom att minska hälsorelaterad ojämlikhet och förbättra hälsan hos de mest utsatta befolkningsgrupperna. Med hälsorelaterad ojämlikhet menas de skillnader i hälsa vars uppkomst kan förebyggas och minskas till exempel genom att man påverkar de faktorer som bidrar till dem. Dessa faktorer kan vara till exempel utbildning och kompetens, sysselsättning, välstånd samt hur hälsosam ens livsstil och arbetsmiljö är.

Genomförandeplanen innehåller åtgärder och uppgifter om vilka aktörer som utsetts att ansvara för dem. Genomförandeplanen innehåller också en tidtabell och en uppföljningsplan för alla fyra fokusområden (möjlighet för alla att delta, bra vardagsmiljöer, verksamhet och tjänster som bidrar till välfärd och hälsa, genomslag via beslutsfattande). Åtgärderna förutsätter erforderlig kompetens och koordinerat samarbete mellan flera aktörer.

Med delaktighet menas att höra någonstans och att bli hörd. Delaktighet är möjligheten att leva ett liv som passar en, att uppleva jämlikhet i förhållande till andra, att vara en del av olika gemenskaper, att påverka saker som är betydelsefulla för en själv, göra saker tillsammans, dela saker med andra och att få uppskattning för sina insatser.

Motiveringar till på vilka sätt möjligheten till deltagande kan minska hälsorelaterad ojämlikhet. En känsla av delaktighet bland annat

• möjliggör deltagande i beslutsfattande om den egna hälsan och påverkan på saker som är betydelsefulla för en själv
• möjliggör meningsfull verksamhet på fritiden och i hobbyer, vilken kan ha betydelse för hälsans olika delområden (t.ex. skyddar den mentala hälsan, upprätthåller fysisk kondition, och gör det möjligt att skapa vänskapsrelationer
• förebygger utslagning och känslor av ensamhet och stöder uppkomsten av sociala nätverk

Exempel på åtgärder med vars hjälp man kan öka känslor av delaktighet hos gymnasister och minska hälsorelaterad ojämlikhet:

• man skapar äkta och jämlika kanaler för delaktighet och påverkan i skolorna och i samhället (till exempel elevkårer, ungdomsråd och andra kanaler)
• man stärker färdigheter och kunskap som behövs för delaktighet (till exempel inom hälsokunskapen i skolan)
• man för en hälsofrämjande politik som möjliggör en tillräcklig inkomst för familjer och studerande samt stöd för studier oberoende av ekonomisk situation, språk eller kultur (till exempel ett tillräckligt socialskydd, studiestöd, elevvårdstjänster, specialundervisning)
• man stöder utvecklingen av gemenskap i skolor och närmiljöer samt tar tag i utslagning och ensamhet (till exempel gratis eller förmånlig fritidsverksamhet, metoder för tidigt ingripande)
• man stärker kompetensen bland skolpersonalen så att de har färdigheter att möta studerande på sätt som gör att studerandena kan uppleva att de känner sig hörda
• man garanterar icke-diskriminering och jämlikhet i studierna, i fritidsverksamheten och inom användningen av digitala tjänster oberoende av ålder och bakgrund (till exempel jämlikhets- och jämställdhetsplaner, ordningsregler i skolor, kamratstödsverksamhet bland studerande, möjligheter till fritidsverksamhet och studieverktyg i gymnasiet)

En trygg, hälsosam, tillgänglig/obehindrad och estetisk vardagsmiljö

Motiveringar till på vilka sätt en trygg, hälsosam, tillgänglig/obehindrad och estetisk vardagsmiljö kan minska hälsorelaterad ojämlikhet. En sådan vardagsmiljö bland annat

• stöder studie-, arbets- och funktionsförmågan
• skyddar befolkningen från möjliga skador i levnadsmiljön, som smittsamma sjukdomar
• minskar skador som uppkommer genom användning av rusmedel och tobak, våld och olyckor
• uppmuntrar individen att agera på ett sätt som främjar den egna hälsan och det egna välbefinnandet
• ger individen möjlighet att vara fysiskt aktiv, att njuta av kulturella miljöer och att äta hälsosamt
• stärker den mentala hälsan genom att erbjuda gemenskap och social tillhörighet

Exempel på åtgärder som kan bidra till en trygg, hälsosam, tillgänglig/obehindrad och estetisk vardagsmiljö för varje gymnasist och på så sätt minska hälsorelaterad ojämlikhet:

• man utvecklar den digitala, sociala och fysiska miljön i skolorna så att den garanterar allmän säkerhet, stöder arbetsron och lärandet, möjliggör en god ergonomi och är tillgänglig/obehindrad: till exempel tillgänglig programvara, ordningsregler, ergonomiska möbel- och utrymmeslösningar, tillgängliga utrymmeslösningar
• man etablerar arbetssätt som förebygger våld och trakasserier och som stöder tidigt ingripande i såväl digitala som andra miljöer
• man utvecklar undervisnings- och uppfostringsmodeller som stärker säkerhets- och digitala färdigheter
• man möjliggör återhämtning, paustagning och fysisk aktivitet under skoldagen samt måltider enligt näringsrekommendationerna
• man utvecklar närmiljöerna så att de främjar fysisk aktivitet: till exempel genom att skapa miljöer som främjar gång och cykling och genom att bygga platser där man kan motionera
• man främjar gemenskapen och stämningen i skolorna så att den är positiv, uppmuntrande, respekterar alla och gör att alla blir hörda: till exempel regler och avtal, stärkande av sociala färdigheter och färdigheter för samarbete, skolevenemang och verksamhet som möjliggör att folk lär känna varandra
• åtgärder som främjar rökfrihet, alkohol- och drogfrihet och säkerhet: regler, skyddsutrustning, trafiksäkerhet

Verksamhet och tjänster som bidrar till välfärd och hälsa, som är jämlika, av god kvalitet och tillgängliga för alla hör till kommunernas och skolornas jobb. Fungerande tjänster främjar välfärden, hälsan och säkerheten och minskar ojämlikhet. En kunnig personal, fungerande samarbeten och ledarskap samt samordning med offentliga och privata aktörers och organisationers tjänster möjliggör tjänsternas kvalitet. Vi behöver tjänster med låg tröskel i rätt tid, tjänster som utgår från kunden och svarar på hens behov i hela landet och också i små gymnasier.

Motiveringar till på vilka sätt hälso- och trygghetsfrämjande tjänster som håller hög kvalitet och är jämlika kan minska hälsorelaterad ojämlikhet. Sådana tjänster bland annat

• förebygger hälsoproblem och studiesvårigheter
• gör att risker upptäcks snabbare och att vård snabbare sätts in
• främjar hälsan och säkerheten på kollektiv nivå
• främjar funktionsförmågan med hjälp av rehabilitering
• ger möjlighet att påverka dem.

Exempel på åtgärder som kan minska hälsorelaterad ojämlikhet inom tjänsterna:

• man utvecklar studerandenära, tillgängliga, jämlika tjänster med låg tröskel
• man inkluderar en hälsofrämjande synvinkel i verksamhet och beslutsfattande som gäller hälsovård
• man utvecklar elevvården så att tjänsterna är tillräckliga och tillgängliga för alla, till exempel skolhälsovård, kurator, psykolog eller tjänster som stöder den sexuella hälsan, eller separata riktade tjänster; tjänster som stöder lärande och studiehandledning; kamratverksamhet som tutorer och elevkår, som möjliggör påverkan på vardagen i gymnasiet
• man utvecklar mångprofessionella tjänster som främjar hälsa och välmående på ett holistiskt sätt
• man inkluderar studerandena i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna

Beslutsfattande möjliggör påverkan. Beslut kan fattas på olika nivåer till exempel gällande resurser, tyngdpunkter, prioriteringar och inriktningar för hälsofrämjande.

Motiveringar till på vilka sätt man genom beslutsfattande kan minska på hälsoskillnader. Genom beslutsfattande kan man bland annat

• påverka människors välfärd, hälsa och säkerhet
• minska eller öka ojämlikhet
• öka människors känsla av att kunna påverka, att känna sig delaktiga och att bli hörda.

För att man ska kunna följa upp beslutens effekter och fatta beslut som främjar välfärden behöver man tillförlitlig, begriplig och aktuell information. Att investera i välfärd är ekonomiskt lönsamt på lång sikt.

Beslut som främjar gymnasisters välfärd fattas inom skolsamfundet, av staden eller samkommunen samt på riksnivå. Kontinuerliga forskningsdata om gymnasisters välfärd hjälper oss att identifiera risker och att rikta verksamhet och resurser till de områden där de behövs.

Exempel på åtgärder i anslutning till beslutsfattande med vars hjälp man kan stärka alla gymnasisters välmående och minska hälsorelaterad ojämlikhet:

• man stärker synsättet att inkludera hälsa i all politik
• man stärker studerandenas delaktighet i beslut som rör dem
• man utvecklar metoder som tryggar jämlika möjligheter att bli hörd och påverka
• man främjar transparensen i beslutsfattandet
• man stärker beslutsfattarnas kompetens och kunskap om de saker de ska behandla
• man samlar in och rapporterar om forsknings- och uppföljningsinformation om gymnasisters välmående och om hälsorelaterad ojämlikhet

Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0−15 poäng.

4 poäng
Examinanden har gett två motiveringar till hur man med hjälp av genomförandeplanen (delaktighet, vardagsmiljön, verksamhet och tjänster eller beslutsfattande) kan minska hälsorelaterad ojämlikhet i Finland. Svaret innehåller två exempel på åtgärder som påverkar gymnasisters vardag.

7 poäng
Examinanden har gett tre motiveringar till hur man med hjälp av genomförandeplanen (delaktighet, vardagsmiljön, verksamhet och tjänster eller beslutsfattande) kan minska hälsorelaterad ojämlikhet i Finland. Svaret innehåller fem exempel på åtgärder som påverkar gymnasisters vardag.

10 poäng
Examinanden har gett fem motiveringar till hur man med hjälp av genomförandeplanen (delaktighet, vardagsmiljön, verksamhet och tjänster eller beslutsfattande) kan minska hälsorelaterad ojämlikhet i Finland. I svaret har tre av genomförandeplanens fokusområden behandlats. Svaret innehåller sju exempel på åtgärder som påverkar gymnasisters vardag.

13 poäng
Examinanden har gett sex motiveringar till hur man med hjälp av genomförandeplanen (delaktighet, vardagsmiljön, verksamhet och tjänster eller beslutsfattande) kan minska hälsorelaterad ojämlikhet i Finland. I svaret har fyra av genomförandeplanens fokusområden behandlats. Svaret innehåller nio exempel på åtgärder som påverkar gymnasisters vardag.

Kunskapshanteringen bedöms med 0−15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begrepp, argumentation, helhet).