Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

I ett gott svar förväntas följande saker:

• Att S&S ger ut böcker inom alla genrer, allt från poesi till sakprosa och experimentella genrer
• Att det ska vara en balans i utgivningen: man ger ut böcker som har stor säljpotential men också sådana som har andra kvaliteter
• Att man satsar på en bred utgivning eftersom man vill hålla den finlandssvenska litteraturen vid liv.

I svaret förväntas särskilt följande iakttagelser:

• Författaren har något viktigt att säga.
• Författaren kan berätta en historia.
• Författaren har en speciell kunskap om eller en speciell relation till innehållet.

• Att en bra bok ska fungera väl inom sin genre, vilket innebär att det finns olika sätt att skriva bra på inom olika genrer, t.ex. att förväntningarna på romaner är andra än på poesi.
• Att t.ex. när det gäller poesi ska författaren gärna utmana det sätt man skrivit poesi på tidigare och för en roman ska personporträtten vara trovärdiga och levande.

Huvudsaken är inte att allt som nämns räknas upp, utan att svaret vittnar om förståelse.

I ett gott svar kan man t.ex. ta fasta på följande aspekter:

• MF anser att hon fungerar mer som coach än som lärare när hon undervisar i skrivande.
• Skribenten kan lära sig en teknik och hantverket när det gäller att skriva skönlitterärt, men att man som lärare inte kan lära någon att skriva så att det berör en mottagare.
• Hon hävdar att alla människor har en hel värld i sig, trots att de kanske inte kan skriva en rak mening. I undervisningen i kreativt skrivande kan hon i bästa fall framkalla denna potential i sina elever.

• Det finns klara kopplingar mellan kreativitet och psykisk sjukdom.
• Hos släktingar till kreativa människor är psykisk sjukdom överrepresenterat, detta gäller både bipolär sjukdom och schizofreni.
• Gränsen mellan genialitet och galenskap är hårfin.
• Många känner igen kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet i sig själva.
• Redan Aristoteles konstaterade att det finns en koppling mellan psykisk sjukdom och kreativitet.

Registren innehåller information om alla medborgare i Sverige, bl.a. deras yrken och vilka sjukdomar man haft i släkten. Denna information kan forskarna sammanställa för att kolla om det finns en koppling mellan kreativitet och mental sjukdom. Forskarna kunde t.ex. se att personer med mental sjukdom, och framför allt deras släktingar, ofta hade kreativa yrken.

I Talamus hittade man samma genetiska förändring hos kreativa och psykiskt sjuka personer. Förklaringen till kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet beror alltså på att om en person har vissa gener, så ökar dessa risken för mental sjukdom men om personen förblir frisk, så kan detta gynna originalitet och kreativt tänkande hos personen.

Huvudsaken är inte att allt som nämns räknas upp, utan att svaret vittnar om förståelse och förmåga att sammanfatta relevant information:

• En trevlig stad är en plats där det finns utrymme för människor att uttrycka sig.
• En trevlig stad får inte vara för klinisk.
• Där ska finnas en möjlighet för medborgarna att finnas med och synas.
• I en trevlig stad får förfallet också synas.
• Som exempel på en trevlig stad nämner han Berlin där en mild vanvård gör att staden känns trevlig och där folk får ta plats.

Svaret kan bl.a. innehålla följande:

• Färdigheter som hör ihop med slöjd och handarbete är hotade i dagens digitala värld.
• En del barn gör väldigt lite med sina händer.
• Skillnaderna mellan barnens praktiska färdigheter har ökat.
• Dagens studerande är inte lika bra på det praktiska som tidigare.
• Bekymren hänger ihop med hur samhället och värderingarna förändrats.

Det syftar framför allt på den fysiska verkligheten. Slöjdexperterna menar att slöjdämnet kan utveckla individens kontakt med den fysiska verkligheten på ett mångsidigt sätt. Det talas bl.a. om att lära sig använda händerna, om att komma i kontakt med olika material genom hur de känns, och att genom kontakten med den fysiska verkligheten utveckla multilitteracitet, d.v.s. förmåga att läsa och tolka omvärlden. Via kontakten med verkligheten kan alltså mångsidiga och viktiga färdigheter utvecklas.

I Sverige har man en lång tradition med två olika ämnen: slöjd och teknik. I Finland har vi däremot ett slöjdämne som omfattar båda områdena. I Sverige har slöjdämnet kritiserats för att vara gammalmodigt. I Finland har det mer omfattande slöjdämnet goda möjligheter att utvecklas och hänga med i den tekniska utvecklingen. Det går t.ex. att ta med programmering i slöjdämnet i Finland.

I svaret kan t.ex. följande nämnas:

• Inom småbarnspedagogiken kunde man bredda användningen av olika material.
• I årskurserna 8–9 borde det finnas mer timmar så att eleverna kunde utveckla och fördjupa sina färdigheter.
• I gymnasiet borde det finnas bättre möjligheter att delta i slöjdverksamhet.
• Också könsaspekterna inom ämnet borde luckras upp.

I artikeln betonas det på flera ställen att slöjdämnet är viktigt i vår tid och att det kan utveckla tidstypiska färdigheter som multilitteracitet och programmering. Slöjdexperterna i artikeln vill på olika sätt lyfta ämnets status och visa varför det är viktigt.

I svaret kan examinanden antingen ta fasta på slöjdexperternas budskap om att ämnet är viktigt i vår tid eller ifrågasätta det. Huvudsaken är att svaret innehåller ett ställningstagande, en ändamålsenlig motivering och exempel.