Beskrivningar av goda svar: SV – Psykologi

Godkänns inte:
– påstående

Godkänns också:
– förklarande
– x-variabel

Godkänns också:
– som ska förklaras
– y-variabel

Godkänns inte:
– population (Populationen för undersökningen angavs i den första meningen och då hänvisar punkt 2.5 entydigt till samplet, inte till populationen.)

Här godkänns även alla andra uttryck som entydigt hänvisar till det korrekta begreppet. Endast en avvikelse på en bokstav från det korrekt skrivna ordet tillåts.

Godkänns inte:
– variabler
– faktorer

Här godkänns även alla andra uttryck som entydigt hänvisar till det korrekta begreppet. Endast en avvikelse på en bokstav från det korrekt skrivna ordet tillåts.

I ett förtjänstfullt svar beskrivs hur informationsbehandlingen fortskrider från att informationen når sinnesorganen till att objektet känns igen med minnets hjälp.

Ljuset som reflekteras från moroten träffar först tapparna och stavarna som finns i ögonens näthinna. Dessa omvandlar ljusretningen till nervimpulser.

Sinnesinformationen fortplantas från ögat via synnerven till thalamus. Thalamus sänder informationen vidare till hjärnbarken. Thalamus står också i förbindelse med det autonoma nervsystemet och med hjärnans djupliggande delar, vilket möjliggör mycket snabba reaktioner på retningar som ger upphov till starka känslor. Det är dock inte sannolikt att moroten skulle aktivera just dessa förbindelser.

I hjärnbarken kommer sinnesinformationen först till synbarken i bakhuvudet där de primära och sekundära synområdena utifrån sinnesinformationen analyserar det observerade objektets form, färg och rörelse. Genom det här processandet uppstår en preliminär varseblivning av objektet som en orörlig orange pinne.

Efter synbarken fortsätter processandet av varseblivningen på andra områden i hjärnbarken. De mest betydelsefulla av dessa är den s.k. vad-banan, som går mot tinningloben och identifierar objekt, samt hur-banan, som går mot hjässloben och är kopplad till rumsgestaltning. Det varseblivna objektet identifieras genom att observationen behandlas med vad-banan, varvid den jämförs med existerande representationer som är lagrade i minnet. Om iakttagaren har en representation av en morot i sitt minne så förenas varseblivningen med representationen och objektet identifieras som en morot.

9–11 p. Svaret bygger på psykologisk kunskap som i huvudsak är adekvat. Faserna i hur varseblivningen uppstår är korrekt presenterade och informationsbehandlingen har till största delen förlagts till de rätta delarna av nervsystemet. Svaret präglas dock av vissa begränsningar och bristande precision.

15–17 p. Svaret ger prov på en berömlig kunskapshantering. Faserna i hur en varseblivning uppkommer har förklarats på ett mångsidigt sätt, och den informationsbearbetning som hör ihop med detta har förlagts till de rätta delarna av nervsystemet. Svaret bildar en berömligt välstrukturerad helhet.

Ett bra svar grundar sig på en förståelse av vilken betydelse den tidiga interaktionen har för ett barns utveckling. I svaret kan examinanden diskutera om barnet får tillräckligt med interaktion och vilken kvalitet den har, med avseende på anknytningens utveckling. Har man kunnat svara an på barnets behov i rätt tid och i tillräcklig grad, och hur är den här interaktionen kopplad till anknytningens utveckling? Det går också bra att diskutera vilken betydelse en stimulerande miljö har för barnets kognitiva utveckling. Examinanden kan t.ex. beskriva hur den tidiga interaktionsmiljön är förbunden med språkutvecklingen, bland annat genom hur barnet får svar på sitt joller. I ett bra svar kan examinanden också lyfta fram vilken roll barnens medfödda individuella egenskaper, t.ex. temperamentet eller stressregleringsfärdigheterna, spelar som skyddande faktorer eller riskfaktorer i denna icke-typiska situation. I ett bra svar är det också möjligt att diskutera utmaningarna för utvecklingen av anknytning hos de föräldrar som befinner sig på långt avstånd, men detta perspektiv bör kopplas till barnets senare utveckling. I ett bra svar visar examinanden att hen förstår att längden på väntetiden på hotellet också har en påverkan. I sitt svar kan examinanden t.ex. utnyttja den kunskap som undersökningar av adoptivbarn har bidragit med eller den kunskap som finns om betydelsen av hjärnans tidiga formbarhet när det gäller att urskilja språkljud i det egna modersmålet.

Materialet kan leda in på en skärskådning av surrogatmoderskap ur ett brett perspektiv. Examinanden kan gå in på en diskussion om huruvida surrogatmoderskap är etiskt försvarbart eller betrakta situationen ur surrogatmammans synvinkel. I uppgiften ombeds examinanden dock att endast bedöma vilken betydelse den beskrivna väntan har med tanke på barnets utveckling.

9–11 p. I svaret behandlar examinanden vilka effekter den situation som beskrivs i materialet kan ha på barnets utveckling genom att använda psykologiska begrepp och teorier som i huvudsak är adekvata. Kunskapshanteringen är god men till vissa delar begränsad. Svaret följer uppgiftsformuleringen, men även vissa lösryckta element kan ingå. Utvecklingen av psykologiska kunskapen är god. Motiveringar ingår på flera ställen och de är korrekta.

15–17 p. Svaret bygger på mångsidig psykologisk kunskap och det givna materialet användas på ett utmärkt sätt. Svaret bildar en berömvärd helhet. Den psykologiska kunskapen tillämpas på ett berömligt sätt och motiveringarna är omfattande och övertygande.

I videon berättar en ung kvinna om hur en operation av hennes hjärnhemisfär när hon var barn har påverkat hennes funktionsförmåga. Ett bra svar baserar sig naturligast på begreppet plasticitet eller formbarhet. I svaret kan examinanden diskutera omstruktureringen av förbindelserna mellan hjärnområden och dess funktioner samt hjärnans lateralisering. Vissa kognitiva funktioner är i hög grad lateraliserade, och genom att observera kvinnan som presenteras i videon kan man sluta sig till vilkendera hjärnhalvan som har blivit opererad: de kognitiva funktionerna löper bra, men motoriska problem förekommer i ena kroppshalvan. I svaret kan den här observationen utnyttjas och examinanden kan diskutera hurdan funktionsförmågan skulle vara om operationen hade gällt den andra hjärnhalvan.

Det är också möjligt att i svaret ta upp hur en hjärnskada som utvecklar sig långsamt skiljer sig från en som uppstår plötsligt. Likaså kan man lyfta fram att hjärnans plasticitet är som störst i barndomen. Tack vare att kvinnan på videon opererades som barn har hennes senare utveckling följt ett relativt vanligt mönster eftersom hon sedan operationen drabbats av färre anfallssymtom.

I svaret kan man också behandla annat än hjärnrelaterade faktorer, olika egenskaper hos individen och i miljön som stöder utvecklingen. Exempelvis kan individens temperament, personlighet och anknytningar eller den stimulans den yttre miljön erbjuder ha en koppling till sådana beteendemodeller som kan ge stöd för personens aktiva engagemang i rehabiliteringen.

9–11 p. I svaret förklarar examinanden med hjälp av huvudsakligen adekvata psykologiska kunskaper och begrepp varför en människa kan leva ett relativt vanligt liv även om en stor del av den ena hjärnhalvan fattas. Kunskapshanteringen är god. Svaret är välstrukturerat men till vissa delar begränsat.

15–17 p. I svaret förklarar examinanden på ett mångsidigt och analytiskt sätt varför en människa kan leva ett relativt vanligt liv även om en stor del av den ena hjärnhalvan fattas. De psykologiska kunskaperna och begreppen hanteras på ett berömligt sätt och svaret bildar en sammanhängande helhet.

I materialet 6.A har man som källa utnyttjat en internationell artikel i vilken det engelskspråkiga begreppet ”mental health disorders” står som betäckning för alla de diagnoser som upptas i det tekniska rapporterings- och klassifikationssystemet ICD-10 – som är i allmänt bruk också i Finland - under överrubriken störningar i den psykiska hälsan och beteendet. I artikeln användes den här termen som ett överordnat begrepp under vilket även ADHD och autismspektrumstörningar inrymdes. För uppgiftsformuleringen och framställningen av materialet kom den här termen, översatt från artikeln, att gälla för materialets samtliga exempel trots att autismspektrumstörning och ADHD inte ses som psykiska störningar inom psykologin eller läkarvetenskapen.

Rubriceringen av ADHD och autismspektrumstörning som psykiska störningar i uppgiften är felaktig, och klassificeringssystemets namn på störningskategorin beskriver inte hur psykologin som vetenskapsområde uppfattar autismspektrum och ADHD. Begreppen autismspektrumstörning och ADHD som ingår i materialet står för utvecklingsrelaterade fenomen eller störningar för vilka man har identifierat en tidig neurobiologisk orsak. Autism är alltså en medfödd egenskap hos människan, men ur det psykologiska perspektivet är det viktigt att kunna uppfatta att individer som ingår i autismspektret kan ha till autismen hörande direkta eller indirekta svårigheter som kan kräva stödjande åtgärder. För att ordna med lämpligt stöd förutsätter samhället en diagnos och en sådan diagnos fastställs mest sannolikt vid den tidpunkt i relation till åldern som presenteras i materialet.

Även om autismspektrumstörning och ADHD har rubricerats felaktigt i uppgiften så förlorar examinanden inte poäng om hen behandlar dessa i sitt svar med hjälp av begreppen som används i uppgiften. Man kan dock se det som en extra förtjänst ifall examinanden har behandlat användningen av begreppet psykisk störning i uppgiften på ett kritiskt sätt och i ett bra svar ska de utmärkande dragen för den valda störningen beskrivas, och till dessa räknas att autism och ADHD är medfödda.

I ett bra svar har examinanden tydligt beskrivit de centrala dragen i den valda störningen. Diagrammet har tolkats på ett korrekt sätt, och det framgår av svaret vid vilken ålder störningen med största sannolikhet för första gången konstateras. Resultaten som anges i materialet gällande åldern vid insjuknandet visar på den mest sannolika tidpunkten för detta konstaterande, dvs tidpunkten då diagnosen utfärdades. Ifall examinanden beskriver åldern vid insjuknandet i stället för fastställandet av diagnosen med samma ord som används i uppgiften så görs inga poängavdrag. Vid ett flertal störningar gäller det att symtom med anknytning till störningen har kunnat förekomma redan innan diagnosen blev given och man känner till att tidiga neurobiologiska riskfaktorer hör ihop med nästan alla störningar. Särskilt vid autismspektrumstörning och ADHD är det fråga om medfödda neurobiologiska faktorer, som individen har haft redan innan diagnosen fastställdes. I ett bra svar framgår det här perspektivet.

I svaret behöver examinanden inte behandla sannolikheten med precision (alltså signifikansnivån). I ett bra svar utnyttjar examinanden psykologisk kunskap om den valda störningens bakgrund när hen diskuterar orsaken till att störningen mest sannolikt konstateras första gången just vid en specifik ålder.

I ett bra svar kan examinanden utnyttja flera delområden inom psykologin i diskussionen om ålder och utbrott av störningar, såsom utvecklingspsykologi, neuropsykologi, socialpsykologi och personlighetspsykologi. Även det kulturella perspektivet kan komma i fråga. I ett bra svar kan examinanden också diskutera samhällets normer och förutfattade meningar i samband med diagnostiseringen av störningar. Tidpunkten för konstaterandet av störningarna kan exempelvis påverkas av hurdana hälsovårdstjänster som har stått till buds.

9–11 p. Den valda störningen har i huvudsak beskrivits korrekt, men behandlingen präglas av vissa begränsningar. Med stöd av diagrammet har examinanden kunnat ange åldern vid vilken störningen med relativt sett största sannolikhet blir konstaterad. Svaret följer i huvudsak uppgiftsformuleringen. Psykologisk kunskap har tillämpats väl i diskussionen kring åldern vid vilken den valda störningen blir konstaterad. Motiveringar ingår på flera ställen och de är korrekta. Motiveringarna innehåller dock vissa svagheter.

15–17 p. Svaret bygger på mångsidig kunskap om den valda störningen. Med stöd av diagrammet har examinanden kunnat ange åldern vid vilken störningen med relativt sett största sannolikhet blir konstaterad. Av svaret framgår att examinanden utifrån diagrammet har uppfattat hur sannolikheten för störningens konstaterande förändras i förhållande till åldern. Psykologisk kunskap om störningens bakgrund tillämpas på ett berömvärt sätt i relation till den sannolika ålder då störningen, i enlighet med diagrammet, blir konstaterad. Argumentationen är klar och övertygande.

Ett bra svar baserar sig på kunskap om vilka psykologiska processer som är aktiva när individen reglerar sitt beteende. I ett bra svar kan examinanden särskilja mellan ett målinriktat beteende och automatiserade funktioner. Det målinriktade beteendet hör t.ex. ihop med de exekutiva processerna. Att förändra djupt inrotade och automatiserade vanor kräver ett stort mått av medveten verksamhetsstyrning. I ett bra svar kan examinanden också diskutera hjärnans plasticitet vid inlärningen av nya vanor. Beteendeförändringen kan sättas igång av individens motivation och av att individen upplever sig kunna påverka sin omgivning genom sina egna val. Motsatsen skulle kunna vara att individen upplever hjälplöshet eller hopplöshet och då kan tänka att hens egna val inte har någon betydelse. Det är också möjligt att tillämpa teorin om inlärd hjälplöshet.

Upplevelsen av hopplöshet kan vara kopplad till en benägenhet för en pessimistisk syn på framtiden eller en personlighet som är präglad av att individen upplever negativa känslor starkt. Medvetenhet om de egna värderingarna kan stärka motivationen för en bestående beteendeförändring. Ofta står värderingar och handlingar emellertid i strid med varandra, och då kan individen uppleva kognitiv dissonans och motivkonflikter.

Ibland är individen irrationell i sitt beteende. En person kan t.ex. sträva efter att bromsa klimatförändringen med hjälp av många olika egna val i vardagen, samtidigt som hen i andra sammanhang kan handla på ett helt motsatt sätt. Klimatförändringen utmanar oss människor att granska vårt eget beteende på så många olika delområden att det kan vara omöjligt att hantera dem alla. I ett bra svar kan examinanden diskutera människans rationalitet och tankeprocesser samt exempelvis emotionernas betydelse när det gäller förändring av beteendet. Klimatångesten kan motivera människor att förändra sitt beteende, men den kan också verka lamslående ifall individen upplever hopplöshet eller saknar tilltro till sin egen förmåga. Hoten som är förknippade med klimatet kan också trängas bort ur individens medvetande. I ett bra svar kan examinanden diskutera faktorer som leder till bortträngning eller orsaker till att en människa kan misslyckas i sina strävanden.

Individen verkar inte alltid ensam utan ingår också i en grupp eller ett samhälle. Faktorer på omgivningens makro- och mikronivåer påverkar i hög grad individens val och möjligheter att förändra sitt beteende. Det som kan påverka individen att förändra sitt beteende kan t.ex. vara identifikationen med en viss referensgrupp eller varför inte samhällets styrmedel, såsom en skattepolitik som främjar klimatvänliga val.

För en individ är det ofta viktigt att kunna agera i enlighet med samhällets normer. En allmän likgiltighet kan smitta av sig, men samfundets styrande effekt kan också leda in på ett positivt spår. I ett bra svar diskuteras förhållandet mellan individ och samhälle och hur detta kan påverka individens beteende. Brist på ekonomiska resurser eller kunskap kan också begränsa en människas agerande.

13–16 p. I svaret presenterar examinanden utifrån psykologisk kunskap en syn på varför det är svårt att ändra beteenden. Svaret bildar en strukturerad helhet. Det kunskapsmässiga innehållet är bra, men motiveringarna kan delvis vara bristfälliga.

22–25 p. Synsättet baserar sig på mångsidig psykologisk kunskap och argumentationen är genomgående god. Omständigheter förbundna med ämnet utvecklas utifrån psykologisk kunskap på ett utmärkt sätt, och svaret formas till en berömvärd helhet. I ett bra svar behandlar examinanden på ett insiktsfullt sätt exempelvis förhållandet mellan individ och samhälle när det gäller beteendeförändring.

I ett bra svar behandlas människans utveckling som ett fenomen där det förekommer likheter och skillnader människor emellan. Genom att t.ex. undersöka tänkandets utveckling hos barn i experimentella undersökningar utvecklade Piaget en teori om hur barnets tänkande utvecklas och hur tänkandets utveckling är kopplat till olika åldersperioder. Men samtidigt som man undersöker de drag i utvecklingen som är gemensamma för individerna är det svårare att undersöka den individuella variationen eller att förutse utvecklingsförloppet.

I ett bra svar kan examinanden ge exempel på olika undersökningsmetoder eller kända undersökningar. Forskningsmetoderna kan utvärderas utifrån undersökningens design (t.ex. experimentella eller korrelativa undersökningar, tvärsnittsundersökningar eller longitudinella undersökningar) eller datainsamlingsmetod (t.ex. observation, frågeformulär, olika kognitiva test, hjärnavbildning och genetiska metoder). I ett bra svar är utvärderingen kopplad till möjligheterna hos var och en av de nämnda metoderna att producera giltig och tillförlitlig kunskap om individens utveckling.

Människan växer och utvecklas i en social och kulturell miljö. Utan att studera den här miljön kan man inte till fullo förstå individens utveckling. Utvecklingsmiljön kan delas in i t.ex. mikro- och makronivå. Man kan utröna miljöns betydelse för människans utveckling bland annat genom att utvärdera mikromiljön (exempelvis undersöka sensitiviteten hos en förälder) eller genom att jämföra barn och uppväxtmiljöer i olika kulturer.

Man använder också olika hjärnavbildningsmetoder och fysiologiska mätningar då man undersöker av individens utveckling och de utmaningar som är förbundna med denna utveckling. Exempelvis språkutvecklingen och problem med särskiljande av språk kan man undersöka med hjälp av EEG, och hjärnans utveckling och degeneration till följd av åldrande kan studeras med hjälp av PET-avbildning.

Arv–miljö-, dvs. nature–nurture-tvisten, syftar på frågan om till vilken del de egenskaper som individen utvecklar är en följd av omgivningen och vilken andel av arvet. Miljöns roll för individens utveckling kan man undersöka t.ex. med hjälp av tvillingforskning. Sådan forskning försvåras dock av att tvillingar i allmänhet förutom att de har likadana arvsanlag även delar samma uppväxtmiljö. Av den orsaken är det inte heller lätt att skilja mellan miljöns och arvets påverkan när det gäller tvillingar. Icke desto mindre är tvillingforskning en av de bästa metoderna för att få kunskap om miljöns och arvets effekter på individuella egenskaper. Genom att jämföra kongruensen i fråga om personlighetsegenskaper hos identiska och icke-identiska tvillingar kan man genom beräkningar särskilja miljöns inverkan på utvecklingen.

Det är i synnerhet de identiska tvillingarna som är nästan fullständigt lika till sina arvsanlag, och därför kan man anta att skillnaderna sådana individer emellan närmast härrör sig från miljön. Från psykologins historia känner vi också till undersökningar i vilka man har studerat identiska tvillingar som vuxit upp i olika familjer. Nuförtiden är det dock inte ens möjligt att genomföra sådana forskningsupplägg eftersom det är oetiskt att i forskningssyfte skilja åt tvillingar genom adoption.

I ljuset av nutida kunskaper förstår vi att såväl arvet som miljön påverkar hur de psykiska egenskaperna utvecklas hos en människa. Det är ändå svårt att få fram någon exakt vetenskaplig kunskap om till vilken andel miljön respektive arvet påverkar den och hurdan interaktion det förekommer mellan generna och miljön. Exempelvis utvecklas barnets temperament i interaktionen med miljön. Identiska egenskaper i spädbarnsåldern kan leda in på olika utvecklingsvägar (begreppet multifinalitet), medan olika utvecklingsvägar på motsvarande sätt kan utmynna i ett likadant slutresultat (begreppet ekvifinalitet).

13–16 p. I svaret utvärderas olika utvecklingspsykologiska forskningsmetoder. Hanteringen av den psykologiska kunskapen och begreppen som anknyter till genomförandet av forskningen är god. Den psykologiska kunskapen motiveras och utvärderas på flera ställen i texten.

22–25 p. I svaret utvärderas forskningsmetodernas möjligheter och begränsningar på ett omfattande sätt, och tillämpningen och vidareutvecklingen av den psykologiska kunskap som anknyter till detta är utmärkt. Interaktionen mellan individ och miljö beaktas på ett heltäckande sätt. Det framgår av svaret att examinanden har förstått att variationen är en följd av de individuella utvecklingsvägarna.

I ett bra svar har examinanden plockat ut tre faktorer som tydligt skiljer sig från varandra och som hotar yrkesspelarens psykiska välbefinnande. Examinanden förklarar varför dessa faktorer innebär ett hot mot det psykiska välbefinnandet. Därtill diskuterar hen hur man skulle kunna hjälpa spelaren att klara av dessa utmaningar. Rubriceringen lyfter tydligt fram det biologiska, det sociala och det psykologiska perspektivet. Även om tre perspektiv tas upp i svaret noterar examinanden också att de utmaningar som spelarna upplever samspelar med varandra.

Utmaningarna som nämns i materialet är följande:

Biologiska: Arbetet är fysiskt tungt eftersom det kräver mycket resande. Följden av det är tidsskillnadsstress och svårigheter med att få tillräckligt med sömn. Kroppen ansträngs också fysiskt av alltför mycket träning.

Tillräcklig återhämtning är viktigt för individens välbefinnande. Vila och speciellt tillräckligt mycket god sömn bidrar till att upprätthålla individens vakenhet och emotionella balans. Vila och sömn ökar individens stresstålighet och förbättrar också den kognitiva prestationsförmågan. Tillräcklig sömn är för en yrkesspelare viktigt för träningsinlärningen och för att hen ska kunna prestera så bra som möjligt i tävlingar.

Yrkesspelarnas välbefinnande kan man stödja genom att se till att de får tillräcklig tid för vila och återhämtning. Sömnkvaliteten kan man främja bland annat genom att avsätta tillräckligt med tid för sömn och sträva efter en regelbunden dygnsrytm. Under resor kan man sträva efter att lindra tidsskillnadsstressen med hjälp av ljus på morgonen och melatonin på kvällen.

Sociala: Yrkesspelarna är ännu unga, i allmänhet 18–25-åringar, och befinner sig alltså i en utvecklingsfas då hjärnan ännu håller på att utvecklas. De unga bygger upp sin identitet, och de sociala relationerna är särskilt betydelsefulla när man är ung. Men yrkesspelarnas livsstil avviker från andra jämnårigas livsstil eftersom de tillbringar mycket tid på resande fot och på träningar och tjänar mycket pengar. I spelkretsarna är de offentliga personer och deras aktiviteter följs och kommenteras ingående på nätet.

En avvikande livsstil innebär en risk för välbefinnandet eftersom formandet av den egna identiteten kräver mera arbete och det kan vara svårt att knyta sociala band och skapa vänskapsrelationer. Dessutom kan offentligheten och de stora inkomsterna vara särskilt besvärliga för unga människor eftersom deras omdömesförmåga och copingstrategier ännu inte är på en vuxen människas nivå.

En annorlunda livsstil leder inte nödvändigtvis till psykiska problem, men det är viktigt att den unga i sin närkrets har stödjande och accepterande vuxna och att hen även har unga i sin egen åldersgrupp med vilka hen kan känna samhörighet. Det är viktigt att yrkesspelaren inte blir ensam och att hen kan dela sina upplevelser med andra. Det vore nyttigt att prata med någon annan också om svåra och ångestväckande saker, t.ex. om eventuell nätmobbning.

Psykologiska: Yrkesspelarens arbete är mycket stressande. Kognitivt belastande träning förekommer i stor mängd, och tävlandet är förbundet med ett prestationstryck som är mycket konkret för yrkesspelare eftersom deras inkomster och fortsatta karriär är beroende av hur de lyckas i tävlingarna.

Kortvarig stress ökar prestationsförmågan, och den kan bidra till topprestationer exempelvis i en tävlingssituation. Stress som pågår länge är däremot tungt för kroppen och har negativa fysiska och psykiska följdverkningar. Därför vore det viktigt att yrkesspelarna lär sig hantera sin stress så att stressnivån får tid att sjunka mellan tävlingarna och prestationstrycket inte växer så att det blir lamslående.

Goda stresshanteringsmetoder kan vara exempelvis motion, socialt stöd och tillräcklig vila, och det är också därför som utmaningarna i en yrkesspelares liv flätas samman till en helhet. Man kan också försöka lindra stressen med hjälp av olika tekniker, exempelvis med övningar i medveten närvaro (mindfulness). Människan har en automatisk strävan att hantera stress och negativa känslor med hjälp av copingstrategier och defensmekanismer, och vissa av de här metoderna är bättre än andra. Det är alltså viktigt för en yrkesspelare att känna till olika stresshanteringsmetoder och försöka hitta sådana metoder som bäst passar hen själv.

Svaret bedöms som en helhet, men samtliga tre perspektiv måste ingå. Ifall svaret begränsar sig till endast ett perspektiv bedöms det med maximalt 10 poäng, och ifall två perspektiv behandlas bedöms svaret med maximalt 20 poäng.

13–16 p. I svaret har examinanden identifierat tre faktorer som hotar det psykiska välbefinnandet hos yrkesspelare, och orsakerna till att de är problematiska har motiverats med i huvudsak relevant psykologisk kunskap. Idéerna för att stödja det psykiska välbefinnandet utvecklas i någon mån, och baseras huvudsakligen på psykologisk kunskap. Helheten är strukturerad, men en del av texten och idéerna är lösryckta ur sitt sammanhang.

22–25 p. I svaret har examinanden identifierat tre faktorer som hotar det psykiska välbefinnandet hos yrkesspelare, och de utmaningar som dessa faktorer förorsakar välbefinnandet förklaras med hjälp av mångsidig psykologisk kunskap. Idéerna för att stödja det psykiska välbefinnandet utvecklas på ett utmärkt sätt utgående från psykologisk kunskap och svaret bildar en berömvärd helhet.