Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

29.3.2023

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 16.5.2023

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Provet i geografi mäter hur självständigt examinanden behärskar geografisk kunskap och geografiska färdigheter samt förmågan att tillämpa dessa i den kontext som uppgiften kräver.

Uppgifterna i provet är mångsidiga

En del av uppgifterna utgår från att examinanden behärskar omfattande ämnesområden. Svaret på sådana uppgifter ska oftast ges i essäform. Ämneshelheten i essäsvaren ska ha en disposition och vara logiskt uppbyggd när det gäller faktainnehållet. Det kunskapsinnehåll som krävs i uppgiften ska sättas i ett större faktasammanhang. Examinanden ska behandla orsakssambanden sakligt ur olika synvinklar och påståendena ska motiveras på ett åskådligt sätt. Kunskapsinnehållet, motiverade ställningstaganden och åsikter ska kunna särskiljas från varandra.

Uppgifterna baserar sig ofta på material som till exempel kartor, geodata, bilder, videor, statistik, diagram, scheman eller texter. Examinanden ska tolka materialet och använda det på ett rationellt sätt och hänvisa till materialet i svaret.

Uppgifterna kan också kräva att examinanden processar kunskap, exempelvis bearbetar material, räknar och analyserar, ritar, skapar diagram och andra typer av scheman samt gör markeringar på en färdig bild. I uppgifterna bedöms examinandens förmåga att använda verktyg typiska för ämnet geografi på ett ändamålsenligt sätt.

Utgångspunkter för en bedömning av svaren

Examinanden ska svara på de frågor som ställs i uppgiften. Uppgiften kan till exempel innebära en jämförelse, uppskattning, analys och diskussion eller olika framställningssätt. Detta poängteras även i bedömningen. I synnerhet i uppgifter med tillämpning och i uppgifter som kräver att examinanden utvecklar tankegången värdesätts kreativ problemlösningsförmåga och idérikedom. På en del uppgifter ska examinanden också kunna svara kort och koncist, och då sänker ett alltför långt svar antalet poäng.

Svarets längd och mängden kunskapsinnehåll är inte meriterande i sig, i synnerhet inte om svaret är oväsentligt med beaktande av uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Svarets värde minskar även om det finns klara sakfel i svaret eller om tankegången är oklar eller inexakt. Ett ologiskt eller felaktigt sätt att använda begrepp sänker också antalet poäng.

Andra faktorer som inverkar negativt på svarets värde är om det helt eller huvudsakligen bygger på åsikter, om samma innehåll upprepas flera gånger eller om materialet använts på ett olämpligt sätt eller inte alls har beaktats. Bedömningen ska dessutom fästa uppmärksamhet vid svenskan i facktexten, med särskilt fokus på att examinanden behärskar det finlandssvenska namnbeståndet och begreppsapparaten på svenska.

Anvisning för uppgiftsspecifik poängsättning

Varje uppgift har en egen anvisning för bedömning och poängsättning där man preciserar vad som ska bedömas och definierar hur poängen i respektive uppgift ska fördelas. Den uppgiftsspecifika anvisningen inleds med en allmänt hållen beskrivning där de viktigaste bedömningsgrunderna ingår. Därefter följer en mer detaljerad anvisning för poängsättningen som preciserar det sakinnehåll och de prestationer som krävs i svaret.

Om det gäller en uppgift med flera delmoment preciseras poängsättningen av varje delmoment för sig (1.1, 1.2, 1.3 osv.). Om det gäller ett essäsvar ska anvisningen beskriva vad som är viktigt och hur poängen fördelas. Om uppgiften kräver att examinanden processar information och använder verktyg beskrivs poängsättningen av respektive prestation för sig.

Del 1: 20-poängsuppgift

1. Världens stater 20 p.

På karta 1.A har positionen för tio stater A–J märkts ut. Kombinera materialen 1.B–1.F med de mest passande staterna på karta 1.A. För respektive material finns endast en korrekt stat på kartan. Observera att det finns fem extra stater på kartan.

I uppgiften bedöms examinandens insikt i geografiska fenomens regionalitet, hens förmåga att tolka geografiska material samt hur väl hen behärskar ortnamn.

För respektive deluppgift 1.1–1.5 ges 1 p. för sammankopplandet av informationen med rätt stat (rätt bokstav), 1 p. för rätt namn på staten och 2 p. för en logisk och till läget kopplad motivering där geografiska begrepp används exakt; för en ytlig motivering ges 1 p. Sammanlagt högst 4 p. En korrekt motivering kan ge 1–2 p. trots att staten är fel identifierad eller fått fel namn.

1.1 Skriv i svarsfältet bokstaven som motsvarar staten på karta 1.A och statens namn, för den stat som hänger ihop med material 1.B. Motivera dessutom med hjälp av geografiska begrepp varför materialet hör ihop med staten du nämnt. 4 p.

C. Island

Exempelinnehåll för motiveringen:

  • På bild 1.B syns en het källa. Den slutsatsen kan man dra eftersom människorna badar i ett vintrigt landskap. Det finns kända varma källor, till exempel på Island (C).
  • Varma källor förekommer vid litosfärplattornas gränser som det finns i många av staterna på kartan 1.A, till exempel på Island.
  • Landskapet är trädlöst och snöigt, alltså ligger området i den tempererade eller kalla zonen. Det finns heller ingen skog i området. De här kännetecknen stämmer för Island.
  • Kanada (A) kan också godkännas om motiveringen är bra.

1.2 Skriv i svarsfältet bokstaven som motsvarar staten på karta 1.A och statens namn, för den stat som hänger ihop med material 1.C. Motivera dessutom med hjälp av geografiska begrepp varför materialet hör ihop med staten du nämnt. 4 p.

D. Mali

Exempelinnehåll för motiveringen:

  • Av tabell 1.C framgår det att staten ligger nära ekvatorn på norra halvklotet och alldeles intill nollmeridianen. Mali (D) stämmer överens med de här kännetecknen.
  • Mali är också den enda inlandsstaten på kartan 1.A, bortsett från Afghanistan (H), som har många gränsande grannländer.
  • Det officiella språket är franska och statsreligionen är islam, alltså passar endast Mali in på beskrivningen.

1.3 Skriv i svarsfältet bokstaven som motsvarar staten på karta 1.A och statens namn, för den stat som hänger ihop med material 1.D. Motivera dessutom med hjälp av geografiska begrepp varför materialet hör ihop med staten du nämnt. 4 p.

J. Australien

Exempelinnehåll för motiveringen:

  • Karta 1.D beskriver biomen på statens östkust. Utifrån kartans skala måste staten vara en stor kuststat, t.ex. Australien (J).
  • Eftersom varma klimats biom förekommer norr om tempererade klimats biom måste staten ligga på södra halvklotet. Australien stämmer överens med det här kännetecknet.
  • Det finns utbredda öknar i statens inre delar. Det här kännetecknet utesluter Brasilien.
  • Med hjälp av kustlinjens form och skalstocken är det möjligt att identifiera staten som Australien, t.ex. genom att utnyttja provsystemets karttjänst.

1.4 Skriv i svarsfältet bokstaven som motsvarar staten på karta 1.A och statens namn, för den stat som hänger ihop med material 1.E. Motivera dessutom med hjälp av geografiska begrepp varför materialet hör ihop med staten du nämnt. 4 p.

A. Kanada

Exempelinnehåll för motiveringen:

  • På bild 1.E syns en älgvarningsskylt bredvid en väg mitt i en barrskog. Utifrån växtligheten ligger staten sannolikt i (norra) barrskogsbältet. Kanada är en av staterna där det här biomet förekommer.
  • Utifrån språken på trafikmärket, engelska och franska, pratar man sannolikt engelska eller franska i området. Endast Kanada passar in på det här kännetecknet.

1.5 Skriv i svarsfältet bokstaven som motsvarar staten på karta 1.A och statens namn, för den stat som hänger ihop med material 1.F. Motivera dessutom med hjälp av geografiska begrepp varför materialet hör ihop med staten du nämnt. 4 p.

E. Italien

Exempelinnehåll för motiveringen:

  • Diagram 1.F är en befolkningspyramid i en stat där nativiteten är mycket låg och befolkningen åldras. Av staterna på kartan stämmer det här kännetecknet överens med till exempel Italien (E).
  • Staten är i den femte fasen av den demografiska transitionsmodellen, med minskande befolkning. På karta 1.A finns två stater där den naturliga befolkningstillväxten har svängt och blivit negativ: Italien och Kina.
  • Befolkningsmängden i staten är betydligt större än i Finland eller Island och mindre än i Kina eller Brasilien, alltså måste staten i fråga vara Italien (E).

Del 2: 20-poängsuppgifter

2. Översvämningar i Finland 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om de översvämningstyper som förekommer i Finland och regionala skillnader i de risker översvämningarna utgör för mänsklig verksamhet.

2.1 Namnge typen av översvämning i videorna 2.A–2.B och beskriv kort vad översvämningarna i videorna beror på. 6 p.

Sammanlagt 3 p./översvämningstyp: för namn på typen av översvämning ges 1 p. och för uppkomstsätt 2 p. För en beskrivning med motiveringar av uppkomstsätt ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. En förtjänstfull beskrivning av uppkomstsätt kan ge fulla poäng (3 p.). Ur beskrivningen måste det framgå att examinanden förstår vilken typ av översvämning det är fråga om.

Namnge typen av översvämning

  • Översvämningstyp A: Översvämningar vid älvar / vid åar / vid vattendrag / våröversvämning (1 p.)
  • Översvämningstyp B: Översvämningar i städer / stadsöversvämning / dagvattenöversvämning (1 p.)

Beskrivning av uppkomstsätt

Översvämningar vid älvar (2 p.). Exempelinnehåll:

  • Översvämningar vid älvar orsakas av snösmältning på våren. Översvämningens intensitet påverkas av tjälen, snödjupet och mängden vatten som varit bunden i snön.
  • Översvämningar vid älvar kan också orsakas av kraftiga regn och isproppar. En ispropp orsakar en översvämning när isen som transporteras av älven packar sig vid mynningen av grunda älvar och höjer vattenytan.
  • De största översvämningarna vid älvar inträffar på våren då snöns vattenhalt, det vill säga mängden vatten som finns i snön, är hög och den genomsnittliga dygnstemperaturen stiger snabbt samtidigt som det regnar mycket.

Stadsöversvämning (2 p.). Exempelinnehåll:

  • Stadsöversvämningar är översvämningar som orsakas av plötsliga kraftiga regn eller smältvatten och som förekommer på markytan i tätorter som en följd av att ytor (som asfalt) är ogenomträngliga för vatten.
  • Snabb tillrinning av vatten i tätorten kan göra att vattnet översvämmar gatorna om avloppsnätet inte hinner suga upp allt regnvatten.

2.2 Diskutera i vilka områden i Finland översvämningstyperna i videorna 2.A–2.B är vanliga. 4 p.

Sammanlagt 2 p./översvämningstyp: för omnämnande av ett område (för stadsöversvämningar minst en stad) utsatt för översvämningar ges 1 p. och för motivering ges 1 p.

Översvämningar vid älvar (2 p.). Exempelinnehåll:

  • Översvämningar vid älvar är vanliga vid Österbottens kust: ytformerna är jämna och det låga antalet sjöar bidrar till översvämningar.
  • Översvämningar vid älvar är vanliga i Lappland: få sjöar, den stora mängden snö och älvarnas istäcke som smälter sent på våren bidrar till översvämningar.
  • Österbottens älvar, Tana älv i norra Lappland och Kumo älv i Satakunta översvämmas: översvämningar som orsakas av isproppar uppstår med högre sannolikhet i kalla klimat i älvar som rinner från söder mot norr eftersom istäcket nedströms smälter sist.
  • Vanligast är översvämningarna vid älvar i Österbotten och Lappland i områden med stora älvar. I Österbotten uppstår översvämningar på grund av den platta topografin och i Lappland på grund av den kraftiga vårsmältningen.
  • Flacka områden (t.ex. i Österbotten) bromsar flödet av översvämningsvatten i vattendraget, och även mindre översvämningar sprider sig över ett stort område. Sjöar kompenserar för variationer i vattenföringen i vattendraget.

Stadsöversvämning (2 p.). Exempelinnehåll:

  • Stadsöversvämningar är vanliga i stora städer i Finland där det finns rikligt med tätt bebyggda områden och mycket asfalterade trafikleder som hindrar regnvattnet från att sugas upp i marken.
  • Det finns utsatta stadsområden i till exempel Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä, Kuopio och Uleåborg. I dem är den tätt bebyggda och asfalterade stadskärnan tillräckligt utbredd för att samla stora mängder översvämningsvatten.

2.3 Bedöm hurdana risker översvämningstyperna i videorna 2.A–2.B orsakar för mänsklig verksamhet i Finland och hur man kan förbereda sig för de här riskerna. 10 p.

4–6 p./översvämningstyp. För beskrivning av observation med motivering ges 2 p., för ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs en beskrivning av riskerna och hur man förbereder sig för dem för båda översvämningstyperna.

Översvämningar vid älvar (4–6 p.)

Risker, exempelinnehåll:

  • Bostäders och affärslokalers konstruktioner, källare och lösöre blir våta vilket orsakar ekonomiska skador och påverkar livskvaliteten.
  • Stora områden blir under vatten, vilket kan kapa vägar eller skada broar, till exempel som en följd av isproppar. Det gör det svårt för människor som bor i området att röra sig dagligen.
  • Långvariga översvämningar gör det svårt att börja så på våren, vilket kan leda till inkomstbortfall för bönderna.

Att förbereda sig för riskerna, exempelinnehåll:

  • Proaktiv planering av åtgärder för att bekämpa översvämningar under en pågående översvämning, såsom byggande av översvämningsvallar, eftersom det är lättare att förutse säsongsbetonade översvämningar än andra typer av översvämningar.
  • Reglering av vattendrag med hjälp av dammar och reservoarer hjälper till att kontrollera översvämningar på uppdämda älvar.
  • Undvikande av kalhyggen och restaurering av myrar och svämängar för att minska ytavrinningen.
  • Att sköta om underhållet och säkerheten för vattenbyggnader som broar och dammar för att minska skadorna som orsakas av översvämningar.
  • Hantera isproppar med hjälp av till exempel grävmaskiner eller sprängämnen.

Stadsöversvämning (4–6 p.)

Risker, exempelinnehåll:

  • Bostäders och affärslokalers konstruktioner, källare och lösöre blir våta vilket orsakar ekonomiska skador och påverkar livskvaliteten.
  • Fordon som fastnar i vattnet skadas. Detta kan orsaka ekonomiska förluster och göra det svårt för människor att röra sig dagligen.
  • Stadens räddningstjänster är hårt belastade, vilket kan göra det svårare för människor att få hjälp om situationen blir utdragen.

Att förbereda sig för riskerna, exempelinnehåll:

  • I stadsplaneringen bör man ta i beaktande parkområdenas antal och underhållet av dem eftersom de absorberar regnvatten och dagvatten mer effektivt än belagda områden och därmed spelar en viktig roll i hanteringen av urbant regnvatten.
  • I stadsplanering borde man också beakta hur byggnader och belagda områden, som asfalt och stenläggning, inverkar på infiltreringen av regnvatten och dagvatten.
  • Man kan minska på belagda områden som asfalt och stenläggning för att öka infiltreringen.
  • Områden med högst risk för stadsöversvämning kan identifieras (bland annat med hjälp av en höjdmodell) och översvämningsskydd kan konstrueras för byggnader med högst risk.
  • Översvämningsvarningar gör det möjligt att förhindra översvämningsskador. Till exempel kan bostädernas avlopp blockeras och lösöre flyttas i säkerhet från den understa våningen.

3. Ozon 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om hur ozon uppstår, ozonuttunningens följder samt lösningar för att stoppa ozonuttunningen.

3.1 Definiera ozon. 2 p.

För exakt definition av ozon ges 2 p. För en ytlig definition ges 1 p.

Exempelinnehåll:

  • Ozon är en gas i atmosfären som består av syreatomer. (1 p.)
  • Ozonet skapar ett skikt kring jorden som skyddar mot ultraviolettstrålning. (1 p.)
  • Ozon (O3) består av tre syreatomer (2 p.)

3.2 Förklara kort hur ozon bildas i atmosfären. 4 p.

Svaret bör omfatta hur ozon i både övre och nedre atmosfären bildas.

För en välgrundad beskrivning ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

  • O2 + O → O3 (2 p.)

Ozon i övre atmosfären (1–3 p.)

  • I övre atmosfären uppstår ozon som en följd av solens ultravioletta strålning som bryter ner syremolekyler till syreradikaler vilket resulterar i att den fria syreradikalen reagerar med en syremolekyl och bildar en ozonmolekyl.

Ozon i nedre atmosfären (1–3 p.)

  • Ozon förekommer också i den nedre atmosfären. Här bildas ozon som en följd av fotokemiska reaktioner där utsläpp från trafiken ger upphov till fria syreatomer som bildar ozon.

3.3 Förklara orsakerna till ozonuttunningen och beskriv med vilka metoder man lyckats få stopp på ozonuttunningen. 8 p.

För en välgrundad beskrivning av en orsak eller metod ges 2 p., för en ytlig beskrivning av en orsak eller metod ges 1 p.

Exempelinnehåll:

Beskrivning av orsaker (2–6 p.)

  • CFC-föreningar (dvs. freoner och haloner) som människan gett upphov till i atmosfären är den främsta orsaken till ozonnedbrytning.
  • Klor- och bromatomerna som frigörs av CFC-föreningarna och halonerna bryter ner ozonmolekylerna vilket leder till att ozonskiktet tunnas ut.
  • Polarvirveln som roterar kring polarområdena ger upphov till pärlemormoln. På ytan av iskristallerna i de här molnen sker fotokemiska reaktioner som frigör ozonnedbrytande kloratomer.

Beskrivning av metoder för att stoppa ozonuttunningen (2–6 p.)

  • Minskad användning av ozonnedbrytande gaser i till exempel i kylapparater, har stoppat utvecklingen av ozonuttunningen.
  • Med hjälp av internationella avtal har man lyckats minska mängden föreningar som släpps ut i atmosfären och som orsakar ozonuttunning.
  • CFC-föreningarna finns kvar i atmosfären under lång tid, vilket gör att det tar tid för ozonskiktet att återhämta sig.

3.4 Förklara hurdana följder ozonuttunningen har för miljön och människan. 6 p.

För fulla poäng krävs att examinanden behandlar följder ur både miljöns och människans synvinkel i svaret.

För en välgrundad beskrivning ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

  • Ozonskiktet i stratosfären skyddar jorden från UV-strålning.
  • UV-strålningen som ökat till följd av ozonuttunningen påverkar växtplanktonen, vilket leder till att primärproduktionen minskar.
  • När primärproduktionen minskar, minskar också mängden atmosfärisk koldioxid som binds i växtplankton, vilket orsakar en ökning av koldioxid i atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimatförändringen.
  • Ökad UV-strålning kan öka antalet växtsjukdomar och skadedjur.
  • Ökad UV-strålning ökar risken för hudcancer.
  • Ökad UV-strålning kan minska produktionen för odlingsväxter, vilket kan leda till svält.

4. Godstrafik 20 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om olika former av godstrafik och hur lämpliga de är för olika typer av transporter samt kunskap om vilka faktorer som inverkar på placeringen av industrier. Dessutom kräver uppgiften att examinanden behärskar de tillhörande geografiska begreppen samt färdigheter i diagram- och kartläsning.

4.1 I materialen 4.A–4.B beskrivs två fiktiva företag i närheten av Frankfurt am Main i Tyskland. Välj den lämpligaste transportformen för vartdera företagets produkter. Motivera ditt val på ett mångsidigt sätt och utnyttja alla material i uppgiften. 10 p.

För rätt val av transportform ges 1 p./företag. För motiveringar ges 4 p./företag: för en grundligt beskriven synvinkel med geografiska begrepp ges 2 p., för en ytligt beskriven synvinkel ges 1 p. Sammanlagt högst 5 p./företag. Man kan inte få fulla poäng i deluppgiften om inte alla material har utnyttjats.

Jordgubbsgård (5 p.)

  • Lämpligaste trafikform för transporten: landsvägstrafik/vägtrafik (skåpbil/lastbil)
  • Exempel på motiveringar:
    • Litet leveransparti på 500 kg: ryms i en skåpbil (diagram 4.C).
    • Kort leveranstid (text 4.A) och transportsträcka (karta 4.B): det snabbaste och billigaste transportsättet för korta sträckor behövs, det vill säga landsvägstrafik.
    • Kort säsong / kort hållbarhet för produkten (text 4.A): det mest flexibla transportsättet behövs, det vill säga landsvägstrafik.
    • Flera destinationer (material 4.A–B): det mest flexibla transportsättet för transporter från dörr till dörr behövs, det vill säga landsvägstrafik.
    • Broar möjliggör smidiga flodövergångar (karta 4.B).

Stenmaterialföretag (5 p.)

  • Lämpligaste trafikform för transporten: fartygstrafik (det vill säga sjötrafik; fraktfartyg)
  • Exempel på motiveringar:
    • Stort leveransparti på 3000 t (text 4.A): Det är förmånligast att transportera stora partier i stora enheter, i det här fallet med fraktfartyg. Enligt diagram 4.C ryms partiet på ett fraktfartyg men inte på ett godståg.
    • Lång leveranstid (text 4.A): Den långa transporttiden som är typisk för fartygstrafik är inget problem för företaget.
      • Produkten blir inte gammal/skämd
    • Avfärds- och ankomstplatsen vid floden Main (karta 4.B) ger en bra möjlighet att använda flodrutten.
    • Lång transportsträcka (ca 200 km; karta 4.B): Lastningen av fartyget blir både ekonomiskt och ekologiskt lönsam.
    • Det mest ekologiska valet: Av de möjliga alternativen för företaget, väljer man alltid det transportsätt som orsakar minst utsläpp.

4.2 Diskutera vilka faktorer som har inverkat på placeringen av verksamhetsplatserna A–C på karta 4.B. Utnyttja alla material i uppgiften i ditt svar. 10 p.

För beskrivning av de faktorer som påverkar placeringen av varje verksamhetsplats A–C ges 2–4 p./verksamhetsplats. För beskrivning med motivering av en faktor ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Man kan inte få fulla poäng i deluppgiften om inte alla material har utnyttjats.

A: Jordgubbsgård (2–4 p.). Exempelinnehåll:

  • Transportförbindelser: Det finns goda vägförbindelser till den västra delen av Frankfurt am Mains stadsområde. En körsträcka på mindre än 50 km med skåpbil till kundbutikerna är tillräckligt kort för att vara lönsam.
  • Marknad: Det finns 12 kundbutiker på mindre än 50 kilometers avstånd.
  • Utrymme: Till skillnad från centrum har förorten plats för en stor gård och fastighetspriserna eller hyrorna är lägre.
  • Arbetskraft: Behovet av arbetskraft är stort under säsongen. I förorten, mindre än 50 kilometer från storstaden, finns mycket säsongsarbetskraft tillgänglig.
  • Växtförhållanden: Rhens (Mains) floddal har bördig jord och ett gynnsamt mikroklimat för jordgubbsodling.
  • Säsongsbundenhet: Verksamheten på jordgubbsgården är säsongsbetonad vilket avgör det lämpliga avståndet till t.ex. marknaden och arbetskraft med tanke på utgifterna.

B: Produktionsanläggning för stenmaterial (2–4 p.). Exempelinnehåll:

  • Transportförbindelser: Produktionsområdet ligger vid floden Main, så transportsträckan till hamnen är kort och fartygsförbindelserna till Frankfurt am Main längs floden är goda.
  • Råmaterial: Jorden i området ska bestå av sand och grus, till exempel löst material som ackumulerats av floden.
  • Utrymme: Längre bort från storstaden finns mera obebyggda områden för produktionsområdet.
  • Arbetskraft: Det finns mindre trafikknutpunkter i närheten och troligen småstäder där arbetskraft kan hittas.
  • Marknader/kunder: Storstaden ligger 200 km bort och det finns små städer och förorter med riklig byggverksamhet i närheten. Transportavståndet är rimligt för en relativt billig råvara som det inte lönar sig att transportera längre bort ifrån.

C: Stenmaterialföretagets huvudlager (2–4 p.). Exempelinnehåll:

  • Transportförbindelser: Området har goda fartygsförbindelser till produktionsområdet samt landsväg- och järnvägsförbindelser till storstaden, läget ligger utanför trafikstockningarna i stadskärnan.
  • Utrymme: Till skillnad från centrum finns plats för ett stort lagerområde i förorten.
  • Arbetskraft: Det finns mycket arbetskraft tillgänglig eftersom lagret ligger i förorten nära storstaden.
  • Utbildad arbetskraft: Storstaden har också en utbildad arbetskraft för ledarskaps-, logistik- och marknadsföringsuppgifter.
  • Marknad/kunder och efterfrågan: Platsen ligger nära storstads- och förortsmarknaderna där byggandet är intensivt.

För en exakt definition av ”produktionsfaktorer” 2 p.: Företagens placering påverkas av bl.a. tillgången på råvaror, utrymme, utbildad eller billig arbetskraft och energi, samt placeringen av marknader/kunder, efterfrågan på produkter och transportförbindelser. Betydelsen av en individuell (produktions)faktor för placeringen beror på typen av företag.

För ett svar som behandlar bara två av de tre verksamhetsplatserna eller där inte alla uppgiftens material utnyttjas ges högst 8 p.

5. Nationalparkernas besöksantal som forskningsobjekt inom geografin 20 p.

I uppgiften bedöms hur väl examinanden behärskar begrepp förknippade med geomedia och kunskap om metoder för informationsinsamling inom geografin. Ytterligare bedöms examinandens mångsidiga färdigheter beträffande tabeller och diagram: att bearbeta tabeller, skapa diagram och tolka dem.

5.1 Definiera begreppet geomedia. 3 p.

För kärndefinition ges 1–2 p. och för exempel på geomedia ges 1–2 p.

Exempel på kärndefinition: ”Geomedia syftar på geografiska informationskällor, det vill säga informationskällor med platsbunden information såväl som geografisk datainsamling och presentation.” (2 p.) eller ”Geomedia är presentation av platsbunden information.” (1 p.)

Exempel på geomedia: kartor, karttjänster, geodata, geodataapplikationer, satellitbilder, flygbilder och platsbunden statistik, tabeller, diagram, fotografier, videor, filmer, animationer, textinformation och muntlig information, simuleringar, spel, utökad verklighet.

5.2 Ordna tabell 5.A enligt besöksantal från det största till det minsta och bifoga en skärmdump av tabellen i svarsfältet. Skriv också namnet på den populäraste nationalparken i Finland år 2020 i svarsfältet. 4 p.

För korrekt rubrik och kolumnrubriker ges 1 p., för rätt ordning ges 2 p. och för rätt namn på den populäraste nationalparken (Pallas-Yllästunturi) i svarsfältet ges 1 p.

Exempel skärmpdump över den ordnade tabellen:

5.3 Gör utifrån material 5.B ett stapeldiagram över utvecklingen av nationalparkernas besöksantal åren 2010–2020 och bifoga en skärmdump av diagrammet i svarsfältet. 4 p.

För diagrammet ges poäng enligt följande:

  • Rätt typ av diagram (stapeldiagram) 1 p.
  • Förklaring för x-axel (årtal) 1 p.
  • Rubrik för y-axeln (”Besöksantal sammanlagt”) 1 p.
  • Logisk rubrik 1 p.

Exempeldiagram:

5.4 Beskriv tre geografiska metoder med vilka man kan observera antalet besök i nationalparkerna. 9 p.

För en lämplig metod ges 3 p.: för korrekt namn på metoden ges 1 p., för en motiverad beskrivning av metoden ges 2 p. För en ytlig beskrivning av en metod eller om examinanden inte demonstrerar hur metoden lämpar sig för att observera antal besök ges 1 p. Inga poäng ges för ytterligare beskrivningar av metoder. Exempel på metoder:

  • Enkäter/intervjuer (t.ex. frågeformulär gällande turism som skickas hem eller enkäter/intervjuer som personalen utför på parkeringsområdena i nationalparkerna)
  • Observationer:
    • Räkning av besökare (t.ex. räknar personalen antalet besökare på parkeringsplatserna i nationalparken under dagen. Resultatet kan användas för att bedöma det totala besöksantalet.)
    • Elektroniska besöksräknare (t.ex. automatiska räknare som utnyttjar infrarödgivare vid nationalparkernas huvudleder)
  • Utnyttjande av geodata:
    • Mobilapparaters platsinformation (av operatörerna)
    • Platstaggar (geotag) och geofilter (@) i inlägg på social media
    • Besökarantalet kan indirekt uppskattas bland annat genom förbrukningen av ved, fyllning av sopkärl och slitaget på stigar
  • Statistik: Besökarantalet kan också uppskattas indirekt, t.ex. genom trafikmängder (särskilt i glesbefolkade områden) och besökarantalet vid naturcentrum.

Del 3: 30-poängsuppgifter

6. Planetära gränser och hållbar utveckling 30 p.

Med planetära gränser (diagram 6.A) avser man jordklotets randvillkor inom vilka vi borde hålla oss för att trygga människosläktets möjligheter att leva i framtiden. Forskarna har definierat trygga gränsvärden för de viktigaste miljöriskerna. Fyra miljörisker är redan i farozonen eller läget klassas som alarmerande: 1. klimatförändringen, 2. artutdöenden, 3. förändring av markanvändningen och 4. kväve- och fosforbelastning.

Index över hållbar utveckling SDI (karta 6.B) beskriver i sin tur hur ekoeffektivt en stat producerar välfärd, det vill säga hur mycket det belastar de planetära gränserna per person att producera välfärden.
I uppgiften bedöms examinandens kunskap om hållbar utveckling och miljörisker. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att tillämpa kunskap och de bifogade materialen om förekomsten och påverkan av miljörisker i Finland. I uppgiften bedöms även examinandens förmåga att reflektera över de regionala dragen av hållbar utveckling på jorden.

6.1 Definiera följande två begrepp: hållbar utveckling och index för mänsklig utveckling (HDI). 6 p.

För en definition av respektive begrepp ges högst 3 p.: för kärndefinition ges 2 p. och för kompletterande information ges 1 p.

Hållbar utveckling (3 p.):

  • Kärndefinition (2–3 p.), till exempel:
    • ”Hållbar utveckling är utveckling/verksamhet som strävar efter att möta människors behov utan att beröva kommande generationer möjligheten att tillgodose sina behov.”
  • Exempel på kompletterande information (0–1 p.):
    • Delområden inom hållbar utveckling omfattar en ekologisk, ekonomisk, social och kulturell dimension.
    • En hållbar livsstil krävs för att uppnå hållbar utveckling.

Index för mänsklig utveckling (HDI; 3 p.):

  • Kärndefinition (2–3 p.), till exempel:
    • ”Indexet för mänsklig utveckling kombinerar tre (fyra) variabler som beskriver livskvalitet: förväntad livslängd, (läskunnighet), utbildningens genomsnittliga längd och köpkraft.” (För 2 poäng måste åtminstone två variabler som ingår i indexet nämnas exakt, och för 3 poäng tre variabler som ingår i indexet.)
  • Exempel på kompletterande information (0–1 p.):
    • Indexet för mänsklig utveckling varierar från noll till ett. De minst utvecklade länderna ligger närmast noll.
    • Exempel på stater med högt och lågt HDI.

6.2 Välj en av de miljörisker som ligger i farozonen eller för vilken läget är alarmerande i diagram 6.A över de planetära gränserna och bedöm hur miljörisken du valt tar sig uttryck i Finland. 6 p.

För en välgrundad och förklarad observation ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Poäng ges för beskrivningen av endast en miljörisk.

Exempelinnehåll:

Vald miljörisk: Hur klimatförändringen syns i Finland

  • Temperaturerna har stigit och nederbörden har ökat i takt med klimatförändringen.
  • Extremväder, som kraftiga regn, torka och stormar, har blivit vanligare och påverkar till exempel livsmedelsproduktionen.
  • Klimatförändringen orsakar hälsoproblem hos människor, som till exempel hälsoproblem förknippade med värmeböljor.
  • Förutom människor lider också många andra arter, som saimenvikaren och fjällräven, av klimatförändringar eftersom de inte hinner anpassa sig till de förändringar i livsmiljön klimatförändringen orsakar.

Vald miljörisk: Hur artutdöenden tar sig uttryck i Finland

  • Nedgången i biologisk mångfald har accelererat och andelen hotade arter har ökat de senaste åren.
  • Den biologiska mångfalden minskar på grund av intensivare användning av naturresurser, såsom jord- och skogsbruk och byggande. Det här orsakar splittring av habitat.
  • Stigande konsumtion i Finland och på andra håll i världen på grund av välstånd påskyndar utarmningen av naturen.
  • Också klimatförändringen och föroreningar hotar många arter.

Vald miljörisk: Förändring av markanvändningen i Finland

  • Jord- och skogsbruk och byggande påverkar till exempel skogarnas kolbindning och mångfald.
  • Andelen naturskogar och gamla skogar i Finland är liten och de har minskat på grund av avverkning.
  • Byggen och jord- och skogsbruk fragmenterar enhetliga naturmiljöer i mindre delar.
  • För att uppnå klimatmålen har man försökt återställa utdikade myrar och beskoga impedimentmark.

Vald miljörisk: Kväve- och fosforbelastning i Finland

  • Jordbruket avger näringsämnen såsom kväve och fosfor i vattendragen vilket leder till övergödning i vattendragen.
  • Även skogsbruk och avloppsvatten orsakar utsläpp av kväve och fosfor.
  • Övergödningen av Östersjön är följden av näringsbelastningen från vattendrag och luft.
  • Övergödningen hotar arternas mångfald i vattendrag, vilket till exempel går att observera i fiskbestånden.

6.3 Diskutera vad Finland som stat och vad en enskild person som bor i Finland kan göra för att minska den miljörisk du valt i deluppgift 6.2. 8 p.

För åtgärder på statsnivå ges 4 p. och för åtgärder på individnivå ges 4 p. För en välgrundad åtgärd ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För åtgärder på stats- och individnivå ges sammanlagt högst 4 p. om examinanden har valt en annan miljörisk än den i uppgift 6.2.

Ur svaret ska det framgå att examinanden behandlar den miljörisk som valts i deluppgift 6.2.

Åtgärder på statsnivå (4 p.). Exempelinnehåll:

  • Finland kan bidra till att minska miljörisken i det egna landet genom lagstiftning, till exempel genom att främja miljölagstiftningen.
  • Finland kan stöda miljöskyddet ekonomiskt, minska subventioner som skadar miljön, eller påverka genom beskattning.
  • Finland kan påverka internationella avtal och internationell lagstiftning till exempel genom Europeiska unionen eller Förenta nationerna.
  • Finland kan direkt stöda ett annat land att minska globala miljörisker till exempel genom att ge direkt stöd till landets förvaltningar för ändamålet.
  • Finland kan stöda verksamheten hos medborgarorganisationer och -rörelser som förmedlar stöd genom sina egna projekt.
  • Den finska staten kan styra planeringen av markanvändningen (t.ex. stads-, region- och trafikplanering) så att den bidrar till att förebygga negativa miljöeffekter och förbättra miljöns tillstånd.

Åtgärder på individnivå (4 p.). Exempelinnehåll:

Individen kan

  • delta som aktivist i en medborgarrörelse eller -organisation som arbetar för att minska miljörisken
  • bidra till att minska miljörisken till exempel i den egna skolan eller på den egna arbetsplatsen
  • delta i politisk verksamhet för miljön och rösta
  • utbilda sig och välja en karriär som gör det möjligt att arbeta för miljön
  • sträva efter att fatta miljövänliga beslut, till exempel i konsumtionsval.

6.4 Analysera utifrån karta 6.B hur kraftigt produktionen av välfärd belastar de planetära gränserna på olika håll på jorden. Diskutera orsaker till de regionala skillnaderna. 10 p.

För observationer ur materialen ges 4–6 p. och för faktorer som påverkar de regionala skillnaderna ges 4–6 p., sammanlagt högst 10 p. För en välmotiverad förklaring av en observation eller faktor, där geografiska begrepp använts väl ges 2 p. För en ytlig beskrivning ges 1 p.

Observationer utifrån materialen (4–6 p.) Exempelinnehåll:

  • En beskrivning av de delkomponenter som bidrar till SDI, dvs. utsläpp, hållbar användning av naturresurser och skapande av välstånd.
  • Produktionen av välfärd anstränger de planetära gränserna per person (ekoeffektiviteten för välfärden är låg) i många industriländer (t.ex. Norge, USA, Australien). Industriländer har den lägsta ekoeffektiviteten per person vad gäller produktionen av välfärd t.ex. i länder som USA, Kanada och Australien.
  • I endast ett fåtal länder produceras välfärd så att belastning per person på de planetära gränserna blir låg (då blir ekoeffektiviteten hög, till exempel i Peru, Colombia, Georgien, Moldavien och Sri Lanka). Den högsta ekoeffektiviteten per capita för produktionen av välfärd finns i till exempel några latinamerikanska länder som Kuba och Costa Rica, och i Asien i Sri Lanka.

Faktorer som påverkar de regionala skillnaderna (4–6 p.). Exempelinnehåll:

  • Mest förbrukar produktionen av välfärd de planetära gränser i industriländerna, där högt välstånd uppnås genom kraftig användning av naturresurser och konsumtionen är hög (t.ex. Norge, USA, Australien). Detta sänker SDI, eftersom välfärden uppnås med låg ekoeffektivitet.
  • I många utvecklingsländer kan användningen och konsumtionen av naturresurser per capita vara låg, men också välfärden låg (t.ex. Mali, Nigeria, Madagaskar, Pakistan). I detta fall förblir SDI på medelnivå.
  • I vissa länder har man lyckat höja välfärden till en hög nivå, till exempel genom investeringar i hälsovård och utbildning, men ekonomin belastar inte naturresurserna eller så har man lyckats minska belastningen på miljön genom lagstiftning (t.ex. Peru, Georgien, Moldavien, Sri Lanka). Det här höjer på SDI.
    • Den låga förbrukningen av naturresurser beror på en relativt låg levnadsstandard (även om HDI är relativt hög), snarare än på hållbara naturresurslösningar.

7. Förändring i nederbördsmängden i Medelhavsområdet 30 p.

I uppgiften bedöms examinandens förmåga att analysera nederbördsmängden i Medelhavsområdet och vilka följder den förväntade förändringen i nederbördsmängd har för naturen och för människans verksamhet. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att tillämpa sin kunskap om områdets natur- och kulturgeografiska drag då hen diskuterar förändringens följder i området.

7.1 Analysera med hjälp av karta 7.A hur nederbördsmängden i Medelhavsområdet enligt prognosen kommer att förändras och jämför förändringen med resten av Europa. 10 p.

För svarets disposition, exakt användning av geografiska begrepp och användningen av ortnamn och ett jämförande upplägg ges 2 p.

För beskrivningen av förändringen i årsnederbörden i Medelhavsområdet ges 2–3 p., för beskrivningen av förändringen i sommarnederbörd ges 2–3 p. och för jämförelse med resten av Europa ges 2–3 p., sammanlagt högst 8 p. För en motiverad beskrivning av en observation 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Beskrivning av förändringen i årsnederbörden i Medelhavsområdet (2–3 p.). Exempelinnehåll:

  • Nederbördsmängden i Medelhavet förväntas generellt minska med cirka 0–40 %. Det finns stora regionala variationer i förändringen av nederbördsmängden mellan de sydliga och nordliga delarna av Medelhavet som syns på kartan.
  • Enligt prognosen beräknas nederbördsmängden minska mest i de södra delarna av Sydeuropa. Till exempel i de södra delarna av Spanien, Italien och Grekland beräknas nederbörden minska med 20–30 % och i vissa delar med så mycket som 30–40 %.
  • Förändringen i nederbörd är minst i de norra delarna av Medelhavsområdet, där nederbörden till och med förväntas öka något på en del ställen. Till exempel väntas nederbördsmängden i norra Frankrike och Italien öka.

Beskrivning av förändringen i sommarnederbörd i Medelhavsområdet (2–3 p.). Exempelinnehåll:

  • Sommarnederbörden förväntas minska betydligt mer än årsnederbörden i Medelhavsområdet, till och med mer än 40 %.
  • Sommarnederbörden minskar också i områden där årsnederbörden förutspås förbli oförändrad, såsom centrala Frankrike, norra Italien, norra Balkan och norra Turkiet.
  • Minskningen är särskilt kraftig i Portugal och på många håll vid Medelhavskusten.
  • Utifrån materialet kan man dra slutsatsen att vinternederbörden, som är typisk för området, kommer att öka i de norra delarna av Medelhavsområdet. Även vinternederbörden minskar trots allt i de södra delarna av området.

Jämförelse med resten av Europa (2–3 p.). Exempelinnehåll:

  • Nederbördsmängden i Medelhavsområdet kommer att minska mycket jämfört med resten av Europa, eftersom årsnederbörden på andra håll förväntas förbli oförändrad eller öka.
  • Sommarnederbörden förväntas också minska i Väst- och Centraleuropa, men mest i Medelhavsområdet.
  • I norra Europa är situationen annorlunda, här förväntas även sommarnederbörden öka.
  • Då årsnederbörden vid Medelhavskusten beräknas minska med så mycket som 40 % på vissa ställen, kan den i norra Europa öka med så mycket som 30 %.

7.2 Diskutera med hjälp av karta 7.A hurdana följder den förutspådda förändringen i mängden nederbörd skulle ha för naturen och för mänsklig verksamhet i Medelhavsområdet. 14 p.

För disposition av svaret och exakt användning av geografiska begrepp och ortnamn ges 2 p.

Följder för naturen (4–8 p.) och för människans verksamhet (4–8 p.), sammanlagt högst 12 p. För en motiverad beskrivning av en följd ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Följder för naturen (4–8 p.). Exempelinnehåll:

  • Torkan i Medelhavsområdet ökar, vilket förändrar livsvillkoren för de organismer som lever i området. Arter som anpassat sig till torka klarar sig bättre medan de övriga minskar.
  • När torkan förvärras (och klimatet värms upp) förändras artbeståndet då arter sprider sig huvudsakligen från söder till norr. Då minskar de arter som är typiska för området och den biologiska mångfalden minskar.
  • Våtmarker torkar upp eller krymper, vilket påverkar livsvillkoren för de organismer som lever i området.
  • Ökad torka kommer att förändra regionens biom (medelhavsvegetation) på långsikt, vilket kan förändra områdets artbestånd.
  • På grund av den förvärrade torkan och den kraftiga avdunstning som orsakas av de varma somrarna i Medelhavsområdet kan marken försaltas, vilket påverkar växtligheten i området.
  • Då nederbörden minskar under en längre period påverkas grundvattenresurserna, som kan sina. Mängden ytvatten minskar också, till exempel kan vattenflödet i floder och sjöars yta minska.
  • Särskilt den minskade sommarnederbörden ökar den redan höga risken för skogs- och gräsbränder. Det här kan ha en negativ inverkan på artbeståndet och arternas individantal i Medelhavsområdet.
  • Förändringar i nederbördsmängderna kan öka längden på torrperioderna, vilket kan leda till ökenspridning, särskilt i de södra delarna av Medelhavsområdet som visas på kartan.

Följder för mänsklig verksamhet (4–8 p.). Exempelinnehåll:

  • Mindre nederbörd gör det svårare för människor i området att få tillgång till rent vatten/sötvatten då mängden grund- och ytvatten minskar. Det här kan leda till vattenreglering.
  • Krympande yt- och grundvattenresurser gör det svårare att få tillgång till bevattningsvatten, vilket kan orsaka problem särskilt för den typiska växthusodlingen i området.
  • Problem med tillgången på bevattningsvatten skadar jordbruket i området, vilket kan minska jordbruksproduktionen och påverka inkomsten för människor som livnär sig på jordbruk.
  • Turismen som är en stor näring i regionen måste anpassa sig till problemen med vattenförsörjningen.
  • Mindre vinternederbörd kan också förlänga turistsäsongen i Medelhavsområdet och därmed öka antalet turister under vintermånaderna. Det här skulle kunna minska turismens belastning på området under sommarmånaderna och dessutom utöka intäkterna från turismen under vintermånaderna.

7.3 Diskutera hur man i Medelhavsområdet kan förbereda sig på förändringar i nederbördsmängden. 6 p.

För en motiverad beskrivning av ett sätt att förbereda sig ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

  • Medelhavsområdet kommer även framtiden att kännetecknas av kraftiga säsongsvariationer i nederbörd, men största delen av årsnederbörden kommer på vintern. På vintern kan regnvatten lagras i reservoarer eller underjordiska tankar för att kunna användas under hela året.
  • Inom jordbruket, särskilt inom växthusodling, kan man bygga vattenbesparande eller vattenåtervinnande bevattningssystem. Användningen av hushållens gråvatten, det vill säga vatten från tvätt, disk och byk, för bevattning skulle minska användningen av rent vatten.
  • Träd och grödor kan förädlas för att bättre stå emot torka, så att de bättre klarar omväxlande väder- och klimatförhållanden.
  • Minskade spannmålsskördar orsakade av torka kan man förbereda sig för genom att lagra spannmål.
  • Hotell- och inkvarteringstjänster kan utveckla vattenbesparande metoder, som att installera vattensparande kranar och toaletter och förlänga bytesintervallet för handdukar.
  • Brand- och räddningstjänsten kan planera placeringen av enheter och sin verksamhet så att de kan fungera effektivt när mark- och skogsbränder blir vanligare.

8. Hållbar matproduktion och kost 30 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskap om matproduktionen och lantbrukets effekter på miljön. Ytterligare bedöms examinandens förmåga att tillämpa kunskap och bifogade material för att granska människors kost i olika delar av världen. I uppgiften bedöms också examinandens förmåga att planera en middagsmåltid som är hälsosam och så miljövänlig som möjligt, och hens förmåga att diskutera måltidens miljökonsekvenser.

8.1 Diskutera hurdana följder lantbruk har för miljön. Du kan utnyttja material 8.A i ditt svar. 12 p.

För disposition av svaret och exakt användning av geografiska begrepp ges 2 p. För beskrivning av följder ges sammanlagt högst 10 p. För ett väl förklarat och motiverat följd ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Exempelinnehåll:

  • Utsläpp av växthusgaser: Lantbruket orsakar utsläpp av växthusgaser. Framför allt påskyndar produktionen av kött och andra produkter av animaliskt ursprung klimatförändringen.
  • Ökad erosion: Jordbruk kan öka erosionen på grund av avskogning och som följd av att boskap äter växtlighet och trampar ner marken då de betar. I torra områden kan erosionen öka ökenspridningen.
  • Ökade översvämningar: Erosion orsakad av jordbruk kan öka tillförseln av jordmaterial i floder vilket orsakar översvämningar.
  • Belastning från näringsämnen: Intensivjordbruk kan öka miljöbelastningen från konstgödsel.
  • Belastning från bekämpningsmedel: Intensivjordbruk kan öka miljöbelastningen från bekämpningsmedel.
  • Utarmning av sötvattenresurser: Jordbruket förbrukar en stor mängd sötvattenresurser, vilket kan leda till att floder och sjöar torkar ut och att vattennivåerna sjunker.
  • Försaltning av marken: Bevattning kan också öka försaltningen av marken i torra områden.
  • Förlust av biologisk mångfald: Skogar och andra miljöer i naturtillstånd avverkas, till exempel för odling av biobränslegrödor, vilket minskar den biologiska mångfalden. Jordbruk med monokulturer minskar artmångfalden i området, då vilda växt- och djurarter blir sällsynta.
  • Till exempel ökad konsumtion av kött och andra animaliska produkter kommer att öka livsmedelsproduktionens miljöpåverkan i framtiden.
  • Naturenligt jordbruk kan minska de negativa miljöföljderna eftersom man inom den typen av jordbruk kan använda mer miljövänliga odlingsmetoder, såsom kolodling.

8.2 Analysera människornas typiska kost i Nordamerika och Sydasien utifrån material 8.B. Diskutera också vilka faktorer som ligger bakom de regionala skillnaderna. 12 p.

För ett strukturerat svar, exakt användning av geografiska begrepp och utnyttjande av material ges 2 p. För observation som grundar sig på materialet 4 p. och för beskrivning av orsakerna till skillnaderna ges 6 p. sammanlagt högst 10 p. För en välförklarad och motiverad observation eller faktor ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. För fulla poäng krävs att båda områdena behandlas.

Observationer utifrån materialet (4 p.). Exempelinnehåll:

  • I båda områdena krävs förändringar i kosten för att uppnå både hälsosam och miljövänlig kost.
  • I Nordamerika överkonsumerar man animaliskt protein, mejeriprodukter och stärkelsehaltiga grönsaker jämfört med en hälsosam och miljövänlig kost. Det finns för få andra livsmedelsprodukter i kosten.
  • I Sydasien ligger proportionerna av livsmedelsprodukter i den genomsnittliga kosten närmare en hälsosam och miljövänlig kost, men det dagliga intaget av livsmedel är för lågt.

Faktorer som inverkar på de regionala skillnaderna i kost (6 p.). Exempelinnehåll:

  • Förmögenhet:
    • Kostnaden för en dags livsmedel utgör en stor del av den dagliga inkomsten för en person i Sydasien vilket påverkar mängden tillgänglig föda.
    • I Nordamerika är kostnaden för en hälsosam och miljövänlig kost bara en liten del av en persons dagliga inkomst. Trots det uppfyller den genomsnittliga kosten inte rekommendationerna.
  • Självförsörjning eller kommersialisering av livsmedelsproduktionen:
    • En livsstil som omfattar självförsörjande småbruk kan påverka hur hälsosam och mångsidig kosten är i många områden i Sydasien.
    • Kommersiell/industriell livsmedelsproduktion och reklam påverkar i hög grad kosten i Nordamerika.
  • Kultur:
    • I vissa sydasiatiska länder kan religionen (t.ex. hinduismen i Indien) förbjuda konsumtionen av nötkött och människor följer en vegetarisk kost.
    • I Nordamerika hör även snabbmat till matkulturen, vilket ökar konsumtionen av stärkelsehaltiga grönsaker och kött.
  • Utbud av produkter: Det är svårt att köpa näringsrik och miljövänlig mat i en del områden om den inte finns tillgänglig på stormarknader (till exempel USA).
  • Avstånd och förbindelser: I glest befolkade områden i både Nordamerika och Sydasien kan långa avstånd eller dåliga förbindelser påverka ensidigheten i kosten.
  • Klimat och jordmån: Klimatet och jordmånen har betydelse för vilka livsmedel som är lönsamma att producera i området.

8.3 Planera en middagsmåltid som är hälsosam och så miljövänlig som möjligt. Beskriv vilka livsmedelsprodukter måltiden består av och motivera varför den är miljövänlig. 6 p.

För beskrivning av måltiden och livsmedelsprodukterna ges 2 p. och för motiveringar ges 4 p.

Beskrivning av måltiden och livsmedelsprodukterna (2 p.): val av miljövänliga och hälsosamma livsmedelsprodukter 1 p. och en logisk måltidshelhet 1 p. I ett bra svar är måltiden mångsidig och består av hälsosamma livsmedelsprodukter som belastar miljön så lite som möjligt.

Exempel på en måltidsbeskrivning: ”Jag tillreder en bön-jordnötsgryta. Ingredienserna är lök, kryddor, krossade tomater, bönor, jordnötter och grönsaker. Till måltiden hör ett glas havremjölk och sallad.” (2 p.)

Motivering varför måltiden är miljövänlig (4 p.): för en väl beskriven motivering ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p. Exempelinnehåll:

  • Måltiden innehåller olika vegetabiliska proteiner, vilket minskar utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen.
  • Måltiden innehåller mjuka vegetabiliska fetter som är klimatvänliga.
  • Måltiden innehåller så många inhemska livsmedel som möjligt vars transportsträckor är korta. I Finland är också miljölagstiftningen strikt.

9. Landskapsområden i Finland 30 p.

I uppgiften bedöms examinandens kunskaper om begrepp som hänger ihop med landskap. Dessutom bedöms examinandens insikter i hur naturgeografiska egenskaper påverkar hur landskapet formats och hur mänsklig verksamhet uppkommit på vissa områden.

9.1 Definiera följande tre begrepp: naturlandskap, kulturlandskap och nationallandskap. 6 p.

För en exakt definition av begreppet ges 2 p. För en ytlig definition ges 1 p.

Naturlandskap (2 p.)

  • Kärndefinition 1 p.
    • Naturlandskap är områden vars utveckling till stor del formats av naturliga processer.
  • Kompletterande information högst 1 p.
    • I naturlandskapet syns spår från olika tidsepoker.
    • Till exempel ytformer, vattendrag och vegetationen är delar av naturlandskapet.

Kulturlandskap (2 p.)

  • Kärndefinition 1 p.
    • Kulturlandskap är ett landskap som påverkats av människans verksamhet.
  • Kompletterande information högst 1 p.
    • Kulturlandskap är till exempel gårdsområden på landsbygden, åkrar och betesmarker eller bebyggda miljöer i städer och tätorter.
    • Mänsklig verksamhet kan synas i landskapet som bebyggelse eller som andra konstruktioner.
    • Landsbygdens kulturlandskap kan också vara traditionslandskap.

Nationallandskap (2 p.)

  • Kärndefinition 1 p.
    • Nationallandskap är ett välkänt landskapsmål som är viktigt för den finska identiteten.
  • Kompletterande information högst 1 p.
    • Nationallandskap är nationellt värdefulla landskapsområden.
    • Nationallandskap kan antingen vara naturlandskap eller betydande bebyggda kulturmiljöer.
    • Exempel på nationallandskap är bland annat Koli, Punkaharju, Borgå ådal, Tammerforsen.
    • Reflektion över de nationella landskapens ursprung kan också vara kompletterande information.

9.2 Diskutera vilka naturgeografiska faktorer som har påverkat hur landskapet formats i landskapsområdena som märkts ut på karta 9.A: A. Lappland, B. Insjöfinland och C. Södra Finland. Du kan utnyttja material 9.B i ditt svar. 12 p.

För behandlingen av respektive landskapsområde ges sammanlagt högst 4 p. För en välmotiverad beskrivning av en faktor eller följd, där geografiska begrepp använts ges 2 p. för en ytlig beskrivning av en faktor ges 1 p.

Ett svar som endast diskuterar naturgeografiska faktorers (t.ex. istiden) inverkan på landskapet i allmänna drag kan högst ge 3 poäng för deluppgift 9.2.

A. Lappland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • Ytformerna är omväxlande; i norr finns det höga fjäll som slitits av glaciärer och erosionskrafterna men för övrigt är landskapet rätt så jämnt och utmärks av utbredda myrområden.
  • Det kalla och fuktiga klimatet har möjliggjort att de utbredda myrområdena uppstått.
  • Vegetationen varierar beroende på ytformerna och fuktförhållandena.

B. Insjöfinland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • Otaliga sjöbäcken och öar som den senaste nedisningen rengjort utgör största delen av landskapet.
  • Landskapet präglas av bergssprickor och på sina ställen de sjöar som skapats i dem.
  • Drumlinerna och de moräntäckta ytformerna som inlandsisen anhopat går i en nordväst-sydostlig riktning i landskapet.
  • Landskapsområdet präglas av vidsträckta skogsområden.

C. Södra Finland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • Landhöjningen ger upphov till ny landareal.
  • Efter att inlandsisen smultit låg stora områden under vattenytan, vilket gjorde att lera avlagrades på vattnets botten. De här områdena har stigit ovanför havsytan till följd av landhöjningen och bildat stora lerområden som lämpar sig för odling.
  • Landskapet präglas också av åar som korsar lerområden.
  • Kustområden kännetecknas av splittrade bergsknallar.

9.3 Diskutera hur de typiska dragen för landskapen har påverkat näringsstrukturen i området i de områden som märkts ut på karta 9.A: A. Lappland, B. Insjöfinland och C. Södra Finland. Du kan utnyttja material 9.B i ditt svar. 12 p.

För beskrivning av de drag som påverkar landskapets näringsstruktur ges sammanlagt högst 4 p. För en välgrundad följd och för användningen av geografiska begrepp ges 2 p., för en ytlig beskrivning ges 1 p.

Ett svar som behandlar näringen i områdena utan att koppla det till landskapet kan få högst 3 p. för deluppgift 9.3. Om examinanden endast har diskuterat landskapets inverkan på näringsverksamheten på ett allmänt plan är den maximala poängen för deluppgift 9.3 högst 6 p.

A. Lappland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • Omväxlande ytformer skapar gynnsamma ställen för skidcentrum, vilket möjliggör turism och på så sätt tjänsteproduktion i landskapsområdet.
  • Flera skyddsområden och nationalparker har inrättats i de nationellt värdefulla landskapen i området, till exempel på kalfjällen, myrar och i älvdalar. De ger upphov till naturturism, vilket leder till tjänsteproduktion i landskapsområdet.
  • Renen har anpassat sig till den knappa växtligheten, klimatet och ytformerna i landskapsområdet. Tack vare det håller man på med rennäring i Lapplands landskapsområde, så det finns primärproduktion i landskapsområdet.
  • På grund av den tunna jordmånen och det stora antalet myrar, kalfjäll och blockfält finns det få områden som lämpar sig för odling. Lappland är därför glesbefolkat.
  • Regionens berggrund, tillsammans med den glesa befolkningen, gör gruvdrift i Lappland lönsam.

B. Insjöfinland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • De utbredda skogs- och sjöområdena i området möjliggör skogsbruk/industri, dvs. landskapsområdet har primärproduktion och industri.
  • Många vattenleder möjliggör transport längs vattendrag vilket gör det möjligt att transportera produkter från primärproduktionen och industrin.
  • Det finns många sjöar i Insjöfinland som erbjuder bra byggplatser för sommarstugor. På sommaren är det de facto populärt stugområde, vilket ger upphov till tjänsteproduktion riktat till sommarinvånarna.
  • Flera skyddsområden och nationalparker har inrättats i de nationellt värdefulla landskapen i området, till exempel kring sjöområden, skärgårdar och brottsdalar. De ger upphov till naturturism, vilket leder till tjänsteproduktion i landskapsområdet.

C. Södra Finland (4 p.). Exempelinnehåll:

  • De för området typiska lerslätterna används för odling, och landskapet präglas av åkrar (”Finlands kornbod”). I området utövar man primärproduktion.
  • Den bördiga jorden och det till finska förhållanden sett gynnsamma klimatet har lockat till sig bosättning, vilket gör att det finns tjänsteproduktion i landskapsområdet.
  • Kusten och åarna har gett landskapet goda transportförbindelser, t.ex. för transport av industriprodukter. Detta har lett till att hamnstäder har etablerats i åmynningar och främjat industrin i området.
  • De här stora städerna i södra Finland lockar invånare och turister, vilket gör att det finns tjänsteproduktion i landskapsområdet.