Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

14.3.2023

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 16.5.2023

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Fulla poäng kan endast ges för ett svar som inte innehåller felaktig information.

Provprestationerna får inte kopieras. De är sekretessbelagda dokument.

Anvisningarna om bedömningstjänsten för det elektroniska provet är åtkomliga på nämndens webbplats via länken:
https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/bedomningstjanstens-anvisningar-for-larare

De kriterier utifrån vilka uppgifterna 1, 2.1, 2.3, 3.4, 3.5, 4, 5 och 6 bedöms finns beskrivna i Studentexamensnämndens föreskrifter om provet i svenska som andraspråk.
https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/Ohjeet/Koekohtaiset/foreskrifter_svenska_eller_finska_som_andrasprak.pdf

Problematiska ställen stryks under. Man behöver inte kommentera varje understrykning i ord, men i kommentarsfältet är det vid behov möjligt att kommentera vilket ställe som helst.

Del 1: Hörförståelse

1. Ett gott första intryck 20 p.

I videoklippet intervjuas retorikexperten Elaine Bergqvist (numera Eksvärd) om hennes bok Snacka snyggt, modern retorik. Du kan titta på programmet så många gånger du vill.

Besvara frågorna 1.1–1.4 med egna ord och fullständiga meningar på svenska. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. För en liten överskridning av det maximala antalet tecken dras inte poäng av.

1.1 Vad är det som är så speciellt med Elaine Bergqvists bok? 5 p.

Boken riktar sig till allmänheten, inte bara till personer som ofta håller tal. Hon ger råd om hur man diskuterar med andra, hur man uttrycker svåra saker på ett trevligt sätt, och hon lyckas också behandla presentations- och förhandlingstekniker.

1.2 Beskriv olika typer av handslag och förklara varför handslaget är så viktigt. 5 p.

Elaine presenterar tre olika handslag. Det första är det slappa handslaget (döda fisken), det andra är det testosteronstinna handslaget där man försöker besegra den andra och ett tredje är tjuvnypet, där man tar i motpartens hand med bara de yttersta fingerspetsarna. Handslaget är viktigt för att man ska visa sig trovärdig i den andras ögon. Man ska möta personens styrka om man vill vara trovärdig.

1.3 Vilka typer av frågor kan man ställa till motparten och vad ska man undvika, enligt Elaine? 5 p.

Det är viktigt att lyssna på motparten och ställa äkta frågor som hen tycker är intressanta, så att hen vill stanna kvar och prata med en. Man kan t.ex. ta upp en aktuell händelse som båda kan ha en åsikt om. Man ska helst undvika frågor om vädret. Man ska inte heller bli alltför personlig, så att den andra personen känner att hen måste stanna kvar.

1.4 Hurdan är en bra lyssnare, enligt Elaine Bergqvist? 5 p.

En bra lyssnare ställer följdfrågor och stannar kvar i den andra personens kontext. En bra lyssnare försöker inte heller svänga samtalet till att handla om en själv hela tiden. Hen försöker också uppmuntra den andra parten att fortsätta tala genom att nicka och le.

2. Forskarfredag 14 p.

Titta på videoklippet om evenemanget Forskarfredag. Du kan titta på videoklippet så många gånger du vill.

Besvara frågorna 2.2 och 2.4 genom att välja det alternativ som passar bäst, och svara på frågorna 2.1 och 2.3 med egna ord och fullständiga meningar på svenska. Den rekommenderade längden på svaret är 100–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. För en liten överskridning av det maximala antalet tecken dras inte poäng av.

2.1 Vad får besökaren ut av Forskarfredagarna och vem riktar sig evenemanget till? 5 p.

Besökaren får träffa forskare från olika discipliner och lära sig att forskning kan vara roligt och spännande och inte alls så svårt. Evenemanget riktar sig till personer i alla åldrar. Besökaren får också testa olika aktiviteter och ställa frågor till forskarna. Besökaren lär sig nya saker och om hur forskare jobbar.

2.2 Varför är det viktigt att som forskare delta i Forskarfredag, enligt Carl Johan Sundberg? 2 p.

  • Man kan debattera med allmänheten. (2 p.)

2.3 Sammanfatta Sven Stafströms syn på varför forskare ska delta i Forskarfredag. 5 p.

Stafström anser att det hör till forskarens uppgifter att delta i evenemang som Forskarfredag, eftersom det är viktigt att forskare sprider ny kunskap som uppstår inom den forskning de gör. Stafström tror också att det i längden är viktigt att sprida forskningen, eftersom det kan öka intresset för forskning i samhället, vilket i sin tur leder till att det är lättare att få sin forskning finansierad.

2.4 Varför blir man en bättre forskare om man populariserar sin forskning, enligt Patrik Hadenius? 2 p.

  • Man får fräscha perspektiv på sin forskning. (2 p.)

3. Kommunikation 16 p.

Lyssna på radioprogrammet om kommunikation. Språkentusiasten Olavi Seppänen och programledarna Eva Kela och Kike Bertell pratar om kommunikation. Du får höra programmet två gånger, först i sin helhet och därefter i kortare stycken.

Besvara frågorna 3.1–3.3 genom att välja det alternativ som passar bäst, och svara på frågorna 3.4 och 3.5 med egna ord och fullständiga meningar på svenska. Den rekommenderade längden på svaret är 200–350 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. För en liten överskridning av det maximala antalet tecken dras inte poäng av.

OBS! Beskrivningen av ett gott svar är formulerad i punktuppställning, men provsvaret bör vara formulerat med hela meningar.

3.1 Vad sägs om kommunikationen på fartyget? 2 p.

  • Befälet och besättningen hade svårt att nå fram till varandra. (2 p.)

3.2 Hur har pandemin påverkat valarnas kommunikation? 2 p.

  • De hör varandra bättre än tidigare. (2 p.)

3.3 Vad är det som är speciellt med rekryteringen av Cecilia Liljefors, enligt redaktörerna? 2 p.

  • Hennes uppdrag ger ambivalenta signaler till kunderna. (2 p.)

3.4 Vad har forskarna upptäckt i språkutvecklingen hos fladdermössen? Nämn tre saker. 5 p.

I svaret förväntas tre av följande punkter ingå:

  • De kommunicerar väldigt mycket med varandra.
  • Forskare har hittat tydliga mönster som påminner om människans språkutveckling.
  • Forskarna kunde urskilja åtta karakteristiska byggstenar som kännetecknar mänskligt jollrande, t ex hur man upprepar vissa stavelser och hur man hittar rätt rytm i sitt uttryckssätt.
  • De tränar upp sin kommunikationsförmåga genom att jollra.
  • De härmar.
  • De har komplexa läten.

3.5 Vad är det som Eva Kela uppskattar i Janne Saarikivis åsikter om läskunnigheten idag? Nämn tre saker. 5 p.

I svaret förväntas tre av följande punkter ingå:

  • Det han säger motsvarar inte den allmänna diskussionen.
  • Han ifrågasätter vad läskunnighet är idag.
  • Idag handlar läskunnighet om multimodal kommunikation.
  • I motsats till den allmänna uppfattningen att barn och unga är svaga läsare, är de oerhört duktiga på multimodal kommunikation.
  • Vi borde oroa oss för den äldre befolkningens bristande färdigheter i användningen av t ex. digitala plattformar och internet.
  • Vårt skrivsystem baserar sig ursprungligen på bilder.

Del 2: Läskompetens

4. Nya problem inom politiken 50 p.

Läs Dan Lolax artikel om sociala medier. Besvara frågorna 4.1–4.5 på svenska med egna ord och fullständiga meningar. Den rekommenderade längden på svaren är 200–450 tecken, mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. För en liten överskridning av det maximala antalet tecken dras inte poäng av.

4.1 Vad handlar det nya problemet inom politiken om och vad har det lett till, enligt artikeln? 10 p.

Problemet är att politiker och tjänstemän känner sig allt mer obekväma med den offentliga debatten som förs i sociala medier. Debattklimatet är så hätskt att politiker och kommundirektörer till och med är rädda, säger upp sig och föredrar att inte ställa upp i val. Debatten har lett till en viss uppgivenhet. En del politiker är också oroliga för vad debattklimatet gör åt demokratin. Artikeln lyfter fram en hel del konsekvenser.

4.2 Vilken bild ger artikeln av kommunikationen på sociala medier? 10 p.

Artikeln ger överlag en mycket negativ bild av kommunikationen på sociala medier. Kommunikationen präglas av hätska och extrema åsikter som är svåra att bemöta på ett sakligt sätt. Kommunikationen på sociala medier beskrivs som dåligt beteende. Argumentationen är svag och bristfällig. Debattklimatet är polariserat. Negativa och kritiska åsikter blomstrar.

4.3 Hur har medierna förändrat oss sedan 1940-talet och under de senaste åren, enligt artikeln? 10 p.

Nyheterna (rubriker, ingresser och innehåll) har blivit mer negativa sedan 1940-talet. Det har lett till att vi blivit mer vana vid negativa nyheter. Nyheter publiceras också i ett snabbare tempo. Vi förväntar oss mer negativa än positiva nyheter. Under de senaste åren har de sociala medierna förändrat oss till aktiva diskussionsdeltagare från att tidigare ha varit passiva nyhetskonsumenter som kanske ibland på sin höjd kunde skriva en insändare.

4.4 Hur förklaras läsarnas intresse för negativa nyheter i artikeln? 10 p.

Det har att göra med att det publiceras allt mer negativa nyheter i medierna, och att vi är funtade så att vi instinktivt fäster mer uppmärksamhet vid negativa och hotfulla nyheter än positiva nyheter. Vi har en s.k. stressmekanism som varit viktig för vår överlevnad, och det är den som aktiveras och triggas av negativa och hotfulla nyheter. Enligt artikeln har nyhetsproducenterna kidnappat vår stressmekanism och på sätt och vis gjort oss beroende av negativa nyheter. Stressmekanismen aktiveras inte av positiva nyheter.

4.5 Beskriv ett av tipsen på hur man kan hantera den stress som sociala medier orsakar, och bedöm hur väl du tror att det fungerar. 10 p.

Svaret kan ta fasta på t.ex. tipset att inte reagera emotionellt utan rationellt på det man läser. Svaret kan också ta fasta tipset att försöka träna upp sin egen argumentationsförmåga. Artikeln föreslår också att det är bra att ”koka en kopp te när pulsen stiger”, d.v.s. att stanna upp och fundera innan man reagerar på en extrem åsikt på sociala medier. I svaret förväntas examinanden ta upp ett tips och utvärdera det. Examinandens bedömning av tipset bör framför allt vittna om läsförståelse.

Del 3: Skrivkompetens

5. Kort skrivuppgift: Konflikthantering 30 p.

Läs Karin Wirén Wirdenäs insändare som publicerats på Smålandspostens webbplats 6.3.2021. Skriv en saklig kommentar till insändaren där du tar ställning till insändarskribentens förslag. Kommentaren är tänkt att publiceras i anknytning till insändaren. Ta hänsyn till följande anvisningar när du skriver din kommentar:

  • Läs insändaren noggrant och kommentera framför allt förslaget om ett nytt läroämne.
  • Motivera dina åsikter.
  • Var noga med att det du påstår stämmer.
  • Var hänsynsfull och konstruktiv.

Använd standardsvenska. Stilen ska vara saklig. Kommentaren ska innehålla 500–800 tecken (mellanslag och radbyten räknas inte) och vara en enhetlig text, inte till exempel en punktuppställning. Provsystemet räknar automatiskt teckenantalet och begränsar inte längden på svaret. För en liten överskridning av det maximala antalet tecken dras inte poäng av.

Kommentaren bedöms med hjälp av bedömningskriterierna för den korta skrivuppgiften i föreskrifterna för provet i svenska som andraspråk och följande uppgiftsspecifika beskrivning av ett gott svar:

I den korta skrivuppgiften förväntas examinanden skriva en kommentar på webbplatsen där insändaren publicerats. Uppgiften är materialbaserad och förutsätter att materialet kommenteras i meddelandet. Kommentaren ska innehålla cirka 500–800 tecken. En kommentar som avviker från det rekommenderade teckenantalet medför inte poängavdrag.

En god text kan t.ex. kännetecknas av följande egenskaper:

  • Texten är tydligt kopplad till ämnet för insändaren.
  • Texten kommenterar tydligt förslaget om konflikthantering och socialt samspel som ett ämne i grundskolan.
  • Texten är tydligt anpassad till sammanhanget (skolan, förslaget, ämnet och netiketten)
  • Texten innehåller iakttagelser, en egen åsikt och övertygande motiveringar.
  • Texten tar hänsyn till anvisningarna för en kommentar i uppgiften och är argumenterande.

6. Uppsats 99 p.

Skriv en uppsats om ett av följande ämnen. Din text ska innehålla 1 800–2 300 tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte. Provsystemet räknar teckenantalet automatiskt och begränsar inte längden på svaret. Om du väljer en materialbaserad uppgift, ska du använda materialet enligt anvisningarna. Alternativen 6.1–6.6 är materialbaserade. De färdiga rubriker som du kan välja står med fet stil.

Skriv ditt svar i det svarsfält som reserverats för uppgiften. Lämna inga anteckningar i de övriga svarsfälten. Om du använder programmet LibreOffice, kom ihåg att spara din text ofta och avslutningsvis överföra texten till rätt svarsfält.

6.1 Uppsats 99 p.

Studera omslagen på de fyra tidskrifterna. De är alla riktade till olika målgrupper och läsare. Vilka tankar väcker omslagen? Hur försöker tidskrifterna locka läsare med olika intressen? Vad försöker de kommunicera till läsaren? Välj två av omslagen och jämför hur de försöker nå olika läsare. Du kan reflektera fritt kring omslagen eller ta fasta på någon av frågorna. Du får också vara kritisk. Skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik.

    6.2 Uppsats 99 p.

    Studera resultatet av den svenska undersökningen 2016–2017 om vilka befolkningsgrupper som får synlighet i medierna. Den bild som medierna visar upp motsvarar inte verkligheten. Vilka tankar väcker resultatet av undersökningen? Skriv en diskuterande eller ställningstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

    • Mera mångfald i medierna!
    • Mediernas ansvar

      6.3 Uppsats 99 p.

      Det döljer sig mycket makt i orden. Med orden vi använder kan vi både kränka, förnedra och visa uppskattning för varandra. Läs artikeln om ordets makt och reflektera över ämnet. Har du egna erfarenheter av att ord kan väcka starka känslor? Ta fasta på något i artikeln och skriv en diskuterande eller ställninstagande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

      • Ordens makt
      • Ord som väcker känslor

        6.4 Uppsats 99 p.

        Titta på kortfilmen Födelsedagstårtan av Simon Elvås. Filmen berättar en historia utan att huvudpersonen säger ett enda ord. Hur tolkar du filmen och särskilt slutet? Skriv en diskuterande text. Du får gärna jämföra med någon annan film du sett. Sätt egen rubrik.

          6.5 Uppsats 99 p.

          Läs Victor von Hellens dikt Stadspromenader I som handlar om ett möte mellan två främlingar någonstans i en storstad i Europa. Skriv en diskuterande text om mötet och kommunikationen mellan personerna. Sätt egen rubrik på din text eller välj något av rubrikförslagen:

          • Möte med en främling
          • Så nära och ändå så fjärran

            6.6 Uppsats 99 p.

            Läs Elinore Hagmans kolumn och reflektera utifrån hennes tankar över förhållandet mellan människan och djuren vi lever med. Kolumnen visar hur kluvet förhållandet är: Å ena sidan oproblematiskt, å andra sidan präglat av människan som har makten. Kolumnen handlar om förhållandet till hundar, men du får gärna ta fasta på andra djurarter också. Skriv en diskuterande text. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

            • Människans förhållande till de andra djurarterna
            • Vad kan vi lära oss av djuren?

              6.7 Uppsats 99 p.

              Vi samtalar på olika sätt med våra familjemedlemmar, kompisar, på arbetsplatsen och med våra lärare. Samtalssättet varierar också mellan olika kulturer. Skriv en text där du diskuterar likheter och skillnader när det gäller hur man samtalar inom olika grupper. Du kan t.ex. välja att jämföra två grupper i din text. Sätt egen rubrik eller välj något av följande rubrikförslag:

              • Varför pratar man på olika sätt i olika grupper?
              • Kommunikation i olika kulturer

                6.8 Uppsats 99 p.

                En stor del av vår kommunikation sker icke-verbalt, det vill säga utan ord, t.ex. genom musik, dans, bilder, kläder och olika tecken och symboler. Reflektera kring olika typer av icke-verbal kommunikation. Du kan själv välja perspektiv på ämnet och du får gärna relatera till egna erfarenheter. I det andra rubrikförslaget kan du byta ut ordet ”musik” mot något annat. Sätt egen rubrik eller välj något av rubrikförslagen:

                • Kommunikation utan ord
                • Musik kan nå fram när ord inte räcker till