Beskrivningar av goda svar: SV – Historia
24.3.2023
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 16.5.2023
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.
De viktigaste grunderna för bedömningen av provet i historia är kunskaper och tänkesätt typiska för ämnet och den ämneskunskap som läroplanen förutsätter, samt ett korrekt och exakt bruk av centrala historiska begrepp. Bedömningen beaktar även examinandens förmåga att tolka och bedöma historiska källor kritiskt, dra självständiga slutsatser och jämföra tolkningar av historiska frågor samt kunna göra ett motiverat ställningstagande till dem.
Av svaren ska det framgå att examinanden förstår vad som utmärker olika tidsperioder och att hen kan ställa problem och förändringsprocesser i hens egen tid i relation till ett historiskt sammanhang. Examinanden behärskar de centrala historiska begreppen som exempelvis tid, förändring och kontinuitet. Examinanden kan också gestalta orsakssamband. I materialuppgifterna visar examinanden att hen kan bedöma och utnyttja texterna och det visuella materialet på ett kritiskt sätt. I diskussionsuppgifterna och de uppgifter som innehåller motstridig kunskap visar examinanden att hen förstår tolkningens betydelse för historisk kunskapsbildning samt orsakssambandens mångbottnade och komplexa karaktär. Examinanden kan analysera fenomen och mänsklig verksamhet i det förflutna utifrån varje tidsperiods egna utgångspunkter och skilja den tidens perspektiv från nutidens. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid examinandens förmåga att skapa strukturerade helheter av sina kunskaper och hens förmåga att skilja mellan väsentlig och oväsentlig information.
Tabellen nedan är avsedd som stöd för bedömningen och den lyfter särskilt fram också de dimensioner av svaret som är kopplade till målen för examinandens färdigheter. Beskrivningarna i tabellen ska ses som exempel.
I de uppgiftsspecifika beskrivningarna av goda svar ges bedömningskriterierna indelade i två nivåer, för goda svar (minst 50 procent av hela poängtalet) och berömliga svar (minst 70 procent av hela poängtalet). För uppgifter värda 20 poäng ger goda svar 10–13 poäng och berömliga svar 14–20 poäng. För uppgifter värda 30 poäng är motsvarande gränser 15–20 och 21–30 poäng.
| 0 | Nöjaktig | God | Berömlig | |
|---|---|---|---|---|
| Riktig och relevant kunskap; exakt begrepps-användning | Svaret innehåller ingen kunskap som förutsätts i uppgiften. Uppgiften har förståtts fel. | Svaret har knapphändigt innehåll eller innehåller mycket irrelevant. Svarar endast delvis på uppgiften. Hanteringen av begrepp är bristfällig. | Svaret innehåller förhållandevis exakt kunskap som motsvarar uppgiften väl. God hantering av begrepp. | Svaret innehåller väsentligt och med tanke på uppgiften meningsfullt avgränsat kunskapsinnehåll. Hanteringen av kunskap och begrepp är exakt. |
| Analytiskt, logiskt, välunderbyggt | Svaret är ostrukturerat och oredigt. Påståenden motiveras inte. | Svarets struktur är katalogmässig eller oklar. Granskningen av ämnet är svagt analyserande. Påståenden motiveras knapphändigt. | Svaret är till vissa delar analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig, även om brister förekommer ställvis. Påståenden motiveras förhållandevis väl. | Svarets generella grepp är analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig och argumenterande, och påståenden ges goda motiveringar. |
| Kritiskt, flera perspektiv, förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap | Svaret innehåller inga (käll)kritiska observationer och ingen förnuftsbaserad utvärdering eller tillämpning av kunskaperna. Svaret visar inga tecken på förmåga att diskutera olika tolkningar eller alternativ. | Svaret visar svaga tecken på källkritik samt några sporadiska och svaga tecken på diskussion kring olika perspektiv och tolkningsmässighet. Svaret uppvisar endast ringa tillämpning av kunskap. | Svaret visar ställvis god (käll)kritisk diskussion och goda tolkningar, samt några goda exempel på tänkande som representerar ett grepp med flera perspektiv. Svaret visar några tecken på förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap. | Svaret har ett skarpt och insiktsfullt (käll)kritiskt grepp. Svaret innehåller välövervägd diskussion ur flera perspektiv. Svaret innehåller flera exempel på utvärdering och tillämpning av kunskap. |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. En övergiven by 20 p.
På bild visas den medeltida byn Little Oxendon i grevskapet Northamptonshire i England. Byn övergavs i slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. I England finns det hundratals liknande byar som övergavs under samma period och numera enbart kan skönjas i landskapet med hjälp av flygbilder.
I ett gott svar kan examinanden knyta avfolkningen av byn Little Oxendon under åren 1346–1353 till följderna av den digerdöd som Europa drabbades av eller till därefter följande epidemier av pest, eller bägge delarna. Examinanden gör en uppskattning av de befolkningsförluster som digerdöden orsakade (cirka en tredjedel av Europas befolkning, i vissa områden ännu mer) och någon motiverad tolkning av varför mortaliteten i befolkningen ledde till att en hel by tömdes (till exempel arbetskraftsbrist, hungersnöd, brist på timmer, avkylning av klimatet).
I ett berömligt svar kan examinanden tillämpa beskrivningen i material 1.B om hur arbetskraften blir dyrare och exempelvis tar upp tanken att invånarna kan ha flyttat någon annanstans i jakt på bättre utkomst. Examinanden kan dessutom nämna att man i vissa områden på grund av bristen på arbetskraft övergick till fåruppfödning i stället för åkerbruk och att bygemenskaper således splittrades. Examinanden presenterar någon källkritisk observation, som att krönikan är en originaltext eller att berättelsen i den reflekterar överklassens synpunkter.
2. Balkan – Europas krutdurk 20 p.
Tysklands rikskansler Otto von Bismarck (d. 1898) kallade Balkanregionen för Europas krutdurk. Diskutera vad Bismarck menade med uttrycket, och bedöm i ljuset av de historiska skeendena under 1900-talet hur träffande hans uppfattning var.
I ett gott svar diskuteras Bismarcks yttrande om ”kruttunnan” i slutet av 1800-talets och början av 1900-talets kontext. Det framgår av svaret att examinanden vet var regionen Balkan ligger. Svaret visar att yttrandet hänger samman med ett politiskt maktspel som Tyskland och Europas övriga stormakter deltog i före första världskriget.
I svaret utvärderas exempelvis följande händelser: mordet på Österrikes kronprins i Sarajevo 1914 (”skotten i Sarajevo”) ökade de internationella spänningarna och de nationalistiska rörelserna, och första världskriget bröt ut. Balkan var ett konfliktområde även senare under 1990-talet i samband med att kalla kriget upphörde och Jugoslavien föll samman.
I ett berömligt svar fördjupas beskrivningen av spänningarna och konflikterna samt orsakerna till dem. Till dessa hör bland annat nationalism och uppkomsten av nya nationalstater på grund av det osmanska rikets svaghet, samt Balkanregionens strategiska betydelse för stormakterna (t.ex. Rysslands strävanden att nå fram till Medelhavet och Tysklands och andra europeiska stormakters försök att förhindra det). Å andra sidan kan utvecklingen också behandlas med utgångspunkt i Jugoslaviens tillkomst och Titos era. Examinanden kan kritiskt analysera huruvida Bismarck med sin beskrivning verkligen menade att konflikten kommer att sprida sig i Europa om krutdurken Balkan exploderar. Examinanden kan också diskutera huruvida det går att beskriva Balkan före första världskriget och Balkan under 1990-talet som likadana krutdurkar. Delfaktorer som kan beaktas är historiska, religiösa och etniska orsaker.
3. Finländare i S:t Petersburg 20 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen vet att Finland under åren 1809–1917 ingick i Ryssland som ett autonomt storfurstendöme. Hen visar också att hen känner till konsekvenserna av den ryska revolutionen. Examinanden tar upp några både push- och pullfaktorer bakom finländarnas migration till S:t Petersburg. Till pushfaktorerna före Finlands självständighet hörde till exempel en ökande mängd obesutten och arbetslös befolkning i Finland, förbättringen av transportförbindelserna (bl.a. Saima kanal 1856 och järnvägar) och rörligheten, samt hur migrationen till Amerika utgjorde ett ”exempel”. Bland pullfaktorerna kan till exempel nämnas S:t Petersburgs ställning som Rysslands huvudstad, de traditionella förbindelserna mellan S:t Petersburg och Karelska näset, arbets- och utbildningstillfällen, möjligheterna att avancera samt S:t Petersburgs ställning som kosmopolitisk metropol.
Examinanden diskuterar orsakerna till nedgången 1910, exempelvis rysk-japanska kriget, de politiska oroligheterna och den samhälleliga utvecklingen i Finland (industrialisering, handel, utbildning). Det är viktigt att observera hur migrationen är kopplad till Finlands självständighet och ryska revolutionen 1917, samt Sovjet-Rysslands gradvisa isolering och omvandling till Sovjetunionen 1922. Dessa förändringar framträder vid år 1926.
I ett berömligt svar analyserar examinanden ovan nämnda faktorer noggrannare och behandlar mer mångsidigt den effekt som de ekonomiska, sociala och politiska orsakerna hade på flyttrörelsen.
4. Uppfattningar bland romarna om livet efter detta 20 p.
Diskutera utgående från texterna av poeterna Horatius (material och ) och Catullus (material ) hur romarna uppfattade livet efter detta. Hur förändrades uppfattningen genom de så kallade mysteriekulternas och kristendomens intåg?
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att man i den romerska (stats)religionen inte alls trodde på ett liv efter detta, eller annars förstod det som en dyster skuggvärld likt livet efter detta i de antika grekernas trossystem, ett dödsrike där själarna tillbringade evigheten. Båda poeterna jämför människans liv med den natur som förnyas och föds på nytt – Horatius med årstiderna och Catullus med dygnet. Människan föds inte på nytt utan hennes tid upphör ohjälpligen genom döden. Kristendomens utbredning förde med sig den nya tron på ett liv efter döden och på återuppståndelsen.
I ett berömligt svar analyserar examinanden materialen i uppgiften utförligare och kan göra källkritiska observationer om dem. Gudarna påverkar människors liv och kan rentav avgöra hur länge människorna får leva. Gudarna kan emellertid inte återuppväcka de döda. Examinanden observerar att kristendomen inte var den enda religionen som spred sig till Rom österifrån, utan kan också nämna sådana som mithraismen, Kybele-kulten och Isis-kulten. I alla de här religionernas läror ingick tron på ett liv efter döden. Examinanden observerar dessutom att kristendomens utbredning skiftade det religiösa fokuset från den här världen till livet efter detta. Eventuella observationer om mytologi och begravningsseder är relevanta.
5. Tolkningar av klubbekriget 20 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår historieforskningens tolkningsmässiga karaktär och att de tolkningar som framförs är kopplade till forskarens egen tid. Som orsaker betonar Renvall krigströttheten bland finländska bönder, vilken ledde till att de inte förmådde stå emot (hertig Karls) uppvigling utan hängav sig åt våldsdåd. Ylikangas ser däremot skeendena som en sorts klasskamp eller motsättning mellan stånden, som uppkom genom böndernas förbittring gentemot eliten och dess maktmissbruk. Enligt Lappalainen handlade det om en politisk revolt bland bönderna i syfte att byta ut makthavarna. Examinanden ger sin syn på tolkningarnas trovärdighet.
I ett berömligt svar analyserar examinanden skillnaderna med större noggrannhet. Hen beaktar hur tolkningar bygger på olika utgångspunkter, exempelvis att effekten av Finlands krig märks i Renvalls tolkning, och att forskare således anammar olika förklaringsmodeller. Även om dagens forskning inte ser Renvalls tolkning som befogad kan examinanden välja vilken som helst av tolkningarna i materialet som den trovärdigaste. Det väsentliga är hur väl hen motiverar och kontextualiserar sina val, även med hjälp av källkritiska anmärkningar (t.ex. tidpunkten då texten är skriven, de tillgängliga källorna, dialog med tidigare tolkningar).
6. Olika typer av kulturmöten 20 p.
I ett gott svar beskrivs européernas agerande i ett kulturområde som examinanden valt samt relationerna mellan folken i området och européerna under den aktuella perioden. Beskrivningen är historiskt riktig och presenterar de viktigaste dragen i européernas agerande och relationer till folken i regionen. I svaret ges en trovärdig tolkning av vilka av Urs Bitterlis kulturmötestyper som mötena mellan européerna och lokalbefolkningen representerade. Som bakgrundsfaktorer till mötena kan examinanden exempelvis diskutera hur parternas styrkeförhållanden skilde sig åt, vilka mål och behov vardera sidan hade, vilka de teknologiska förutsättningarna var för att upprätthålla relationerna eller hur vardera sidans kulturella tankesätt påverkade mötena.
I ett berömligt svar är beskrivningen av kontakterna mellan européerna och folken i regionen historiskt precis och korrekt, och examinanden diskuterar analytiskt hur kontakterna placerar sig i Bitterlis typologi. Bakgrundsfaktorerna till kontakterna analyseras utförligt så att examinanden ger akt på flera av de faktorer som nämns i stycket ovan. Sådana är exempelvis militära resurser, ekonomiska intressen och deras karaktär, européernas förmåga att upprätthålla kontakter på avstånd, den politiska stabiliteten i de samhällen som européerna mötte samt vardera sidans världsbilder. Examinanden diskuterar hur kontakterna förändrades över tid och visar att hen förstår kopplingen mellan förändringarna och kolonialism och imperialism som element i den europeiska historien.
Del 2: 30-poängsuppgifter
7. Frihet och mänskliga rättigheter i USA 30 p.
7.1 Analysera den idéhistoriska bakgrunden till USA:s självständighetsförklaring (). 10 p.
I ett gott svar kopplar examinanden USA:s självständighetsförklaring till dess europeiska ideologiska bakgrund, det vill säga till upplysningsidén och den tidiga liberalismen. Upplysningen betonade betydelsen av mänskliga rättigheter och ifrågasatte regentens absoluta makt i förhållande till undersåtarna. Även de amerikanska koloniernas tanke om att upplösa den ekonomiska ojämlikheten i relation till moderlandet Britannien påskyndade självständighetstänkandet och självständighetsförklaringen (t.ex. puritanernas läror).
I ett berömligt svar visar examinanden att hen förstår självständighetsförespråkarnas betydelse för självständighetsförklaringens tillkomst. Hen kan exempelvis hänvisa till Smiths ekonomiska liberalism, till Lockes uppfattningar om naturliga rättigheter och folkets rätt att resa sig mot regenter, till Rousseaus teori om ett samhällsfördrag eller till Montesquieus maktdelningsprincip som alternativ till envälde. Examinanden kan också nämna andra ideologier som har påverkat självstädighetsförklaringen.
7.2 Redogör för hur minoriteters rättigheter utvecklades i USA från att landet blev självständigt och fram till 1960-talet. Utnyttja textutdrag och och videoklipp i ditt svar. 20 p.
I ett gott svar beskriver examinanden i stora drag hur minoriteternas ställning utvecklades mellan USA:s självständighet och 1960-talet. Hen påpekar att den jämlikhet som tas upp i material 7.A inte omfattade kvinnor och särskilt inte minoriteter, såsom ursprungsfolken, slavar som hämtats från Afrika eller deras avkomlingar. Slaveriet upphävdes under amerikanska inbördeskriget på 1860-talet, vilket Lincoln hänvisar till i material 7.B. Han förutsätter också att det är myndigheternas skyldighet att erkänna slavarnas frihet. I praktiken fortsatte emellertid förtrycket av före detta slavar och deras avkomlingar, särskilt i sydstaterna. Ursprungsbefolkningens rättigheter uppmärksammades i ännu mindre grad och migranter av europeiskt ursprung fick besittning över deras mark under de så kallade indiankrigen i slutet av 1800-talet. Den svarta befolkningens rättigheter förbättrades inte i någon större grad förrän på 1960-talet, då den så kallade medborgarrättsrörelsen som Martin Luther King representerade (material 7.C) krävde ett slut på diskrimineringen och medborgerliga rättigheter också för den svarta delen av befolkningen. Examinanden förstår den stora skillnaden mellan de olika delarna av USA: under perioden mellan att slaveriet upphävdes och slutet av 1900-talet flyttade omkring sex miljoner svarta från sydstaterna till de nordliga delstaterna för att söka arbete och fly rasförtrycket.
I ett berömligt svar analyserar examinanden materialen i uppgiften utförligare och visar genom konkreta exempel varför jämlikheten i praktiken sällan blev verklighet. Tänkbara exempel är bland annat de lynchningar som organisationen Ku Klux Klan utförde, segregationen i sydstaterna och hur urinvånare stängdes in i reservat utan medborgerliga rättigheter. Examinanden kan också diskutera orsakerna till att medborgarrättsrörelsen föddes, såsom det ideologiska klimatet på 1960-talet (t.ex. Black Panthers), Rosa Parks-fallet och de rörelser det väckte, eller marschen till Washington 1963 som samlade mer än 200 000 människor. King hänvisar i sitt tal (7.C) i samband med marschen till Lincolns proklamation (7.B) och till formuleringarna i självständighetsförklaringen (7.A) då han drömmer om att ”alla människor en dag ska vara jämlika”. Examinanden kan också diskutera världskrigens inverkan på minoriteternas ställning: trots en formell jämlikhet behandlades olika befolkningsgrupper olika under krigstiden, bland annat vid fronten.
8. Politiska oroligheter i Europa före andra världskriget 30 p.
8.1 Diskutera varför många europeiska stater omvandlades till diktaturer under 1920- och 1930-talen. 12 p.
I ett gott svar betonas exempelvis de stora ekonomiska problem som första världskriget orsakade och som kulminerade i den ekonomiska lågkonjunktur som slog till i slutet av 1920-talet. Många länder var missnöjda med fredsfördraget efter första världskriget. Exempelvis Tyskland upplevde Versaillesfreden som orimlig och orättvis. De ekonomiska och sociala problemen och det politiska missnöje som rådde på många håll under 1920-talet utgjorde en bra grogrund för understöd för en mer auktoritär ledning. I många stater uppstod det en uppfattning om att en stark ledare och auktoritär ideologi skulle kunna lösa befolkningens problem. Rädslan för att den kommunistiska revolution som skett i Ryssland skulle sprida sig fick rika fabrikörer och markägare i många länder att stödja högerextrema eller högernationalistiska rörelser som troddes vara det enda sättet att få stopp på kommunismens spridning. I ett gott svar ges exempel på den här processen (t.ex. Tyskland eller Italien).
I ett berömligt svar analyseras de ekonomiska och politiska processer som ledde till diktaturer utförligare. Någon av de mest betydande diktatorerna (Hitler, Mussolini, Stalin) och deras ideologi (fascism, kommunism) och tillvägagångssätt beskrivs. Av ett berömligt svar framgår det att övergången till en auktoritär regim skedde under mellankrigstiden i nästan hela Europa. Bland de nya stater som uppkom efter första världskriget var det bara i Finland och Tjeckoslovakien som förvaltningssystemet förblev demokratiskt under hela mellankrigstiden. Utöver de ovan nämnda orsakerna diskuteras exempelvis den korta traditionen av demokrati i de flesta av de länder som förvandlades till diktaturer. De demokratiska förvaltningarna var instabila och regeringarna kortlivade. I ett berömligt svar kan examinanden också nämna exempel på metoder genom vilka man lyckades upprätthålla demokratin.
8.2 Analysera varför utomstående stater, liksom även enskilda utländska medborgare, ville delta i spanska inbördeskriget. Utnyttja textutdrag och i ditt svar. 18 p.
Av ett gott svar framgår det att spanska inbördeskriget började som en militärkupp. General Francisco Franco försökte med stöd av de högerkonservativa och fascistiska partierna år 1936 fälla den demokratiskt valda vänsterregeringen. Den interna konflikten i Spanien motsvarade i stor utsträckning spänningarna mellan högerextrema och vänsterextrema på andra håll i Europa under 1930-talet. I ett gott svar påpekar examinanden att det hände att såväl andra stater som individer identifierade sig med någondera parten i inbördeskriget. Därför tog många stater och privatpersoner ställning till kriget, och deltog rentav det. Ett gott svar förutsätter att materialen i uppgiften använts. Examinanden noterar de politiska och ekonomiska motiven samt äventyrslystnad som en faktor.
I ett berömligt svar betonas det att den ideologiska konflikten i Spanien också fick följder för det politiska spelet mellan stormakterna i Europa. De fascistiska regeringarna i Tyskland och Italien stödde Francos falangister med vapen, stridande förband och flygplan. Sovjetunionen stödde regeringens trupper med vapen och sakkunniga officerare. Tiotusentals socialister och kommunister från olika länder ställde sig också på regeringstruppernas sida. Examinanden kopplar materialet mer analytiskt till en diskussion om de ideologiska konflikterna i spanska inbördeskriget och i Europa överlag. Spanska inbördeskriget har sedermera beskrivits som ett övningskrig inför andra världskriget, också i bemärkelsen att nya vapen och krigsstrategier testades. Privatpersoners motiv, politiska kopplingar och sympatier kopplas till sin bakgrund och analyseras exaktare.
9. Presidentinstitutionens historia under självständighetstiden i Finland 30 p.
9.1 Analysera konflikten kring det självständiga Finlands statsskick och de ambitioner parterna i konflikten hade. 14 p.
I ett gott svar gestaltas de centrala dragen i den strid om statsskicket som utkämpades i början av Finlands självständighet. Före inbördeskriget hade stödet för en republikansk regeringsform varit relativt utbrett bland de politiska partierna, men det tvivel gentemot folkstyre som kvarstod efter inbördeskriget ökade stödet för ett styre med en stark regent bland de borgerliga partierna. I lantdagen 1918 saknades socialdemokraterna och lantdagen valde ut en kung till landet ur Tysklands furstehus, men den utrikes- och säkerhetspolitiska basen för beslutet gav vika efter Tysklands förlust i världskriget. Anhängarna av republik fick ordning i leden och 1919 fastställdes republik som Finlands regeringsform.
I ett berömligt svar utforskas parterna i konflikten och deras ambitioner mer detaljerat än ovan. Det parlamentaristiska systemet åtnjöt brett stöd över det politiska fältet efter lantdagsreformen år 1906, eftersom lantdagen var en viktig stöttepelare för motståndet mot Rysslands förryskningspolitik. Särskilt inom den politiska vänstern och mitten stöddes parlamentarism eftersom den passade dessa gruppers ambitioner på samhällelig jämlikhet. Inom högern ansågs det nödvändigt med en stark regent och man menade att ett sådant styre hade en lång historia ända från den svenska tidens lagar. I och med händelserna år 1917 hade maktlagen överfört den högsta makten till lantdagen och i Finlands självständighetsförklaring hade man talat om en republik. Efter inbördeskriget 1918 var uppfattningen bland de borgerliga ännu starkare om att ett system med en stark regent behövs för att begränsa tvärvändningar inom folkstyret. Bland borgarna ledde åsiktsskillnaderna till att Gammalfinska respektive Ungfinska partiet splittrades i Samlingspartiet och Framstegspartiet. Det senare tog ställning för en republik. Splittringen bland de borgerliga grupperingarna i striden om regeringsformen handlade delvis också om skiljelinjer angående riktningen i utrikespolitiken, där monarkianhängarna också stödde en inriktning mot Tyskland.
9.2 Bedöm hur träffande påståendet i första meningen i textutdrag , angående maktförhållandena mellan republikens president respektive riksdagen och statsrådet, har varit från början av Kekkonens presidentperiod och fram till våra dagar. 16 p.
I ett gott svar skisseras konturerna av tidsperioden i fråga och en motiverad bedömning ges av hur parlamentarism (riksdagsstyre) och regentstyre (stark president) under denna period undgått sammandrabbningar eller, omvänt, drabbat samman i fråga om beslutsfattandet. Examinanden tar upp några konkreta exempel till stöd för sin bedömning. Fall som analyseras kan till exempel vara regeringsbildningen under Urho Kekkonens mandatperiod, som ofta skedde under nära överinseende av presidenten, tillämpning och revidering av bestämmelserna om upplösning av riksdagen, den under Mauno Koivistos mandatperiod inledda praxisen med att presidenten ställer sig vid sidan om regeringsbildningen, grundlagen av år 2000 och dess inverkan på presidentens maktbefogenheter.
I ett berömligt svar utforskas den bedömning som framkommer av materialet med stöd av precist beskrivna fall. I svaret diskuteras såväl spänningarna som samordningen mångsidigt. Slutsatsen om hur träffande bedömningen är kan vara positiv, negativ eller bägge delarna, men examinanden ger relevanta motiveringar till sitt resonemang. Sådana är exempelvis nattfrostregeringen, förlängningen av Kekkonens mandatperiod genom en undantagslag, att Samlingspartiet i slutet av 1980-talet åter godkändes för regeringsansvar, problemet med två tallrikar i EU-politiken. Av svaret framgår det hur olika parter har förhållit sig till maktbefogenheter och har godkänt dem. Examinanden kan till och med presentera relationerna mellan Marins regering och president Niinistö i fråga om befogenheter. Presidenterna har i allmänhet inte understött en inskränkning av presidentens maktbefogenheter, med undantag för Mauno Koivisto.