Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

14.3.2023

Stöd för bedömning av svarens innehållsaspekter 16.5.2023

Detta slutgiltiga bedömningsstöd för svarens innehållsaspekter motsvarar de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar då det gäller modersmålsprovet i läskompetens. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de kriterier som anges i föreskrifterna för provet i modersmålet samt det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter och de övriga föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar.

https://www.ylioppilastutkinto.fi/images/sivuston_tiedostot/Ohjeet/Koekohtaiset/foreskrifter_modersmal_och_litteratur.pdf?v=060220

Det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter beskriver inte nödvändigtvis alla innehållsaspekter som kan godkännas i en uppgift. Också annat än det som nämns i dessa beskrivningar kan godkännas i ett svar. Utmärkta svar behöver inte innehålla alla de iakttagelser och slutsatser om materialens språkliga, visuella eller auditiva drag som tas upp här. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Del 1: Fack- och medietexter

1. Ställningstagande text 30 p.

Bekanta dig med krönikan av Alex Schulman (material 1.A).
Den tvådelade uppgiften utgår från en krönika av Alex Schulman i kvällstidningen Expressen. I krönikan kritiserar skribenten Sveriges dåvarande statsminister Stefan Löfven som under pandemin enligt krönikören ofta talade om svenskarnas förhållningssätt till fysisk närhet och kramar. Examinanden visar en kulturell och kritisk läskompetens genom att placera texten i en tidsmässig och samhällelig kontext. Examinanden ska kritiskt värdera krönikörens påståenden och hur denna ifrågasätter att Löfven som landsfader fokuserar på en nationell sammanhållning samtidigt som krönikören själv upplever Sverige som ett dysfunktionellt land. Examinanden ska uppmärksamma att även andra åsikter än krönikörens åsikter presenteras i krönikan.

1.1 Analysera de retoriska stilmedlen i Alex Schulmans krönika (material 1.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

I uppgiften ska examinanden analysera retoriska stilmedel och kan notera att krönikan är publicerad i en kvällstidning och att den innefattar krönikörens subjektiva åsikter.

Redan i inledningen förminskar krönikören det han genomgående kommer att kritisera i krönikan. Han antyder att han refererar Stefan Löfvens inlägg på Facebook men direkta citat saknas. Krönikören använder medvetna retoriska stilmedel för att ifrågasätta och kritisera Löfvens ethos. Examinanden kan i sin analys av de retoriska stilmedlen bland annat ta fasta på det som nämns nedan.

  • Krönikören bygger upp intensiteten i texten på olika sätt. Han gör det på meningsnivå bland annat genom satsradning, på styckesnivå genom att öka intensiteten i känslorna och de extrema åsikterna från början av stycket mot slutet av stycket, och genom att inleda meningar på samma sätt och något oväntat till exempel med ”och”. (Och så inträffar pandemin och kärnfamiljerna slits isär, och vilda skrik, en sista kram, och morfar och mormor stänger in sig och äter konserver och barnen som de nästan kramat ihjäl under deras livstid, de får nu nöja sig med ZOOM-samtal och ungarna är förvirrade och harmsna). Han gör det också på hela textens nivå genom att på motsvarande sätt bli mer intensiv och extrem mot slutet av texten.
  • Krönikören använder retoriska frågor, och radar dem efter varandra för att tydliggöra att han ifrågasätter Stefan Löfven. (Tror han att alla har en familj? Vet han inte hur ensamma vi svenskar i själva verket är?)
  • Det finns rikligt med överdrifter i krönikan vilket bidrar till att krönikörens kritik blir tydlig. Detta uttrycks språkligt bland annat genom framförställda attribut, till exempel genom att förse substantiv med ett beskrivande adjektiv eller genom att adjektiv förstärks med adverb (sådant enormt krambegär, extremt döda, fruktansvärt fel, en harmonisk del av en lycksalig kedja) och genom efterställda attribut såsom bisatser med överdrivande innehåll (barnen som de nästan kramat ihjäl, våra ensamhushåll där vi kan stänga in oss och bli olyckliga i fred).
  • Krönikören använder ett rikt bildspråk med ordval som bidrar till överdrifterna och scener som målas upp. Dessa står ofta i kontrast till varandra. Ett exempel är bilden av idyllen med mackor och lemonad i hammocken som kontrasteras mot en beskrivning av vilda skrik, en sista kram, isolering och förvirring.
  • Ett retoriskt stilmedel som används ofta är upprepningen. Upprepningar finns bland annat på ordnivå, till exempel olika former av substantivet en kram och verbet att krama, pronomenet vi, och på satsnivå i form av att frågeformade satser, som retoriska frågor, upprepas. Upprepningar görs också med hjälp av tretalet: Förbud mot kramar, längtan efter kramar, löften om kramar snart.
  • Omtalet vi skapar gemenskap.
  • Bland övriga stilmedel kan nämnas sarkasm och ironi, fet stil och en liten berättelse.

I sin analys kan examinanden identifiera, namnge och ge exempel på retoriska stilmedel som krönikören använder som verktyg för att synliggöra kritiken mot statsministern och examinandens iakttagelser ska resultera i en medvetenhet om vilken betydelse stilmedlen har för budskapet.

1.2 Analysera hur Sverige och svenskarna framställs i krönikan av Alex Schulman (material 1.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I uppgiften ska examinanden fokusera på bilden av Sverige och svenskarna och notera att det är olika bilder som framställs i krönikan. I sitt svar visar examinanden medvetenhet om att bilderna inte är objektiva sanningar, det vill säga varken Stefan Löfvens eller Alex Schulmans version av Sverige och svenskarna behöver vara den korrekta. Examinanden ska ändå ta upp båda perspektiven i sin analys. Krönikören väljer vilken bild av Sverige och svenskarna han presenterar och kritiserar, och examinanden kan notera att bilden är begränsad.

Krönikören skriver för läsarna av kvällstidningen Expressen och framför subjektiva åsikter, baserade på egna upplevelser. Dessa åsikter är en reaktion på ett subjektivt urval uttalanden av Löfven som verkar ha gjorts under pandemin. I krönikan refererar krönikören till uttalanden i det sociala mediet Facebook. När statsministern uttalar sig gör han det i egenskap av ledare för hela landet, oberoende av vilket medium han använder. Examinanden kan notera att Löfvens uttalanden inte citeras utan återges av krönikören.

Schulman antyder att statsministern har fastnat i en föråldrad stereotyp bild av Sverige och svenskarna. Schulman antyder att Löfven har en felaktig och naiv uppfattning om svenskarna, deras familjer och svenskarnas behov av att kramas. En examinand med kritisk och kulturell läskompetens noterar att krönikören genom sina exempel (Saltkråkan, Zoom, Snoddas, folkdräkt, hammock) och sin bild av hurdana svenskarna enligt honom är skapar en referensram och åsiktsbubbla som också kan utesluta läsare. Alla Expressens läsare och alla svenskar kanske inte kan identifiera sig med krönikörens åsikter och alla känner knappast heller igen sig i den verklighet som krönikören beskriver. Examinanden kan också notera att läsaren av krönikan kan anse att Löfven har rätt och att den bild av Sverige som Löfven enligt krönikören framställer är förenlig med läsarens bild av Sverige. Läsaren behöver inte dela krönikörens uppfattning av Sverige och svenskarna.

Kramar och att krama får stort utrymme i krönikan. I den bild av Sverige och svenskarna som enligt krönikören omfattas av Löfven har kramarna en viktig funktion. När Löfven vill att människorna håller fysisk distans till varandra, och i synnerhet till äldre generationer, använder han kramen som symbol i sina uttalanden. I krönikörens bild av Sverige och svenskarna har kramarna inte en viktig funktion. Krönikören anser att det är obekvämt att kramas och det är något man inte vill göra (kantiga och känns obekanta och obekväma, tinning mot tinning och några hastiga klappar på ryggen; här har vi ingen att krama och hade vi någon så ville vi det ändå inte). Det finns en motsättning i de två bilderna av Sverige och svenskarna när det gäller kramandet.

Examinanden kan i sin analys av den bild av Sverige och svenskarna som ges i krönikan bland annat ta fasta på det som nämns nedan.

  • Krönikören vill visa en annan bild av Sverige än den Löfven väljer att lyfta fram och ifrågasätter Löfvens uttalanden.
  • Enligt krönikören är invånarna i Sverige ensamma och hör till världens ensammaste folk. Detta skriver han som en reaktion på ett förmodat uttalande av statsministern om att svenskarna saknar sina familjer.
  • Krönikören reagerar starkt på hur det svenska samhället förhåller sig till de äldre invånarna och gör det som en reaktion på en förmodad bild av kontakter över generationsgränserna.
  • Krönikören anser att Sverige inte består av lyckliga kärnfamiljer, vilket Löfvens uttalanden enligt krönikören ger vid handen, utan att familjerna är dysfunktionella och har ouppklarade problem.
  • Krönikören anser att svenskarna har svårt för att uttrycka känslor.

Den sammantagna bilden som krönikören ger av Sverige och svenskarna är en negativ och pessimistisk bild av ett ensamt folk, ett land där människorna inte uttrycker känslor eller närhet och där de behandlar sina familjemedlemmar och andra närstående med kyla och distans. Den bild av Sverige och svenskarna som Löfven ger kan härledas från krönikörens text till en positiv bild av ett folk som har stark gemenskap med varandra inom familjerna och över generationsgränserna och där kramar och närhet spelar en stor roll.

2. Analys av personporträtt 30 p.

Bekanta dig med personporträttet Alma den oväntade popstjärnan av Joakim Hayenhjelm (material 2.A).

I uppgiften förutsätts examinanden dels redogöra för de medel som används för att bygga det multimodala personporträttet, dels analysera bilden av artisten Alma som skapas i det. Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att tydligt notera en medvetenhet om genretypiska drag och publikationskontexten inklusive aktörerna bakom porträttet, till exempel journalist, artist, fotograf och stylist.

Iakttagelserna kan knytas till ett resonemang om den värdegrund eller de ideal som framkommer i personporträttet i relation till syftet med porträttet och dess målgrupp, samt till en aktuell samhällelig och kulturell kontext.

2.1 Redogör för de medel som används för att bygga upp porträttet (material 2.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

I uppgiften förväntas examinanden fästa uppmärksamhet vid både språkliga och visuella medel och relatera dem till sin analys av personporträttet. Porträttet är en intervju med både citat och direkta frågor och svar, varvat med journalistens egna reflektioner. Personporträttet omfattar också närbilder och helkroppsbilder tagna av en professionell fotograf under en planerad fotosession med professionell styling och make-up. Artistens riktiga namn, ålder och hemort ges i en faktaruta sist i personporträttet.

I sin redogörelse kan examinanden ta fasta på bland annat följande:

  • Språket i personporträttet innehåller många anglicismer och engelska ord (location, beats, cool, edgy, amazing) vilket kan ge intrycket av att artisten Alma är internationell, eller så är det journalistens sätt att visa att han kan branschspråket i musik- och nöjesbranschen. Språket innehåller också svordomar (fucking amazing, fuck yeah, jävligt big deal) vilket bidrar till att beskriva Alma som rå och tuff och adjektiv som beskriver både henne och andra.
  • Intertextualitet i form av referenser till kända artister, journalistens och Almas röst och återgivning av det någon annan sagt bidrar till den professionella bilden av Alma.
  • Citat av Alma används för att ge hennes röst en plats i reportaget, både i brödtexten och i citat som placerats på bilderna. I citaten återges Almas åsikter oftast i jag-form.
  • Korta berättelser återger tillbakablickar på till exempel den första gången som Alma färgade håret och vilka artister Alma har träffat.
  • Läsaren beaktas i personporträttet genom ett direkt tilltal i ingressen (Alma är långt ifrån din typiska popidol) och i en mellanrubrik. Detta medel är inte typiskt för personporträtt och bygger på ett förgivettagande om vem som kan tänkas vara läsarens typiska popidol. Detta skapar en samhörighet mellan journalisten och läsaren, men placerar den intervjuade artisten utanför denna samhörighet. Bygget av samhörighet mellan läsaren och journalisten fortsätter i reportagets inledning där journalistens känslor inför telefonintervjun får utrymme och där journalisten försöker hitta gemensamma referensramar med den svenska läsaren. Avståndet mellan journalisten och läsaren konstrueras som närmare än den mellan läsaren och artisten med det neongröna håret, rockiga klädstilen och den finska attityden.
  • Bilderna är tagna i en sliten miljö med klotter och gamla skyltar på väggarna samt slitna möbler. I denna slitna miljö står artisten som har klarat sig och nått framgång internationellt. Artisten har läderkläder, stora ringar på fingrarna, röda glasögon, tatueringar. Några av bilderna förmedlar tuffhet, till exempel då artisten står med armarna i kors eller ser ner på läsaren bakom röda transparenta glasögon. På andra bilder ser hon nästan ut som ett barn, ser uppåt mot läsaren eller döljer sig delvis bakom sin hand. Utseendet och speciellt hårfärgen får utrymme också i skriften, både i den redaktionella ingressen och i citat av artisten.

2.2 Analysera bilden av Alma som skapas i personporträttet (material 2.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I uppgiften som går ut på att analysera bilden av artisten Alma kan examinanden ta fasta på att personporträttet som genre presenterar en känd person. Examinanden ska notera att porträttet bygger på journalistens och redaktionens val när det gäller vilket innehåll som ingår. Hur innehållet presenteras för den tänkta målgruppen beror också på det artisten själv har valt att berätta i intervjun, möjligen på inrådan av musikbolagets representanter som benämns explicit, eller en liknande aktör. I bilden av Alma finns en del motsättningar och spänningar som bland annat har att göra med hennes framgångar som artist och hennes åsikter, det kan tolkas som en spänning mellan Alma som offentlig och privat person. Examinanden kan också reflektera kring vad publikationen och artisten eftersträvar med porträttet och bör fästa uppmärksamhet vid att porträttet består av både bild och skrift.

Utgående från personporträttet kan examinanden göra iakttagelser om artistens egenskaper, livsval och -skeden, den miljö som syns på bilderna och som framkommer i artikeln och notera bland annat följande om bilden av Alma:

  • Beskrivningarna av Alma innehåller kontraster och motstridigheter. Framgångar beskrivs detaljerat medan motgångar inte får samma detaljerade beskrivning. Alma porträtteras både som en tuff och kritisk artist och som en samarbetsvillig och hjälpsam artist. Hon ger ett sympatiskt intryck och uppmuntrar dem som blir mobbade, samtidigt som hennes språk och flera av bilderna visar en tuff attityd och hennes utseende kallas rockigt.
  • Almas förhållande till andra kända och internationella artister nämns som en naturlig del av arbetet och samarbeten beskrivs på ett enkelt och jordnära sätt, samtidigt som de bidrar till att ge henne stjärnstatus som artist. Hon visar inget mindervärdeskomplex gentemot världsstjärnor och menar att hennes val av hårfärg inspirerade Billie Eilish som har liknande utseende samtidigt som hon upplever sig vara en del av ett privilegierat artistsamarbete. Artistnamnen markeras med fet stil första gången de nämns i personporträttet.
  • Bilderna av Alma är tagna i en något nedgången miljö och de är inte vardagliga eller naturliga bilder utan resultatet av planerade fotosessioner med en professionell fotograf med medvetna klädval, make-up osv. Bildvalet är genomtänkt med tanke på den bild och image som eftersträvas i personporträttet.
  • Porträttet av Alma innehåller spänningar och jämförelser som exemplifieras av när kändisskap och glamour möter vardagen; av relationer till fans, skvallerpressen och till andra kända personer samt av egna livskriser. Motsättningar syns också i Almas åsikter om konsumtion och resor i motsats till miljötänk, det som varit och nuet, viljan att vara känd gentemot viljan att ha ett privatliv, det rationella och irrationella vilket ger en bild av en reflekterande person som ställer samhälleliga företeelser mot varandra.
  • Den svenska journalisten poängterar att Alma är från Finland och har finsk attityd vilket bidrar till bilden av henne. Skillnader mellan Finland och Sverige lyfts fram när den finska musikscenen behandlas och när det gäller finländska artisters möjligheter att slå igenom internationellt.
  • Som artist beskrivs Alma som kreativ och musikalisk men också som självständig och genuin genom de kritiska uttalanden som hon ger om musikbranschen och kommersialiseringen av musikindustrin. Bakgrunden och sångtävlingen Idol har varit avgörande för hennes genomslag samtidigt som hon är kritisk till talangprogram eftersom hon upplever att Idol inte hjälpt henne att hitta sig själv.
  • Almas värderingar och livsstil syns tydligt i de val hon gjort: att låta det ta sin tid att hitta sig själv både privat och professionellt, att släppa debutalbumet mitt under pandemin och att hon musikaliskt har bytt riktning. Hon strävar efter att stöda kvinnor och HBTQ-communityn, hon beundrar starka kvinnor och ger intrycket att läsaren kan nå framgång och få en karriär som artist.

Del 2: Skönlitterära och andra fiktiva texter

3. Stämningen och personerna i en roman 30 p.

Bekanta dig med kapitlet ur Elena Ferrantes roman Min fantastiska väninna (material 3.A).

Materialet i den tvådelade uppgiften utgörs av ett kapitel i romanen, där två jämnåriga, men till läggningen olika flickor letar efter sina dockor i en mörk källare. I ett svar som motsvarar uppgiften (3.1) ska examinanden göra iakttagelser och dra slutsatser om stämningen i kapitlet och (3.2) göra motiverade tolkningar av spänningarna i förhållandet mellan två olika barn. Kännedom om hela verket eller bokserien förutsätts inte.

3.1 Redogör för de medel som används för att skapa stämningen i kapitlet (material 3.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

I ett svar som relaterar till uppgiften gör examinanden iakttagelser och drar slutsatser om de medel som skapar stämning i kapitlet. Stämningen kan ses som spännande, skrämmande eller hotfull. Kulturell läskompetens visar examinanden genom att koppla den hotfulla stämningen till typiska drag för en skräck- eller spänningsroman eller en historisk och kulturell kontext för tiden då händelsen utspelas.

Examinanden kan exempelvis notera att stämningen i kapitlet skapas med följande medel:

Miljöbeskrivningen

  • Platsen för händelserna sägs bland barnen ha ett lockande men olycksbådande rykte: alla barn lockades och skrämdes av tanken på att gå ner i källaren.
  • I miljöbeskrivningen appelleras till olika sinnesintryck för att skapa en skrämmande stämning: Det lilla ljus som trängde igenom mörkret föll ibland på ting som gick att urskilja, under sulorna på mina sandaler krasade det av glas, jag måste ha gett ifrån mig ett skräckslaget vrål eftersom hon snabbt och med ekande röst sade...
  • I detaljerna i miljöbeskrivningen antyder gasmaskerna ett hot om våld: det har bara gått en kort tid sedan andra världskriget.

Berättandet

  • Stämningen förstärks genom att tempot saktas ned: om den tid flickorna tillbringar i källaren berättas ingående, fastän själva händelserna knappt pågår längre än en kvart.
  • Jagberättaren berättar om sina känslor: jag var rädd, jag blev väldigt rädd, jag måste ha gett ifrån mig ett skräckslaget vrål, jag fortsatte darra och stöna av rädsla. För mig var dockan en levande varelse, och tanken på att hon hamnat på botten av källaren bland alla hemska djur som fanns där gjorde mig förtvivlad.
  • I berättandet finns luckor som skapar spänning. Läsaren får till exempel inte veta varför barnen är rädda för källaren och don Achille.

Personbeskrivning

  • Personbeskrivningen skapar ett hot om våld. Lila har fått ett sår i pannan i ett slagsmål. Jagberättaren är osäker på sin oberäkneliga kamrat: Nog visste jag att Lila inte var någon snäll liten flicka, men jag hade aldrig kunnat tänka mig att hon skulle göra något så elakt.
  • Ett hotfullt intryck får läsaren särskilt av don Achille, som hasade fram och strök mot tingens suddiga former som om han var ett av alla hemska djur som bodde i källaren. Jagberättaren fruktar don Achille så mycket att hon i slutet springer iväg och lämnar sin kära docka i källaren.
  • Personernas ålder och avsaknaden av vuxna skapar en hotfull stämning. Lilas far nämns kort, men i kapitlet finns inga trygga vuxna som tröstar ett skrämt barn.

Genretypiska drag

  • Detaljerna i miljön är bekanta från skräck- och spänningslitteratur: Eftersom dörrarna inte var ordentligt stängda – den ena hade lossnat från ena gångjärnet och hängde snett, Runtomkring fanns mörka föremål som inte gick att identifiera. Gasmasken får Lila att se ut som ett spöke eller ett monster: nu hade hon ett enormt huvud med ögonhålor utan pupiller men ingen mun, bara den där framskjutande hakan som gungade på hennes bröst.

3.2 Tolka förhållandet mellan flickorna i kapitlet (material 3.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I uppgiften ska examinanden fokusera på förhållandet mellan personerna, där det centrala är att tolka spänningen i flickornas relation. Examinanden visar kulturell läskompetens genom iakttagelsen att personernas olika lynnen och jagberättarens inre konflikt skapar spänning och djup i romanen.

I texten finns många direkta och indirekta anspelningar på hur en spirande vänskap mellan flickorna uppstår och hur de förhåller sig till varandra, i sitt svar kan examinanden se att förhållandet förändras. Examinanden kan göra till exempel följande iakttagelser och tolkningar:

Huvudpersonerna, jagberättaren och Lila, är skolkamrater men känner inte ännu varandra särskilt väl.

  • Redan utgångsläget visar att det finns en spänning mellan flickorna: jagberättaren har hjälpt Lila i samband med ett slagsmål, men de har inte talat om det som skett efteråt och Lila har inte tackat för hjälpen.
  • Flickorna överväger att bli vänner genom att kommunicera ordlöst: Vi träffades allt oftare ute på gården. - - Till sist lät vi dockorna hälsa på varandra för att se om de kom bra överens. Dockorna fungerar som motiv i berättelsen och som symboler för vänskap som prövas.

Jagberättarens förhållande till Lila är konfliktfyllt

  • Händelserna berättas ur jagberättarens synvinkel. Läsaren får en direkt inblick i hennes relation till Lila, men Lilas tankar och känslor kan man endast dra slutsatser om genom hennes agerande.
  • Jagberättaren säger sig veta att Lila inte var någon snäll liten flicka, men känner ändå en dragning till henne.
  • Förhållandet mellan flickorna definieras av berättarens inre konflikt. Hon känner smärta över att förlora sin docka, men tanken på att råka i gräl med Lila bekymrar henne ännu mera.
  • Den inre konflikten uttrycks genom en jämförelse: Det var som om jag plågades dubbelt, både av det lidande som hade drabbat mig när jag förlorade dockan och det som hotade om jag förlorade Lila.

Lila har maktpositionen i relationen

  • Obalansen i relationen bygger på personernas olika lynnen. Lila är impulsiv och modig: Hon letar målmedvetet efter sin docka, provar gasmasken och vågar söka med händerna över golvet i den mörka källaren. Sitt ärr visar hon upp som ett segertecken. Jagberättaren är försiktigare och ängsligare: hon följer efter Lila, ger efter för hennes nycker och vågar inte stanna kvar ensam i källaren.
  • Läsaren kan uppfatta Lila som aggressiv: om någon stirrade på det vita ärret som bildats gjorde hon en ilsken gest som för att säga ”vad glor du på”.
  • Den stolta Lila verkar vara van vid att jagberättaren lyder henne och är i underläge. Därför blir hon överraskad när denna vågar kasta Nu-dockan ner i källaren: Lila såg misstroget på mig.
  • Fastän Lila är den dominerande parten i relationen, tycks hon behöva jagberättaren åtminstone som publik när hon visar sitt mod.

Relationen flickorna emellan är fylld av spänning

  • Spänningen upprätthålls genom intrigen: varje prövning som Lila hittar på är mer skrämmande än den föregående. Genom dessa prov på mod testar Lila hur långt jagberättaren är beredd att följa henne.
  • Viljan att göra intryck på Lila tvingar jagberättaren att övervinna sina rädslor, att ta risker och att förtränga sina känslor: Jag hejdade min förtvivlan, hejdade den från att välla fram ur mina blanka ögon.
  • I slutet släpper spänningen när barnen springer ut ur källaren. Spänningen och konflikten mellan romanpersonerna och jagberättarens inre konflikt blir ändå inte lösta i kapitlet.
  • Romanens titel skvallrar ändå om att flickornas speciella vänskap är det centrala temat i berättelsen.

4. Analys och tolkning av en låttext 30 p.

Analysera och tolka låttexten Ingen vinner (material 4.A) och ställ den i relation till dagens värld. Om du vill kan du lyssna på låten (material 4.B), men det förutsätts inte för uppgiften. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

I uppgiften ska examinanden ta avstamp i låttexten från 1991 och ställa den i relation till dagens värld. Musiken, tonsättningen eller framförandet ska inte beaktas. Examinanden visar exempel på kulturell läskompetens genom att ställa låttexten i ett tidsperspektiv och analysera texten kring det. Utgående från hur examinanden uppfattar tidsperspektivet kan hen fokusera på tiden då låten skrevs och/eller relatera till samhällssynen på 1990-talet. Examinanden kan notera att låttexten innehåller genretypiska drag så som rim, metaforer och annat bildspråk. Analysen och tolkningen av dessa drag kopplas till den tematiska analysen av låttexten i relation till dagens värld.

Examinanden visar kritisk läskompetens genom att sätta materialet i ett tidsperspektiv. Examinanden kan i sin tolkning föra fram kritik mot tidigare generationers tafatthet, kritik mot materialism, kritik mot kapitalistisk livsstil: ekorrhjulet, tillväxt, överbefolkning, förbättrad livsstil för alla, kritik mot passivitet och oförmåga att få något gjort, kritik mot att inte ta dessa frågor på allvar. Examinanden kan till exempel ta fasta på globaliseringen eller på hur berättaren belyser bristerna i människans sätt att leva. Tolkningarna kan exempelvis struktureras enligt följande: världsfrånvänd inställning, utanförskap, tillhörighet, brådska, rädsla för att tiden för handling ska rinna ut.

Svaret kan innehålla en redogörelse för vad examinanden uppfattar som typiskt för vår tid. Examinanden kan till exempel titta på frågeställningen (Vad är det för liv som vi lever här?). Skeenden och stämningar i texten kan stå som exempel på hur det såg ut då och hur det ser ut i dag och om någon förändring finns att upptäcka. Examinanden kan också ta fasta på tidsmarkörer i miljön, till exempel färg-teven, fatta pennan. Examinanden kan notera hur berättaren värderar prioriteringar, till exempel har bytt allt som är viktigt mot meningslösa ting, och kan lägga märke till stämningar (panik, brådska, rädsla för jordens undergång).

Examinanden kan relatera låttexten och de problem som fanns då låten skrevs till vår egen tid och de problem som kvarstår idag genom att beskriva något av följande:

  • Det finns ett slags uppgivenhet i texten som återfinns i vår egen tid.
  • Både i låttexten och i vår egen tid kritiseras konsumtion och annat som inte är bra för moder jord, det finns en kontrast mellan ett ökat materiellt välstånd och en jord som mår allt sämre: Du har femton kanaler på färg-teven, men luften du andas är inte ren och Vi har bytt allt som är viktigt mot meningslösa ting.
  • Både låttextens värld och vår egen värld präglas av att alla har bråttom. I det här kan examinanden läsa in något illavarslande, dystopiskt: I loppet som vi springer finns det ingen som vinner, ingen som vinner, ingen som vinner.
  • I låttexten finns uttrycket När dimmorna skingras. Det kan till exempel tolkas som att ”vi” har något slags självvald dimma omkring oss för att slippa se eller så kan uttrycket kopplas till fraser som ”okunnighetsdimma” eller ”okunskapens dimma” som innebär djup okunnighet. Samma okunnighet finns fortfarande på flera håll till exempel vad gäller föroreningar, klimatförändring och så vidare.
  • I låttexten varnas för riskerna med överbefolkning och ständig tillväxt, vilket fortfarande är ett problem: Alla vill ha det bättre, men vi blir bara fler och fler.
  • I låttexten uttrycks att vi, någon måste göra något, agera, samtidigt som det finns en längtan efter att en högre makt griper in och denna (Gud) åberopas med imperativ för att få hjälp. Samma slags desperation kan skönjas i vår egen tid.
  • Formen, lyrikmedel eller stilmedel i texten, till exempel parrim, upprepningar och metaforer stöder budskapet.