Beskrivningar av goda svar: SV – Ortodox religion

14.9.2022

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 10.11.2022

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I religionsundervisningen sätter sig den studerande in i olika religioner och religiositet som fenomen samt religionslöshet. I den ortodoxa religionsundervisningen fördjupar sig den studerande i den ortodoxa kyrkans och kristendomens olika utvecklingsskeden. Undervisningen omfattar också den ortodoxa kyrkans viktigaste principer när det gäller lära och etik. Dessutom går den studerande igenom andra betydelsefulla kyrkor och religioner. Religionerna granskas som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtal	under 25 %	25–50 %	50 %, gott svar	80 %, berömligt svar	över 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.	Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.	Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.	Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).	Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).	Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.	Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.	Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.	Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.	Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.	De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

Nedan står 20 påståenden (1.1–1.20) grupperade enligt fyra teman. Välj för varje påstående det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p. Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.

1.1 De gammaltroende är en kyrklig proteströrelse med anknytning till 1 p.

Jehovas vittnen. (-1 p.)
lutherdomen. (-1 p.)
den ortodoxa kyrkan. (1 p.)

1.2 Primus inter pares är en benämning i den ortodoxa världen som tillhör 1 p.

patriarken i Jerusalem. (-1 p.)
patriarken i Moskva. (-1 p.)
den ekumeniska patriarken i Konstantinopel. (1 p.)

1.3 Kyrkornas världsråd är 1 p.

ett internationellt samarbetsorgan mellan olika religioner. (-1 p.)
ett internationellt samarbetsorgan för de kristna kyrkorna. (1 p.)
ett internationellt samarbetsorgan för alla ortodoxa kyrkor. (-1 p.)

1.4 Att en ortodox kyrka är autokefal innebär att 1 p.

den självständigt kan bestämma om prästvigning av kvinnor. (-1 p.)
den självständigt kan viga biskopar till uppgifter inom kyrkan. (1 p.)
den självständigt kan ansluta andra kyrkor till sig. (-1 p.)

1.5 Uniaterna eller de grekiska katolikerna följer 1 p.

den katolska kyrkans latinska gudstjänsttradition. (-1 p.)
den ortodoxa kyrkans gudstjänsttradition. (1 p.)
den lutherska gudstjänsttraditionen. (-1 p.)

1.6 Uppkomsten och utvecklingen av klosterväsendet 1 p.

har påverkats av synerna som författaren till Johannes uppenbarelse fick. (-1 p.)
har påverkats av ökenfädernas verksamhet i Egypten. (1 p.)
har påverkats av apostlarnas missionsverksamhet i Medelhavsområdet. (-1 p.)

1.7 Den ortodoxa kyrkans läromässiga definitioner har i huvudsak utformats 1 p.

på synoderna inom Moskvapatriarkatet. (-1 p.)
på synoderna under den odelade kristna kyrkans tid. (1 p.)
på synoderna under apostlarnas tid. (-1 p.)

1.8 Det slaviskspråkiga ortodoxa missionsarbetet initierades av 1 p.

Basileios den Store och Gregorios av Nyssa. (-1 p.)
Fursten Vladimir och furstinnan Olga i Kiev. (-1 p.)
Kyrillos och Methodios. (1 p.)

1.9 Den ortodoxa kyrkans gudstjänsttradition är till sina centrala delar 1 p.

enhetlig i alla lokalkyrkor. (1 p.)
olika i alla lokalkyrkor. (-1 p.)
ett resultat av prästerskapets egna beslut i de olika lokalkyrkorna. (-1 p.)

1.10 Kyrkomödrarna är personer som i huvudsak 1 p.

grundat ortodoxa skolor. (-1 p.)
verkat som klosterföreståndare inom östkyrkan. (1 p.)
kämpat mot ikonoklasternas irrlära. (-1 p.)

1.11 Den traditionella julgryteinsamlingen är kännetecknande för 1 p.

Finlands pingstkyrka. (-1 p.)
Frälsningsarmén. (1 p.)
den judiska församlingen. (-1 p.)

1.12 Gammallaestadianernas årliga sommarfest kallas för 1 p.

Finlandsarenan (SuomiAreena). (-1 p.)
Sommarmöte (Suviseurat). (1 p.)
Kyrkodagarna (Kirkkopäivät). (-1 p.)

1.13 Frikyrkan i Finland är 1 p.

ett självständigt protestantiskt kyrkosamfund. (1 p.)
en väckelserörelse inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. (-1 p.)
en del av pingströrelsen. (-1 p.)

1.14 Ärkebiskopens säte i Finlands evangelisk-lutherska kyrka ligger 1 p.

i Helsingfors. (-1 p.)
i Borgå. (-1 p.)
i Åbo. (1 p.)

1.15 Väckelserörelsen ”De väckta” eller ”skörtarna” anses ha grundats av 1 p.

Mathilda Wrede. (-1 p.)
Zacharias Topelius. (-1 p.)
Paavo Ruotsalainen. (1 p.)

1.16 Till de centrala begreppen inom judendomen hör 1 p.

sharia och sunna. (-1 p.)
förbundet och lagen. (1 p.)
evangeliet och uppståndelsen. (-1 p.)

1.17 Den rabbinska huvudinriktningen inom judendomen uppstod 1 p.

i Mellanöstern efter förstörelsen av Jerusalems andra tempel. (1 p.)
på medeltiden i det mångreligiösa Spanien. (-1 p.)
under modernismen på 1800-talet i Tyskland. (-1 p.)

1.18 Umma i islam betyder 1 p.

pilgrimsfärd till Mecka. (-1 p.)
ett exempel som getts av profeten Muhammed. (-1 p.)
den världsomfattande islamiska gemenskapen. (1 p.)

1.19 Den islamiska tideräkningen börjar från 1 p.

Muhammeds födelse. (-1 p.)
Muhammeds första uppenbarelse. (-1 p.)
att Muhammed och hans följare flyttade från Mecka till Medina. (1 p.)

1.20 Buddha Gautama tros ha nått upplysning 1 p.

då han såg ett begravningståg i Varanasi. (-1 p.)
under ett bodhiträd i Bodhgaya. (1 p.)
i en grotta i Himalaya. (-1 p.)

2. Religiösa texter 20 p.

I svaret bedöms hur väl examinanden känner igen religiösa texter och presenterar i vilka sammanhang de används.

Att man känner igen texten ger högst två poäng, och en korrekt beskrivning av i vilket sammanhang texten används ger tre poäng.

Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

Svaret kan innehålla till exempel följande synpunkter:

2.1 Redogör för vilken text det är fråga om i material 2.A och i vilket sammanhang den används. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Det är fråga om en troparion-sång som används i den ortodoxa kyrkan. Sångens text handlar om Kristi uppståndelsefest, dvs. det är fråga om påsktroparion. Syftet med troparion är att förmedla det centrala budskapet för den kyrkliga festen i fråga. Den sjungs under påsknattens gudstjänst och i 40 dagar efter påsknatten ända till Kristi himmelsfärd.

2.2 Redogör för vilken text det är fråga om i material 2.B och i vilket sammanhang den används. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Det är fråga om texten till bönen Fader vår. Det är en bönetext som förekommer i Bibeln, både i Matteus- och i Lukasevangeliet. Den anses vara den enda bönen som Jesus lärde sina lärjungar. Vid liturgigudstjänsten sjunger kyrkfolket tillsammans denna bön. Bönen kan också användas i privata andakter och i olika sammanhang, till exempel när man välsignar en måltid.

2.3 Redogör för vilken text det är fråga om i material 2.C och i vilket sammanhang den används. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Det är fråga om ett avsnitt ur Lukasevangeliet (Luk. 2:1–20) som kallas för julevangeliet. Det läses under liturgigudstjänsten på julafton.

2.4 Redogör för vilken text det är fråga om i material 2.D och i vilket sammanhang den används. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

Det är fråga om en psalm som sjungs i den lutherska kyrkan och handlar om Bibelns berättelse om Jesu födelse och händelserna i anknytning till den då änglarna uppenbarade sig för herdarna i närheten av födelsegrottan. Psalmen sjungs typiskt vid lutherska gudstjänster under jultiden. Psalmen är populär och den sjungs också på andra tillställningar, som vid julsångssammankomster och julfester.

3. Kyrklig schism 20 p.

Förklara vad som avses med en kyrklig schism och diskutera vilka följder en sådan kan ha. Ge minst ett exempel på en schism som har uppstått.

I svaret bedöms hur exakt examinanden förklarar vad som avses med en kyrklig schism och hur mångsidigt examinanden diskuterar följderna av en schism. I svaret bedöms också exemplet som examinanden gett.

I ett gott svar (10 p.) förklarar examinanden vad som avses med en schism och diskuterar följderna av en schism från en synpunkt. Svaret innehåller ett exempel på en historisk schism.

I ett berömligt svar (16 p.) förklarar examinanden exakt vad som avses med en kyrklig schism och diskuterar följderna av en schism på ett mångsidigt sätt. Svaret innehåller en detaljerad presentation av en kyrklig schism eller en mer begränsad presentation av flera kyrkliga schismer.

Svaret kan betona antingen historien eller nutiden.

Svaret kan innehålla till exempel följande synpunkter:

Ordet schism kommer från grekiskan och betyder osämja eller splittring.
En schism kan betyda en splittring i de kristnas gemenskap så att en grupp anser en annan grupp vara schismatisk ur sin egen synvinkel.
En schism kan till exempel leda till att nattvardsgemenskapen bryts.
En schism kan leda till att ett område eller en organisation delas upp. Det hände till exempel i den stora schismen mellan öst och väst som delade upp kristendomen år 1054. Orsakerna till splittringen var mest av allt kulturella men tillspetsades i tvisten om påvens ställning och filioque-tillägget i trosbekännelsen.
I Rysslands ortodoxa kyrka upplevde man den gammaltroende schismen på 1500-talet. Schismen orsakades av seder och bruk och meningsskiljaktigheter om översättningar av heliga texter.
På 800-talen inträffade Fotios-schismen mellan den östliga ortodoxa kyrkan och den västliga katolska kyrkan.
De orientaliska kristna skildes från de övriga ortodoxa kristna på 400-talet. Orsaken till splittringen var den bysantinska administration trots att man officiellt hänvisade till läromässiga meningsskiljaktigheter.
Splittringen i västkyrkan, som delade upp kyrkan i många protestantiska förgreningar, började på 1500-talet.

4. Klädsel på religiösa platser 20 p.

När företagaren och underhållningsstjärnan Kim Kardashian besökte Vatikanen sommaren 2021 väckte den Instagram-bild hon publicerade från besöket (material 4.A) rikligt med diskussion på sociala medier och i internationell press. Det man diskuterade var klädseln vid besök på religiösa platser.

Diskutera med hjälp av exempel vilka synvinklar det finns på klädseln på religiösa platser och varför ämnet väcker starka känslor och diskussion. Utnyttja material 4.A i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar vilka synvinklar det finns på klädseln på religiösa platser och varför ämnet väcker starka känslor och diskussion. I svaret bedöms också hur mångsidiga exempel examinanden redogör för och hur insiktsfullt hen utnyttjar materialet för uppgiften.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden klädseln på religiösa platser ur minst två synvinklar och granskar minst två exempel som illustrerar frågan. I sitt svar utnyttjar hen material 4.A.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ur olika synvinklar klädseln på religiösa platser och ger flera exempel. Svaret diskuterar också varför frågan väcker diskussion och starka känslor. I svaret utnyttjas material 4.A insiktsfullt.

I sitt svar kan examinanden koncentrera sig på någon särskild religion, såsom kristendomen, eller närma sig frågan allmänt ur olika synvinklar eller via flera religioner. Det är förtjänstfullt att mångsidigt granska olika religioner. Vid behandlingen av material 4.A är det förtjänstfullt att fästa uppmärksamhet vid att Kardashian säger sig ha följt klädkoden under sina besök inne i kyrkobyggnaderna. Det är särskilt förtjänstfullt att diskutera klädkodernas könsbundenhet på religiösa platser.

Klädseln på religiösa platser och de känslor och den diskussion klädseln väcker kan granskas ur till exempel följande synvinklar:

en religiös (dogmatisk/andlig) synvinkel
en samhällelig och kulturell synvinkel
maktens och bestämningsmaktens synvinkel
turismens och ekonomins synvinklar
högaktningens synvinkel
religionsdialogens synvinkel
synvinklarna hos de människogrupper som har anknytning till platsen, såsom synvinkeln hos dem som utövar religion, synvinkeln hos dem som inte utövar religion, turisternas synvinkel och den lokala befolkningens synvinkel.

I svaret kan ingå exempel på

klädkoder på platser som anses vara heliga eller som helgats inom olika religioner, bland annat inom kristendomen, judendomen, islam, hinduismen och buddhismen
platser som hör till olika religioner och den klädkod som gäller för dem på olika håll i världen
klädselns könsbundenhet på platser som är viktiga inom olika religioner.

I svaret kan man också behandla till exempel följande synvinklar:

Platser som hålls för heliga och som helgats kan samtidigt fungera som ställen för utövande av religion och för icke-religiösa besök. Platsen kan till exempel samtidigt besökas av vallfärdare och turister, och ibland kan de här rollerna blandas samman. På många ställen anser man att klädkoden gäller också turister, som man önskar följer reglerna.
För dem som besöker en plats av religiösa skäl kan den vara förbunden med andliga, personliga och emotionella aspekter som förklarar att också klädseln väcker känslor.
En plats kan vara förknippad med lokala seder, och då är reglerna för klädseln en del av både religionen och den lokala kulturen.
Klädseln uttrycker identitet, grupptillhörighet och att man skiljer sig från gruppen. Det här kan synas i förhållningen till hur man klär sig på religiösa platser och vilka känslor det väcker.
Religion och turism är förbundna med varandra: religiösa platser är ofta populära sevärdheter, inte bara av religiösa utan också av kulturella och historiska skäl. De är ofta också betydande inkomstkällor, endera för de religiösa institutioner som upprätthåller dem eller för någon annan part. Det här kan inverka på hur man förhåller sig till hur turisterna klär sig.

Examinanden kan diskutera exempel på regler om klädseln vid olika besöksmål inom den östliga kristendomen:

I klostren ska man täcka axlarna och knäna. I den slaviska kulturen förutsätter man att axlarna och knäna täcks även i församlingskyrkorna.
Kvinnor och unga flickor använder huvudduk i klostren och i församlingskyrkorna i den slaviska kulturen och i Armenien.
Männen ska klä sig i långbyxor i kyrkliga rum till exempel i Ryssland och Grekland.
I Etiopien och Indien använder man särskilda kyrkliga kläder som är vita till färgen. Man går inte in i en kyrka i uteskor utan barfota; ibland kan man ha särskilda kyrkskor som man inte använder någon annanstans än på gudstjänstplatser. (Regeln framhäver platsens helighet; den grundar sig på Bibelns berättelse om Moses som tog av sig sandalerna när Gud tilltalade honom i form av en brinnande buske.)

5. Medierna och finländarnas bild av islam 20 p.

Diskutera mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam. Utnyttja islamforskarens, professor Jaakko Hämeen-Anttilas text (material 5.A) i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och ingående examinanden diskuterar mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam genom att föra fram minst två synpunkter och utnyttja materialet som hör till uppgiften.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och ingående mediernas roll och betydelse i utformningen av finländarnas bild av islam. Det är förtjänstfullt att utvärdera de påståenden som framförs i materialet och att granska olika former av medier.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

mediernas inflytande bland finländarna: traditionellt har finländarna litat på mediernas oavhängighet
ökad popularitet för alternativa medier och medveten spridning av desinformation
mediernas källor (t.ex. forskningsdata, internationella nyhetsbyråer)
mediernas opartiskhet i nyhetsflödet: vad blir en nyhet och på vilket sätt
val av synvinklar: vems synvinklar får plats i medierna och vems synvinklar kommer inte fram (t.ex. Finlands muslimers)
ensidighet eller mångsidighet då ämnen behandlas i medierna
medieperspektiv som rasifierar muslimer enligt religion och utanförskap
mediernas makt att förstärka fördomar och stereotypier
mediernas möjligheter att rätta till missuppfattningar, bredda förståelsen och lyfta fram nya synvinklar
forskningen visar att media påverkar uppfattningen om islam särskilt bland människor som inte har personliga kontakter med muslimer
inverkan av algoritmer i sociala medier på bilden av islam och dess eventuella ensidighet
i de finska medierna är det oftast icke-muslimer som skriver om islam, vilket kan påverka valet av ämnen och hur de behandlas
yttrandefriheten, pressfriheten och religionsfriheten samt deras förhållande till varandra
stigmatisering av en hel religion på grund av hur enskilda individer eller grupperingar beter sig
medieproducenternas och konsumenternas läsfärdighet i religionsfrågor
den bild av islam de finländska medierna förmedlar jämfört med de internationella mediernas bild av islam (t.ex. karikatyrerna av profeten Muhammed).

6. Föremål som har en anknytning till ortodoxin 20 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

6.1 Vilka föremål som har en anknytning till ortodoxin finns med i bild 6.A? Namnge minst fem. 5 p.

Svaret får inte överskrida 500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur väl examinanden känner igen och hur exakt hen namnger föremål med anknytning till ortodoxin.

För varje föremål examinanden känner igen och ger rätt namn ges en poäng.

Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

På bilden finns bland annat följande föremål:

radband
kors
kyrkobröd (prosfora)
ikon
reseikon av metall
oljelampa (lampada)
rökelse (harts)
rökelsekar
kyrkljusstake
nattvardssked
armeniskt kors
bordkors.

6.2 Diskutera tre föremål i bild 6.A och förklara hur de används i den ortodoxa kristendomen. 15 p.

I svaret bedöms hur tydligt och sakkunnigt examinanden presenterar användningen av de tre utvalda föremålen i den ortodoxa kristendomen.

I ett gott svar (8 p.) presenterar examinanden tre föremål ytligt och nämner i vilket sammanhang de används utan att beskriva föremålens vidare betydelse i det kyrkliga livet.

I ett berömligt svar (12 p.) presenterar examinanden tre föremål tydligt och sakkunnigt och tar upp synpunkter med hänsyn till föremålens teologiska, andliga eller praktiska betydelse i det kyrkliga livet.

Om föremålen som syns på bilden kan man nämna till exempel följande synpunkter med tanke på sakramenten, godstjänstlivet, det personliga andaktslivet eller den ortodoxa kyrkans teologi:

Radbandet är ett föremål som används i det personliga bönelivet. Med hjälp av det kan man till exempel räkna hur många gånger man läst Jesusbönen eller någon annan bön.

Korset är kristendomens kännetecken. Det är en symbol för segern över döden och sigillet för Kristi frälsningsverk. Korset finns i olika former, men oavsett formen är alla kors rätt.

Det armeniska korset är ett kännetecken för kristendomen. Det är en symbol för segern över döden och sigillet för Kristi frälsningsverk. Det armeniska korset återspeglar mångfalden i kristendomen.

Bordkorset hör till det personliga bönelivet. Korset är kristendomens kännetecken. Det är en symbol för segern över döden och sigillet för Kristi frälsningsverk.

Kyrkobrödet är ett nattvardsbröd och det står för Kristi kropp. I eukaristin används fem nattvardsbröd eller prosforor (proskuna på ryska) som har texten IC XC NIKA, som betyder ’Jesus Kristus segrar’. Nattvarden är ett uttryck för medlemskap i kyrkan, och endast de som är medlemmar i den ortodoxa kyrkan får delta.

Ikonen är ett föremål som hör till det privata bönelivet. Den är bönens förmedlare och hjälper den som ber att koncentrera sig på bönen. Ikoner uttrycker den ortodoxa kyrkans lära bildligt. Med hjälp av dem visar man vördnad för personen eller händelsen som ikonen presenterar. Ikonerna skapar kontakt med världen på andra sidan och påminner de kristna om deras förebilder.

Reseikonen av metall hör till det privata bönelivet. En reseikon av metall eller en annan liten ikon kan tas med för det egna bönelivet.

Oljelampan är ett föremål som hör till det privata bönelivet. Dess låga fungerar som symbol för bönen som stiger upp till Gud. Lågan illustrerar också att Kristus är ljuset för människans själ. Oljelampan kan ställas framför en ikon. Bomullsveken brinner och bränner paraffinoljan eller den vegetabiliska oljan i lampan.

Rökelsen och rökelsekaret hör till det privata bönelivet. Rökelsekaret eller kadilon ställs på ett bord och man lägger rökelseharts på ett brinnande kol i rökelsekaret, vilket åstadkommer rök som stiger upp till Gud som symbol för bönen.

Ljusstaken är ett föremål som hör till det privata bönelivet. Smala kyrkljus ställs i ljusstaken framför en ikon hemma eller en reseikon.

Nattvardsskeden hänför sig till utdelandet av nattvardens sakrament. Under coronaviruspandemin har nattvarden delats ut till kyrkfolket med hjälp av engångsskedar.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Ortodoxin i Finland, Grekland och Ryssland 30 p.

7.1 Redogör för den administrativa ställningen för Finlands ortodoxa kyrka i den ortodoxa världen och jämför den med den administrativa ställningen för Greklands ortodoxa kyrka och Rysslands ortodoxa kyrka. 10 p.

I svaret bedöms hur strukturerat examinanden jämför de tre ortodoxa kyrkornas administrativa ställning i den ortodoxa världen.

I ett gott svar (5 p.) jämför examinanden den administrativa ställningen hos Finlands ortodoxa kyrka med den grekiska och den ryska ortodoxa kyrkans administrativa ställning och tar upp minst en sak som hänför sig till den administrativa ställningen.

I ett berömligt svar (8 p.) jämför examinanden de tre ortodoxa kyrkornas administrativa ställning i den ortodoxa världen på ett strukturerat sätt. I svaret beskrivs vilket förhållande de respektive kyrkorna har till den övriga ortodoxa världen.

Svaret kan innehålla bland annat följande saker:

Finland

Finlands ortodoxa kyrka har varit en del av den ryska ortodoxa kyrkan som stift.
Det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel beviljade Finlands ortodoxa kyrka autonomi år 1923.
Ortodoxin har kommit från Ryssland genom missionen.
Kyrkans högsta beslutsfattande organ är kyrkomötet (prästerskapet och lekmännen) som samlas årligen.
Kyrkans verkställande organ är kyrkostyrelsen (stiftsbiskoparna, lekmännen och en juridisk expert).
Titeln för kyrkans överhuvud är ärkebiskop.
Kyrkan har ett nära samband med staten och har beskattningsrätt.

Grekland

Den grekiska ortodoxa kyrkan har varit en del av Konstantinopels ekumeniska patriarkat.
Det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel beviljade den grekiska ortodoxa kyrkan autokefalisk status år 1850.
En del av stiften (39) tillhör nominellt och andligt patriarkatet i Konstantinopel, men är administrativt en del av Greklands ortodoxa kyrka. I dessa områden ingår: ön Kreta, Norra Grekland, Athos-bergets klostergemenskap och tolvöarna (Dodekanisos).
Apostoln Paulus betraktas som grundaren av Greklands ortodoxa kyrka, dvs. kyrkan anses ha ett apostoliskt ursprung.
Kyrkans högsta beslutsfattande organ är stiftsbiskoparnas synod (kyrkomöte) som samlas årligen.
Kyrkans verkställande organ är en synod som består av 12 metropoliter.
Lekmännen deltar inte i administrationen.
Titeln för kyrkans överhuvud är ärkebiskop.
Kyrkans verksamhet får stöd genom donationer och avgifter för kyrkliga förrättningar.
Kyrkan har ett nära samband med staten men har inte beskattningsrätt.

Ryssland

Rysslands ortodoxa kyrka har varit en del av Konstantinopels ekumeniska patriarkat.
Den ryska ortodoxa kyrkan har varit ett av de så kallade nya patriarkaten sedan år 1589.
Ortodoxin har kommit till Ryssland genom missionen.
Det finns flera autonoma kyrkor utanför Ryssland som är underställda den ryska ortodoxa kyrkan (Japan, Moldavien, Amerika).
Titeln för kyrkans överhuvud är patriark.
Kyrkans högsta beslutsfattande organ är stiftsbiskoparnas synod (kyrkomöte).
Lekmännen deltar inte i administrationen.
Kyrkans verksamhet får stöd genom donationer och avgifter för kyrkliga förrättningar.
Kyrkan har ett nära samband med staten men inte beskattningsrätt.

7.2 Jämför ortodoxa kyrkorum och kyrkliga förrättningar i Finland, Grekland och Ryssland. Utnyttja materialen 7.A, 7.B, 7.C och 7.D i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och insiktsfullt examinanden jämför kyrkorum och kyrkliga förrättningar i de ortodoxa kyrkorna i Finland, Grekland och Ryssland.

I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden de tre ortodoxa kyrkorna som nämns i uppgiften genom att presentera minst ett väsentligt drag i de respektive kyrkornas kyrkorum och kyrkliga förrättningar.

I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden de typiska dragen för kyrkorum och kyrkliga förrättningar i de nämnda ortodoxa kyrkorna strukturerat och insiktsfullt och använder materialen som getts i samband med uppgiften.

Svaret kan innehålla bland annat följande saker:

Det inre kyrkorummet:

ikonernas stil i Finland, Grekland och Ryssland
hur många rader ikonostasen har i Finland, Grekland och Ryssland
hur många bänkar det finns i kyrkan i Finland, Grekland och Ryssland
förekomsten av väggmålningar i Finland, Grekland och Ryssland (i Finland har endast få kyrkor väggmålningar)
placeringen av bänkarna (i Finland finns det bänkar endast längs väggarna).

Kyrkoarkitekturen:

kupolernas antal och form i Finland, Grekland och Ryssland
kyrkans färger och form i Finland, Grekland och Ryssland
kyrkornas byggmaterial (i Finland vanligtvis trä)

Gudstjänsterna:

I Ryssland används det flerstämmiga kompositioner i kyrkosången, i Grekland enstämmig bysantinsk kyrkosång.
Gudstjänstspråket är i Finland i tillägg till finskan även andra språk i en och samma gudstjänst, i Grekland koiné-grekiska och i Ryssland kyrkslaviska.
Gudstjänstordningen eller typikon varierar: vigilian som förrättas på kvällen i Finland och Ryssland består av aftongudstjänsten, morgongudstjänsten och första timmen, och liturgin förrättas på söndagar eller på festdagar. I Grekland förrättas det bara aftongudstjänst på kvällen, och morgongudstjänsten och liturgin utgör en egen helhet på söndagar eller på festdagar.

Förrättningen av sakramenten:

I Grekland använder man mycket olja i samband med smörjningen vid dopet. Man döper genom nedsänkning i dopfunten, och dop genom begjutning förekommer endast i nödfall.
I Ryssland måste man delta i biktens mysterium innan man kan ta emot nattvarden. I Finland finns det inget absolut krav på att delta i biktens mysterium före nattvarden, medan praktiken varierar i Grekland.

8. Uppfyllande av religionsfriheten och dess betydelse 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Utvärdera hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld och diskutera olika faktorer som inverkar på det. Utnyttja textutdrag 8.A i ditt svar. 15 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden utvärderar hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld och diskuterar olika faktorer som inverkar på det.

I ett gott svar (8 p.) utvärderar examinanden hur religionsfriheten uppfylls genom att redogöra ytligt för flera relevanta synpunkter eller genom att redogöra mer detaljerat för två synpunkter eller två konkreta exempel. Examinanden utnyttjar material 8.A i sitt svar.

I ett berömligt svar (12 p.) utvärderar examinanden strukturerat hur religionsfriheten uppfylls i dagens värld samt diskuterar mångsidigt olika faktorer som inverkar på det. Examinanden fäster uppmärksamhet vid hur både positiv och negativ religionsfrihet uppfylls och illustrerar sin utvärdering med konkreta exempel från olika håll i världen. Examinanden utnyttjar i sitt svar mångsidigt de dimensioner av religionsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Examinanden kan närma sig frågan exempelvis ur följande synvinklar:

de dimensioner av religionsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna: rätt att byta religion eller övertygelse, rätt att förkunna sin övertygelse ensam eller tillsammans med andra offentligt och enskilt, samt som en del av detta rätt att undervisa i religion samt rätt att utöva andakter och religiösa sedvänjor
religionsfrihet i lagstiftningen på olika håll i världen
religionsfrihet som rätten att utöva eller inte utöva religion (positiv och negativ religionsfrihet)
religionsfrihetens förhållande till icke-religiösa övertygelser
uppfyllande av religionsfrihet bland dem som representerar majoriteten och minoriteten på olika håll i världen
exempel från olika länder på hatprat, ofredande, förföljelse och andra brott mot de mänskliga rättigheterna som riktar sig mot religiösa och icke-religiösa minoriteter
säkerhet, nationalism och teokrati som motiv för att begränsa religionsfriheten
förhållandet mellan den tanke- och samvetsfrihet som nämns i artikel 18 i Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna och att offentligt utöva religion.

8.2 Diskutera vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället. Utnyttja textutdrag 8.A i ditt svar. 15 p.

I svaret bedöms hur insiktsfullt och mångsidigt examinanden diskuterar vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället.

I ett gott svar (8 p.) diskuterar examinanden vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (12 p.) diskuterar examinanden insiktsfullt och mångsidigt vilken betydelse religionsfriheten har i det finländska samhället.

I svaret kan religionsfriheten diskuteras ur till exempel följande synvinklar:

religionsfrihet som grundläggande rättighet, Finlands grundlag och religionsfrihetslag
religionsfrihetens betydelse för minoriteter inom religioner och åskådningar (jfr diskriminering av religiös orsak)
religionsfrihetens betydelse för individens rättigheter (medborgarnas grundläggande rättigheter)
religionsfrihetens betydelse för samhällsfreden och samhällets kohesion
religionsfrihetens betydelse för demokratin
religionsfrihetens betydelse för medborgarsamhället (t.ex. ideella föreningar)
religionsfrihetens betydelse för att mångfald inom kultur och åskådning ska tryggas och uppskattas
religionsfrihetens gränser och förhållandet till yttrandefriheten (t.ex. hatprat, hets mot folkgrupp)
olika tolkningar av vad som bör ingå i religionsfriheten (t.ex. användning av kännetecken och klädesplagg som uttrycker religion på offentliga platser; bön i offentliga lokaler, på arbetsplatser och i skolor; klockringning i kyrkor och böneutrop som hörs över ett stort närområde)
den lutherska och den ortodoxa kyrkans särställning i lagstiftningen i förhållande till ett samhälle som präglas av mångfald i fråga om åskådningar
skolornas modell för undervisning i livsåskådning och frågor i anknytning till den
olika tolkningar av om människans grundläggande rättigheter, såsom religionsfriheten, får begränsas enligt samhällets förmodade intresse.

9. Religionens definition och kännetecken 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1 Presentera tre olika sätt att definiera religion i religionsvetenskapen. 10 p.

I svaret bedöms hur exakt examinanden presenterar tre olika sätt att definiera religion som använts i religionsvetenskapen.

I ett gott svar (5 p.) presenterar examinanden kortfattat tre olika sätt att definiera religion. Man kan uppnå fem poäng också genom en djupare analys av två definitionssätt.

I ett berömligt svar (8 p.) presenterar examinanden på ett exakt sätt tre olika sätt som i religionsvetenskapen använts för att definiera religion.

I svaret kan man ta upp till exempel följande definitioner som använts i religionsvetenskapen för att definiera religion:

religion som tro på det övernaturliga eller på en gudom
upplevelsen av det heliga samt gränsdragningen mellan det heliga och det profana som religionens kärna
besvarandet av de grundläggande frågorna som religionens kärna
religionen som ett öppet begrepp som alltid definieras separat i forskningen beroende på sammanhanget och forskningsobjektet.

9.2 Välj tre av ”kännetecknen för en bra religion” som presenteras i textutdrag 9.A som du tycker passar in i den ortodoxa kristendomen. Motivera ditt val. 20 p.

I svaret bedöms hur insiktsfullt och trovärdigt examinanden motiverar varför de ”kännetecken för en bra religion” som hen valt passar in i den ortodoxa kristendomen.

I ett gott svar (10 p.) kan examinanden argumentera väl för ett av kännetecknen som hen valt och beskriva de två andra utvalda kännetecknen.

I ett berömligt svar (16 p.) kan examinanden argumentera mångsidigt för minst två kännetecken.

Svaret kan innehålla till exempel följande synpunkter:

1. Bygg upp en känsla av samhörighet.

Man blir medlem i församlingen efter en katekumenperiod.
Att bli medlem i församlingen kräver insatser och deltagande.
Ju mer en människa strävar mot sitt mål under katekumenperioden genom att besöka gudstjänster och församlingens samtalssammankomster och genom att läsa för att lära sig saker, desto värdefullare känns medlemskapet.
I dopet tas man upp som medlem i församlingen.
Andligheten bygger upp samhörighet mellan församlingsmedlemmarna och alla ortodoxa.
Kyrkans tradition och den odelade traditionen skapar samhörighet bland de kristna också i vidare bemärkelse.

2. Sätt upp en klar målsättning.

Målsättningen i kyrkan är människans frälsning som folkligt kallas för att ”komma till himlen”.
Människan vet att de kyrkliga förrättningarna och gudstjänsterna hjälper dem som strävar mot sitt mål och inte är några självändamål.
Den ortodoxa tron beskrivs som en väg; människan som är på resa får stöd av kyrkans sakrament.
Den troende har också andra målsättningar som de etiska målsättningarna och kärleken till sin nästa.

3. Hitta på en fiende.

Kyrkorna har gemensamt att de har en gemensam fiende, ”Satan”.
Yttre fiender skulle kunna vara ateistiska livsåskådningar eller andra religioner som uppfattas som falsk tro eller som irrläriga.
Som fiender kan man uppleva alla oliktänkande grupper inom religionen, till exempel åsikter och grupper som betraktas som irrläriga.
Sekulariseringen och likgiltigheten till det religiösa kan betraktas som fiender.
Statliga myndigheter eller makthavare som begränsar kyrkans möjligheter att fungera kan tolkas som kyrkans fiender.

4. Vädja till alla sinnen.

I den ortodoxa religionen vädjar man till olika sinnen bl.a. genom rökelse, kyrkljusens värme och ljus, ikonkonsten, musiken och knäböjningarna.
Ortodoxa kyrkobyggnader är redan i sig själva arkitektoniska helheter som vädjar till sinnena.
Sakramentens synliga medel, vatten, vin, olja och myrra, vädjar till sinnena.

5. Lägg fram en bra berättelse.

I Bibeln skildras kristendomens viktigaste händelser.
Också helgonens levnadsberättelser innehåller berättarkonst.
Helgonens levnadsberättelser och Bibelns berättelser illustreras i ikonerna.
Prästernas predikningar kan komma till utifrån de ovannämnda berättelserna.
Det finns berättande i böner och kyrkosånger, till exempel i akathistos-hymnerna.
Kyrkohistorien och lokalkyrkornas historia producerar bra berättelser.

6. Låt dig drabbas av storhetsvansinne.

I samband med kyrkan kan ”storhetsvansinnet” synas till exempel som frikostig användning av pengar.
Stora projekt ger intryck av makt och inflytande.
Möblerna, utsmyckningarna och till exempel frikostig användning av bladguld ger intryck av storhet och makt.
I Ryssland finns det många exempel på kyrkor där det har använts stora summor pengar.
Också askesen kan nå sådana proportioner att den kan karakteriseras som storhetsvansinne. Till exempel några ökenasketiker och pelarhelgon levde i extrem askes.

7. Grunda en inre krets.

När en katekumen blir medlem i församlingen kommer hen in i ett slags inre krets.
Ikonmålarna och körsångarna kan utgöra en inre krets där man måste ansöka om medlemskap.
Klosterfolket utgör sin egen inre krets. Novistiden kan ta flera år.
Kyrkans olika tjänstemän och förtroendepersoner kan utgöra en inre krets.

8. Välj symboler.

Kyrkans mest kända symbol är korset. I de slaviska kyrkorna har korset en tvärbjälke som markerar östlig ortodoxi.
Korset är bekant överallt i världen och syns tydligt på toppen av kyrkspiror.
De tidiga kristna hade också fisken, påfågeln och den goda herden som sina symboler.
Den ortodoxa traditionen har en enorm mängd symboler som kommer fram till exempel i ikonkonsten, de kyrkliga föremålen och arkitekturen.

9. Bygg upp gåtor.

De liturgiska texterna har gott om mystiska och svårbegripliga ord och uttryck, som i kerubsången ”hemlighetsfullt föreställande keruber”.
Kyrkan lär att den Helige Ande är verksam på ett hemligt och osynligt sätt i sakramenten.
I stället för ordet ”sakrament” använder östkyrkan ordet ”mysterium” som understryker det mystiska hos den Helige Ande.
Mystiken hör till kristendomen, och till exempel hesykasmen är en form av mystik i ortodoxin.
Miraklen om vilka det berättas i Bibeln och helgonberättelserna är gåtor.

10. Planera ritualerna.

Ortodoxin innehåller många ritualer som hänför sig till kyrkoåret och individens livscykel.
Den ortodoxa kyrkan använder i stället för ordet ”ritual” uttrycket ”helig handling” eller ”kyrklig förrättning”.
Förrättningarna påverkar känslorna, till exempel äktenskapets mysterium eller begravningsgudstjänsten.
Den ortodoxa kyrkan har gott om instruktioner och formler för olika förrättningar och gudstjänster. I tillägg till instruktioner om hur liturgin ska förrättas har kyrkan till exempel instruktioner om sådana förrättningar som mysterierna, bönestunder för olika situationer, åminnelsegudstjänst för avsomnade eller panihida, litani, tidegärdsböner eller välsignelse av hem, bil eller motorcykel.