Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära
29.3.2023
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 16.5.2023
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.
De viktigaste bedömningsgrunderna i provet i samhällslära är hur examinanden behärskar läroämnets innehåll, tankemodeller och färdigheter såsom de definieras i läroplanen samt ett korrekt och exakt bruk av de centrala begreppen inom samhällsläran. En bedömningsgrund är också examinandens förmåga att tolka och kritiskt utvärdera information som beskriver samhälleliga fenomen, att dra självständiga slutsatser utifrån denna information och att jämföra olika tolkningar av samhälleliga frågor samt att ta ställning till dem och motivera sina ståndpunkter. I bedömningen fästs uppmärksamhet även vid framställningen, hur svaret motsvarar uppgiften, hur svaret avgränsas och hur klar argumentationen är.
Av svaren bör det framgå att examinanden förstår samhällets struktur och funktion som en historiskt skiktad och av historien utformad helhet. Examinanden känner till det finländska samhällets politiska, sociala, ekonomiska och juridiska struktur samt de viktigaste teorierna och begreppen förknippade med den. Vidare kan examinanden koppla de granskade fenomenen till sina bredare samhälleliga sammanhang. Examinanden kan i sina svar placera det finländska samhället i en internationell och global kontext, som bland annat inbegriper medlemskapet i Europeiska unionen och följderna av det. Examinanden kan använda samhällslärans centrala begrepp som makt, inflytande, ansvar och rättvisa. Examinanden förstår också ekonomins grundläggande mekanismer och de principer som styr den offentliga maktutövningen och rättssystemet, samt terminologin som gäller dessa.
I materialuppgifterna kan examinanden tolka och på ett relevant sätt utnyttja olika typer av material gällande samhället och ekonomins funktioner, såsom texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Examinanden kan också utvärdera dem kritiskt. I uppgifter som kräver reflektion och i uppgifter som inkluderar motstridiga fakta visar examinanden att hen förstår att information om samhället till sin karaktär kan vara teoretisk och öppen för tolkning, och att de kausala sambanden mellan orsak och verkan är invecklade och komplexa. Examinanden kan skapa en egen och motiverad syn på samhälleliga och ekonomiska frågor som kan vara motstridiga och kopplade till olika värderingar. I bedömningen beaktas examinandens förmåga att utifrån sin kunskap bygga upp välstrukturerade helheter. Likaså fästs uppmärksamhet vid examinandens förmåga att skilja på relevant och irrelevant information samt förmågan att i svaret utnyttja aktuell information.
Tabellen nedan är avsedd som stöd för bedömningen, och den lyfter särskilt fram också de dimensioner av svaret som är kopplade till målen för examinandens färdigheter. Beskrivningarna i tabellen ska ses som exempel.
I de uppgiftsspecifika beskrivningarna av goda svar ges bedömningskriterierna indelade i två nivåer, för goda svar (minst 50 procent av hela poängtalet) och berömliga svar (minst 70 procent av hela poängtalet). För uppgifter värda 20 poäng ger goda svar 10–13 poäng och berömliga svar 14–20 poäng. För uppgifter värda 30 poäng är motsvarande gränser 15–20 och 21–30 poäng.
| 0 | Nöjaktig | God | Berömlig | |
|---|---|---|---|---|
| Riktig och relevant kunskap; exakt begreppsanvändning | Svaret innehåller ingen kunskap som förutsätts i uppgiften. Uppgiften har förståtts fel. | Svaret har knapphändigt innehåll eller innehåller mycket irrelevant. Svarar endast delvis på uppgiften. Hanteringen av begrepp är bristfällig. | Svaret innehåller förhållandevis exakt kunskap som motsvarar uppgiften väl. God hantering av begrepp. | Svaret innehåller väsentligt och med tanke på uppgiften meningsfullt avgränsat kunskapsinnehåll. Hanteringen av kunskap och begrepp är exakt. |
| Analytiskt, logiskt, välunderbyggt | Svaret är ostrukturerat och oredigt. Påståenden motiveras inte. | Svarets struktur är katalogmässig eller oklar. Granskningen av ämnet är svagt analyserande. Påståenden motiveras knapphändigt. | Svaret är till vissa delar analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig, även om brister förekommer ställvis. Påståenden motiveras förhållandevis väl. | Svarets generella grepp är analytiskt. Granskningen av ämnet är följdriktig och argumenterande, och påståenden ges goda motiveringar. |
| Kritiskt, flera perspektiv, förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap | Svaret innehåller inga (käll)kritiska observationer och ingen förnuftsbaserad utvärdering eller tillämpning av kunskaperna. Svaret visar inga tecken på förmåga att diskutera olika tolkningar eller alternativ. | Svaret visar svaga tecken på källkritik samt några sporadiska och svaga tecken på diskussion kring olika perspektiv och tolkningsmässighet. Svaret uppvisar endast ringa tillämpning av kunskap. | Svaret visar ställvis god (käll)kritisk diskussion och goda tolkningar, samt några goda exempel på tänkande som representerar ett grepp med flera perspektiv. Svaret visar några tecken på förmåga att utvärdera och tillämpa kunskap. | Svaret har ett skarpt och insiktsfullt (käll)kritiskt grepp. Svaret innehåller välövervägd diskussion ur flera perspektiv. Svaret innehåller flera exempel på utvärdering och tillämpning av kunskap. |
Uppgiften 1 har korrigerats den 30 mars 2023.
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Språkgrupper och deras ställning i Finland 20 p.
I ett gott svar analyseras hur de absoluta antalen för de olika grupperna i tabellen har utvecklats. Antalet finskspråkiga ökade fram till 2010 och minskade något efter det. En förklaring till ökningen var en långsam naturlig befolkningstillväxt. Antalet svenskspråkiga var stabilt men avtagande. Andelen individer med andra modersmål har mångdubblats i befolkningen. Orsaker till detta är bland annat Sovjetunionens sammanbrott som ledde till en migrationsvåg från områden som ingått i unionen, konsekvenserna av den fria rörligheten inom Europeiska unionen samt ökningen i antalet immigranter som kommit som flyktingar och asylsökande. Examinanden analyserar några aspekter på den ställning olika språkgrupper (till exempel de samiska språken, romani, teckenspråk samt ryska och andra invandrarspråk) har i förhållande till nationalspråken och för hur deras ställning kunde stödjas bland annat genom skolundervisning, medierna och kulturorganisationer. Examinanden förstår att de språkliga rättigheterna hör till de grundläggande fri- och rättigheterna.
I ett berömligt svar kan språkgruppernas storlek jämföras med varandra och med den totala befolkningsmängden. Examinanden förstår hur de större utvecklingslinjerna påverkar antalet talare av de olika språken, till exempel genom de rättigheter som grundlagen tryggar svenskan och samiskan. Exempel på sådana utvecklingslinjer är befolkningsutvecklingen (nativitet, immigration, i fråga om den svenskspråkiga befolkningen migrationen till Sverige), den internationella politiken, förändringar i arbetslivet och kulturpolitik som stöder den språkliga identiteten. I svaret kan examinanden bland annat uppmärksamma att andelen personer med främmande språk som modersmål ökade till 7–8 procent under 2010-talet och att befolkningstillväxten i Finland i allt högre grad berott på den här kategorin. Examinanden kan diskutera vilka omständigheter som bidragit till att den svenskspråkiga andelen av befolkningen förblivit så stabil. Utvecklingen i fråga om antalet talare av samiska språk kan delvis anses reflektera det faktum att kulturell identitet är ett skäl som gjort folk allt villigare att registrera sig som samiskspråkiga. Examinandens exempel på åtgärder för att främja svenskans och de övriga minoritetsspråkens ställning är mångsidiga och analytiska.
I bedömningen beaktas att det finns ett fel i materialet. I tabell 1.A angavs att den finskspråkiga befolkningen år 1980 uppgick till 4 786 807 personer, även om det korrekta antalet hade varit 4 476 807.
2. Produktivitet och lönsamhet 20 p.
Produktivitet och lönsamhet hör till de centrala ekonomiska begreppen. Hurdana metoder kan följande företag tillämpa för att förbättra å ena sidan sin produktivitet och å andra sidan sin lönsamhet?
- Ett företag som i sina fabriker tillverkar papper, kartong och cellulosa
- Ett fyrmannaföretag som utför vattenisolering på bostäder
- Ett enpersonsföretag som tillhandahåller hemtjänst för äldre
I ett gott svar förstår examinanden skillnaden mellan produktivitet och lönsamhet. Den viktigaste indikatorn på lönsamhet kan anses vara rörelseresultatet, det vill säga att intäkterna är större än utgifterna, medan produktivitet avser hur mycket mervärde som kan produceras med en viss insats. Produktiviteten beräknas genom att värdet av de tillverkade produkterna relateras till den tid eller det kapital som gått åt för arbetet. I svaret ges konkreta exempel på metoder som förbättrar produktiviteten respektive lönsamheten i vart och ett av de angivna företagen. Lönsamheten kan man bland annat försöka förbättra genom att höja priset på produkten eller sälja större mängder av den och minska produktionskostnaderna (till exempel utgifter för råvaror, löner och annat). För att förbättra produktiviteten kan man exempelvis börja använda effektivare maskiner och verktyg, omorganisera arbetet i företaget, förbättra arbetsförutsättningarna, införa resultatlön, utbilda arbetstagarna och övergå till produkter med större förädlingsvärde.
I ett berömligt svar behandlas ovannämnda åtgärder för förbättring av produktiviteten och lönsamheten grundligt och med förståelse för de ekonomiska realiteterna – examinanden kan bland annat diskutera vilken inverkan de stigande energi- och materialkostnaderna har på företagets lönsamhet. Av svaret framgår de olika utgångspunkterna för att förbättra produktiviteten i industri- respektive servicesektorn: inom servicesektorn kan produktiviteten ofta inte mätas så lätt som inom industrin. Bland annat följande aspekter kan tas upp i svaret:
- Om ett skogsindustriföretag bedriver internationell verksamhet kan det överföra och koncentrera verksamheten till vissa länder för att sänka sina kostnader. Det kan också minska sin produktion för att minska utbudet och på så sätt hålla produktpriset högt.
- I företagen inom byggbranschen och vårdsektorn kan man försöka förbättra produktiviteten bland annat genom att utkontraktera stödfunktioner, såsom ekonomiförvaltningen, varvid man bättre kan fokusera på företagets egentliga, egna produktion. Företag i servicebranschen kan också försöka höja sin produktivitet genom att investera i teknologi och diversifiera sina tjänster.
3. Europeiska unionens och medlemsländernas befogenheter 20 p.
Hur fördelar sig befogenheterna mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer då beslut fattas i följande frågor?
- Tullavgifter för jordbruksprodukter som importeras från Brasilien
- Innehållet i läroplanen för gymnasier
- Klimat- och vattenskyddet
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att EU:s befogenheter baserar sig på fördrag som godkänts av alla medlemsländer. I fördragen fastställs vilka frågor EU har exklusiva befogenheter för, vilka frågor unionen och medlemsstaterna beslutar om i samarbete och vilka saker som enbart hör till medlemsländerna. Tullavgifterna för jordbruksprodukter som importeras från Brasilien, liksom alla tullfrågor överlag, hör entydigt till EU:s befogenheter. Innehållet i grunderna till läroplanen för gymnasiet däremot hör till det nationella beslutsfattandet. Klimat- och vattenskyddet hör till de delade befogenheterna, det vill säga att såväl EU som medlemsländerna kan utfärda bestämmelser på området.
I ett berömligt svar redogör examinanden i större detalj för principerna för fördelningen av befogenheter. EU har bara de befogenheter som definieras i grundfördragen (principen om tilldelade befogenheter). I de frågor där EU har befogenheter ges EU-lagstiftningen företräde framom den nationella lagstiftningen. Medlemsstaterna behåller de befogenheter som EU inte tilldelas i fördragen. Fördelningen av befogenheter är också förknippad med tvister om frågor som är viktiga för medlemsstaterna, såsom jord- och skogsbruk samt invandring. Examinanden kan också ge andra exempel på de tre huvudtyperna av befogenheter eller i större detalj behandla de tre principerna för hur befogenheterna fastställs.
4. Antalet vuxna och barn i hushåll med låg inkomst i Finland 20 p.
I ett gott svar noteras det att antalet låginkomsttagare ökade tämligen jämnt fram till början av 2010-talet, men sjönk igen i efterdyningarna av finanskrisen. Förändringen i antalet barn i låginkomsttagarfamiljer under perioden i fråga följer motsvarande förändring i den vuxna befolkningen. Antalet barn i låginkomsttagarhushåll har efter år 2000 förblivit över 100 000. I svaret diskuteras något problem som familjens låga inkomster kan medföra för barnen, såsom familjernas välmående, barnens möjligheter till hobbyer eller sociala relationer.
Av ett berömligt svar konstaterar examinanden med hänvisning till figur 4.A att antalet låginkomsttagare har varierat med de ekonomiska konjunkturerna. Lägst var antalet under recessionen i mitten av 1990-talet, då medianinkomsterna sjönk på grund av hög arbetslöshet och permitteringar, vilket innebar att gränsen för relativt låga inkomster var lägre. Examinanden diskuterar på ett mångsidigt sätt de sociala och ekonomiska svårigheter som familjens låga inkomster kan orsaka för barnet.
5. Juridiska begrepp och principerna för dem 20 p.
Vad innebär följande juridiska begrepp och vad eftersträvas med principerna bakom dem?
- Otillräknelighet
- Giftorätt
- Brott som hör under allmänt åtal
I ett gott svar beskrivs begreppens innebörd korrekt. Det kan göras med exempel. En otillräknelig person har begått en lagstridig gärning men har utan egen skuld varit oförmögen att förstå följderna av sitt handlande eller bedöma det moraliskt. Giftorätten ger för sin del makarna rätt till en del av varandras egendom om äktenskapet upphör genom skilsmässa eller dödsfall. Brott som faller under allmänt åtal betyder att åklagaren kan väcka åtal oberoende av om offret vill det eller inte.
I svaret kan följande principer bakom begreppen diskuteras:
- Möjligheten att konstatera någon som otillräknelig underbyggs av den juridisk-moraliska principen att det inte är rätt att bestraffa den som inte kunnat förstå följderna av sin handling eller överlag skilja på rätt och fel. På så sätt försöker man inom rättstillämpningen beakta att det finns skillnader i människors mentala förmågor, vilket gör att inte alla har samma förutsättningar till straffrättsligt ansvar.
- Med giftorätten skyddas den svagare partens intresse, så att insatsen för att upprätthålla det gemensamma hemmet vid äktenskapets upphörande beaktas jämlikt också så att den svagare partens ekonomiska position tryggas.
- Ett brott underställs allmänt åtal om det handlar om ett brott där den målsägande exempelvis är i utsatt ställning och skulle kunna utsättas för påtryckningar för att låta bli att väcka åtal (till exempel i fall av partnervåld).
I ett berömligt svar förklaras begreppens innebörd och förutsättningarna för att tillämpa dem eller deras betydelse i större detalj, och målen för de rättsliga principerna bakom dem analyseras med korrekt juridisk terminologi. Examinanden kan exempelvis ta upp följande: tingsrätten bedömer om en rättspsykiatrisk undersökning är nödvändig; otillräknelighet och nedsatt tillräknelighet och skillnaderna mellan dessa; ett äktenskapsförord eller ett testamente kan inverka på hur giftorätten tillämpas; i åtalsprövningen hänvisar man till brottsrekvisiten. Examinanden kan också ta upp exempelfall som handlar om tillämpning av begreppen i fråga, till exempel att ett brott underställs allmänt åtal om det berör något synnerligen viktigt allmänt intresse.
6. Skilsmässa och dess konsekvenser 20 p.
I ett gott svar beskriver examinanden huvuddragen i skilsmässoprocessen korrekt. Makarna i ett äktenskap kan ansöka om skilsmässa i tingsrätten. Ansökan kan lämnas in gemensamt eller av någondera maken ensam. Skilsmässoprocessen sker i två steg. Efter inlämnad skilsmässoansökan inleds en sex månader lång betänketid. Efter betänketiden ska makarna eller endera maken lämna in en ny skilsmässoansökan senast då det har gått ett år från betänketidens början. Om detta inte görs, förfaller ansökan och äktenskapet förblir i kraft. Om ansökan förnyas korrekt, dömer tingsrätten makarna till skilsmässa. Efter att skilsmässan trätt i kraft görs en bodelning av makarnas egendom. I regel görs detta så att makarnas nettoegendom räknas samman och i enlighet med giftorätten fördelas jämnt mellan makarna.
I ett berömligt svar beskriver examinanden i precisa begrepp skilsmässoprocessen och de ekonomiska konsekvenserna av en skilsmässa, och kan i detalj redogöra för skilsmässans ekonomiska konsekvenser. Enligt äktenskapslagen krävs ingen betänketid om makarna har bott frånskilt i minst två år. I ett berömligt svar noterar examinanden dessutom hur giftorätten kan begränsas genom äktenskapsförord eller testamente. Fördelningen av egendomen kan också enligt tingsrättens beslut göras genom medling. I ett berömligt svar behandlar examinanden också betalningen av utjämning och försörjningsplikten för barn.
Del 2: 30-poängsuppgifter
7. Demokratins tillstånd i världen 30 p.
7.1 Analysera utifrån figurerna och hur antalet demokratiskt respektive auktoritärt styrda länder och deras befolkningars andel av hela världens befolkning förändrats åren 1972–2020 och hur tillståndet för den liberala demokratin såg ut 2020. 14 p.
I ett gott svar beskrivs de viktigaste tendenserna som framgår av materialet. Examinanden kan till exempel konstatera att världen år 2020 var mer demokratisk än i början av 1970-talet sett till antalet länder. Den andel av världens befolkning som lever i auktoritärt styrda länder var emellertid överlägset störst 2020. De elektorala autokratierna hade emellertid år 2020 gått förbi de direkta diktaturerna sett både till antal och till befolkningsandel. Antalet elektorala demokratier ökade under perioden i fråga. De var det näst vanligaste styrelseskicket 2020, men dess andel av befolkningen i världen var enbart 19 procent. Antalet liberala demokratier började däremot minska efter 2010, och enbart 14 procent av världens befolkning levde 2020 i länder med detta styrelseskick. De liberala demokratiernas starkaste områden är Västeuropa, Nordamerika, delar av Sydamerika, Australien och Nya Zeeland samt de asiatiska länderna Japan och Taiwan. De nordiska länderna, Tyskland, Irland, Beneluxländerna och Nya Zeeland framträder som särskilt starka demokratier. Till de minst demokratiska länderna hör exempelvis många länder i Afrika samt Kina, Ryssland och Venezuela.
I ett berömligt svar analyseras materialen utförligt. Viktiga omständigheter och förändringar framförs tydligt och systematiskt. Förändringarna illustreras med hjälp av konkreta exempel och att demokratin försvagats även i etablerade demokratier nämns också. I beskrivningen av situationen år 2020 fäster examinanden uppmärksamhet vid de förändringstrender som framträder i materialet.
7.2 Ge en motiverad bedömning av den liberala demokratins framtid under de kommande 20 åren. 16 p.
I ett gott svar redogör examinanden för hur hen tror att den liberala demokratin sannolikt kommer att utvecklas under de kommande 20 åren. Av motiveringarna framgår det att hen förstår hur interna faktorer i samhällen samt yttre omständigheter kan påverka framtiden för liberal demokrati. Till dessa faktorer hör exempelvis den ekonomiska utvecklingen, nationalism, värden, förändringar i medierna, religioner, olika extremiströrelser samt kriser och konflikter med andra stater. Den utveckling som presenteras i svaret knyts också till förändringar i den internationella politiken.
I ett berömligt svar motiveras den framtida utvecklingen för liberal demokrati tydligt och utförligt. Examinanden analyserar de faktorer som hotar den liberala demokratin eller skyddar den. Examinandens scenario underbyggs också trovärdigt med fakta om de politiska omständigheterna, och dess trovärdighet testas genom att bedöma det i relation till andra möjliga utvecklingsförlopp.
8. Utmaningar med att bedöma och jämföra storleken på den offentliga ekonomin 30 p.
8.1 Redogör för innehållet i figur och diskutera vilka orsaker som förklarar skillnaderna i förhållandet mellan offentliga utgifter och bnp i EU-länderna. 12 p.
I ett gott svar görs några korrekta anmärkningar om materialet. Examinanden förstår att storleken på de offentliga utgifterna och landets bnp beskriver två olika saker. Till exempel att alla nordiska länder ligger i den övre delen av figuren och bland annat länder i östra Centraleuropa och de baltiska länderna nertill. Ländernas positioner i figuren förklaras bland annat av att skattefinansierade inkomstöverföringar i vissa länder är en viktig del av socialskyddssystemet medan hushåll i andra länder ordnar sitt socialskydd genom privata försäkringar. Examinanden påpekar att skillnaderna i storleken på de offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten inte direkt säger något om skillnaderna mellan länderna i fråga om de absoluta beloppen på de offentliga utgifterna.
I ett berömligt svar behandlas de europeiska modellerna för socialpolitik mer ingående och deras samband med storleken på den offentliga sektorn analyseras. Dessutom diskuteras hur detta samband eventuellt framgår av figur 8.A. Mellan EU-länderna finns det också skillnader exempelvis i fråga om hur stor den offentliga sektorn är som arbetsgivare och finansiär av näringslivsstöd, eller i vilken grad den offentliga sektorn deltar i finansieringen av pensionerna. I svaret kan också enskilda länder uppmärksammas som exempel, men ingen heltäckande genomgång krävs. Exempelvis är Irland populärt som registreringsland bland multinationella storföretag på grund av den låga beskattningen, vilket har ökat landets bruttonationalprodukt oproportionerligt mycket. Detta förklarar delvis varför landets offentliga utgifter är så små i förhållande till bruttonationalprodukten. I de baltiska länderna har samhällspolitiken och den ekonomiska politiken i stället varit att hålla den offentliga sektorn liten, vilket visar sig i form av små offentliga utgifter i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt.
8.2 Analysera utifrån figurerna och vilka utmaningar det finns för att uppskatta storleken på Finlands offentliga ekonomi. Diskutera också varför frågan om storleken på den offentliga ekonomin är politiskt kontroversiell. 18 p.
I ett gott svar inser examinanden att materialet beskriver olika saker, de offentliga utgifternas förhållande till bnp respektive den offentliga sektorns andel av bnp. Tidpunkterna för figurerna förklarar inte den stora skillnaden mellan procenttalen. Av svaret framgår att examinanden förstår att den offentliga sektorn inte utgör mer än hälften av storleken på Finlands nationalekonomi, vilket man kunde anta om figur 8.A tolkas fel. Man får en bild av den offentliga sektorns storlek i förhållande till hela ekonomin om den bnp som den offentliga sektorn producerar sätts i relation till den bnp som hela nationalekonomin producerar. I Finlands fall var den offentliga sektorns andel år 2017 under 20 %, vilket figur 8.B visar. Frågan om storleken på den offentliga ekonomin är politiskt kontroversiell eftersom den politiska högern traditionellt ansett att det är bra om den offentliga ekonomin haft en mindre roll medan vänstern gärna sett en större roll. Meningsskiljaktigheterna har ofta även återspeglat sig på beräkningar om den offentliga ekonomins storlek och de slutsatser som dras utifrån dem.
I ett berömligt svar förklarar examinanden utförligare vad den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten består av: sektorns konsumtion (bland annat löner) och investeringar. När de offentliga utgifternas förhållande till bnp ska beräknas ingår de offentliga konsumtions- och investeringsutgifterna samt exempelvis inkomstöverföringar. Examinanden förstår att de lagstadgade pensionsförsäkringsfonderna i Finland räknas som en del av den offentliga ekonomin, vilket inte är fallet i alla länder. Detta bidrar i sin tur till att göra det svårt att jämföra den offentliga ekonomins storlek i olika länder. De offentliga utgifterna beskriver alltså penningflöden, den offentliga sektorns andel av bruttonationalprodukten innebär i sin tur det mervärde i produktionen som bygger på tjänster och varor som produceras inom den offentliga sektorn.
I svaret observeras det att Finlands position i figurerna skiljer sig i förhållande till exempelvis Sverige, Danmark, Belgien och Frankrike, och att storleken på Finlands offentliga finanser är svår att karaktärisera entydigt. Olika mätsätt belyser ändå sammantaget den offentliga sektorns roll i samhällsekonomin. I svaret analyseras mer ingående hur högerns och vänsterns olika synpunkter på en önskvärd storlek på den offentliga ekonomin har visat sig i tolkningar av tillståndet i Finlands offentliga finanser. Examinanden kan också diskutera hur meningsfullt begreppet bnp är som grund för beräkningar av och slutsatser om ekonomi eller exempelvis svårigheterna med att fastställa en meningsfull storlek på den offentliga sektorn och gränserna för den.
9. Tyskland, Frankrike och Europeiska unionen 30 p.
9.1 Diskutera vad Tysklands och Frankrikes traditionella samarbete inom Europeiska unionen baserar sig på och på vilket sätt samarbetet har visat sig i den europeiska integrationen. 16 p.
I ett gott svar visar examinanden att hen förstår Tysklands och Frankrikes roll som kärnländer i Västeuropa, och som med europeiska mått mätt stora stater vars politiska och ekonomiska vikt varit stor i EU sedan unionen grundades. Examinanden ger en bakgrund till ländernas samarbete inom unionen genom att ta upp den historiska kontexten. Hen kan exempelvis diskutera följande omständigheter:
- existensen av två tyska stater till och med år 1990
- EU:s bakgrund som fredsprojekt mellan tidigare fiendeländer efter världskrigen
- EU:s roll i att sporra återuppbyggnaden genom ekonomiskt samarbete (kol- och stålgemenskapen 1951)
- EU:s roll i att öka den fria rörligheten (Schengenavtalet 1985; ursprungligen Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg).
Examinanden behandlar också några samarbetsformer. Exempel på sådana är relationerna mellan ländernas ledare samt EU:s säkerhetspolitik och ekonomiska politik.
I ett berömligt svar förstår examinanden att EU:s uppkomst historiskt delvis handlat om att dämpa spänningarna i förhållandet mellan Tyskland och Frankrike. Av svaret framgår det att examinanden förstår att det är centralt för EU att Tyskland och Frankrike, och deras ledare sinsemellan, har goda relationer. Den tyska återföreningen ökade Tysklands tyngd i den europeiska politiken. Brexit har å sin sida ökat både Tysklands och Frankrikes betydelse, men samtidigt finns det en rädsla för att EU:s internationella auktoritet ska minska. Examinanden förstår och beskriver några av utmaningarna i relationerna mellan de här länderna, som att Tyskland och Frankrike har haft meningsskiljaktigheter i fråga om EU:s finanspolitik: Tyskland har varit en anhängare av en sträng disciplin i fråga om utgifter, medan Frankrike har talat för att utöka det gemensamma ekonomiska ansvaret. Examinanden kan också behandla klimatpolitiken och frågor i anknytning till relationerna till Ryssland.
9.2 Analysera utgående från bilderna , och symboliken i mötena mellan Tysklands och Frankrikes statsöverhuvuden och vilka budskap man vid olika tidpunkter velat förmedla med mötena. 14 p.
I ett gott svar förstår examinanden betydelsen av Tysklands och Frankrikes relation för den europeiska politiken på sikt. Examinanden inser att relationer medvetet började knytas som ett led i fredsprojektet efter andra världskriget, ett projekt som hela det europeiska samarbetet vilade på vid sidan om det ekonomiska samarbetet. Examinanden kan koppla varje bildmotiv till sin tidsmässiga kontext. Av materialet 9.A kan man sluta sig till att två tidigare fiendemakter har närmat sig varandra och att deras bilaterala samarbete efter andra världskriget har inletts under ledning av statsöverhuvudena och byggt på goda relationer mellan dessa. Omfamningen symboliserar detta. Examinanden observerar i material 9.B att statscheferna tillsammans under det kalla kriget hedrar offer som stred i första världskriget (det vill säga tidigare inbördes fiender), vilket framgår av att presidenterna står hand i hand och bägge ländernas flaggor virats kring kistan. Av material 9.C framgår i jämförelse med föregående bilder en avslappnad och omedelbar stämning, vilket också kan tolkas som ett tecken på att relationerna stabiliserat sig. Leendena och knytnävsbulan, med flaggorna och kartan i bakgrunden, beskriver väl relationernas betydelse specifikt i EU-kontexten, där nästan hela Europa enligt kartan har anslutit sig till Europeiska unionen.
I ett berömligt svar visar examinanden grundlig förståelse för hur viktiga ländernas goda relationer är för Europapolitiken på sikt, men tar också upp betydelsen av att visa upp symboliken och relationerna antingen inom eller utanför gemenskapen. Relationerna personifieras i den högsta statsledningen, som har tillräcklig utrikespolitisk vikt och trovärdighet för att samarbetet ska kunna upprätthållas och vidareutvecklas. När individerna byts ut (till exempel när Scholz ersatte Merkel, som suttit länge på posten), vinnlägger man sig om kontinuiteten i relationerna. Vid sidan om de nationella symbolerna framhäver bilderna även det europeiska samfundets enhet och gemenskap. Examinanden analyserar källkritiskt vad man vill förmedla med bilderna och till vem. Examinanden förstår att bilderna är arrangerade och genomtänkta.