Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

Det är naturligast att tolka att tyngdkraften existerar objektivt. För detta konstaterande ges 1 poäng och för motiveringarna 4 poäng. För att tyngdkraften existerar objektivt kan man argumentera exempelvis utifrån att det finns goda grunder för att anta att tyngdkraften existerar oberoende av om det finns någon som upplever den. Tyngdkraften har till exempel inte upphört att verka även om enskilda individer som upplevt och observerat den har avlidit. Det finns också naturvetenskapligt bevismaterial för att tyngdkraften har verkat i universum redan före medvetna varelser utvecklades.

Andra människor kan också verifiera att tyngdkraften existerar och vilka effekter den har. Genom empirisk forskning kan flera av varandra oberoende observatörer bekräfta samma egenskaper hos tyngdkraften. Vidare räcker exempelvis upplevelser förvrängda av hallucinationer inte heller till för att visa att tyngdkraften skulle ha upphävts. En motivering för detta är att hallucinationer är övergående och andra inte delar dem. Individers upplevelser avgör alltså inte hurdan tyngdkraften är, även om man genom upplevelser kan få kunskap om den.

Examinanden kan i sitt svar också framföra att tyngdkraftens existens är beroende av den som upplever den. Ett sådant svar kan emellertid ge högst 4 poäng eftersom tolkningen är svårare att motivera filosofiskt. Det är också möjligt att argumentera för att tyngdkraften är subjektiv genom att hänvisa exempelvis till idealismen eller solipsismen.

Det är naturligast att tolka att känslor existerar subjektivt. För detta konstaterande ges 1 poäng och för motiveringarna 4 poäng. För att känslorna är subjektiva kan man exempelvis argumentera så att känslor inte skulle existera utan varelser som kan uppleva dem, det vill säga enskilda upplevare. Känslorna förutsätter alltså någon som upplever dem.

Vidare har det argumenterats att känslornas qualia är subjektiva och till och med privata. Andra människor kan inte ha dina känslor och du kan inte ha deras känslor. Därför är det alltid möjligt att missta sig om andras känslor, och andra kan uttrycka att de befinner sig i något känslotillstånd trots att de inte gör det. För individen är qualia däremot ovillkorligen säkra – åtminstone enligt vissa förespråkare för qualias existens. Individen kan med andra ord inte missta sig om vilka känslor hen upplever vid ett visst ögonblick. Det har också hävdats vara metafysiskt möjligt att världens fysiska egenskaper skulle vara exakt sådana de nu är, även om qualia inte alls existerade. Enligt de filosofer som tänker på detta sätt har qualia alltså inte sitt ursprung i den objektiva verkligheten.

I sitt svar kan examinanden också framföra att känslornas existens inte är beroende av den enskilda observatören. Ett sådant svar kan emellertid ge högst 4 poäng eftersom tolkningen är svårare att motivera filosofiskt. I svaret kan examinanden exempelvis argumentera för att det är ett objektivt faktum att en viss individ befinner sig i ett visst känslotillstånd eller inte. Det saknar betydelse om andra observatörer har tillgång till kunskap om detta faktum. Det är också möjligt att argumentera att känslorna i sista hand har sitt ursprung i hjärnans och kroppens funktioner, som är objektiva.

Det är naturligast att tolka att pengar existerar objektivt. För detta konstaterande ges 1 poäng och för motiveringarna 4 poäng. Pengars existens bygger på praxis och kontrakt mellan individer – deras existens är alltså ett intersubjektivt faktum och därför är den inte beroende av den enskilda observatören. För att pengar ska ha ett värde som bytesmedel behövs det minst två individer som är beredda att använda dem för detta syfte. Eurons ställning förändras inte av att en enskild människa upplever eller beslutar att euron inte är en accepterad valuta i Finland, utan bara finska mark duger som betalningsmedel. Även om pengarnas existens alltså är beroende av människan är den inte beroende av en enskild observatör. Pengars existens är alltså ett objektivt socialt faktum.

Examinanden kan också i sitt svar framföra att pengars existens är beroende av den enskilda observatören. Ett sådant svar kan emellertid ge högst 4 poäng eftersom tolkningen är svårare att motivera filosofiskt. Examinanden kan i sitt svar hänvisa exempelvis till att pengars värde åtminstone i viss mån påverkas av hur värdefulla de upplevs. Om en individ till exempel vägrar använda euro som bytesmedel saknar euro värde för hen. Det kan vara svårt att få en sådan människa att acceptera euro som en valuta för betalning, och då är euro i ett visst avseende inte över huvudtaget pengar för hen.

Det är naturligast att tolka att drömmar existerar subjektivt. För detta konstaterande ges 1 poäng och för motiveringarna 4 poäng. För drömmarnas subjektivitet kan man argumentera exempelvis så att drömmar inte skulle existera utan de varelser som upplever dem, det vill säga individuella observatörer. Drömmar förutsätter alltså någon som upplever dem: det finns ingen dröm utan den som drömmer. Drömmarnas subjektivitet kan också försvaras med hänvisning till deras privata natur. Även om olika individer kan se samma stol kan de inte se samma drömmar.

I sitt svar kan examinanden också framföra att drömmars existens inte är beroende av enskilda observatörer. Ett sådant svar kan emellertid ge högst 4 poäng eftersom tolkningen är svårare att motivera filosofiskt. I svaret kan examinanden till exempel argumentera för att det är ett objektivt faktum om en individ drömmer eller inte. Det saknar betydelse om andra observatörer har tillgång till kunskap om detta faktum. Det är också möjligt att argumentera att drömmarna i sista hand har sitt ursprung i hjärnans och kroppens funktioner, som är objektiva.

I meningen beskrivs hur myren är nyttig för att bromsa klimatförändringen och som näringskälla. Antagandet är att myren inte skulle ha ett (lika stort) värde utan dess faktorer.

Känslan gäller människans välbefinnande och inte exempelvis naturens eller andra arters välbefinnande.

Tanken bakom kompensationen är att naturens olika delområden är sinsemellan utbytbara på den grund att det går att beräkna ett numeriskt värde för dessa delområden, såsom träd eller koldioxidutsläpp. Enligt denna tankegång kan alltså vissa delar av naturen användas som medel för att ersätta förstörelse som vållas andra delar av naturen.

Bakom tanken ligger önskan att stärka välbefinnandet för arter som lever i jordmånen, och i en sådan tankegång är människans välbefinnande inte betydelsefullt. Biocentrism är ett synsätt enligt vilket allt liv är värdefullt i sig. Biocentrismen värdesätter alltså den levande naturen, såsom växter och djur.

Tanken handlar om att miljöskyddet ses som ett medel för människans välbefinnande och inte som betydelsefullt i sig, oberoende av människan.

Pääkkönen agerar inte bara för att stärka välbefinnandet för de fiskar som lever i vattendragen, vilket skulle handla om djurskydd, utan om ett helt naturområdes – vattendragens – livskraft, vilket innebär att det handlar om miljöskydd.

I den beskrivna verksamheten ses nötboskapen som en näringskälla för människan och djurens eget välbefinnande sätts inte i första rummet.

Sentientism handlar om att värdesätta kännande varelser. Enligt sentientismen är det därför fel att orsaka smärta för kännande varelser som fiskar.

För varje organism – såsom en människa, en bakterie eller en björk – kan det anses finnas det som är gott, det vill säga saker som gynnar organismen.

I tanken betonas sådant som är viktigt för människans välbefinnande: giftfrihet, det vill säga hälsosamhet, och fruktbarhet, det vill säga produktivitet. Växelbruk kan visserligen också idkas på djupekologiska grunder, men i den tankegång som presenteras ingår inte motiveringar med anknytning till naturens egenvärde.

Pseudovetenskaper definieras ofta som något som utger sig för att vara vetenskap trots att det inte är det. Även om det är den vanligaste definitionen är alla som forskar i ämnet pseudovetenskaper inte överens om den, men allmänt taget har alla definitioner av pseudovetenskap vissa gemensamma drag. Pseudovetenskapliga synsätt påstås ha något kunskapsmässigt värde. De som propagerar för dem kan exempelvis säga att pseudovetenskaperna är tillförlitliga, att de fungerar väl i praktiken eller till och med att de erbjuder den bästa tillgängliga kunskapen om det område de behandlar. Pseudovetenskapen är emellertid inte kunskapsmässigt värdefull utan bedräglig. Den är inte vetenskap även om dess anhängare kan anse att den är det. I allmänhet anses pseudovetenskapen kunskapsmässigt vara fullständigt otillförlitlig vilket innebär att pseudovetenskapliga påståenden inte träffar rätt oftare än slumpen. Alla definitioner ställs också i relation till vetenskapen på något sådant sätt att det av definitionen framgår att pseudovetenskap inte är vetenskap.

I ett svar värt 2 poäng nämns någon aspekt som i allmänhet ingår i definitionen av pseudovetenskap.

I ett svar värt 4 poäng nämns på ett träffande sätt flera aspekter som i allmänhet ingår i definitionen av pseudovetenskap.

Svarets längd är högst 750 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

Pseudovetenskaperna kan grovt sett indelas i två huvudtyper: utveckling av pseudoteorier och vetenskapsdenialism. Många pseudovetenskaper uppvisar drag av båda dessa. Anhängare av intelligent design motsätter sig exempelvis den i biovetenskaperna accepterade evolutionsteorin, och de har utvecklat sina egna ersättande teorier. Förteckningen nedan tar upp några synsätt som det vetenskapliga samfundet generellt har förkastat som pseudovetenskapliga.

Pseudoteorier:

• Ufologin granskar påståenden om oidentifierade flygande föremål (ufo). Vanligen förklarar ufologer observationer av sådana med rymdvarelser eller övernaturliga aktörer.
• Astrologi eller stjärntydning är en lära enligt vilken man exempelvis kan förutse framtiden eller tolka människors karaktärsdrag utifrån himlakropparnas relativa positioner.
• Homeopati är en pseudomedicinsk lära enligt vilken man ska behandla sjukdomar genom att ge patienten en sådan substans som förorsakar patientens sjukdom eller symtom, men i utspädd form. Ofta späds substansen ut så mycket att det inte finns kvar en enda molekyl av den i det preparat som ges till patienten.
• Kryptozoologi forskar i djur för vars existens det inte finns någon godtagbar vetenskaplig evidens. Sådana djur är exempelvis Loch Ness-monstret och snömannen.
• Intelligent design är en ståndpunkt enligt vilken naturliga processer inte kan ha gett upphov till levande organismer, utan deras existens förutsätter planering av en intelligent varelse. Alternativt kan intelligent design innebära en uppfattning enligt vilken universum troligtvis är resultatet av planering.
• Forntida astronauter är en hypotes vars anhängare påstår att rymdvarelser har besökt jorden för hundratals eller tusentals år sedan och väsentligt påverkat de då rådande kulturerna. Med hjälp av hypotesen om forntida astronauter har man bland annat försökt förklara pyramidernas och andra betydande byggnadsverks existens.

Former av vetenskapsdenialism:

• Förintelseförnekelse är en ståndpunkt enligt vilken förintelsen under andra världskriget inte skedde alls eller inte skedde i den omfattning som den enligt historisk forskning och den allmänt accepterade uppfattningen har skett.
• Vaccinskepticism är en ståndpunkt enligt vilken det är skadligt att ta vaccin och skadorna överväger den nytta man möjligen kan ha av att vaccineras.
• Klimatskepticism är ståndpunkten att klimatet inte blir varmare, eller att uppvärmningen inte orsakas av människan.

Av ett gott svar som behandlar denialism ska det åtminstone indirekt framgå att det att man inte tror på någon viss vetenskaplig teori inte i sig är pseudovetenskap. Denialister måste också framlägga systematiska motiveringar för sin ståndpunkt.

I ett svar värt 2 poäng benämner examinanden ett exempel på pseudovetenskap korrekt, eller presenterar ett exempel på pseudovetenskap på ett väsentligen korrekt sätt.

I ett svar värt 4 poäng beskriver examinanden väsentligen korrekt ett exempel på pseudovetenskap.

Svarets längd är högst 750 tecken. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I svaret ska examinanden redogöra för ett typiskt drag av bristande tillförlitlighet hos pseudovetenskaper, som kan användas för att skilja dem från vetenskap. I svaret behöver examinanden inte påstå att detta drag skulle vara ett nödvändigt eller tillräckligt villkor för pseudovetenskap. Bland annat följande kriterier har använts som kriterier för pseudovetenskap:

• brist på framåtskridande
• alltför stark auktoritetstro
• användning av bara valda bevismaterial
• omöjlighet att upprepa forskningsresultat
• omöjlighet att falsifiera eller pröva påståenden
• oförmåga att lösa problem
• omöjlighet att självständigt pröva bakomliggande antaganden
• betydande argumentationsfel i forskningen
• bristande kontinuitet med rådande vetenskaplig forskning
• betydande inverkan av kognitiv bias på forskningen och utvärderingen av den
• ofruktbarhet (forskningen ger inte upphov till nya frågor eller forskningsuppslag).

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska redogöra för ett drag som är karakteristiskt för pseudovetenskap. Examinanden motiverar hur draget vittnar om pseudovetenskapernas bristande tillförlitlighet och skiljer pseudovetenskap från vetenskap. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng presenterar examinanden något drag som är typiskt för pseudovetenskap.

I ett svar värt 5 poäng presenterar examinanden något drag som är typiskt för pseudovetenskap och motiverar på ett förståeligt sätt hur det vittnar om pseudovetenskapernas bristande tillförlitlighet.

I ett svar värt 8 poäng presenterar examinanden något drag som är typiskt för pseudovetenskap och motiverar på ett följdriktigt och mångsidigt sätt hur det vittnar om pseudovetenskapernas bristande tillförlitlighet.

I textutdraget beskriver Montaigne tre olika kunskapsteoretiska ståndpunkter. Enligt den första kan vi uppnå säker kunskap och bygga vetenskaper på denna kunskap. Enligt den andra, pessimistiska ståndpunkten kan vi endast veta att vi inte vet någonting. Enligt den tredje kan vi inte ens nå säkerhet om att vi inte vet någonting, utan vi måste nöja oss med att fortsatt undersöka och betvivla de omdömen som framförs som säkra. Karakteristiskt för Montaignes beskrivning är att den första och den andra ståndpunkten båda presenteras som lika felaktiga. Säkerheten om att vi inte kan uppnå någon kunskap är lika felaktig som säkerheten om att vi kan uppnå säker kunskap.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska analysera de kunskapsteoretiska ståndpunkter som Montaigne beskriver i textutdrag 6.A. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng plockar examinanden ut två kunskapsteoretiska ståndpunkter ur materialet.

I ett svar värt 5 poäng plockar examinanden ut tre kunskapsteoretiska ståndpunkter ur materialet och gör någon filosofisk observation om skillnader eller likheter mellan dem. Alternativt nämner examinanden två kunskapsteoretiska ståndpunkter och analyserar skillnaderna och likheterna mellan dem.

I ett svar värt 8 poäng plockar examinanden ut tre kunskapsteoretiska ståndpunkter ur materialet och analyserar skillnaderna och likheterna mellan dem.

Insikt om kunskapens gränser kan ses som en till och med nödvändig förutsättning för kunskap. Det är möjligt att närma sig frågan ur flera olika perspektiv. Examinanden kan exempelvis diskutera hur Descartes metodiska tvivel hjälper att komma fram till säker kunskap om. Ett annat alternativ är att granska hur Kants kategorier skapade villkor för möjligheten till kunskap. Ett gott svar förutsätter insikten att kunskap är en form av uppfattning. Till exempel med hjälp av den klassiska definitionen av kunskap kan examinanden särskilja kunskapen från andra uppfattningar. Examinanden behöver emellertid inte hänvisa till definitionen.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera hur insikt i kunskapens gränser hjälper en att skilja kunskap från det som är bara föreställningar. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng gör examinanden någon observation om hur insikt om kunskapens gränser hjälper en att skilja på kunskap och föreställningar.

I ett svar värt 5 poäng visar examinanden att hen förstår ett sätt på vilket insikt om kunskapens gränser hjälper en att skilja på kunskap och föreställningar.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden på ett mångsidigt sätt hur insikt om kunskapens gränser hjälper en att skilja på kunskap och föreställningar.

Uppgiften 7.1 är tudelad. I svaret ska diskussionsdeltagarnas målsättningar beskrivas och de framförda motiveringarna räknas upp.

Handelsmannens målsättning, som hans argumentation syftar till, är att kunden ska smaka på och som en följd därav köpa hans ost. Kundens målsättning är att hen varken smakar på osten eller köper den. Kundens målsättning kan också tolkas vara en vegansk kosthållning eller ett ekologiskt levnadssätt. En fullständig beskrivning av kundens målsättning ska på ett eller annat sätt inkludera svaret ”nej tack”. För beskrivningen av båda diskussionsdeltagarnas målsättningar ges högst 5 poäng.

I uppgiften ska examinanden räkna upp de motiveringar som framförs i diskussionen. Nedan är de grupperade så att motiveringar som är en del av samma argument står under varandra. Mellan motiveringar som är separata från varandra finns en tom rad. I svaret behöver examinanden inte nödvändigtvis gruppera motiveringarna enligt argument. Eftersom uppgiften handlar om att räkna upp de framlagda motiveringarna ska de på något sätt särskiljas och därför duger det inte som svar att kopiera hela materialet som sådant.

Motiveringarna behöver inte formuleras exakt som i förteckningen ovan. Om motiveringarna inte har skiljts åt från varandra ses det inte som ett fel så länge de har framställts förståeligt och tydligt. Det finns sammanlagt tio motiveringar så för varje två korrekt beskrivna motiveringar ges 1 poäng. Formuleringen av de enskilda motiveringarna och svaret som helhet avgör om en enskild motivering ger poäng eller inte.

Svaret förutses inte ha essästruktur och i bedömningen utnyttjas inte alla delar av bedömningstabellen ovan, eftersom formuleringen av respektive motivering i stor utsträckning kan behandlas som ett enskilt fall.

I kundens argumentation finns flera outtalade bakomliggande antaganden, men de är inte svåra att slutleda sig till. Sådana antaganden är exempelvis ”ost är inte veganskt” och ”ost är inte ekologiskt”. De uttalade motiveringarna och outtalade bakomliggande antagandena är huvudsakligen trovärdiga, och deras kopplingar till de påståenden som ska motiveras är tillräckligt starka. Kundens argumentation kan alltså allmänt sett anses vara godtagbar.

Om kunden vill minska sitt personliga ekologiska avtryck är det riktigt att hen kan göra det genom att undvika att äta vissa animaliska produkter – som ost. Att smaka på osten står i konflikt med det mål kunden har sällt upp för sig, om hen dessutom vet sig ha svag viljestyrka på så sätt att om hen smakar på osten så kommer hen också att köpa den och äta den.

Handelsmannens argumentation är problematisk om den bedöms med avseende på argumentationens styrka. Motiveringarna för vart och ett av argumenten är godtagbara, men deras koppling till huvudpåståendet är otillräcklig.

Den första motiveringen bygger på att det också är oekologiskt att äta vissa vegetariska livsmedel. Även om detta är sant innebär det inte att det skulle vara oproblematiskt att äta ost eller att kunden borde överge sitt mål att äta ekologiskt. För att vara konsekvent kan kunden till exempel undvika att äta avokado och sallad, och i stället äta andra vegetariska livsmedel.

Även om motiveringarna för handelsmannens andra argument är trovärdiga följer det inte av dem att kunden borde äta ost för att leva ett gott liv. Kunden kan mycket väl acceptera att det inte är möjligt att leva ett gott liv om man inte gör saker som man tycker om, och hen tycker om att äta ost. Men kunden kan i stället för att äta ost göra någonting annat hen tycker om att göra. För att handelsmannens argument ska vara tillräckligt starkt borde det vara mycket viktigt för kunden att få äta ost.

I fråga om handelsmannens argument om sysselsättningen är båda motiveringarna åter trovärdiga, men slutsatsen följer inte av dem. Problemet är det samma som i handelsmannens föregående argument: även om man stöder sysselsättningen i Finland genom att köpa finsk ost är det inte det enda sättet att göra det. För att stödja ekonomin kan kunden exempelvis köpa finska grönsaker eller någonting annat som tillverkats i Finland, i stället för ost.

Samma fel finns också i handelsmannens sista argument. Även om båda motiveringarna är trovärdiga kan kunden ändå få i sig de proteiner som behövs genom att äta veganskt. Det är alltså inte nödvändigt att äta just ost eller andra animala livsmedel för att få i sig de proteiner som krävs för en god hälsa.

I uppgiften är det viktigt att bedöma de framlagda motiveringarna och deras koppling till respektive diskussionsdeltagares målsättning. Det är alltså inte väsentligt att konstatera att respektive målsättning kunde motiveras bättre eller sämre på något annat sätt, även om så är fallet. Däremot ses det som en förtjänst att i svaret analysera hur de problematiska argumenten kunde göras bättre.

Hur bra ett argument är kan inte bedömas utan att man beaktar alla motiveringar för det. Därför kan argumentationen i texten inte bedömas utan att man delar in den i separata argument. Indelningen kan dock göras på många olika sätt.

I svaret på uppgiften ska examinanden bedöma hur väl de motiveringar som framförs i text 7.A stöder diskussionsdeltagarnas målsättningar. Svaret förutsätts inte ha essästruktur och följaktligen ska de olika dimensionerna i bedömningstabellen ovan beaktas i den mån de är tillämpliga.

I ett svar värt 5 poäng identifierar examinanden ett argument korrekt och utvärderar det på ett lyckat sätt.

I ett svar värt 10 poäng identifierar examinanden tre argument korrekt och utvärderar dem på ett lyckat sätt. Av svaret framgår att handelsmannens argumentation är svagare än kundens argumentation.

I ett svar värt 15 poäng utvärderar examinanden flera argument på ett förtjänstfullt sätt. I svaret konstateras att handelsmannens argumentation är klart svagare än kundens argumentation.

I ett svar värt toppoäng identifierar examinanden alla argument och utvärderar dem på ett förtjänstfullt sätt.

I materialet finns flera samhälleliga motsättningar. Examinanden kan behandla åtminstone följande teman:

• Motsättningen mellan sysselsättning och naturvärden. Saken kan också uttryckas som en motsättning mellan ekonomiska värden och naturvärden. Gruvindustrin skapar arbetsplatser och ekonomiskt välstånd både för arbetstagarna och i kommunen, men samtidigt hotar den naturvärden som kan vara exempelvis estetiska eller kopplade till rekreation och välbefinnande.
• Motsättningar mellan näringsidkares rättigheter i anknytning till arbete och utkomst. Mot varandra står gruvindustrin, turismen och renskötseln. Arbete och utkomst är viktiga rättigheter som också är skyddade i lagen, och i materialet står olika människors rättigheter i konflikt med varandra.
• Motsättningar i anknytning till motverkandet av klimatförändringen. I situationen står lokala naturvärden i konflikt med det globala arbetet för att motverka klimatförändringen. Gruvor förstör naturen, men produkter från gruvorna behövs för att bekämpa klimatförändringen. Om man vill utveckla miljövänligare teknologi är man tvungen fatta också sådana beslut som är skadliga för naturen.
• Ansvarsfördelningen mellan västländerna och utvecklingsländerna i frågor som berör klimatförändringen. I västländerna vill man gå in för en mer ekologisk livsstil, men man är inte nödvändigtvis beredd att ta ansvar för dess kostnader. Man vill hellre ha mineraler från Kongo eller Kina, trots att man är medveten om de dåliga arbetsförhållandena och människorättskränkningarna i gruvorna i dessa länder.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva tre samhälleliga motsättningar plockade ur materialet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng ger examinanden en väsentligen korrekt beskrivning av minst en motsättning som framgår av materialet. Alternativt gör examinanden några väsentligen korrekta observationer om minst två motsättningar som framgår av materialet.

I ett svar värt 8 poäng beskriver examinanden väsentligen korrekt tre motsättningar som framgår av materialet. Alternativt beskriver hen på ett förtjänstfullt sätt två motsättningar.

I ett svar värt 12 poäng beskriver examinanden på ett förtjänstfullt och korrekt sätt tre samhälleliga motsättningar som framgår av materialet.

I ett svar värt toppoäng beskriver examinanden på ett utmärkt sätt de motsättningar hen valt och kopplar dem i sin diskussion till en konsekvent helhet.

I sitt svar ska examinanden med hjälp av två eller flera givna begrepp koppla en av de beskrivningar hen gav i föregående deluppgift till en samhällsfilosofisk granskning. I ett gott svar framgår sambandet mellan den valda beskrivningen och de använda begreppen tydligt. Svaret kan byggas upp exempelvis runt följande synpunkter.

Ett viktigt tema som framgår av materialet är en motsättning mellan värden. Den framkommer dels mellan olika näringsgrenar, dels mellan naturvärden och värden förknippade med arbete, ekonomi och utkomst. Dessa kan examinanden i sitt svar granska tillsammans eller separat. Arbete och utkomst hör också till människors grundläggande rättigheter. I samhället är man tvungen att på varierande grunder göra val mellan olika intressen och rättigheter, vilket till exempel skötseln av coronasituationen har visat.

Samhällsfilosofiskt viktiga frågor är bland annat enligt vilka principer och modeller motsättningar i samhället kan lösas, vilka värden och rättigheter som betonas, hur olika synpunkter motiveras, vems röst blir hörd, hur demokratin fungerar och hur de berörda får delta i beslutsfattandet. Om svaret tar upp dessa teman är det naturligt att koppla det till exempelvis begreppen värden, rättigheter, nytta eller demokrati.

I materialet är klimatförändringen förknippad med flera motsättningar som kan analyseras med hjälp av flera olika begrepp. Temat kan granskas ur perspektivet för hela mänsklighetens och miljöns nytta: borde lokala naturvärden offras för allmännyttan och den globala nyttan, och vem är det som ska fatta sådana beslut? Om examinanden utvecklar sitt svar i den här riktningen kan hen också granska de internationella institutionernas och avtalens betydelse.

Motsättningarna förknippade med klimatförändringen kan också granskas med hjälp av begreppen globalt ansvar, makt och rättvisa. Möjliga synpunkter kan exempelvis vara kopplade till en rättvis fördelning av kostnaderna för att bekämpa klimatförändringen och för de skador klimatförändringen ger upphov till, eller till de mänskliga rättigheternas betydelse i det internationella samarbetet, då man till exempel diskuterar arbetsförhållandena i gruvorna eller barnarbete och andra motsvarande fenomen som de ofta är förknippade med.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska välja en av de motsättningar hen har beskrivit i föregående deluppgift och analysera den med hjälp av minst två givna begrepp. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden några observationer om den motsättning hen har valt.

I ett svar värt 8 poäng analyserar examinanden den motsättning hen har valt på ett förståeligt sätt med hjälp av de begrepp hen har valt.

I ett svar värt 12 poäng analyserar examinanden den motsättning hen har valt på ett förtjänstfullt och följdriktigt sätt med hjälp av de begrepp hen har valt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang genom att koppla det exempelvis till en bredare filosofisk diskussion om rättigheter, nytta, demokratiskt beslutsfattande eller global rättvisa. Examinanden kan också demonstrera sina kunskaper genom att i sitt svar inkludera synpunkter på exempelvis kampen mot klimatförändringen, gruvlagen, mineralernas betydelse eller frågor kring arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter i Kina och Kongo.

I material 9.A är Sokrates påstående förknippat med undran över att Sokrates blir mindre trots att hans storlek inte förändras, en omständighet som ger Theaitetos yrsel. Denna undran handlar om att notera att saker och fenomen som vid första anblick ter sig vardagliga kan vara förknippade med överraskande och förvånande aspekter som kräver noggrannare eftertanke. I materialet handlar det om ett abstrakt resonemang kring relationen mellan absolut och relativ längd. Den filosofiska undran riktar sig alltså mot vardaglig längdtillväxt ur ett mycket allmänt och abstrakt perspektiv. Alan Watts syn på undran förefaller något mindre vardaglig. Där är föremålet för undran något som det är svårt att över huvudtaget klä i ord. Att dryfta såväl vardagliga saker som frågor som är nästan onåbara för tanken är karakteristiskt för filosofisk undran.

Det påstående som Sokrates framför i material 9.A har sedermera varit mycket populärt inom filosofins historia, så man kan anta att det beskriver filosofins natur på något sällsynt träffande sätt. Omdömet om undrans betydelse som en faktor som definierar filosofins natur kan givetvis granskas ur olika synvinklar och fördjupas i många riktningar, vilket materialet ger två exempel på. Det är också möjligt att granska till exempel några filosofers, de filosofiska traditionernas eller gymnasiefilosofins relation till undran.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska analysera och utvärdera påståendet att all filosofi börjar med undran. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden minst en väsentligen korrekt observation om undran som utgångspunkt för filosofin. Den kan vara kopplad till dialogens eller videons kontext, men behöver inte vara det.

I ett svar värt 8 poäng analyserar och utvärderar examinanden på ett relevant sätt påståendet att filosofin börjar med undran. Båda materialen har beaktats på något sätt. Om det ena materialet analyseras bara implicit kan det ersättas med en god generell utvärdering.

I ett svar värt 12 poäng analyserar examinanden exakt, mångsidigt och följdriktigt påståendet att filosofin börjar med undran. Examinanden utnyttjar båda materialen.

Ett svar värt toppoäng utvidgas eller fördjupas i någon av de ovan beskrivna riktningarna.

Förändringens problem är en klassisk filosofisk fråga. I materialet dryftas frågan ur det rätt ovanliga perspektivet för absolut och relativt. För att klargöra hur något kan bli annorlunda utan att förändras förefaller Sokrates göra en distinktion mellan att minska absolut och att göra det relativt sett. I enlighet med vardagligt tänkande framför han att det finns absolut förändring oberoende av förhållanden, som när en människa exempelvis växer från ett spädbarn som är 50 cm långt till en vuxen som är 180 cm lång. Utöver detta finns det relativ förändring, som när Sokrates först är längre än Theaitetos och sedan kortare än honom. Dialogen Theaitetos är berömd bland annat för sin kritik av relativismen. Ett sätt att tolka det relevanta stycket är att relativ förändring bygger på absolut förändring: Sokrates blir inte mindre utan Theaitetos växer. Men om så alltid är fallet, det vill säga om all relativ förändring i sista hand bygger på absolut förändring, är en allomfattande relativism en filosofiskt ohållbar position. Examinanden kan givetvis också tolka materialet utan att komma till denna slutsats, eller så kan hen ifrågasätta den i sin utvärdering.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva det problem med relativ förändring som presenteras i textutdraget och utvärdera dess relation till relativismen. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden minst en väsentligen korrekt observation om problemet eller dess relation till relativismen.

I ett svar värt 8 poäng beskriver examinanden problemet med relativ förändring och presenterar någon bedömning av dess relation till relativismen.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens beskrivning begreppsligt exakt och följdriktig. Examinanden visar att hen förstår materialets filosofiska frågeställningar.

Ett svar värt toppoäng utvidgas till en diskussion om relativismen eller en analys av problemet med förändring.