Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap

Poängsättning

1.1–1.5 Varje korrekt tidsplacerad folkhälsofrämjande åtgärd som har minskat barndödligheten ger en poäng.

Poängsättning

1.6 För varje motivering av folkhälsoåtgärden (antibiotika, att folkhälsolagen trädde i kraft, vaccineringen av barnen, rådgivningsverksamheten och byggandet av sjukhusnätverk) som minskade barndödligheten kan examinanden få 0–3 poäng: för en ytlig eller knapphändig motivering får examinanden 1 poäng, och för en mångsidig och logisk motivering får man 3 poäng.

Under coronapandemin har olika restriktioner tagits i bruk upprepade gånger. Till exempel biografer, teatrar och restauranger har tvingats stänga tillfälligt. Också motionslokaler har tidvis varit stängda. Syftet med att stänga dem har varit att minska spridningen av coronaviruset bland befolkningen för att på så sätt skydda medborgarnas hälsa.

Att stänga motionslokaler kan ha olika positiva och negativa effekter på hälsan på olika nivåer. Effekterna kan vara olika i olika livsskeden (t.ex. kan äldres reserver av fysiska konditionen vara mindre än ungas). Man kan granska motionsrestriktionernas effekter på hälsan på individ-, samfunds- eller samhällsnivå samt utifrån deras fysiska, psykiska och sociala påverkan.

Exempel indelade i individ-, samfunds- och samhällsnivåer

Individnivå

• Då motionslokaler tillfälligt stängs eller då företagare inom branschen helt upphör med sin verksamhet begränsas möjligheterna till motion. Det här kan påverka upprätthållandet av den fysiska konditionen negativt, vilket i sin tur kan påverka det allmänna hälsotillståndet, viktkontrollen och funktions- och arbetsförmågan (sjukfrånvaro, behov av hälsovårdstjänster).
• Att stänga motionslokaler hade olika verkan. För en del minskade motionen, för andra ökade den. Regelbunden motion förbättrar motståndskraften, eftersom immunförsvaret stärks, och en god fysisk kondition ser enligt forskning ut att skydda mot allvarlig coronavirusinfektion samt mot risken att hamna på sjukhus. Betydelsen av en god kondition är särskilt viktig hos riskgrupper.
• Restriktioner kan försvåra upprätthållandet av sociala relationer, öka känslan av ensamhet och försvaga det mentala välbefinnandet (avslappning och återhämtning).
• Restriktioner kan försvåra upprätthållandet av motionshobbyer eller leda till att människor helt slutar med sin motionshobby (fysiska, psykiska och sociala effekter).
• Om motionen varit för ensidig, för belastande eller för intensiv kan en paus hjälpa kroppen att återhämta sig från ansträngningen (fysiska och psykiska effekter).
• Restriktionerna kan leda till byte av motionsform, vilket kan leda till belastningsskador eller andra skador.
• Motion i naturen ökade: naturens positiva hälsoeffekter
• Motion utomhus: positiva hälsoeffekter
• Virusspridningen och smittorna minskade
• Möjlig ökad nyttomotion och dess hälsoeffekter

Samfundsnivå

• Regelbunden motion i form av lagsport kan minska eller upphöra (får effekter på hälsan som orsakas av stillasittande).
• Gruppdynamiken i lag, motionsgrupper eller gemenskaper som uppstått till följd av motion kan försvagas. Motivationen att motionera kan också försvagas om människor inte kan träna tillsammans. Uteblivna träffar minskar också sådana samhörighetskänslor som stöder den sociala hälsan.
• Motion med nya grupper (t.ex. familjen).

Samhällsnivå

• Restriktioner kan öka hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper (ekonomisk situation, utbildning, plats där man bor).
• Försämrad folkhälsa och ökad sjuklighet kan också ha effekter på samhällsekonomin. Å andra sidan kan även restriktionerna minska på många andra infektioner från att spridas och dödlighet, vilket har en positiv inverkan.
• Ojämlikheten minskade när möjligheten till avgiftsbelagda motionstjänster minskade.

Poängsättning

För varje relevant exempel som beskriver en effekt på hälsan kan examinanden få en poäng. Ett välbeskrivet och motiverat exempel ger två poäng. En lämplig kategorisering ger maximalt sex poäng (t.ex. indelning i tre kategorier 2 p. / nämnd kategori, indelning i två kategorier 3 p. / nämnd kategori). Som kategorisering accepteras också övriga ur ämnessynvinkel releventa kategoriseringar än de ovan beskrivna, t.ex. fysisk, psykisk och social påverkan. Om svaret helt saknar kategorisering kan examinanden få maximalt sju poäng.

Med sociala medier avses nätbaserade kommunikationsmiljöer där varje användare eller användargrupp har möjlighet att vara en aktiv sändare och innehållsproducent i stället för att bara ta emot information. På sociala medier sker kommunikationen från flera till flera. Att använda sociala medier är speciellt populärt bland unga, men användargrupperna varierar och förändras beroende på vilken plattform det gäller. En del av de sociala medierna är textbaserade, medan andra baserar sig på bilder och videor eller en kombination av alla tre.

Exempel på möjligheter ur ett hälsofrämjande perspektiv

• att dela forskningsbaserad och pålitlig information om hälsa och att styra folk till pålitliga informationskällor (t.ex. Institutet för hälsa och välfärd THL)
• att hälsokommunikationen är förmånlig och förhållandevis enkel att utföra
• att man når stora grupper och även målgrupper som annars vore svåra att nå
• att det är lätt att upprepa ett budskap och skapa kontinuitet i kommunikationen
• att visualiteten i sociala medier är en fördel då man vill nå vissa målgrupper med budskap om hälsa
• att influerare på sociala medier lockar vissa målgrupper med budskap om hälsa
• egenskaper hos interaktionen på sociala medier
  • hälsokommunikationens snabbhet, t.ex. riskfylld kommunikation under pandemin
  • icke tids- eller platsbundenhet
  • anonymitet
• att dela erfarenheter med en stödgrupp och få rådgivning av kamratstödsgruppen
• att man kan skapa grupper för och hålla kontakt med personer som befinner sig i samma situation (t.ex. personer med sällsynta sjukdomar)
• distansrehabilitering, distanshandledning, hälsoapplikationer
• jämlikhet (t.ex. då avstånden till tjänsterna är långa)
• utveckling av egen beredskap och förmåga
• känslobaserad hälsokommunikation: inger hopp

Exempel på nackdelar ur ett hälsofrämjande perspektiv:

• att gränserna mellan experter och dem som utger sig för att vara det suddas ut och försvinner (det är svårt att känna igen verklig expertis på sociala medier)
• fenomenbaserat lärande (t.ex. utmaningar och tävlingar som är farliga för hälsan)
• att sociala medier är förmånligt (det är enkelt att dela information utan att man behöver bry sig om dess kvalitet eller sanningshalt)
• mobbning, trakasserier, hatretorik
• individ- och personcentrering (institutionernas betydelse och förtroendet för dem minskar)
• att man kan utveckla ett beroende av sociala medier
• att man avsiktligt eller oavsiktligt kan sprida falsk information om hälsa; konspirationsteorier
  • förvrängda ideal, förvrängd självbild (t.ex. extrema utseendeideal)
  • att ett ursprungligt inlägg förvrängs då många kommenterar det
• att inläggen är känslobaserade (kan väcka ångest och rädslor)
• att det är svårt att skilja åsikter från forskningsbaserade fakta
• kommersialism
  • det är svårt att skilja kommersiella inlägg om hälsa från annat innehåll
  • riktade, kommersiella inlägg ökar via olika kanaler

Poängsättning

För varje korrekt nämnd möjlighet eller nackdel kan examinanden få en poäng. Om examinanden enbart tar upp nackdelar eller möjligheter kan hen få högst 10 poäng.

• För att förebygga osteoporos och vårda sin benhälsa måste man få i sig tillräckligt med kalcium i balanserade mängder. Majas kalciumintag är otillräckligt. Hon borde få i sig åtminstone 5–6 dl mjölkprodukter eller kalciumberikade växtdrycker och dessutom 2–3 skivor ost per dag.
• Man bör iakta ett tillräckligt D-vitaminintag i förebyggandet av osteoporos. Maja får i sig tillräckligt med D-vitamin eftersom dygnsrekommendationen är 10 mikrogram. Ett tillräckligt och balanserat D-vitaminintag är en förutsättning för god benhälsa.
• Kiselpreparatet har ingen betydelse för benstommen.
• Majas viktindex är inom referensvärdet.
• Maja använder alkohol med måtta. Mindre än fyra portioner per vecka påverkar inte utvecklingen av osteoporos hos kvinnor som passerat övergångsåldern.
• Maja bör sluta röka, eftersom rökning försämrar kalciumets benskyddande effekt. I övergångsåldern försvagas benstommen snabbare, alltså är det bra att fästa uppmärksamhet vid sina levnadsvanor senast då.
• Motion stärker benhälsan. Maja bör motionera mer så att motionsrekommendationen – åtminstone 5 x 30 minuter i veckan – uppfylls. Tillräcklig motion av sådan sort som stärker balansen, muskelstyrkan och benstommen är viktigt för att förebygga osteoporos.
• Ett tillräckligt näringsintag stärker benhälsan bland äldre, eftersom en del av dem inte äter tillräckligt mycket eller tillräckligt mångsidigt.
• Osteoporos är delvis ärftligt, alltså bör släkthistorien beaktas när man väljer diet och ett hälsosamt levnadssätt.

Poängsättning
Sakinnehåll 0–10 poäng.

3 p.
Examinanden har analyserat åtminstone två närings- eller livsstilsmässiga faktorer som stärker benhälsan.

6 p.
Examinanden har analyserat åtminstone fyra närings- eller livsstilsmässiga faktorer som stärker benhälsan.

9 p.
Examinanden har analyserat åtminstone sex närings- eller livsstilsmässiga faktorer som stärker benhälsan.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

Giltigheten och tillförlitligheten hos en kvantitativ studie kan utvärderas med hjälp av reliabilitet och validitet. Reliabilitet avser forskningsmetodernas och mätarnas funktionalitet och användarsäkerhet, analysens följdriktighet och möjligheten att replikera studien. Validitet eller relevans innebär att mätarna i studien mäter det de utger sig för att mäta. I den här studien ska enkäten mäta halkolyckor under de senaste 12 månaderna, respondenternas oro i anslutning till dem samt deras inställning till säkerhetsredskap. Utöver det här måste resultaten i en kvantitativ studie gå att generalisera för att studien ska vara tillförlitlig.

Beskrivningen i nyheten bör nämna forskarens namn, bakgrund och utbildning. Därtill bör man få exaktare information om forskarens bindningar, finansiering och förtroendeuppdrag.

Nyheten bör innehålla exaktare information om vid vilken årstid materialet har samlats in. Nyheten har uppdaterats i februari, men säger inget om under vilken årstid studien har gjorts. Om materialet samlats in innan vinterns hala perioder började har respondenterna varit tvungna att minnas halkolyckor från tidigare hala säsonger, vilket sänker svarens tillförlitlighet.

Nyheten nämner inte huruvida forskningsresultaten har presenterats i en referentgranskad publikation eller inte.

För att utvärdera tillförlitligheten behövs noggrannare uppgifter om respondenterna. För att kunna generalisera resultaten behövs mera information om samplets storlek enligt åldersgrupp, information om hur respondenterna valdes ut (sampling, representation, upplägg), vad svarsandelen (bortfall) var samt hur respondenterna besvarade enkäten.

Nyheten bör beskriva enkätens frågor noggrannare (svarsskala) och redogöra för den analysmetod som tillämpats på materialet.

Poängsättning
Sakinnehåll 0–10 poäng.

3 p.
Examinanden har behandlat två uppgifter som saknas och med hjälp av vilka undersökningens tillförlitlighet skulle vara möjlig att utvärdera.

6 p.
Examinanden har behandlat fyra uppgifter som saknas och med hjälp av vilka undersökningens tillförlitlighet skulle vara möjlig att utvärdera.

9 p.
Examinanden har behandlat sju uppgifter som saknas och med hjälp av vilka undersökningens tillförlitlighet skulle vara möjlig att utvärdera.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

I Finland ökar prevalensen för kranskärlssjukdom då man rör sig från söder och väster mot norr och nordost. Enligt prevalensindexet bor de friskaste finländarna på Åland och i Nyland. Också i Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland, Egentliga Tavastland och Kymmenedalen är prevalensen lägre än genomsnittet. Enligt prevalensindexet insjuknar befolkningen i norra Savolax, Kajanaland, södra Karelen och Lappland i högre grad i kranskärlssjukdom.

Orsakerna till de regionala skillnaderna är många, och de kan delas in i tre huvudgrupper: levnadsvanor, ärftlighet och socioekonomiska orsaker.

Levnadsvanor, som rökning, alkoholkonsumtion, motion, sömn- och kostvanor, påverkar prevalensen. Levnadsvanorna påverkar genom bl.a. vikten, blodets kolesterolhalt och blodtrycket. Traditionell östfinsk kost har innehållit mer fett och salt än västfinsk kost. Tidigare led särskilt östfinländare av högt kolesterol och förhöjt blodtryck oftare än västfinländare. Dessa skillnader har dock jämnats ut och nästan försvunnit under de senaste årtioendena, men gammal barlast påverkar fortfarande äldre åldersgruppers hälsotillstånd. Långvarig, ackumulerad exponering för riskfaktorer påskyndar utvecklingen av kranskärlssjukdom självständigt och oberoende av andra riskfaktorer vid samma tidpunkt. En grundläggande risk för att insjukna kan uppstå redan innan man föds. En mammas näringsintag under graviditeten kan påverka risken för att barnet insjuknar i kranskärlssjukdom tiotals år senare. Vid sidan av nutida skillnader i välmående och beteende kan den högre prevalensen bland östfinländare bero på ogynnsamma levnadsvanor under barndomen, t.ex. bristfälligt näringsintag.

Numera menar man att ärftlighet förklarar uppkomsten av kranskärlssjukdom till 40–50 %. En del av den genetiska risken förmedlas via kända riskfaktorer. Genetiska faktorer som påverkar blodets fettämnesomsättning negativt har t.ex. varit vanligare bland befolkningen i östra Finland än i västra Finland. Arvsmassan påverkas också av epigenetisk reglering, dvs. yttre faktorer som kost, stress och rökning påverkar genernas funktion.

Bakom prevalensen finns också större orsakssamband. Exempelvis arbetslöshet, ekonomisk situation och utbildning avspeglas i befolkningens hälsa. Östra Finland har traditionellt tillhört de fattigaste delarna av Finland. Där har arbetslöshet varit vanligt, utbildningsnivån låg, boendeförhållandena bristfälliga och andelen personer som levt i äktenskap lägre än genomsnittet. Arbetsbelastningen har tidigare märkbart påverkat hälsan. Lågutbildade personer har utfört tungt och farligt arbete under ohälsosamma arbetsförhållanden. Också social- och hälsovårdstjänsternas funktion och tillgänglighet har betydelse. Välutbildade höginkomsttagare har haft tid, kunskap och råd att satsa mera på sin hälsa och har bättre kunnat utnyttja servicesystemets möjligheter.

Mellan östra och västra Finland finns också kulturella skillnader som kommer till uttryck i gemenskapskänslan, styrkan hos de sociala nätverken och hobbyernas mångsidighet. Dessa faktorer kan ha en inverkan på hur en människa sköter sin hälsa och hur hens närstående stöder hen i det.

Poängsättning
Sakinnehåll 0–10 poäng.

3 p.
Examinanden har beskrivit tre orsaker till de regionala skillnaderna. Eftersom studien är åldersstandardiserad kan ålder inte accepteras som en orsak till regionala skillnader.

6 p.
Examinanden har beskrivit totalt sex orsaker till de regionala skillnaderna från åtminstone två huvudgrupper (levnadsvanor, ärftlighet, socioekonomiska orsaker).

9 p.
Examinanden har beskrivit totalt åtta orsaker till de regionala skillnaderna, åtminstone en från varje huvudgrupp (levnadsvanor, ärftlighet, socioekonomiska orsaker).

Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

Miljökrisen försämrar vår miljörelaterade trygghetskänsla. Den kan orsaka svåra känslor, ångest, stress och belastning, sociala motsättningar och förlust av framtidstro, hopp och känslor av mening. Miljökrisen kan ge upphov till en krisreaktion. Man talar också om miljö- eller klimatångest som hänger samman med klimatförändringen och förändringarna i miljön. Centrala känsloreaktioner är rädsla, hjälplöshet, kraftlöshet, frustration, känslor av otillräcklighet, desperation, ilska eller sorg över något man upplever sig ha förlorat. Samhörighetskänslan i samhället kan försämras och meningsskiljaktigheter öka om människor har olika syn på miljöns tillstånd och behovet av åtgärder.

Klimatångest är också en resurs om vi har tid och möjlighet att tillsammans bearbeta våra känslor i anslutning till det, och tillräckligt med möjligheter att delta och agera i syfte att stävja klimatförändringen.

Nationellt beslutsfattande och nationell styrning skapar ramar för främjandet av psykisk hälsa genom lagstiftning, finansiering och forskning samt genom statistisk uppföljning. Nationellt beslutsfattande gör det också möjligt att rikta resurser och planer till läroplaner, vårdtjänster och screeningar. Beslutsfattandet bör vara motiverat och informationen synlig så att en allmän framtidstro och ett allmänt förtroende uppstår. Internationellt samarbete och avtal om åtgärder i anslutning till miljöhälsa är också viktigt. Barns och ungas delaktighet och aktörskap förstärks i beslutsfattandet.

Genom att utveckla olika samfunds verksamhet strävar man på lokal, nationell och global nivå efter ett sådant samarbete och sådana attityder och känslor av gemensamt ansvar som främjar ett ansvarsfullt beteende hos alla. Tredje sektorns verksamhet är en betydande del av den lokala verksamheten. Samarbete mellan stödorganisationer för psykisk hälsa och miljöorganisationer kan skapa nya verksamhetssätt lokalt eller på sociala medier, och också möjligheter till kamratstöd då det kommer till att bearbeta svåra känslor. Gemensamt agerande till förmån för miljön ökar människors känsla av hopp. Socialt stöd får man dessutom genom nära samarbete och av familjen.

Verksamhetsmiljöer utvecklas så att var och en har möjlighet att i sin vardag göra ansvarsfulla val i anslutning till miljön, t.ex. i fråga om konsumtionsnivå, källsortering, energianvändning och logistik. Positiva naturupplevelser hjälper människor att slappna av, lugna ner sig och bygga hopp.

Genom planerad och riktad fostrande styrning och hälsokommunikation kan man t.ex. i skolor och med hjälp av media främja hälsokompetens: ansvarsfullt beteende genom att få människor att tillägna sig rätt kunskap, färdigheter och attityder, samt genom att ge dem färdigheter att bearbeta känslor och hantera stress. På det här sättet stöder man också en öppen diskussion.

Hälsovårdstjänster bör utvecklas och riktas så att man i tid hittar dem som har kontinuerliga eller kraftiga symtom och så att de får rätt sorts hjälp. Särskilda riskgrupper, t.ex. unga, bör också identifieras.

Poängsättning
Sakinnehåll 0–15 poäng.

4 p.
Examinanden har diskuterat totalt tre verksamhetsformer.

7 p.
Examinanden har diskuterat totalt fem motiverade verksamhetsformer från två hälsofrämjande områden (hälsofrämjande beslutsfattande, utveckling av olika samfunds verksamhet, att skapa hälsosamma miljöer, hälsokunnande, att utveckla och rikta hälsovårdstjänster).

10 p.
Examinanden har diskuterat totalt åtta motiverade verksamhetsformer från tre hälsofrämjande områden.

13 p.
Examinanden har diskuterat totalt nio motiverade verksamhetsformer från fyra hälsofrämjande områden.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, tillämpning, helhet).

Sexuellt överförbara sjukdomar delas enligt smittskyddslagen in i allmänfarliga smittsamma sjukdomar (syfilis), övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar (klamydia, gonorré, hiv-infektion, hepatit B och C, schanker, LGV) och andra smittsamma sjukdomar (kondylom, genitalherpes). Obotliga sexuellt överförbara sjukdomar är virussjukdomar som hiv-infektion, kondylom och genitalherpes, där viruset stannar kvar i kroppen och kan aktiveras på nytt. Utmaningen med dem är att den insjuknade kan vara symtomfri eller ha lindriga symtom, att det kan uppstå svårigheter i anslutning till testning samt att kondomen minskar smittrisken men ger inte fullständigt skydd. Insjuknandet berör den insjuknade själv och hens partner. Smittsamma könssjukdomar är också ett samhällsetiskt fenomen, som förknippas med olika moraliska och kulturella synvinklar. Etiska frågor kan analyseras till exempel ur följande synvinklar:

Värderingar. Attityderna till sexualitet och de värderingar och ideal som ligger bakom dem förändras över tid. De formas av närstående, närmiljö, kultur, religion och media. Könssjukdomar har betraktats som en följd av omoraliskt, nonchalant och syndigt beteende och har ansetts hota traditionella familjevärden. Könssjukdomar kan fortfarande förknippas med maktutövning, kontroll, nedsättande eller diskriminerande attityder och skam. Bilder som används i sexualupplysningssyfte kan förstärka känslan av smutsighet. Skribenten beskriver hur hon tidigare har varit stolt över att vara frisk. Hon behandlar också en insjuknads människovärde.

Normer och skyldigheter. Könssjukdomar bryter normen för ett oklanderligt beteende. I materialet berättar skribenten om sin känsla av att vara smutsig. Enligt smittskyddslagen måste en person som insjuknat i en allmänfarlig eller övervakningspliktig sexuellt överförbar sjukdom meddela läkaren om varifrån hen fått sjukdomen och andra omständigheter kring smittan, så att man kan hindra sjukdomen från att spridas ytterligare. Antingen meddelar den insjuknade själv sin partner, eller så gör läkaren det. Det görs också en smittskyddsanmälan till Institutet för hälsa och välfärd THL. Den undersökning och vård av övervakningspliktiga sjukdomar som smittskyddslagen stipulerar är gratis. Genitalherpes hör enligt smittskyddslagen inte till de övervakningspliktiga könssjukdomarna. Man kan få sjukdomen via skyddat sex eller av en symtomfri person som inte vet att hen är smittbärare. Har människor då en skyldighet att avstå från sex eller att regelbundet testa sig? Ärlighet är en skyldighet, men kan man berätta om smittan i alla situationer om följden av det blir diskriminering (skribenten har berättat bara för några få)?

Motiv. I materialtexten framkommer motivet att skydda andra från smittan. Medveten spridning av smittsamma sjukdomar medför ett straffrättsligt ansvar.

Följder. Att insjukna i en könssjukdom kan orsaka skam, skuld, stigmatisering, diskriminering och rädsla, som beror på själva sjukdomen, dess följder eller andras attityder till sjukdomen. Det här kan medföra hemlighetsmakeri som tär på krafterna, ensamhet och svårigheter med sexualhälsan, den psykiska hälsan eller med relationer till andra. De upplevda svårigheterna kan t.o.m. hindra personen i fråga från att söka vård eller fördröja det. På flera ställen i texten nämns skam och rädsla, samt de följder som dessa känslor har på den insjuknades liv.

Rättigheter. Jämlikhet och icke-diskriminering är mänskliga rättigheter. Ingen får diskrimineras t.ex. utifrån hälsotillstånd. Lagen om patientens rättigheter stipulerar rätten till integritet, och hit hör t.ex. dataskydd och rätten till värdigt bemötande. Därtill har patienten rätt att bestämma vad och hur mycket hen berättar om sin sexualitet. Till patientens rättigheter hör också rätten att få information om sin sjukdom. Som det konstateras i materialet finns det mycket felaktig information och snedvridna föreställningar om könssjukdomar. Till de sexuella rättigheterna hör rätten att skydda sig själv och att bli skyddad. Individen har rätt att själv ta risker, men inte att utsätta andra för könssjukdomar. Skribenten funderar kring hur hon ska kunna berätta om sjukdomen. Till de sexuella rättigheterna hör också rätten till sexualhälsotjänster, information och heltäckande sexualfostran, som också informerar om riskerna med sex.

Dygder. Historiskt sett har sexuell aktivitet som utsatt samhället för risker kontrollerats med hjälp av rädslan för könssjukdomar och genom att man vädjat till dygdighet, i vilket det ingår att agera moraliskt rätt. Ärlighet i relationer ses som en dygdig princip som leder till ett gott och lyckligt liv. Skribenten söker mod och funderar på för vem och hur hon kan berätta om sjukdomen och huruvida ett gott liv är möjligt efter smittan.

Poängsättning
Sakinnehåll 0–15 poäng.

4 p.
Examinanden har diskuterat insjuknande i könssjukdomar ur en etisk synvinkel (värderingar, normer och skyldigheter, motiv, följder, rättigheter, dygder).

7 p.
Examinanden har diskuterat insjuknande i könssjukdomar ur två etiska synvinklar.

10 p.
Examinanden har diskuterat insjuknande i könssjukdomar ur tre etiska synvinklar. Synvinklarna är korrekt namngivna.

13 p.
Examinanden har diskuterat insjuknande i könssjukdomar ur fyra etiska synvinklar.

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).

Om examinanden inte alls hänvisar till materialet avdras fem poäng från det totala poängtalet.

Känslor eller emotioner är individuella. De tar sig olika uttryck hos olika personer och i olika kulturer. Olika personer har olika känslomässiga färdigheter. Känslor har fysiologiska, subjektiva, erfarenhetsbaserade, kognitiva och sociala aspekter, samt aspekter i anslutning till uttryck och beteende. Positiva känslor (t.ex. glädje, lycka, tillfredsställelse) och negativa känslor (t.ex. rädsla, ångest, hat, sorg, skuld) påverkar välbefinnandet och hälsan på olika sätt. Känslors varaktighet, styrka och kumulativitet påverkar också deras betydelse: en långvarig negativ känsla, känslor i cirkelgång eller känslor som samlas på hög kan innebära risker för hälsan. Känslors påverkan kan vara direkta eller indirekta (t.ex. uppstå via beteende), och påverkan kan uppstå i form av olika processer:

• De flesta känslor aktiverar någon fysiologisk funktion i kroppen. Känslor påverkar det autonoma nervsystemets, särskilt det sympatiska nervsystemets, funktion. Det sympatiska nervsystemet reglerar blodomloppets, körtlarnas, matsmältningssystemets och urinorganens funktion. I känslomässigt belastande situationer höjer det kroppens prestationsförmåga bl.a. genom att vidga andningsvägarna, öka hjärtats frekvens och slagvolym, försnabba blodomloppet i musklerna och begränsa det i både huden och matsmältningssystemet. Det här tar sig uttryck bl.a. i muskelspänningar, svettning, puls och andningsfrekvens. Långvariga negativa känsotillstånd som ångest och rädsla kan t.ex. höja blodtrycket, förändra regleringen av blodsockret, orsaka matsmältningsbesvär och försvaga motståndskraften. Då det sympatiska nervsystemet aktiveras kan det också utlösa en panikattack.
• Känslor påverkar också direkt via hormonaktivitet. Det sympatiska nervsystemet aktiverar utsöndringen av adrenalin och kortisol. De hormoner som har relevans för den emotionella balansen är oxytocin, dopamin, serotonin och endorfiner. Positiva känslor av kärlek och tillgivenhet ökar utsöndringen av oxytocin, som har en positiv påverkan på interaktion och tillgivenhetskänslor mellan människor. Upplevelsen av välbehags känslor och njutning, aktiverar hjärnans belöningssystem och åstadkommer utsöndring av dopamin och serotin som påverkar sinnesstämningen och vakenheten. Brist på serotonin kan kopplas till nedstämdhet. Endorfiner utsöndras t.ex. genom intensiv motion, skratt och sex. De bl.a. lugnar ner och lindrar smärta.
• Känslor påverkar indirekt våra val och vårt beteende, som har en koppling till hälsan. Exempel på detta är känslomässigt ätande, ohälsosamma kostval som görs under stress samt rökning och droganvändning som hjälpmedel för att hantera känslor.
• Känslor påverkar sömnen, och den trötthet som följer på vakande förstärker känslor. Det finns ett samband mellan sömnbrist och t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, vuxendiabetes och immunsystemets funktion.
• Känslor och sinnestillstånd, dvs. ett långvarigt känslotillstånd, kan påverka känsligheten för att uppleva, upptäcka och observera smärta och andra symtom.
• Känslor och sinnestillstånd kan påverka benägenheten att söka sig till hälsovård och undersökningar, inställningen till vården och förmågan till egenvård.
• En känslomedveten person kan identifiera sina känslor och kan reglera sina känsloreaktioner. Att kunna identifiera känslor hjälper en att förstå sig själv och att göra hälsofrämjande val. Alexitymi är ett tillstånd där man har svårt att identifiera känslor och skilja dem från det som kroppen upplever.
• Bortträngda negativa känslor och känslor som uppstår vid långvariga eller kraftiga kriser är en risk för den psykiska hälsan.
• Känslor tar eller ger resurser, hopp och iver. Känslotillståndet har betydelse för tillfrisknande och återhämtning från tunga livssituationer. Positiva eller negativa känslor kan ge upphov till och upprätthålla känslocirklar.
• Känslor har betydelse för välmåendet och hälsan också via människorelationer. Känslor smittar av sig, och antingen bygger upp eller riskerar relationerna.
• Temperamentet avgör hur stort irritationsmoment som behövs för en känsloreaktion och vad som är en persons grundläggande känsloläge eller -rytm. Att ha lätt för att oroa sig eller att vara en balanserad optimist påverkar t.ex. den upplevda hälsan.
• Känslor kan påverka lärande och benägenhet att ta emot information (hälsokunnande)
• Resiliens
• Hälsotillståndet kan väcka känslor (t.ex. rädslor i anslutning till insjuknande)

Poängsättning
Sakinnehåll 0–15 poäng.

4 p.
Examinanden har diskuterat sambanden mellan känslor och hälsa ur tre synvinklar.

7 p.
Examinanden har diskuterat sambanden mellan känslor och hälsa ur sex synvinklar.

10 p.
Examinanden har diskuterat sambanden mellan känslor och hälsa ur sju synvinklar. Hen har presenterat både direkta (hormoner, fysiologiska reaktioner) och indirekta samband. Hen har därtill presenterat två faktorer som påverkar sambandet mellan känslor och hälsa (t.ex. varaktighet, styrka, kumulativitet, individualitet, känslomässiga färdigheter, kultur).

13 p.
Examinanden har diskuterat sambanden mellan känslor och hälsa ur åtta synvinklar. Hen har presenterat både direkta (hormoner, fysiologiska reaktioner) och indirekta samband. Hen har därtill presenterat tre faktorer som påverkar sambandet mellan känslor och hälsa (t.ex. varaktighet, styrka, kumulativitet, individualitet, känslomässiga färdigheter, kultur).

Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).