Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

22.9.2022

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 10.11.2022

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

De viktigaste grunderna för bedömningen av provet i historia är kunskaper och tänkesätt typiska för ämnet och den ämneskunskap som läroplanen förutsätter, samt ett korrekt och exakt bruk av centrala historiska begrepp. Bedömningen beaktar även examinandens förmåga att tolka och bedöma historiska källor kritiskt, dra självständiga slutsatser och jämföra tolkningar av historiska frågor samt kunna göra ett motiverat ställningstagande till dem.

Av svaren ska det framgå att examinanden förstår vad som utmärker olika tidsperioder och att hen kan ställa problem och förändringsprocesser i hens egen tid i relation till ett historiskt sammanhang. Examinanden behärskar de centrala historiska begreppen som exempelvis tid, förändring och kontinuitet. Examinanden kan också gestalta orsakssamband. I materialuppgifterna visar examinanden att hen kan bedöma och utnyttja texterna och det visuella materialet på ett kritiskt sätt. I diskussionsuppgifterna och de uppgifter som innehåller motstridig kunskap visar examinanden att hen förstår tolkningens betydelse för historisk kunskapsbildning samt orsakssambandens mångbottnade och komplexa karaktär. Examinanden kan analysera fenomen och mänsklig verksamhet i det förflutna utifrån varje tidsperiods egna utgångspunkter och skilja den tidens perspektiv från nutidens. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid examinandens förmåga att skapa strukturerade helheter av sina kunskaper och hens förmåga att skilja mellan väsentlig och oväsentlig information.

Tabellen nedan är avsedd som stöd för bedömningen och den lyfter särskilt fram också de dimensioner av svaret som är kopplade till målen för examinandens färdigheter. Beskrivningarna i tabellen ska ses som exempel.

I de uppgiftsspecifika beskrivningarna av goda svar ges bedömningskriterierna indelade i två nivåer, för goda svar (minst 50 procent av hela poängtalet) och berömliga svar (minst 70 procent av hela poängtalet). För uppgifter värda 20 poäng ger goda svar 10–13 poäng och berömliga svar 14–20 poäng. För uppgifter värda 30 poäng är motsvarande gränser 15–20 och 21–30 poäng.

0NöjaktigGodBerömlig
Riktig och relevant kunskap; exakt begrepps-användning Svaret innehåller ingen kunskap som förutsätts i uppgiften. Uppgiften har förståtts fel. Svaret har knapphändigt innehåll eller innehåller mycket irrelevant. Svarar endast delvis på uppgiften. Hanteringen av begrepp är bristfällig. Svaret innehåller förhållandevis exakt kunskap som motsvarar uppgiften väl. God hantering av begrepp. Svaret innehåller väsentligt och med tanke på uppgiften meningsfullt avgränsat kunskapsinnehåll. Hanteringen av kunskap och begrepp är exakt.
Analytiskt, logiskt, välunderbyggt Svaret är ostrukturerat och oredigt. Påståenden motiveras inte. Svarets struktur är katalogmässig eller oklar. Granskningen av ämnet är svagt analyserande. Påståenden motiveras knapphändigt. Svaret är till vissa delar analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig, även om brister förekommer ställvis. Påståenden motiveras förhållandevis väl. Svarets generella grepp är analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig och argumenterande, och påståenden ges goda motiveringar.
Kritiskt, flera perspektiv, förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap Svaret innehåller inga (käll)kritiska observationer och ingen förnuftsbaserad utvärdering eller tillämpning av kunskaperna. Svaret visar inga tecken på förmåga att diskutera olika tolkningar eller alternativ. Svaret visar svaga tecken på källkritik samt några sporadiska och svaga tecken på diskussion kring olika perspektiv och tolkningsmässighet. Svaret uppvisar endast ringa tillämpning av kunskap. Svaret visar ställvis god (käll)kritisk diskussion och goda tolkningar, samt några goda exempel på tänkande som representerar ett grepp med flera perspektiv. Svaret visar några tecken på förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap. Svaret har ett skarpt och insiktsfullt (käll)kritiskt grepp. Svaret innehåller välövervägd diskussion ur flera perspektiv. Svaret innehåller flera exempel på utvärdering och tillämpning av kunskap.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Det mångkulturella romerska riket 20 p.

Med kulturell mångfald avses att folkgrupper med olika kulturer och livsåskådningar lever sida vid sida inom samma samhälle.

Diskutera på vilka grunder det antika romerska riket kan betraktas som en mångkulturell stat. Utnyttja materialen 1.A och 1.B i ditt svar.

I ett gott svar känner examinanden till att romerska riket när det var som störst bredde ut sig över hela Medelhavsområdet och delar av Europa norr om Alperna. I regionen bodde otaliga folkslag med mycket olika kulturella bakgrunder och otaliga olika språk. De folk som anslöts till Rom i dess tidigaste skeden (t.ex. etruskerna) var helt romaniserade, medan senare erövrade områden (t.ex. Grekland) i högre grad bevarade sin kulturella identitet. Slavar hämtades som krigsbyte till huvudstaden och övriga delar av Italien, och dessa slavar förde med sig sina egna språk, sedvänjor och religioner. Även handelsmän, hantverkare och många andra yrkesutövare flyttade frivilligt till imperiets centrum från olika delar av riket. Detta ledde till att kulturer och religioner blandades i huvudstaden.

Kring de befästa lägren i områden som den romerska armén erövrat bildades det städer efter romersk modell, i vilka soldaternas familjer och lokal befolkning ofta levde samman. Enligt den modell som presenteras i den tecknade serien Asterix anammade invånarna i de romerska provinserna erövrarnas sedvänjor, vilket ledde till att den lokala och den romerska kulturen blandades med varandra. Romarna själva tog många intryck av grekerna och bidrog till att sprida den grekiska kulturen allt vidare. När Rom bredde ut sig uppstod det alltså kulturell mångfald såväl i rikets gamla kärnområden som i de erövrade provinserna. Examinanden hänvisar i sitt svar till uppgiftens material.

I ett berömligt svar behandlar examinanden den kulturella mångfalden i det romerska riket analytiskt och mångsidigt och använder konkreta exempel. Möjliga teman är religioner, språk som talades inom imperiet, handel och konst, arméns och koloniernas betydelse för spridningen av det romerska till provinserna och att medborgarskap i Rom gradvis utsträcktes på det sätt som beskrivs i material 1.A, först till invånarna i Italien och därefter till invånare i andra erövrade områden, tills romerskt medborgarskap tilldelades alla fria män och kvinnor. Rom förbjöd inte religionerna i de områden som erövrats, utan de införlivades i det romerska religiösa systemet. Examinanden behandlar materialet källkritiskt. Hen observerar bland annat att Cornelius Tacitus beskriver händelser som ägde rum före hans egen födelse och att den tecknade serien i material 1.B är en fiktiv berättelse som utkom på 1960-talet och beskriver historien humoristiskt med konstnärlig frihet. Examinanden kan också ifrågasätta den kulturella mångfalden i det romerska imperiet.

2. Wilsondoktrinen (de fjorton punkterna) under första världskriget 20 p.

USA:s president Woodrow Wilson tillkännagav i sitt tal till kongressen 1918, mot slutet av första världskriget, sitt program på fjorton punkter (material 2.A). I detta program stakade han ut linjerna för aspekter att beakta i fredsfördraget efter kriget.

Analysera målen i punkterna 10 och 14 i Woodrow Wilsons program (material 2.A) och hur de uppnåtts innan andra världskriget bröt ut.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår målen för punkt 1 och 14 i det fredsprogram som Wilson i sitt tal förespråkade, och behandlar hur dessa mål förverkligades före andra världskriget. Examinanden kan också lyfta fram att talet hölls efter att USA gått med i kriget på de allierades sida mot Centralmakterna, bland annat Tyskland och Österrike-Ungern.

I punkt 10 i sitt tal lyfter Wilson fram självbestämmanderätten för folken inom Österrike-Ungern. Målet förverkligades såtillvida att Österrike-Ungern som en följd av världskriget spjälktes upp i bland annat staterna Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien. I slutet av 1930-talet förlorade emellertid Österrike och Tjeckoslovakien sin självständighet då Tyskland anslöt dem till sig. I punkt 14 framhäver Wilson behovet av att grunda en internationell organisation för att garantera staternas självständighet och integritet. Efter kriget grundades i denna anda Nationernas Förbund vars mål var att lösa konflikter mellan stater på fredlig väg. Målet förverkligades inte eftersom diktaturer som Tyskland, Italien och Japan erövrade områden utan att bry sig om Nationernas Förbund.

I ett berömligt svar analyseras målen i punkterna 10 och 14 och uppnåendet av dem mer ingående som en del av den internationella politiska utvecklingen. De territoriella konflikterna i Centraleuropa försvårade de internationella relationerna i Europa fram till andra världskriget. Examinanden kan exempelvis nämna Tysklands anspråk på de sudettyska områdena och förbudet i fredsfördraget mot en union mellan Tyskland och Österrike. Målet för Wilsons program, att trygga självständighet och fred, förverkligades inte eftersom Nationernas Förbund saknade medel för att hindra diktaturerna från att idka en aggressiv utrikespolitik. Staternas integritet kränktes bland annat av Japans erövringar i Kina, Italiens anfall mot Abessinien, Tysklands agerande mot sina grannar och Sovjetunionens attack mot Finland. Möjligheterna för Nationernas Förbund att påverka försvagades också av att USA ställde sig utanför förbundet.

I ett berömligt svar gör examinanden någon källkritisk observation om Wilsons tal, som att det var ett officiellt tal av presidenten till USA:s kongress eller att det hölls under krigets slutskede år 1918.

3. Det finländska samhället efter 1918 20 p.

Analysera vilka faktorer som hotade stabiliteten i det finländska samhället under de två årtiondena efter inbördeskriget 1918 och vilka omständigheter som å sin sida främjade en fredlig utveckling.

I ett gott svar analyseras den misstro som inbördeskriget 1918 efterlämnat mellan vita och röda som en destabiliserande faktor i samhället. Inom vänstern fortsatte kommunisterna sin verksamhet mot den rådande samhällsordningen, inom den politiska högern var man å sin sida misstänksam mot parlamentarisk demokrati. Redan striden om regeringsformen visade på djupgående politiska spänningar, och språkstriden var ett ständigt tema inom kulturstriden mellan världskrigen. Inom extremhögern fanns det en vilja att föra Finland i riktning mot ett auktoritärt system i likhet med dem som bildades i många andra europeiska stater. Kommunistlagarna stiftades år 1930 efter krav från Lapporörelsen. Å andra sidan skrämde extremhögerns våldsamma gärningar bort många av dess anhängare. Den moderata borgarsidan och vänstern strävade efter att samarbeta i fortsättningen. Den första rödmylleregeringen bildades år 1937. En fredlig utveckling främjades också av nya lagar och en stigande levnadsstandard på 1930-talet, vilket lade grunden till social jämlikhet, och löste upp spänningana i samhället.

I ett berömligt svar analyseras spänningarna på det samhälleliga och politiska området i Finland närmare. Förhållandena började småningom stabiliseras ganska snart efter inbördeskriget när politiska grupperingar på riksplanet såväl som på det kommunala planet åter började samarbeta praktiskt. Genom lagstiftning tyglades först kommunisternas verksamhet, senare också extremhögerns. Lapporörelsen upplöstes exempelvis år 1932.

I svaret kan examinanden noggrannare analysera lagstiftningen och besluten som jämnade ut de samhälleliga spänningarna, till exempel befriandet och benådningen av de röda fångarna 1918–1927, kommunalvalslagen från och med 1920, Lex Kallio 1922, läropliktslagen 1921, folkpensionslagen 1937 eller den progressiva beskattningen 1920.

4. De kvinnliga konstnärernas ställning 20 p.

Sofonisba Anguissola (ca 1535–1625) hörde till renässansens begåvade kvinnliga konstnärer. Många av hennes samtida erkände hennes talang, bland annat konstnären och kritikern Giorgio Vasari som skrev biografier över renässanskonstnärer. Anguissola eller andra kvinnliga konstnärer under denna epok har dock inte varit allmänt kända och har inte nämnts i läroböckerna förrän på 2000-talet.

4.1 Vilken bild av 1500-talets kvinnor ger Sofonisba Anguissolas målning Tre systrar spelar schack (material 4.A) och Giorgio Vasaris karakterisering av Sofonisba Anguissola (material 4.B)? 8 p.

Kvinnor behandlas i båda de samtida källorna som aktörer, inte som objekt för agerande. Det är viktigt att i Vasaris ståndpunkt notera att han uppfattar Anguissola som någon som är exceptionell för sitt kön: medan kvinnliga konstnärer vanligtvis tänktes vara förmögna främst till imitation och illustrationer som ansågs vara mindre krävande, skapade Anguissola själv aktivt konst. Vasari närmast hyllar Anguissolas skicklighet, men kategoriserar uttryckligen Anguissola som kvinna.

I Sofonisba Anguissolas målning av kvinnor i olika åldrar porträtteras kvinnorna som självständiga utan män. De unga kvinnornas sätt att tillbringa sin tid och klä sig uttrycker en ställning inom överklassen, men i målningen finns också en äldre representant för tjänstefolket. Kvinnornas schackspel antyder intellektuella egenskaper hos dem, nämligen färdigheter som kräver intelligens och strategiskt tänkande.

4.2 Diskutera orsakerna som ledde till att en kvinna inte kunde uppnå status som erkänt konstnärsgeni under renässansen och inte heller långt senare. 12 p.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att det förmoderna samhället var ett mycket patriarkalt system, där kvinnors uppgifter och ställning avgjordes av familjens och släktens agerande snarare än individens handlingar. Ekonomiskt beroende och barn- och hushållsskötsel begränsade kvinnors agerande. Kvinnor fick mindre utbildning än män fick. De kvinnliga konstnärernas ställning började stärkas på 1800-talet då kvinnornas samhälleliga ställning förbättrades.

I ett berömligt svar analyserar examinanden noggrannare de ideologiska eller samhälleliga faktorer som ledde till ojämställdhet mellan könen i det förmoderna samhället (t.ex. tolkningar av kristendomen, arvsrätten). Examinanden kan beakta också skillnader i vissa sociala kategorier (t.ex. ålder, civilstånd, boendeort, yrke, förmögenhet). Examinanden beskriver den långvariga jämställdhetsutveckling som möjliggjort tanken på en uppskattad kvinnlig konstnär. Tidigare hade konstnärsverkstäder, annan konstnärlig utbildning, konstkritik och konsthistoria varit manliga domäner, och kvinnor hade få möjligheter att utveckla sina färdigheter och röna uppskattning.

5. Grundläggandet av Finlands stadsnät 20 p.

Panu Savolainen, forskare i stadsbyggnadshistoria, har skapat karta 5.A där de städer markerats som grundades i det svenska rikets östra rikshalva under Vasatiden (ca 1520–1610) och stormaktstiden (ca 1610–1720). För de nya städer som grundades under stormaktstiden anges på kartan om de bestod eller upphörde (Kuopio grundades visserligen på nytt på 1700-talet). Också stadsprojekt som inte blev av under tidsperioden i fråga har markerats på kartan. Gränsen på kartan är Finlands nuvarande statsgräns.
Analysera utifrån kartan 5.A hur stadsnätet i det område som kartan avbildar utvecklades från medeltiden till början av 1700-talet, och diskutera vilka faktorer som påverkat utvecklingen.

I ett gott svar noterar examinanden att det fanns få städer på medeltiden och att de alla var kuststäder. När stadsnätet utvidgades skedde utvecklingen från väst till öst i och med att riket utvidgades och det svenska väldet befästes. Med tiden förtätades stadsnätet i de västra och södra delarna av Finland. Städerna låg fortfarande främst längs kusten, men under stormaktstiden grundades också några städer i inlandet. Utformningen av stadsnätet påverkades främst av att befolkningen var koncentrerad till älvmynningar längs med kusten, platser som var gynnsamma för trafik och handel. Både kronan och kyrkan grundade också ofta baser i de här områdena. Denna typ av centrum för befolkning, handel och administration kunde ges stadsrättigheter för att näringslivet i de omgivande områdena skulle stärkas. En sådan stad var Helsingfors som grundades under Vasa-tiden, och i vilken man ville få en konkurrent till Tallinn.

I ett berömligt svar analyserar examinanden de fakta som ingår i materialet mer detaljerat. Exempelvis kan det noteras att många inlandsstäder (Tavastehus, Nyslott, Kajana) låg intill slott som grundats av militärt-administrativa skäl. Många av de städer som grundats i de östra delarna av landet under stormaktstiden vilade på bräckliga grunder och många av dem förlorade senare ställningen som stad. Till de faktorer som inverkat på utformningen av stadsnätet kan också nämnas att grundandet av städer längs kusterna i Bottenviken under Vasatiden och stormaktstiden tyder på en strävan att knyta den ekonomiska regionen Österbotten, som ju sträckte sig till inlandet, tätare till riket i ekonomiskt hänseende. Av ett berömligt svar framgår det att städerna i Finland ofta var synnerligen små sett till invånarantalet och att deras särskilda ställning berodde på de rättigheter som hörde ihop med en del invånares näringsverksamhet. Särskilt handelsrelaterade rättigheter var ur kronans synpunkt samtidigt ett sätt att försöka kontrollera handeln såväl inom som över landsgränserna. Städernas betydelse sträckte sig långt ut på landsbygden, och genom dem fick man produkter från utlandet.

6. Européernas inställning till ursprungsfolk 20 p.

Välj ut ett geografiskt område och analysera med hjälp av textutdraget 6.A hur 1800-talets forskares tankar kring kulturell evolution återspeglade sig i européernas inställning till ursprungsfolken i området i fråga.

I ett gott svar förstår examinanden den grundläggande tanken bakom 1800-talets teorier om kulturell evolution, i vilken Darwins teser om naturligt urval tillämpades på mänskliga samhällen. Examinanden förstår att uppfattningarna om kulturell evolution innebar att man såg ojämlikhet mellan folk som ett vetenskapligt faktum som berättigade de vita européernas övervälde, underkuvningen av ursprungsfolk och imperialism. Examinanden lyfter i sitt svar fram några exempel på hur de antropologiska teser som nämns i materialet tog sig uttryck i den kolonialpolitik som bedrevs i det valda området. Sådana är exempelvis utrotande av sedvänjor som betraktades som primitiva, omvändelse till kristendomen, kolonialmaktens övergång till en centralstyrd administration, rasism.

I ett berömligt svar utforskar examinanden den vetenskapliga diskussionen bakom begreppet kulturell evolution noggrannare och mer mångsidigt. I denna diskussion tillämpades evolutionsteorin på samhällsvetenskaperna och därigenom på samhällslivet. Examinanden kopplar idén om kulturell evolution till imperialismens mål och ger exempel för att beskriva följderna av imperialismen i det område hen valt att fokusera på. Examinanden kan utsträcka svaret till dagens värld.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. Befolkningsutveckling 30 p.

Materialen 7.A, 7.B och 7.C handlar om befolkningsutveckling, särskilt demografisk transition.

7.1 Jämför utifrån tabell 7.A hur den naturliga befolkningstillväxten utvecklades i England respektive Sverige, analysera förändringarna och diskutera orsakerna bakom de förändringar och skillnader mellan länderna som framgår av tabellen. 14 p.

I ett gott svar jämför examinanden England och Sverige utifrån den information tabellen ger och kopplar sina observationer till den historiska kontexten. Examinanden presenterar den demografiska transitionsmodellen som en del av sitt svar och förstår grundtanken bakom modellen, att befolkningstillväxten blir långsammare då samhället industrialiseras.

Examinanden observerar att den naturliga befolkningstillväxten i England accelererade i slutet av 1700-talet och att tillväxttalen förblev höga till början av 1900-talet, varefter de sjönk under 1900-talet. I Sverige såg förändringskurvan i stora drag likadan ut, men den naturliga befolkningstillväxten accelererade under mitten av 1800-talet och perioden med störst tillväxt pågick till början av 1900-talet och var alltså kortare än i England. Som orsaker till utvecklingen behandlar examinanden några förändringar i mortaliteten, nativiteten eller bägge under 1700–1900-talen. Sådana faktorer är bland annat minskningen av förödande smittsamma sjukdomar tack vare vaccination, läkemedel, bättre hygien och upplysning samt att näringsintaget förbättrades och familjeplanering blev vanligare. Examinanden förstår att skillnaden mellan England och Sverige handlar om att länderna industrialiserades och urbaniserades i olika takt.

I ett berömligt svar behandlar examinanden ovan nämnda faktorer och synpunkter mer utförligt och exakt. Examinanden observerar att den naturliga befolkningstillväxten i Sverige aldrig var lika snabb som i England och inte heller under 1900-talet mattades av lika kraftigt som där. Som faktorer bakom förändringarna kan examinanden ta upp exempelvis vilken inverkan världskrigen, smittsamma sjukdomar eller utvecklingen av välfärdssamhället har haft på de beskrivna fenomenen.

7.2 Använd dig av textutdragen 7.B och 7.C för att diskutera vilka ambitioner man haft med regleringen av nativiteten i Kina och på andra håll i världen, och vilka svårigheter det har medfört ur statens respektive medborgarnas synvinkel. 16 p.

På grund av uppgiftsformuleringen ska examinanden behandla temat ur Kinas synvinkel, men det är också möjligt att behandla andra länder och andra tidsperioder.

I ett gott svar utnyttjar examinanden uppgiftens material för att behandla orsakerna bakom ettbarnspolitiken och följderna av den. Orsaken var den alltför snabba befolkningstillväxten och följden en snedvridning av befolkningsstrukturen, eftersom det föddes fler pojkar än flickor. Dessutom drabbades föräldrar med ”överloppsbarn” av negativa konsekvenser. På grund av att befolkningstillväxten bromsades upp övergick Kina på 2010-talet till en tvåbarnspolitik och tillät senare flera barn. Detta har emellertid inte förändrat människornas familjeplanering, eftersom livsstilen i städerna gynnar små familjer. Dessutom har den politiska styrningen format hela kulturen till att gynna ettbarnsfamiljer.

I ett berömligt svar förstår examinanden att det i en diktatur är möjligt att kraftigt styra medborgarnas privatliv. Examinanden kan i sitt svar gå noggrannare in på följande synpunkter: kvinnornas ställning i den kinesiska kulturen, urbaniseringen, att utbildning blev vanligare, att medelklassen växte, mor- och farföräldrarnas roll. Examinanden kan ur medborgarens subjektiva perspektiv diskutera de sociala problem den förvrängda könsbalansen har get upphov till i det kinesiska samhället. Examinanden kan också ge exempel från andra länder, till exempel familjeplanering i västländerna, staternas önskningar om försörjningskvoten, konflikter mellan traditioner och förändrade levnadsvanor, kvinnornas ställning, eventuella konflikter mellan individers och samhällets önskningar.

8. Följderna av Sovjetunionens sammanbrott 30 p.

8.1 Återge i korta drag den utveckling som ledde till Sovjetunionens sammanbrott. 10 p.

Examinanden beskriver i stora drag orsakerna som ledde till att Sovjetunionen föll samman och de viktigaste följderna av sammanbrottet. Sovjetunionens ekonomi var i dåligt skick. Kapprustningen och underhållet av den enorma armén (bl.a. påfrestningarna orsakade av kriget i Afghanistan) belastade ekonomin ytterligare. De ekonomiska reformer som inletts under Gorbatjovs period (perestrojka) räckte inte för att vända kurs, utan ekonomin fortsatte att försvagas dramatiskt. Jämförelser med levnadsstandarden i väst ledde bland medborgarna till missnöje med det socialistiska systemet. Gorbatjov insåg att det allt fattigare Sovjet inte längre skulle kunna kontrollera satellitstaterna i Östeuropa, och deklarerade att man inte kommer att stödja deras regeringar med vapenmakt, vilket bidrog till att kommuniststyret kollapsade i Östeuropa. Det sovjetiska imperiets sammanbrott ledde till att konservativa krafter inom det kommunistiska partiet gjorde ett kuppförsök i augusti 1991. Försöket misslyckades, det socialistiska Sovjetunionen förvandlades till Ryska federationen och många tidigare sovjetrepubliker blev självständiga.

8.2 Diskutera med hjälp av materialen 8.A, 8.B och 8.C hur Sovjetunionens sammanbrott och de skeenden som ledde fram till det har bedömts i efterhand. 20 p.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att olika uttolkare betraktar Sovjetunionens sammanbrott på olika sätt. President Bush såg det som en demokratins och frihetens seger över diktatur och också som USA:s seger i kalla kriget, vilket samtidigt innebar att hotet om kärnvapenkrig minskade. Ryska federationens president Vladimir Putin ansåg däremot att Sovjetunionens sammanbrott var en geopolitisk katastrof som försvagade Rysslands ställning i världen. Det var enligt honom en tragisk händelse för de ryssar, som i och med de före detta sovjetrepublikernas självständighet nu blev utanför Rysslands gränser. Putin ansåg också att Sovjetunionens sammanbrott innebar att förmögenhet överfördes till oligarker, ekonomisk instabilitet, utarmning och dramatiskt sänkta utkomster för många tidigare sovjetmedborgare. I ett västerländskt företags reklam tvistar kunderna i en pizzeria för följderna av Sovjetunionens sammanbrott. Det framställs ur den västerländska marknadsekonomins synvinkel som ett skeende som öppnade avsevärda nya möjligheter för affärsverksamhet i Ryssland efter att den kommunistiska planekonomin upphört.

I ett berömligt svar fäster examinanden särskild uppmärksamhet vid motiven som driver författarna till materialen och vid tidpunkten för deras tillkomst. President Bush såg händelserna ur USA:s perspektiv och betonade därför i första hand att USA:s långvariga kamp mot kommunismen utmynnat i seger. Han kommenterade Sovjetunionens sammanbrott samma dag som det inträffade, och kunde alltså inte veta hur Ryssland och Östeuropa skulle utvecklas efter det. Vladimir Putin höll sitt tal nästan 14 år senare och kände därför till det som hänt efter Sovjetunionens sammanbrott och de negativa konsekvenserna av detta för många vanliga ryssar. Putin var medlem i kommunistiska partiet och tidigare KGB-tjänsteman. Därför betydde Sovjetunionens sammanbrott för Putin att systemet föll samman. Att betona de negativa konsekvenserna av sammanbrottet var för Putin ett sätt att försvara Rysslands aggressiva utrikespolitik, som senare också skulle leda till kriget i Georgien 2007 och annekteringen av Krim 2014. Enligt honom handlade det bara om att rätta till oförrätter som skett under upplösningen av Sovjetunionen. I reklaminslaget framställs till en början båda synvinklarna på Sovjetunionens sammanbrott; ekonomisk katastrof och seger för demokratin. Reklamvideon slutar med att Gorbatjovs agerande och Sovjetunionens sammanbrott framställs som något positivt. Det var en seger för friheten, och frihet betydde enbart möjligheten att konsumera varor. Reklamsnutten beaktar inte att sammanbrottet för de sämre situerade trots allt betydde allt större fattigdom.

9. Finlands lantdagsreform 1906 30 p.

Finlands parlamentariska ordning omformades radikalt genom lantdagsreformen 1906. Även det moderna partiväsendet organiserades genom reformen och partierna framförde i stor utsträckning sina egna mål.

9.1 Hur förändrade lantdagsreformen 1906 medborgarnas möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet? 12 p.

I ett gott svar beskriver examinanden i stora drag lantdagsreformen 1906 och de förändringar den medförde för medborgarnas påverkningsmöjligheter. Det tidigare fyrkammarsystemet indelat efter stånd byttes mot en enkammarlantdag som baserade sig på allmän och lika rösträtt. Alla finska medborgare som fyllt 24 år fick rösträtt. Det gällde både män och kvinnor och oberoende av samhällsposition och förmögenhet. Antalet väljare tiodubblades från drygt hundratusen till en dryg miljon.

Ett berömligt svar tar dessutom upp att rösträtt enligt det gamla systemet enbart tillkom män som tillhörde stånden, och att varje stånd hade en röst i lantdagen, varför adeln, prästerskapet och borgarskapet hade betydligt större inflytande än deras storlek medgav. Efter lantdagsreformen minskade dessa gruppers inflytande och alla kvinnor, den obesuttna befolkningen på landsbygden och arbetarbefolkningen kunde för första gången göra sig hörda i lantdagen. Kvinnors rätt att kandidera i val var nytt i Finland och också internationellt. I svaret kan det också påpekas att den allmänna rösträtten ändå inte betydde faktiskt folkvälde eftersom regenten fortfarande hade slutgiltig beslutanderätt.

9.2 Analysera de olika partiernas mål utgående från materialen 9.A, 9.B och 9.C och gör en bedömning av vilken bild de ger av det finländska samhället under perioden. 18 p.

I ett gott svar analyserar examinanden alla tre valaffischer och tar upp några av de viktigaste målen i dem: Finska partiet och Ungfinska partiet framhävde tydligt nationella och finskhetsrelaterade värderingar, något som inte syns på Finlands Socialdemokratiska Partis affisch. Folkstyre understryks såväl av Finska partiet som av socialdemokraterna, medan det inte explicit framgår i Ungfinnarnas valaffisch. Det ungfinska partiet lyfter i sin reklam fram ett centralt tema för partiet, grundlagsenligheten. Socialdemokraternas affisch är den enda som framhäver klassmotsättningarna och Finska partiets affisch de kristna värderingarna. Det finska samhället framstår som splittrat av starka konflikter.

I ett berömligt svar går examinanden utförligare genom valaffischerna och inordnar dem mer detaljerat i sin tidsmässiga kontext. Exempel på sådant som kan tas upp är de synnerligen oförtäckta inbördes angreppen och Finska partiets åberopande av en lång historia som de andra saknar. I reklamen tilltalas kvinnor direkt enbart av Finska partiet och Ungfinska partiet. Socialdemokratiska partiet är i sin tur det enda som tar upp en lång lista med konkreta förtrycksåtgärder mot arbetarbefolkningen (exempelvis avhysningen av torpare i Laukko). Socialdemokraterna kritiserar dessutom dem som förhållit sig alltför positivt till ryssarna under förryskningsperioderna. Det finns till exempel oenighet mellan arbetarbefolkningen och borgerskapet, finsk- och svenskspråkiga och dem som förhåller sig positivt eller negativt till Ryssland. Å andra sidan är alla tre partier entusiastiska över att demokratin breddats.