Beskrivningar av goda svar: SV – Historia (synskadade)

Examinanden jämför materialen och noterar hur uppfattningarna i dem avviker från varandra. I sitt svar behandlar examinanden Vasaris uppfattning om Anguissola som en exceptionell kvinna som inte bara är förmögen till mindre krävande illustrationsuppdrag, som kvinnor i allmänhet, utan själv aktivt förmår skapa konst. Enligt Päivi Setälä framställer Castiglione å sin sida kvinnorna vid hoven och i politiken som utsmyckningar underställda männen, även i det fall att de skulle ha samma utbildning och dygder som männen.

I ett gott svar lyfter examinanden fram att Giorgio Vasaris och Baldassare Castiglionis verk är samtida källor. De representerar kvinnouppfattningen som rådde i det patriarkala samhället på deras tid och som förblev förhärskande i europeiskt tänkande ända till 1900-talet. Kvinnor har setts som det andra könet vars uppgifter har definierats genom familjen och släkten, och inte genom deras egna aktiva val. Kvinnornas agerande har begränsats av att kvinnor stod under förmyndarskap och var ekonomiskt beroende av familjen och släkten. Kvinnor med familj såg ofta sina möjligheter begränsas av det stora antalet barn och av skötseln av familjens hushåll. Kvinnor har fått mindre utbildning än männen: flickor ur den högsta samhällsklassen kan ha fått utbildning, men de har ändå ansetts sluta i en underställd ställning på det sätt som Castiglioni beskriver. Därför var det nästan omöjligt för kvinnor att bli erkända som konstnärer innan 1900-talet.

I ett berömligt svar analyserar examinanden noggrannare de faktorer som ledde till ojämställdhet mellan könen i det förmoderna samhället (t.ex. kyrkans kvinnouppfattning). Examinanden lägger fram konkreta exempel på den utveckling som har lett till att tanken att en kvinna likaväl som en man kan vara ett konstnärligt geni har blivit en självklarhet. Examinanden kan också ta upp den förändring inom historieforskningen som lett till att kvinnliga konstnärers produktion och liv blivit föremål för mer mångsidigt intresse. Som forskaren Päivi Setälä konstaterar: ”Vi är mer intresserade av kvinnornas liv med alla dess nyanser, inte bara av kvinnobilden i den manliga litteraturen.”

I ett gott svar behandlar examinanden några orsaker till de förändringar i den naturliga befolkningstillväxten som beskrivs i uppgiftsformuleringen. Orsakerna är kopplade till förändringar i dödligheten eller nativiteten eller båda dessa under 1700–1900-talen, eftersom den naturliga befolkningstillväxten är det sammanlagda resultatet av nativiteten och dödligheten. Orsaker är bland annat att de dödliga smittsamma sjukdomarna minskade tack vare vaccination, läkemedel, bättre hygien och upplysning, att nivån på kosten förbättrades och att familjeplanering blev vanligare. I ett gott svar noterar examinanden att den naturliga befolkningstillväxten i England accelererade tidigare och hölls hög längre än i Sverige, men på 1900-talet minskade kraftigare än i Sverige. I svaret förstår examinanden att skillnaden mellan England och Sverige är kopplad till att industrialiseringen och urbaniseringen skedde med olika tidtabell i de två länderna: de förändringar i levnadsstandard som industrialiseringen och urbaniseringen ledde till började synas tidigare i England än i Sverige, medan de social-kulturella förändringar som låg bakom den långsammare befolkningstillväxten skedde mer samtidigt.

I ett berömligt svar behandlar examinanden ovannämnda faktorer och synpunkter mer utförligt och exakt. Som faktorer bakom förändringarna kan examinanden ta upp utvecklingen av metoder för att förebygga och behandla smittsamma sjukdomar, såsom smittkoppor, kolera, tuberkulos och febersjukdomar, den dramatiska nedgången i barnadödligheten, den globala livsmedelshandelns och den ökande levnadsstandardens roll för förbättrad näringsstatus i befolkningen och den alltmer utbredda användningen av preventivmetoder. I granskningen av skillnaderna mellan England och Sverige kan examinanden även ta upp exempelvis emigrationens roll i Sverige under 1800-talet som en omständighet som krympte befolkningen i reproduktiv ålder och dämpade den naturliga befolkningstillväxten. Att den naturliga befolkningstillväxten i Sverige på 1900-talet inte hade bromsats lika kraftigt som i England kan kopplas till den familjepolitik som välfärdsstaten i Sverige bedrev.

På grund av uppgiftsformuleringen ska examinanden behandla temat ur Kinas synvinkel, men det är också möjligt att behandla andra länder och andra tidsperioder.

I ett gott svar utnyttjar examinanden uppgiftens material för att behandla orsakerna bakom ettbarnspolitiken och följderna av den. Orsaken var den alltför snabba befolkningstillväxten och följden en snedvridning av befolkningsstrukturen, eftersom det föddes fler pojkar än flickor. Dessutom drabbades föräldrar med ”överloppsbarn” av negativa konsekvenser. På grund av att befolkningstillväxten bromsades upp övergick Kina på 2010-talet till en tvåbarnspolitik och tillät senare flera barn. Detta har emellertid inte förändrat människornas familjeplanering, eftersom livsstilen i städerna gynnar små familjer. Dessutom har den politiska styrningen format hela kulturen till att gynna ettbarnsfamiljer.

I ett berömligt svar förstår examinanden att det i en diktatur är möjligt att kraftigt styra medborgarnas privatliv. Examinanden kan i sitt svar gå noggrannare in på följande synpunkter: kvinnornas ställning i den kinesiska kulturen, urbaniseringen, att utbildning blev vanligare, att medelklassen växte, mor- och farföräldrarnas roll. Examinanden kan ur medborgarens subjektiva perspektiv diskutera de sociala problem den förvrängda könsbalansen har get upphov till i det kinesiska samhället. Examinanden kan också ge exempel från andra länder, till exempel familjeplanering i västländerna, staternas önskningar om försörjningskvoten, konflikter mellan traditioner och förändrade levnadsvanor, kvinnornas ställning, eventuella konflikter mellan individers och samhällets önskningar.

Examinanden beskriver i stora drag orsakerna som ledde till att Sovjetunionen föll samman och de viktigaste följderna av sammanbrottet. Sovjetunionens ekonomi var i dåligt skick. Kapprustningen och underhållet av den enorma armén (bl.a. påfrestningarna orsakade av kriget i Afghanistan) belastade ekonomin ytterligare. De ekonomiska reformer som inletts under Gorbatjovs period (perestrojka) räckte inte för att vända kurs, utan ekonomin fortsatte att försvagas dramatiskt. Jämförelser med levnadsstandarden i väst ledde bland medborgarna till missnöje med det socialistiska systemet. Gorbatjov insåg att det allt fattigare Sovjet inte längre skulle kunna kontrollera satellitstaterna i Östeuropa, och deklarerade att man inte kommer att stödja deras regeringar med vapenmakt, vilket bidrog till att kommuniststyret kollapsade i Östeuropa. Det sovjetiska imperiets sammanbrott ledde till att konservativa krafter inom det kommunistiska partiet gjorde ett kuppförsök i augusti 1991. Försöket misslyckades, det socialistiska Sovjetunionen förvandlades till Ryska federationen och många tidigare sovjetrepubliker blev självständiga.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att olika uttolkare betraktar Sovjetunionens sammanbrott på olika sätt. President Bush såg det som en demokratins och frihetens seger över diktatur och också som USA:s seger i kalla kriget, vilket samtidigt innebar att hotet om kärnvapenkrig minskade. Ryska federationens president Vladimir Putin ansåg däremot att Sovjetunionens sammanbrott var en geopolitisk katastrof som försvagade Rysslands ställning i världen. Det var enligt honom en tragisk händelse för de ryssar, som i och med de före detta sovjetrepublikernas självständighet nu blev utanför Rysslands gränser. Putin ansåg också att Sovjetunionens sammanbrott innebar att förmögenhet överfördes till oligarker, ekonomisk instabilitet, utarmning och dramatiskt sänkta utkomster för många tidigare sovjetmedborgare.

I ett berömligt svar fäster examinanden särskild uppmärksamhet vid motiven som driver författarna till materialen och vid tidpunkten för deras tillkomst. President Bush såg händelserna ur USA:s perspektiv och betonade därför i första hand att USA:s långvariga kamp mot kommunismen utmynnat i seger. Han kommenterade Sovjetunionens sammanbrott samma dag som det inträffade, och kunde alltså inte veta hur Ryssland och Östeuropa skulle utvecklas efter det. Vladimir Putin höll sitt tal nästan 14 år senare och kände därför till det som hänt efter Sovjetunionens sammanbrott och de negativa konsekvenserna av detta för många vanliga ryssar. Putin var medlem i kommunistiska partiet och tidigare KGB-tjänsteman. Därför betydde Sovjetunionens sammanbrott för Putin att systemet föll samman. Att betona de negativa konsekvenserna av sammanbrottet var för Putin ett sätt att försvara Rysslands aggressiva utrikespolitik, som senare också skulle leda till kriget i Georgien 2007 och annekteringen av Krim 2014. Enligt honom handlade det bara om att rätta till oförrätter som skett under upplösningen av Sovjetunionen.

I ett gott svar beskriver examinanden i stora drag lantdagsreformen 1906 och de förändringar den medförde för medborgarnas påverkningsmöjligheter. Det tidigare fyrkammarsystemet indelat efter stånd byttes mot en enkammarlantdag som baserade sig på allmän och lika rösträtt. Alla finska medborgare som fyllt 24 år fick rösträtt. Det gällde både män och kvinnor och oberoende av samhällsposition och förmögenhet. Antalet väljare tiodubblades från drygt hundratusen till en dryg miljon.

Ett berömligt svar tar dessutom upp att rösträtt enligt det gamla systemet enbart tillkom män som tillhörde stånden, och att varje stånd hade en röst i lantdagen, varför adeln, prästerskapet och borgarskapet hade betydligt större inflytande än deras storlek medgav. Efter lantdagsreformen minskade dessa gruppers inflytande och alla kvinnor, den obesuttna befolkningen på landsbygden och arbetarbefolkningen kunde för första gången göra sig hörda i lantdagen. Kvinnors rätt att kandidera i val var nytt i Finland och också internationellt. I svaret kan det också påpekas att den allmänna rösträtten ändå inte betydde faktiskt folkvälde eftersom regenten fortfarande hade slutgiltig beslutanderätt.

I ett gott svar analyserar examinanden alla tre valaffischer och tar upp några av de viktigaste målen i dem: Finska partiet och Ungfinska partiet framhävde tydligt nationella och finskhetsrelaterade värderingar, något som inte syns på Finlands Socialdemokratiska Partis affisch. Folkstyre understryks såväl av Finska partiet som av socialdemokraterna, medan det inte explicit framgår i Ungfinnarnas valaffisch. Det ungfinska partiet lyfter i sin reklam fram ett centralt tema för partiet, grundlagsenligheten. Socialdemokraternas affisch är den enda som framhäver klassmotsättningarna och Finska partiets affisch de kristna värderingarna. Det finska samhället framstår som splittrat av starka konflikter.

I ett berömligt svar går examinanden utförligare genom valaffischerna och inordnar dem mer detaljerat i sin tidsmässiga kontext. Exempel på sådant som kan tas upp är de synnerligen oförtäckta inbördes angreppen och Finska partiets åberopande av en lång historia som de andra saknar. I reklamen tilltalas kvinnor direkt enbart av Finska partiet och Ungfinska partiet. Socialdemokratiska partiet är i sin tur det enda som tar upp en lång lista med konkreta förtrycksåtgärder mot arbetarbefolkningen (exempelvis avhysningen av torpare i Laukko). Socialdemokraterna kritiserar dessutom dem som förhållit sig alltför positivt till ryssarna under förryskningsperioderna. Det finns till exempel oenighet mellan arbetarbefolkningen och borgerskapet, finsk- och svenskspråkiga och dem som förhåller sig positivt eller negativt till Ryssland. Å andra sidan är alla tre partier entusiastiska över att demokratin breddats.