Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

14.9.2022

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 10.11.2022

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtal	under 25 %	25–50 %	50 %, gott svar	80 %, berömligt svar	över 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.	Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.	Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.	Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).	Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).	Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.	Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.	Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.	Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.	Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.	De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

Nedan står 20 påståenden (1.1–1.20) grupperade enligt fem teman. Välj för varje påstående det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p. Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.

1.1 Av personerna i den treenige Guden anknyter pingsten särskilt till 1 p.

Fadern. (-1 p.)
Sonen. (-1 p.)
den heliga Anden. (1 p.)

1.2 Till kristendomens största inriktningar i fråga om antalet anhängare och utbredning hör 1 p.

pingströrelsen. (1 p.)
adventismen. (-1 p.)
lutherdomen. (-1 p.)

1.3 För den ortodoxa gudstjänsten används också benämningen 1 p.

mysterium. (-1 p.)
liturgi. (1 p.)
dekalog. (-1 p.)

1.4 Kvinnan kan vigas till präst i 1 p.

de anglikanska kyrkorna. (1 p.)
den katolska kyrkan. (-1 p.)
de ortodoxa kyrkorna. (-1 p.)

1.5 Till de centrala begreppen inom judendomen hör 1 p.

sharia och sunna. (-1 p.)
förbundet och lagen. (1 p.)
evangeliet och uppståndelsen. (-1 p.)

1.6 Den rabbinska huvudinriktningen inom judendomen uppstod 1 p.

i Mellanöstern efter förstörelsen av Jerusalems andra tempel. (1 p.)
på medeltiden i det mångreligiösa Spanien. (-1 p.)
under modernismen på 1800-talet i Tyskland. (-1 p.)

1.7 Seder-måltiden är en betydande del av 1 p.

lövhyddohögtiden, dvs. sukkot. (-1 p.)
veckofesten, dvs. festen till minnet av att Toran gavs. (-1 p.)
pesah, dvs. påsken. (1 p.)

1.8 Sionism är 1 p.

judefientlighet. (-1 p.)
judisk nationalism. (1 p.)
judisk mystik. (-1 p.)

1.9 Majoriteten av de finländska muslimerna är 1 p.

tolvimamshia. (-1 p.)
sunni. (1 p.)
ismailiter. (-1 p.)

1.10 Umma i islam betyder 1 p.

pilgrimsfärd till Mecka. (-1 p.)
ett exempel som getts av profeten Muhammed. (-1 p.)
den världsomfattande islamiska gemenskapen. (1 p.)

1.11 Den islamiska tideräkningen börjar från 1 p.

Muhammeds födelse. (-1 p.)
Muhammeds första uppenbarelse. (-1 p.)
att Muhammed och hans följare flyttade från Mecka till Medina. (1 p.)

1.12 Då det brittiska kolonialväldet tog slut i Indien 1947 uppstod ett land med hinduisk majoritet, Indien, och ett land med muslimsk majoritet, 1 p.

Pakistan. (1 p.)
Nepal. (-1 p.)
Iran. (-1 p.)

1.13 Innan han blev Buddha var Siddharta Gautama 1 p.

handelsman. (-1 p.)
asket. (1 p.)
profet. (-1 p.)

1.14 Buddha Gautama tros ha nått upplysning 1 p.

då han såg ett begravningståg i Varanasi. (-1 p.)
under ett bodhiträd i Bodhgaya. (1 p.)
i en grotta i Himalaya. (-1 p.)

1.15 I den japanska zenbuddhismen strävar man efter 1 p.

en plötslig upplysning. (1 p.)
att med goda gärningar komma till paradiset. (-1 p.)
att väcka kundalinienergi. (-1 p.)

1.16 Theravadabuddhismen är majoritetens religion 1 p.

i Tibet. (-1 p.)
på Filippinerna. (-1 p.)
i Thailand. (1 p.)

1.17 Kyrkornas världsråd är 1 p.

ett internationellt samarbetsorgan för olika religioner. (-1 p.)
ett internationellt samarbetsorgan för de kristna kyrkorna. (1 p.)
ett internationellt samarbetsorgan för de protestantiska kyrkorna. (-1 p.)

1.18 De ekumeniska koncilierna hölls på 1 p.

300–700-talen. (1 p.)
1000–1200-talen. (-1 p.)
1900-talet. (-1 p.)

1.19 Under Andra Vatikankonciliet 1 p.

bannlyste Vatikanen Konstantinopels ekumeniska patriarkat. (-1 p.)
tog Vatikanen och Konstantinopels ekumeniska patriarkat tillbaka sin ömsesidiga bannlysning. (1 p.)
knöt Vatikanen och Konstantinopels ekumeniska patriarkat ett avtal om nattvardsgemenskap. (-1 p.)

1.20 Vid Religionernas världsparlament 1993 publicerades 1 p.

Augsburgska deklarationen om rättfärdiggörelseläran. (-1 p.)
en världsomfattande deklaration om religionsfrihet. (-1 p.)
Deklarationen om global etik. (1 p.)

2. Igenkänning av händelser med anknytning till religion 20 p.

Uppgiften består av fyra delar som bedöms separat.

I svaren bedöms hur klart och sakkunnigt examinanden redogör för vad som sker på bilderna samt kopplar bilderna till rätt religioner.

Att koppla bilden till rätt religion ger två poäng. Redogörelsen för bilden ger högst tre poäng (1 p./relevant uppgift).

Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

2.1 Redogör för vad som händer på bild 2.A och vilken religion bilden har anknytning till. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

På bilden tänds en chanukka-ljusstake (hanukia/hanukka-menora). Bilden anknyter till judendomen. I den nioarmade ljusstaken tänder man ljus under den åtta dagar långa hanukka-festen. Att tända ljusen symboliserar det under som skedde i templet i Jerusalem, då en liten mängd olja räckte för att hålla lågan i templet lysande i åtta dagar. Undret skildras i Talmud. Hanukka firas ofta hemma.

Även andra relevanta synpunkter kan ingå i svaret.

Om examinanden mer allmänt redogör för menorans betydelse i judendomen utan att nämna chanukka ger svaret högst tre poäng.

2.2 Redogör för vad som händer på bild 2.B och vilken religion bilden har anknytning till. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

På bilden gör några munkar en mandala. Bilden anknyter till buddhismen. Mandala är ofta en geometrisk figur som symboliserar kosmos. I den tibetanska buddhismen är byggandet av en mandala för munkarna ett redskap för meditation och strävan efter upplysning. Mandalan kan göras av till exempel färgade sandkorn. Munkarna kan göra en mandala i många dagar, men när den är klar förstörs den. Förstörandet symboliserar den materiella världens förgänglighet.

Även andra relevanta synpunkter kan ingå i svaret.

Mandalor (eller yantra) förekommer också i andra religioner, såsom hinduismen, jainismen och shinto. Munkarna på bilden kan emellertid identifieras som buddhister, och sålunda anknyter bilden till den buddhistiska traditionen. Ifall examinanden inte alls nämner buddhismen ger svaret högst fyra poäng.

2.3 Redogör för vad som händer på bild 2.C och vilken religion bilden har anknytning till. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

På bilden binds en turban. Bilden anknyter till sikhismen. Turbanen används vanligen av sikhmän, men också kvinnor kan använda den. Turbanen skyddar det oklippta håret, som i sin tur symboliserar underkastelse inför Gud. Det oklippta håret är ett av sikhernas fem kännetecken, som gäller i synnerhet dem som invigts i khalsa-samfundet. Turbanen ses som en symbol för många dygder, såsom ödmjukhet, mod och jämställdhet. Också sikhernas tio guruer avbildas med turban på huvudet.

Även andra relevanta synpunkter kan ingå i svaret.

2.4 Redogör för vad som händer på bild 2.D och vilken religion bilden har anknytning till. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

På bilden bärs en miniatyrhelgedom (omikoshi/mikoshi). Bilden anknyter till shinto. Den flyttbara helgedomen är kamis boning under festparader, eller då kami flyttas till en ny helgedom. De som bär miniatyrhelgedomen kan under vandringen sjunga och röra på helgedomen på olika sätt. Den flyttbara helgedomen är en miniatyrhelgedom som med sina tak och pelare ofta påminner om en större helgedom. De flyttbara helgedomarna är ofta utsmyckade och kan bäras med hjälp av pålar.

Även andra relevanta synpunkter kan ingå i svaret.

3. Jungfru Maria i den katolska kristendomen 20 p.

Redogör för Jungfru Marias roll och betydelse i den katolska kristendomen.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för Jungfru Marias roll och betydelse i den katolska kristendomen.

I ett gott svar (10 p.) granskar examinanden Jungfru Marias roll och betydelse i den katolska kristendomen genom att redogöra för minst tre relevanta synpunkter. Av svaret framgår Jungfru Marias stora betydelse i den katolska kristendomen.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för Jungfru Marias roll och betydelse i den katolska kristendomen. I sitt svar beaktar examinanden synpunkter som gäller både den katolska kyrkans lära och den utlevda religionen. Det är förtjänstfullt att diskutera den katolska kristendomens interna mångformighet och att göra en jämförelse med till exempel luthersk tradition.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

Jungfru Maria ses som Guds moder.
Jungfru Maria ses som drottning i himlen.
Jungfru Maria ses som en evig jungfru.
Enligt den katolska kyrkans lära var Jungfru Maria avlad utan arvsyndens inverkan (den obefläckade avlelsen).
Om Jungfru Maria används bland annat benämningen Madonna.
Jungfru Maria är bland katolikerna ett av de mest populära helgonen.
Jungfru Maria omnämns i många av de regelbundet använda bönerna i katolska kyrkor.
Ave Maria, eller Hell dig, Maria, är en av de mest använda bönerna i den katolska kristendomen.
Rosenkransbönen och radbandet, som är betydelsefulla i den katolska kristendomen, anknyter tätt till Jungfru Maria.
Enligt den katolska kyrkans lära högaktas Maria men dyrkas inte. Inom folklig fromhet förekommer emellertid också dyrkan av Maria.
Av Maria ber man bland annat om förböner i anknytning till att skaffa barn eller i andra frågor kring familjelivet.
Många av världens katolska kyrkobyggnader är tillägnade Jungfru Maria.
I många katolska kyrkor finns ett altare tillägnat Jungfru Maria.
I den katolska kristendomen är det mycket populärt med vallfärder till platser som anknyter till Jungfru Maria (t.ex. Lourdes, Guadalupe, Fatima).
I lokala marianska kulturer förekommer många tolkningar och former av uttryck.
Högaktningen för och beundran av Jungfru Maria kan omfatta positiva drag, såsom betoning av kvinnans roll och betydelse.
Högaktningen för och beundran av Jungfru Maria kan omfatta negativa drag, såsom att kvinnans roll och betydelse blir snävare.
I den katolska folkfromheten har Jungfru Maria en särskilt central roll, och många legender sammankopplas med henne.

4. Gudsuppfattningar i Indien 20 p.

De uppfattningar anhängarna av en viss religion har skiljer sig ofta från hur religionen och dess lära presenteras i läroböckerna. Välj tre av religionerna i diagram 4.A och analysera enkätresultaten som gäller dem i förhållande till de uppfattningar om religionerna i fråga som anses renläriga.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden analyserar enkätresultaten som gäller de tre religioner hen valt i förhållande till de uppfattningar om religionerna i fråga som anses renläriga.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst ett relevant drag i gudsuppfattningen i var och en av de religioner hen valt och jämför det med materialet på ett trovärdigt sätt. Ett gott svar kan också omfatta en mer detaljerad behandling av två religioner.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat och mångsidigt hur gudsuppfattningarna bland anhängarna till de tre religioner hen valt förhåller sig till de uppfattningar om religionerna i fråga som anses renläriga. Examinanden för fram den interna mångformigheten i religionerna eller diskuterar spänningen mellan uppfattningar som grundar sig på auktoriteter i lärofrågor och folkets religiösa uppfattningar. Svaret innehåller någon trovärdig tolkning av spänningar inom var och en av de tre religionerna.

Det diagram som utgör material är av ett sådant slag att det möjliggör många olika förklaringsmodeller, och det finns inga entydiga svar. I diagrammet är det relevant att lägga märke till att av dem som bekänner sig till var och en av religionerna svarar en del i en helt annan riktning än vad religionen officiellt lär. Det är förtjänstfullt att diskutera frågor som vilka faktorer som kan förvränga resultaten av enkäten (t.ex. hur de begrepp som används om Gud/gudar på respektive språk kan inverka på svaren) eller hur den indiska kulturen kan inverka på lokala versioner av exempelvis islam och kristendom.

I svaret kan man lyfta fram till exempel följande synpunkter:

Största delen av de hinduer som svarat ser en Gud som tar många uppenbarelseformer, vilket avspeglar avatar-läran. Endast ett fåtal hinduer tänker sig tydligt många gudar. Tanken på polyteism upprepas ofta i beskrivningar av hinduismen, men den är snarast ett drag i den forntida Veda-religionen, som inte särskilt ofta tar sig uttryck i de moderna hinduiska inriktningarna.
Majoriteten av muslimerna svarar enligt den islamska lärans absoluta monoteism, men omkring en femtedel tänker sig att Gud har många uppenbarelseformer. Det senare kan förklaras av att sufismen är stark i Sydasien.
Kristendomen är liksom islam monoteistisk till sin lära. I statistiken är de siffror som gäller kristna och muslimer mycket likriktade. Bland de kristna kan tanken att Gud har många uppenbarelseformer avspegla uppfattningar i den hinduiska majoritetskulturen och allmänt den religiösa mångformigheten i det indiska samhället. De här förklaringarna gäller också för muslimerna.
I sikhismen tror man på en Gud. Sikhismen kan betraktas som en mystisk religion, och dess gudsuppfattning har många dimensioner. Enligt enkäten tänker sig en del av de indiska sikherna att Gud har många uppenbarelseformer. Det kan bland annat tänkas vara en följd av att Gud enligt sikhismen uppenbarar sig genom tio guruer och den heliga skriftsamlingen Adi Granth.
Enligt enkäten uppger nästan två tredjedelar av de indiska buddhisterna att de tror på en Gud och en liten minoritet att de tror på flera gudar. Buddha förkastade tanken på Gud, så enkäten uttrycker en spänning mellan buddhismens officiella lära och uppfattningarna bland Indiens buddhister. Bara en tredjedel av de buddhister som svarat representerar en uppfattning som kan betraktas som ”renlärig”. Att man nämner många gudar kan förklaras av att man i buddhismen talar om begreppet deva, alltså gudar som deltar i återfödelsens kretslopp.
Jainismen förkastar tanken på att det existerar en Gud Skaparen. Trots det uppger bara en procent av de jainister som svarat på enkäten att de inte tror på Gud eller gudar. I jainismen kan å andra sidan en individ som nått frihet ses som en ”gud”, men inte heller det förklarar naturligt varför de jainister som svarat uppger att de tror på endast en Gud eller på en Gud med många uppenbarelseformer. Beträffande jainismen verkar det vara så att det vanliga folkets religiositet i betydande grad skiljer sig från det som lärs ut i religionens skriftliga källor.

5. Klädsel på religiösa platser 20 p.

När företagaren och underhållningsstjärnan Kim Kardashian besökte Vatikanen sommaren 2021 väckte den Instagram-bild hon publicerade från besöket (material 5.A) rikligt med diskussion på sociala medier och i internationell press. Det man diskuterade var klädseln vid besök på religiösa platser.

Diskutera med hjälp av exempel vilka synvinklar det finns på klädseln på religiösa platser och varför ämnet väcker starka känslor och diskussion. Utnyttja material 5.A i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar vilka synvinklar det finns på klädseln på religiösa platser och varför ämnet väcker starka känslor och diskussion. I svaret bedöms också hur mångsidiga exempel examinanden redogör för och hur insiktsfullt hen utnyttjar materialet för uppgiften.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden klädseln på religiösa platser ur minst två synvinklar och granskar minst två exempel som illustrerar frågan. I sitt svar utnyttjar hen material 5.A.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ur olika synvinklar klädseln på religiösa platser och ger flera exempel. Svaret diskuterar också varför frågan väcker diskussion och starka känslor. I svaret utnyttjas material 5.A insiktsfullt.

I sitt svar kan examinanden koncentrera sig på någon särskild religion, såsom kristendomen, eller närma sig frågan allmänt ur olika synvinklar eller via flera religioner. Det är förtjänstfullt att mångsidigt granska olika religioner. Vid behandlingen av material 5.A är det förtjänstfullt att fästa uppmärksamhet vid att Kardashian säger sig ha följt klädkoden under sina besök inne i kyrkobyggnaderna. Det är särskilt förtjänstfullt att diskutera klädkodernas könsbundenhet på religiösa platser.

Klädseln på religiösa platser och de känslor och den diskussion klädseln väcker kan granskas ur till exempel följande synvinklar:

en religiös (dogmatisk/andlig) synvinkel
en samhällelig och kulturell synvinkel
maktens och bestämningsmaktens synvinkel
turismens och ekonomins synvinklar
högaktningens synvinkel
religionsdialogens synvinkel
synvinklarna hos de människogrupper som har anknytning till platsen, såsom synvinkeln hos dem som utövar religion, synvinkeln hos dem som inte utövar religion, turisternas synvinkel och den lokala befolkningens synvinkel.

I svaret kan ingå exempel på

klädkoder på platser som anses vara heliga eller som helgats inom olika religioner, bland annat inom kristendomen, judendomen, islam, hinduismen och buddhismen
platser som hör till olika religioner och den klädkod som gäller för dem på olika håll i världen
klädselns könsbundenhet på platser som är viktiga inom olika religioner.

I svaret kan man också behandla till exempel följande synvinklar:

Platser som hålls för heliga och som helgats kan samtidigt fungera som ställen för utövande av religion och för icke-religiösa besök. Platsen kan till exempel samtidigt besökas av vallfärdare och turister, och ibland kan de här rollerna blandas samman. På många ställen anser man att klädkoden gäller också turister, som man önskar följer reglerna.
För dem som besöker en plats av religiösa skäl kan den vara förbunden med andliga, personliga och emotionella aspekter som förklarar att också klädseln väcker känslor.
En plats kan vara förknippad med lokala seder, och då är reglerna för klädseln en del av både religionen och den lokala kulturen.
Klädseln uttrycker identitet, grupptillhörighet och att man skiljer sig från gruppen. Det här kan synas i förhållningen till hur man klär sig på religiösa platser och vilka känslor det väcker.
Religion och turism är förbundna med varandra: religiösa platser är ofta populära sevärdheter, inte bara av religiösa utan också av kulturella och historiska skäl. De är ofta också betydande inkomstkällor, endera för de religiösa institutioner som upprätthåller dem eller för någon annan part. Det här kan inverka på hur man förhåller sig till hur turisterna klär sig.

6. Medierna och finländarnas bild av islam 20 p.

Diskutera mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam. Utnyttja islamforskarens, professor Jaakko Hämeen-Anttilas text (material 6.A) i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam genom att föra fram minst två synpunkter och utnyttja materialet som hör till uppgiften.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam. Det är förtjänstfullt att utvärdera de påståenden som framförs i materialet och att granska olika former av medier.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

mediernas inflytande bland finländarna: traditionellt har finländarna litat på mediernas oavhängighet
ökad popularitet för alternativa medier och medveten spridning av desinformation
mediernas källor (t.ex. forskningsdata, internationella nyhetsbyråer)
mediernas opartiskhet i nyhetsflödet: vad blir en nyhet och på vilket sätt
val av synvinklar: vems synvinklar får plats i medierna och vems synvinklar kommer inte fram (t.ex. Finlands muslimers)
ensidighet eller mångsidighet då ämnen behandlas i medierna
medieperspektiv som rasifierar muslimer enligt religion och utanförskap
mediernas makt att förstärka fördomar och stereotypier
mediernas möjligheter att rätta till missuppfattningar, bredda förståelsen och lyfta fram nya synvinklar
forskningen visar att media påverkar uppfattningen om islam särskilt bland människor som inte har personliga kontakter med muslimer
inverkan av algoritmer i sociala medier på bilden av islam och dess eventuella ensidighet
i de finska medierna är det oftast icke-muslimer som skriver om islam, vilket kan påverka valet av ämnen och hur de behandlas
yttrandefriheten, pressfriheten och religionsfriheten samt deras förhållande till varandra
stigmatisering av en hel religion på grund av hur enskilda individer eller grupperingar beter sig
medieproducenternas och konsumenternas läsfärdighet i religionsfrågor
den bild av islam de finländska medierna förmedlar jämfört med de internationella mediernas bild av islam (t.ex. karikatyrerna av profeten Muhammed).

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. De syndigas bord 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Analysera hur kristna teman och kristen symbolik utnyttjas i texten till låten De syndigas bord (material 7.A), som framförs av Erika Vikman, känd som pop- och schlagerartist. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden analyserar hur kristna teman och kristen symbolik utnyttjas i texten till låten De syndigas bord.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden detaljerat minst tre kristna teman eller symboler som ingår i texten till låten. Man kan nå tio poäng också genom att kort redogöra för flera teman eller symboler. Att endast räkna upp teman eller symboler räcker inte för tio poäng.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden mångsidigt och insiktsfullt kristna teman och symboler som utnyttjats i texten till låten. Av ett berömligt svar framgår att examinanden förstår att texten kan tolkas på många sätt och att de kristna teman och symboler som förekommer i den kan förstås på ett sätt som avviker från den kristna traditionen, eller rentav är motsatt till den.

Examinanden kan i sitt svar analysera till exempel följande kristna teman och symboler:

I kristendomen syftar syndig på en person som har brutit mot Gud eller mot en medmänniska. Förutom på onda gärningar kan synd också syfta på arvsynden, som alla människor är delaktiga i som en följd av syndafallet.
Att duka bordet och bryta brödet kan syfta på nattvarden eller på Bibelns berättelse om Jesu sista måltid med sina lärjungar.
Den förbjudna frukten syftar på Bibelns berättelse om syndafallet, enligt vilken Eva och Adam åt av frukten från kunskapens träd på gott och ont, som Gud hade förbjudit dem att äta. Därför förvisade Gud människorna ur paradiset.
En syndfri som kastar den första stenen syftar på Jesu ord i Bibelns berättelse om kvinnan som ertappats med att begå äktenskapsbrott.
Port och att en gång få träffas kan syfta på himlens port och livet efter döden i himlen, där de kristna en gång får träffas igen. Visa bort vid porten kan också syfta på den allmänt kända illustrationen där aposteln Petrus står vid himlens port och släpper in vissa och visar bort andra.
Världens undergång kan syfta på den lineära tidsuppfattningens idé om att den nuvarande världen upphör och på de tecken på de yttersta tiderna och domedagen som hör till den.
Predikan är ett kristet undervisningstal som ofta är en del av gudstjänsten, men i standardspråket syftar ordet också på tillrättavisningar.
Ordet församling används om de kristnas samfund.
De som festat bort sitt arv kan syfta på Jesu liknelse om den förlorade sonen, som bad om och fick sitt arv på förhand, varpå han slösade bort allt. Då han återvände hem togs han trots allt emot med öppna armar.

7.2
Under 2000-talet har man i olika sammanhang diskuterat populärmusikens förhållande till kristendomen och dess ställning i den lutherska kyrkan. En grupp präster i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland gjorde videon De syndigas bord är dukat till Erika Vikmans låt De syndigas bord och publicerade den på Tammerfors församlingars Youtube-kanal inför påsk 2021. Den centrala tanken i videon var att nattvardsbordet är de syndigas bord.

Utvärdera ur olika synvinklar om låten De syndigas bord i framtiden skulle kunna ingå i psalmboken för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Utnyttja materialen 7.A, 7.B och 7.C i ditt svar.
10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och trovärdigt examinanden utvärderar om låten De syndigas bord i framtiden skulle kunna ingå i psalmboken för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

I ett gott svar (5 p.) utvärderar examinanden om låten De syndigas bord skulle kunna ingå i psalmboken för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genom att redogöra för minst två relevanta synpunkter med motivering.

I ett berömligt svar (8 p.) utvärderar examinanden mångsidigt och trovärdigt om låten De syndigas bord skulle kunna ingå i psalmboken för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Examinanden redogör för motiveringar både för att ta med den i psalmboken och för att inte göra det. I svaret kan examinanden också redogöra för sin egen åsikt, men det förutsätts inte ens för högre poäng. I sitt svar utnyttjar examinanden text- och bildmaterialet som hör till uppgiften.

Examinanden kan utvärdera frågan till exempel ur följande synvinklar:

kristna teman och symboler utnyttjas i texten till låten
en utvärdering av texten till låten eller dess enskilda versrader i förhållande till den kristna läran (t.ex. versraden ”Här bjuds på förbjuden frukt”)
tolkningar av låtens budskap och budskapets förhållande till den kristna undervisningen
det ursprungliga styckets genre och hur den inverkar på användningen i den lutherska kyrkan
i bildmaterialet kan examinanden fästa uppmärksamhet vid olika tolkningar av ”de syndigas bord”: i skärmdumpen ur musikvideon kan uppställningen vid bordet syfta på många olika kulturprodukter, till exempel Leonardo da Vincis målning Den sista nattvarden eller Elisabeth Ohlsons bild ur bildserien Ecce homo, där lärjungarna framställs som transvestiter vid den sista måltiden; i videon är Vikman klädd i rött, vilket i den kristna traditionen har syftat såväl på synd och liderlighet (t.ex. skökan i Uppenbarelseboken) som på den heliga Anden och martyrskap; i skärmdumpen ur prästernas video håller prästen på att duka för nattvard; vindruvorna, brödet och nattvardskärlen syftar på att fira nattvard
psalmernas roll i den lutherska kyrkan (t.ex. allsång, psalmsång under nattvarden)
psalmboken jämförd med andra sångsamlingar som används i de lutherska församlingarna (i vilka också sånger som skrivits i en världslig kontext kan ingå)
diskussionen under 2000-talet om möjligheten att ta in populärmusik i ett tilläggshäfte till psalmboken för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (på finska har man diskuterat t.ex. Unto Mononens tango Satumaa [Sagolandet] och Juice Leskinens låtar)
förnyande av kyrkligt språkbruk och kyrklig vokabulär
diskussion kring kyrkans framtid och dess musikkultur, såsom ett moderniseringstryck på grund av kulturförändringar
ett åtskiljande av världsligt och andligt och de problem det medför (t.ex. gränsdragningen mellan kristet och icke-kristet eller mellan andlig och världslig musik)
processen kring förnyandet av psalmboken och godkännandet av psalmboksrevisionen (t.ex. kyrkomötets roll).

8. Uppfyllande av religionsfriheten och dess betydelse 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Utvärdera hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld och diskutera olika faktorer som inverkar på det. Utnyttja textutdrag 8.A i ditt svar. 15 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden utvärderar hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld och diskuterar olika faktorer som inverkar på det.

I ett gott svar (8 p.) utvärderar examinanden hur religionsfriheten uppfylls genom att redogöra ytligt för flera relevanta synpunkter eller genom att redogöra mer detaljerat för två synpunkter eller två konkreta exempel. Examinanden utnyttjar material 8.A i sitt svar.

I ett berömligt svar (12 p.) utvärderar examinanden strukturerat hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld samt diskuterar mångsidigt olika faktorer som inverkar på det. Examinanden fäster uppmärksamhet vid hur både positiv och negativ religionsfrihet uppfylls och illustrerar sin utvärdering med konkreta exempel från olika håll i världen. Examinanden utnyttjar i sitt svar mångsidigt de dimensioner av religionsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Examinanden kan närma sig frågan exempelvis ur följande synvinklar:

de dimensioner av religionsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna: rätt att byta religion eller övertygelse, rätt att förkunna sin övertygelse ensam eller tillsammans med andra offentligt och enskilt, samt som en del av detta rätt att undervisa i religion samt rätt att utöva andakter och religiösa sedvänjor
religionsfrihet i lagstiftningen på olika håll i världen
religionsfrihet som rätten att utöva eller inte utöva religion (positiv och negativ religionsfrihet)
religionsfrihetens förhållande till icke-religiösa övertygelser
uppfyllande av religionsfrihet bland dem som representerar majoriteten och minoriteten på olika håll i världen
exempel från olika länder på hatprat, ofredande, förföljelse och andra brott mot de mänskliga rättigheterna som riktar sig mot religiösa och icke-religiösa minoriteter
säkerhet, nationalism och teokrati som motiv för att begränsa religionsfriheten
förhållandet mellan den tanke- och samvetsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna och att offentligt utöva religion.

8.2 Diskutera vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället. Utnyttja textutdrag 8.A i ditt svar. 15 p.

I svaret bedöms hur insiktsfullt och mångsidigt examinanden diskuterar vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället.

I ett gott svar (8 p.) diskuterar examinanden vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (12 p.) diskuterar examinanden insiktsfullt och mångsidigt vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället.

I svaret kan religionsfriheten diskuteras ur till exempel följande synvinklar:

religionsfrihet som grundläggande rättighet, Finlands grundlag och religionsfrihetslag
religionsfrihetens betydelse för minoriteter inom religioner och åskådningar (jfr diskriminering av religiös orsak)
religionsfrihetens betydelse för individens rättigheter (medborgarnas grundläggande rättigheter)
religionsfrihetens betydelse för samhällsfreden och samhällets kohesion
religionsfrihetens betydelse för demokratin
religionsfrihetens betydelse för medborgarsamhället (t.ex. ideella föreningar)
religionsfrihetens betydelse för att mångfald inom kultur och åskådning ska tryggas och uppskattas
religionsfrihetens gränser och förhållandet till yttrandefriheten (t.ex. hatprat, hets mot folkgrupp)
olika tolkningar av vad som bör ingå i religionsfriheten (t.ex. användning av kännetecken och klädesplagg som uttrycker religion på offentliga platser; bön i offentliga lokaler, på arbetsplatser och i skolor; klockringning i kyrkor och böneutrop som hörs över ett stort närområde)
den lutherska och den ortodoxa kyrkans särställning i lagstiftningen i förhållande till ett samhälle som präglas av mångfald i fråga om åskådningar
skolornas modell för undervisning i livsåskådning och frågor i anknytning till den
olika tolkningar av om människans grundläggande rättigheter, såsom religionsfriheten, får begränsas enligt samhällets förmodade intresse.

9. Tolkningar av Jesus 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1 I textutdragen 9.A, 9.B och 9.C finns tre tolkningar av Jesus och hans betydelse, skrivna av personer som representerar olika religioner. Studera texterna och analysera hur tolkningen av Jesus avspeglar respektive skribents egen religion. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och trovärdigt examinanden utgående från textutdrag 9.A–9.C i materialet analyserar hur skribenternas tolkning av Jesus avspeglar respektive skribents egen religion.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden utgående från varje textutdrag för minst ett drag som illustrerar hur tolkningen av Jesus kan kopplas till skribentens egen religion. Man kan nå tio poäng också genom att ingående analysera två textutdrag.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden strukturerat och trovärdigt hur tolkningen av Jesus avspeglar den egna religionen hos dem som skrivit textutdragen 9.A–9.C. I svaret ingår minst två synpunkter om varje behandlad religion.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

Swami Vivekanandas tolkning av Jesus:

I tolkningen syns den hinduiska avatar-läran och tanken på dharmas, alltså världsordningens, betydelse.
Enligt hinduiskt tänkande anses Jesus vara bara en av Guds många uppenbarelseformer, som har kommit och alltid kommer igen.
Skribenten tar texten i Bhagavadgita som utgångspunkt för Jesus-tolkningen.
Jesus jämförs med Krishna på ett sådant sätt att man utifrån det här textutdraget kan se Jesus som underordnad Krishna.

Thich Nhat Hanhs tolkning av Jesus:

I tolkningen jämförs Jesus med Buddha med betoning på den praktiska dimensionen av deras läror: heliga texter som sutror och evangelier är sekundära i jämförelse med den levande undervisningen, som sker genom övningar och verksamhet.
Samfundets (kyrkans, sanghas) betydelse betonas.
Jesu uppmaning att vara ett ljus för världen sammansmälts med den buddhistiska mindfulness-uppfattningen och med att var och en är sin egen fackla, alltså att var och en själv går framåt på sin egen religiösa stig.

Fazrul Rahmans tolkning av Jesus:

Tolkningen understryker att i Koranens ljus kan Jesus inte vara gudomlig och Gud kan inte förstås som treenig.
Utgående från Koranen tolkar skribenten Jesus som "Guds ande".
Tolkningen baserar sig på att Jesus enligt islam är en profet.
I texten används det ställe i Koranen som kallas "bokens folk", som förutom på de kristna tillämpas på judarna: där betonas att de här tre religionernas gemensamma grund är en absolut monoteism, som inte tillåter att Jesus likställs med Gud.

9.2 Välj ett av textutdragen 9.A, 9.B eller 9.C och jämför den Jesus-bild som där presenteras med hur man förstår Jesus i den kristna läran. 10 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden jämför den tolkning av Jesus som framförs i textutdraget examinanden har valt (9.A, 9.B eller 9.C) med hur Jesus förstås i den kristna läran.

I ett gott svar (5 p.) jämför examinanden Jesus-bilderna genom att redogöra för minst ett drag i Jesus-tolkningen i textutdraget hen har valt och trovärdigt jämföra det med den kristna läran om Jesus. Draget kan illustrera antingen en skillnad eller en likhet.

I ett berömligt svar (8 p.) jämför examinanden på ett mångsidigt och insiktsfullt sätt tolkningen av Jesus som framförs i textutdraget examinanden har valt med den kristna läran om Jesus.

I sitt svar kan examinanden lyfta fram till exempel följande synpunkter:

Textutdrag 9.A

Till både den hinduiska och den kristna traditionen hör tanken att Gud tar en mänsklig skepnad (i hinduismen också ett djurs skepnad, t.ex. en sköldpaddas).
Till hinduismen hör tanken på avatarer och frälsargestalter som återkommer genom historien. I hinduismen tar Gud en kroppslig form gränslöst många gånger, till skillnad från kristendomen, där Gud en gång blir kött i Jesus från Nasaret och korsfästs. Därför erkänner kristendomen inte andra inkarnationer eller ställföreträdande försoningar.
Man kan diskutera hur kristendomens lära om att varje människa är Guds avbild förhåller sig till Vivekanandas tanke om de "Stora individerna" som frälsargestalter. Man kan jämföra den här tanken med t.ex. lutherdomens lära enligt vilken alla är syndiga. Å andra sidan anser man t.ex. i den katolska kyrkan att det finns helgon som är särskilt nära Gud, men inte heller de är frälsare.
Till skillnad från de hinduiska berättelserna med sina kosmiska strider kommer Jesus i evangelierna inte för att skydda de goda och förstöra de onda; det är ändå särskilt förtjänstfullt att göra en jämförelse med Uppenbarelsebokens starkt polariserade visioner om gott och ont.

Textutdrag 9.B

I buddhismen underställs läran tillämpningen, medan man i kristendomen ofta anser läran vara en bestående och oföränderlig beskrivning av det gudomliga. Å andra sidan finns det i kristendomen en tradition av att följa Jesus, till vilken hör andliga övningar (t.ex. katolska kloster och ordnar).
Både i buddhismen och i kristendomen finns en central tanke om ett samfund där man lever ut Buddhas/Jesus centrala lära.
Man kan diskutera tillämpningen av det buddhistiska mindfulness-begreppet på Jesu lära.

Textutdrag 9.C

Koranen avvisar kristendomens treenighetslära och s.k. tvånaturslära: Jesus kan inte bokstavligen vara Guds Son och han har inte någon gudomlig natur.
Begreppet Guds Ord hör i islam i allmänhet till Koranen, i kristendomen till Jesus. I texten i materialet kopplas begreppet Guds Ord inte direkt till Koranen, utan det behandlas som ett bredare teologiskt begrepp.
I texten i materialet nämns Jesus barmhärtighet och offervillighet. Enligt Koranen dog inte Jesus på korset eller offrade sig för människornas synder, så i fråga om islam handlar det om en annan form av barmhärtighet och offervillighet. I den kristna läran är Jesus offerdöd en väsentlig del av kristologin.