Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

Med samsara menas återfödelsens kretslopp, den oändliga processen av födelse och förintande. Med karma menas läran om förhållandet mellan orsak och följd. I enlighet med karmas lag är de levande varelsernas nuvarande form en följd av gärningar de utfört förgången tid, och de nuvarande gärningarna inverkar på de följande återfödelserna. Begreppen anknyter i synnerhet till Indiens religioner. I tolkningen av begreppen finns det emellertid skillnader mellan olika religioner och i deras inriktningar.

Dopet är en ritual där människan blir en del av den kristna församlingen. Enligt den lutherska läran tar man i dopet emot den heliga Anden. Konfirmationen är en ritual som bekräftar den döpta och hens tro. I olika kyrkosamfund förekommer olika tolkningar av och praxis för dop och konfirmation. I den lutherska kyrkan utförs dopet vanligtvis som barndop. Vid ungefär 15 års ålder deltar den unga i dopundervisning i skriftskolan och på det följer konfirmationen, där hen bekänner sin kristna tro.

Ramadan är den nionde månaden i den islamiska kalendern, då man håller fasta (saum), vilket är en av muslimernas fem religiösa plikter. Id al-fitr är en tre dagar lång högtid, som firas till äran av att fastemånaden är slut. Till högtiden hör bland annat att man ger gåvor och besöker vänner och släktingar. Både sunni- och shiamuslimer fastar under månaden ramadan och firar id al-fitr-högtiden.

Kami är i shinto en varelse eller en sak som stämmer till helighet och högaktning. Kami tillbes på många olika sätt. Kamidana är ett hemaltare som är avsett för dyrkande av kami. Vanligen är det en hylla på väggen där man har placerat symboliska föremål, såsom speglar. Dyrkan består typiskt av bön och av att offra mat eller blommor. Före tillbedjan rengörs händerna och munnen. I många japanska hem finns både en kamidana och en butsudana, alltså ett buddhistiskt hemaltare.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden beskriver den ortodoxa kristendomens utbredning och särdrag.

I ett gott svar (10 p.) beskriver examinanden i huvuddrag korrekt den ortodoxa kristendomens centrala understödsområden och redogör för minst tre av den ortodoxa kristendomens särdrag.

I ett berömligt svar (16 p.) beskriver examinanden strukturerat och mångsidigt den ortodoxa kristendomens utbredning och särdrag.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Det finns omkring 270 miljoner representanter för den ortodoxa kristendomen.
• Den ortodoxa kristendomen har spritts över världen, men den har sina största understödsområden i Ryssland, på Balkanhalvön och i Mellanöstern.
• De mest betydande stiften är patriarkaten i Konstantinopel, Alexandria, Antiokia, Jerusalem, Moskva, Serbien, Rumänien, Georgien och Bulgarien.
• Det finns ortodoxa kyrkor också i till exempel USA och Kenya.
• Enligt den ortodoxa kristendomen sträcker sig dess rötter till tiden för Jesus och urförsamlingen i Jerusalem.
• Den ortodoxa kyrkans traditionella understödsområden förklaras av kyrkans historia: Ett betydande skede i den ortodoxa kristendomens historia var tiden för Bysans, alltså det östromerska riket (från 400-talet till 1400-talet). Utvecklingen mot splittring mellan den västliga katolska kyrkan och den östliga ortodoxa kyrkan kulminerade i att kyrkorna separerade år 1054 och kyrkornas representanter bannlyste varandra. Bannlysningen upphävdes år 1965.
• Den ortodoxa kyrkan är en sammanslutning av lokala kyrkor; den ekumeniska patriarken i Konstantinopel är bland de ortodoxa biskoparna ”den främste bland sina jämlikar”.
• I den ortodoxa kristenheten finns kyrkor som är autokefala, alltså helt självständiga och med en förvaltning som är oberoende av andra lokala kyrkor, och kyrkor som är autonoma, alltså bestämmer om sina interna frågor men verkar under något patriarkat.
• Ortodoxa kyrkan i Finland är en autonom kyrka som hör under det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel. Den har cirka 55 000 medlemmar.
• Den ortodoxa kristenheten följer vanligen den julianska kalendern, men ortodoxa kyrkan i Finland använder den gregorianska kalendern.
• I den ortodoxa kristendomen har sju mysterier blivit etablerade: dop, myrrasmörjelse, nattvard, bikt, prästvigning, äktenskap och de sjukas smörjelse.
• Endast män kan vigas till prästämbetet, en biskop bör vara ogift eller änkling.
• Munk- och nunneklostren är en viktig del av den ortodoxa traditionen.
• Den mest centrala heliga förrättningen är nattvarden, eukaristin, och den viktigaste gudstjänsten är gudstjänst med nattvard, liturgi.
• Typiska föremål i den ortodoxa kristendomen är till exempel ikoner och böneljus.
• Särdrag för den ortodoxa kristendomen är till exempel att man står under gudstjänsten, korsprocessioner, rökelse och sång utan ackompanjemang.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden förklarar relationen mellan patriarkaten i Moskva och Konstantinopel och dess historiska bakgrundsfaktorer.

I ett gott svar (5 p.) beskriver examinanden spänningen i relationen mellan patriarkaten i Moskva och Konstantinopel och redogör för minst en historisk bakgrundsfaktor till den.

I ett berömligt svar (8 p.) förklarar examinanden strukturerat och mångsidigt relationen mellan patriarkaten i Moskva och Konstantinopel och dess historiska bakgrundsfaktorer. Examinanden visar att hen förstår det centrala innehållet i materialet för uppgiften.

Det är förtjänstfullt om examinanden med aktuella exempel granskar hur Rysslands militära aktion i Ukraina har inverkat på relationen mellan patriarkaten i Moskva och Konstantinopel.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• Relationen mellan patriarkaten i Moskva och Konstantinopel har stundtals varit spänd, i synnerhet under senare år. Rysslands kyrka är till medlemsantalet den största ortodoxa kyrkan, och den leds av patriarken av Moskva. Den ekumeniska patriarken i Konstantinopel har för sin del bland de ortodoxa patriarkerna en position som ”den främste bland sina jämlikar”.
• Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel ligger i Istanbul, i Turkiet med muslimsk majoritet, och dess politiska ställning har varit instabil alltsedan Bysans, alltså det östromerska riket, gick under år 1453. Efter att Bysans, ”det andra Rom”, föll har furstendömet Moskva kallats ”det tredje Rom”.
• Ukrainas ortodoxa kyrka löd tidigare under patriarkatet i Moskva, men tog avstånd från det efter att Sovjetunionen rasat samman år 1991.
• Ukrainas ortodoxa kyrka, som tidigare verkat som autonom kyrka under patriarkatet i Moskva, förklarade sig självständig eller som autokefal kyrka i början av 1990-talet.
• Den ekumeniska patriarken i Konstantinopel erkände Ukrainas ortodoxa kyrkas ställning som autokefal kyrka år 2019, vilket ledde till en brytning med patriarkatet i Moskva.
• Patriarken Kirill av Moskva har stött Rysslands president Vladimir Putin till exempel i Rysslands anfallskrig i Ukraina. Inom de ortodoxa kyrkorna runtom i världen har man kraftigt tagit ställning mot patriark Kirills syn på berättigandet av Rysslands handlingar.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för vilken ställning och hurdana uppgifter de religiösa specialisterna har i tre religioner som hen valt.

I ett gott svar (10 p.) granskar examinanden tre religioner genom att för var och en av dem utse minst en religiös specialist och för var och en av dem redogöra för minst en synpunkt som beskriver specialistens ställning eller uppgifter. Också en strukturerad och mångsidig granskning av två religioner ger goda poäng.

I ett berömligt svar (16 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för de religiösa specialisternas ställning och uppgifter i tre olika religioner. Det är förtjänstfullt om examinanden visar att hen känner till religionernas interna mångfald (t.ex. de kristna kyrkosamfundens olika uppfattningar om prästämbetet) eller diskuterar könsbundenheten i traditionella religiösa ämbeten.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

• Judendomen: rabbinen särskilt som specialist på toran, som lärare och andlig vägledare.
• Kristendomen: kyrkornas traditionella ämbeten och teologi som hör till dem (biskop, präst, diakon), också ämbeten inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (t.ex. ungdomsarbetsledare, klockare), dessutom påvens och patriarkens ämbeten, munkar och nunnor samt den karismatiska predikantens roll.
• Islam: imamen som böneledare, islams lärda och experter på islamisk lag (ulama), sufismens shejker.
• Hinduismen: guruer som lärare (deras inverkan och namnkunnighet också i västländerna), den aktning vandrande asketer åtnjuter (sannyasi), tempelpräster som utövare av ritualer.
• Buddhismen: munkar och i vissa inriktningar också nunnor, kungens religiösa ställning i till exempel den thailändska kulturen, lamor (t.ex. dalai-lama som andlig ledare för Tibets buddhism).
• Naturreligioner: schamaner som förmedlare mellan det inomvärldsliga och det utomvärldsliga.

I svaret bedöms hur insiktsfullt examinanden analyserar den bild av det lutherska prästerskapet som trailern för Yles dokumentärserie ger samt hur mångsidigt hen diskuterar hur den lutherska prästens roll har förändrats under de senaste årtiondena.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för en tolkning av hurdan bild av det lutherska prästerskapet trailern för Yles dokumentärserie ger och redogör för minst två relevanta iakttagelser av hur den lutherska prästens roll har förändrats under de senaste årtiondena.

I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden insiktsfullt den bild av det lutherska prästerskapet som trailern för Yles dokumentärserie ger samt diskuterar insiktsfullt hur prästens roll har förändrats under de senaste årtiondena.

I svaret kan ingå till exempel följande iakttagelser om trailern:

• Alla fyra präster som uppträder i trailern utövar sitt prästerskap starkt genom sin egen person.
• Prästerskapet framträder mångsidigt och pluralistiskt.
• Trailern för fram prästens arbete ur en multiprofessionell synvinkel.
• Trailern visar att prästens roll är mångsidig.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar på hur prästens roll har förändrats:

• Det lutherska prästämbetet är numera mångformigt och prästen kan utföra arbetet på ett personligt sätt.
• Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland öppnade år 1986 prästämbetet för kvinnor, och de första kvinnorna vigdes till präster år 1988.
• Prästerskapet betraktades länge som ett särskilt stånd och på prästens levnadssätt lades särskilda förväntningar av förebild. Det här har emellertid minskat, och allt oftare förhåller man sig till prästämbetet som till ett yrke bland andra. Också en prästs familj kan vara mångformig.
• Forna tiders prästgårdskultur har försvunnit och prästens privatliv är mer än tidigare separerat från ämbetsutövandet.
• Det finns skillnader mellan landsbygden och städerna, och förväntningarna från äldre och yngre åldersgrupper är delvis olika.
• Sekulariseringen och den ökande kulturella mångformigheten kan inverka på hur prästämbetet uppskattas och hur det känns igen.
• Prästens ämbetsutövande och levnadssätt övervakas fortfarande officiellt vid domkapitlen, men det är mycket sällsynt att präster avskedas från sitt prästämbete och sådana fall gäller i huvudsak lärofrågor.
• Frågor kring att en präst bundit sig till politiska ståndpunkter och präster som uppträder på sociala medier väcker fortfarande känslor.
• På prästämbetet ställs andra slags förväntningar än på uppgifter som utförs av andra församlingsarbetare.
• Prästernas arbetsfält har utvidgats (t.ex. flygfältspräster och köpcentrumpräster).

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för klostrens verksamhet i Finland förr och nu.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst tre saker som hör till klostrens verksamhet i Finland förr eller nu.

I ett berömligt svar (16 p.) granskar examinanden strukturerat och mångsidigt klostrens verksamhet i Finland. I svaret ingår synpunkter både från historien och från i dag. Det är förtjänstfullt om examinanden granskar också andra än kristna kloster.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

• De första klostren grundades i Finland under medeltiden. Katolska kloster verkade då i Åbo, Nådendal, Viborg, Raumo och på Kökar. Klosterordnarna var franciskaner, dominikaner och birgittiner.
• I det medeltida Finland var det katolska klosterlivet livskraftigt. Klostren verkade som centrum för kultur, undervisning och bildning. De hade en stor betydelse för till exempel litteraturens och kyrkokonstens utveckling. Klostren hade en betydande roll också i det samhälleliga arbetet, bland annat för vården av fattiga och sjuka. I anslutning till klostren fanns ofta en skola.
• Klostren som könsbundna miljöer: män och kvinnor hade egna samfund. Särskilt för kvinnorna erbjöd klosterlivet historiskt sett en möjlighet till ett annorlunda levnadssätt, som avvek från de samhälleliga förväntningarna gällande till exempel köns- och familjerollerna.
• I samband med reformationen lades verksamheten vid de katolska klostren ned under första halvan av 1500-talet. Byggnaderna togs över i annat bruk och en del fick förfalla.
• De katolska ordnar och klostersamfund som i dag verkar i Finland är birgittinersystrarna i Åbo, dominikanbrödernas konvent i Helsingfors och Rakkauden lähetyssisarten yhteisö (Missionaries of Charity / ”Kärlekens missionärer”) i Helsingfors. Karmelitklostret i Esbo stängdes år 2021.
• I Heinävesi verkar ortodoxa Valamo kloster för män och Lintula kloster för kvinnor.
• Valamo kloster (Kristi förklarings kloster) låg tidigare i Valamo skärgård i Ladoga. När området överläts till Sovjetunionen under andra världskriget flyttades klostret år 1940 till Heinävesi. Till klostret kom munkar också från klostren i Petsamo och Konevitsa i de överlåtna områdena.
• Lintula kloster (Heliga Treenighetens kloster) grundades i Lintula i Kivennapa socken på Karelska näset. Klostrets invånare evakuerades till Finland under vinterkriget år 1939. Klostret placerades i byn Palokki i Heinävesi år 1946. Klostret är Nordens enda ortodoxa nunnekloster.
• I Finland verkar också ett evangelisk-lutherskt kloster, klostersamfundet i Enonkoski, som grundades år 1994. Dessutom finns Ekumeniska karmeliterklostersamfundet, som har koppling till Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
• Förutom kristendomen har också andra religioner klostersamfund i Finland: det buddhistiska Liên Tâm-klostret finns i Åbotrakten och Krishna-samfundet i Helsingfors.
• Levnadssättet i kloster har å ena sidan bevarats oförändrat och å andra sidan förändrats under tidernas lopp.
• Det är ofta möjligt att besöka klostren för att bekanta sig med dem eller ansluta sig till dem som lekmannamedlem. I Valamo kloster ger turismen betydande inkomster.
• Från Finland reser många utomlands till kloster där de tillbringar kortare eller längre tider och utövar religion (t.ex. det kristna Taizé-samfundet i Frankrike, hinduiska Moder Ammas ashram i Indien).

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar orsaker till att en del av nutidsmänniskorna väljer klosterlivet.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för minst tre trovärdiga orsaker som kan få en individ att söka sig till klosterlivet. I svaret utnyttjas uppgiftens material.

I ett berömligt svar (8 p.) granskar examinanden strukturerat och mångsidigt orsaker som kan få en nutidsmänniska att söka sig till ett kloster. Hen redogör exempelvis för religiös övertygelse, individens upplevelse och mer allmänt för orsaker i relationen mellan samhället och individen. I svaret utnyttjas uppgiftens material insiktsfullt.

I svaret kan ingå till exempel följande orsaker till att människor söker sig till klosterlivet:

• Som orsaker kopplade till religion kan nämnas till exempel en vilja att ägna sig åt ett religiöst levnadssätt och att utöva religion, en vilja att koncentrera sig på att utöva upprepad och regelbunden andakt, en vilja att leva enligt religiösa värderingar och en vilja att vara en fast del av ett religiöst samfund.
• Personliga orsaker kan vara andligt sökande, en vilja att betona andligt liv i stället för andra sidor av livet, en längtan efter ett samfundsinriktat levnadssätt, sökande efter ett hållbarare eller enklare levnadssätt och en vilja att dra sig undan från den omgivande världen. Genom att utnyttja materialet kan man i svaret också nämna personliga livssituationer som kan vara orsaker till att söka sig till ett kloster.
• Som samhälleliga orsaker kan man nämna till exempel klosterlivet som motvikt till dagens samhälle eller ett hektiskt liv, till arbets- eller prestationscentrering eller till samhällets rådande normer och ideal.
• Till klosterlivet hör också i dag regler som man måste förbinda sig att hålla. Sådana är till exempel kraven på att vara ogift, på lydnad och på att förbinda sig till ett materiellt knappt eller moderat levnadssätt. Reglerna kan endera locka eller avskräcka människor som funderar över att binda sig till klosterliv. Vardagslivet i ett kloster skiljer sig ändå inte till alla delar från ett liv utanför klostret. Det här kan sänka tröskeln för att söka sig till kloster.
• I svaret kan man också behandla askesen som historiskt fenomen i olika religioner och jämföra den med klosterliv i dag. Dessutom kan man i svaret närma sig klosterlevnadssättet ur en historisk synvinkel och jämföra det med nuläget.