Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

11.9.2023

Stöd för bedömning av svarens innehållsaspekter 9.11.2023

Detta slutgiltiga bedömningsstöd för svarens innehållsaspekter motsvarar de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar som avses i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar då det gäller modersmålsprovet i läskompetens. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de kriterier som anges i föreskrifterna för provet i modersmålet samt det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter och de övriga föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar.

https://www.ylioppilastutkinto.fi/sites/default/files/sites/default/files/documents/foreskrifter_modersmal_och_litteratur.pdf

Det slutgiltiga bedömningsstödet för svarens innehållsaspekter beskriver inte nödvändigtvis alla innehållsaspekter som kan godkännas i en uppgift. Också annat än det som nämns i dessa beskrivningar kan godkännas i ett svar. Utmärkta svar behöver inte innehålla alla de iakttagelser och slutsatser om materialens språkliga, visuella eller auditiva drag som tas upp här. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Del 1: Fack- och medietexter

1. Tvetydighet i text 30 p.

Analysera syftet med Handbok för språkpoliser (material 1.A) och redogör för de medel författaren använder för att uppnå syftet. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

Materialet för uppgiften är inledningen till en populärvetenskaplig fackbok utformad som en lärobok eller introduktionsbok för en fiktiv utbildning för språkpoliser. Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att i sin analys notera tvetydigheter i texten och att syftet delvis är att roa den språkintresserade läsaren. Därtill ska examinanden redogöra för medel, bland annat språkliga, som författaren använder för att nå syftet. Ytligt sett är syftet med texten att genom överdrifter och humoristiska inslag informera läsaren om uppdraget som språkpolis, medan författarens egentliga syfte är att uppmärksamma att det att man i olika situationer rättar andras språk inte alltid är lämpligt eller klokt.

Examinanden kan bland annat göra följande iakttagelser:

Materialet kan uppfattas som satir eftersom författaren är ironisk på ett elegant sätt.
Utbildningen för språkpoliser är fiktiv och skapad av författaren i syfte att roa.
Författaren leker med epitetet språkpolis och behandlar språkpurism med hjälp av humor och satir.
Författaren gör parodi på olika genrer och på språkpurism trots att parodin inte direkt gäller något tidigare verk.
Det finns drag från olika genrer (främst läroböcker, självhjälpsböcker och värdegrundstexter).
Också illustrationer och pärmbild kan kopplas till olika genrer.
Författaren använder den stereotypa konstellationen med den snälla polisen och elaka polisen.
Det förekommer vardagskontexter som läsaren kan känna igen (släktmiddagar, möten, dialoger).
Författaren tar upp föreställningar om språknormer och att en del människor upplever sig ha rätt att kommentera andras språk.

Förståelse och analys av texten:

Examinanden kan till exempel göra följande iakttagelser:

notera att den primära målgruppen kan tänkas vara läsare som intresserar sig för språkliga frågor, både på amatör- och expertnivå, och som är redo att se kritiskt eller med humor på sin och sina gelikars språkpurism eller språkpolisbeteende som presenteras på ett nedlåtande sätt i texten
resonera kring vilken betydelse textens struktur och paratext har för tvetydigheten
känna till upplägget med den snälla och elaka polisen, en strategi för att få ett erkännande av misstänkta brottslingar. Den snälla polisens strategier skulle i den verkliga världen vara de mer önskade och uppskattade medan den elaka polisens strategier skulle vara mer oönskade. I boken görs dock ingen sådan värdering.

Redogörelse av medel:

I materialet finns det förutom humoristiska effekter också information som inte är förvrängd eller satirisk, och en del av de element som liknar andra genrer, främst läroböcker, självhjälpsböcker och värdegrundstexter, kan också återfinnas i fackböcker.

Språkliga, stilistiska och retoriska medel som används för att nå syftet är till exempel

påståenden utan några markörer för tveksamhet
överdrifter
du-tilltal av läsaren och ett vi som inkluderar läsaren
fraser, formuleringar och fotnoter samt kursiveringar, visuella textelement som citat och rubriker med fet stil som påminner om andra genrer.

Satiren och humorn skapas genom att det finns en spänning mellan det som är sant och verkligt och det som är överdrivet och fiktivt, till exempel genom fiktiva autentiska exempel eller modeller att följa. Den snälla polisens och elaka polisens strategier presenteras så gott som utan värderingar, trots att deras handlingar och uttalanden i den verkliga världen skulle värderas på olika sätt.

2. Jämförelse av recensioner 30 p.

Analysera och jämför recensionerna (material 2.A och material 2.B). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

I uppgiften ska examinanden analysera recensionerna av en klassisk konsert och en popkonsert. Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att notera både läsekrets, målgrupper och kontext samt genren recension. Genren recension ska ses som ett mellanting mellan en informerande och diskuterande text med syfte att värdera och samtidigt ge en typ av konsumentupplysning där åsikterna och värderingarna i recensionen är recensentens egna. Examinanden ska notera den värderande och informerande kulturbevakningen i respektive publikationskanal och sätta den i relation till målgruppen eller läsekretsen.

Iakttagelser om kontexter

Examinanden kan bland annat göra följande iakttagelser om de kontextbundna konsertrecensionerna:

den framförda konsertens kontext
tidningsredaktionens kontext
läsarens kontext
de kontexter där professionella musiker och musikrecensenter rör sig.

De två recensionerna är publicerade i dagstidningar i olika regioner av Finland och konserterna ägde rum i olika städer som båda är centralorter i respektive region: en klassisk konsert i Helsingfors respektive en popkonsert i Vasa. Examinanden kan notera de regionala kontexterna och läsekretsarna samt övriga möjliga läsekretsar utgående från läsare som

själva var närvarande vid konserten antingen i publiken eller på scenen
inte deltog men som är intresserade av artisten eller evenemanget
själva verkar som musikkritiker och är intresserade av recensentens recension
är insatta i musikgenren eller känner till artisten och så vidare.

Jämförelse av recensionerna

Likheter som kan noteras i analysen är bland annat att det i båda recensionerna

presenteras en liten faktaruta om konserten
finns en bild av en artist som har uppträtt
står recensenternas namn utskrivet. På detta sätt görs en explicit koppling till framförandekontexten i båda recensionerna och recensentens namn berättar för läsaren om vem som har varit på plats under framförandet.
förmedlas en positiv inställning till framförandet och framförandekontexten
görs kopplingar till andra konserter och framförandekontexter som läsekretsen förväntas känna till
används ett levande bildspråk av recensenten för att beskriva de egna intrycken för läsekretsen
fokuseras på musikernas spelande respektive sjungande i framförandekontexten och att det att artisten eller dirigenten har kontroll över situationen uppfattas som en bra sak som ska nämnas i recensionen.

Skillnader som kan noteras i analysen är bland annat:

Den lokala kontexten

framförandeorten, väderförhållandena och arrangören vilka får utrymme i material 2.B, vilket inte är fallet i material 2.A. Läsekretsen för material 2.B antas därmed värdesätta den lokala kontexten, till exempel centralorten i regionen, bakgrunden, det vill säga att konserten blivit uppskjuten på grund av coronaviruset, och det dåliga vädret under konserten.
publikens reaktioner på framförandet får också utrymme i material 2.B. I material 2.A nämns inte publiken eller konsertsalen alls. Antingen reagerade inte publiken på något sätt eller så var det inte relevant för recensenten att notera publikreaktionerna.

Aktörerna

Kompositörer och dirigenter tas för givna i material 2.A, de ges ingen bakgrund och får inga epitet, med undantag av den potentiellt mer obekanta Kaipainen vars bakgrund och karriär redogörs för i detalj. Förkortningen RSO förklaras inte heller i texten.
I material 2.A hänvisas till Sibelius violintävlingen och kvällens solist (”Många minns säkert kvällens solist”) på ett sätt som inkluderar den läsekrets som känner till tävlingen och som exkluderar andra.
I material 2.B tas för givet att läsekretsen är bekant med artisten Tomas Ledin och hans låtar; det hänvisas till innehållet till exempel i ”Sensuella Isabella” utan att låttexten refereras.

Språket

I material 2.A används ett fackspråk typiskt för särskilt klassisk musik, till exempel tonspråk, syntes, elaborerat formspråk, konstruktiva kontraster, Den mestadels fritonala melodiken, vilket riktar sig till en läsekrets som känner till detta fackspråk.
Språket i material 2.B är mer allmänspråkligt och därmed tillgängligt för en bredare läsekrets till exempel att rösten är i lysande skick och att artisten har fullständig koll på hur stämningen ska maxas.

I sin analys kan examinanden utgå från att recensenten har expertkunskap och erfarenhet genom att förstå att recensioner kan se ut på olika sätt beroende på framförandet som recenseras, vem som skriver recensionen och var den skrivs, samt att förväntningen är att recensenten ger värderande omdömen om framträdandet samtidigt som hen både kan exkludera och inkludera olika läsekretsar.

Del 2: Skönlitterära och andra fiktiva texter

3. Analys av spelfilm 30 p.

Analysera den bild Klasskampen (material 3.A) ger av skolgemenskapen och skolmiljön. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 4 500 tecken.

Materialet för uppgiften är en svensk spelfilm på 9 min. Händelserna utspelar sig främst i en skola, men det är interaktionen som står i centrum. I sin analys ska examinanden fokusera på skolans verksamhetskultur och relationen mellan eleverna. Examinanden visar på en kritisk och kulturell läskompetens genom att inse att filmen är fiktion samt notera konflikter, motsättningar, maktförhållanden, och att titeln på filmen reflekterar budskapet och tematiken. Temat handlar om att slå sig fram och finna sin plats i klassens hierarki. Bilden av skolgemenskapen är inte till alla delar realistisk utan kan också uppfattas som närmast utopistisk med tanke på det positiva utfallet även om filmen bekräftar negativa fördomar om de högre årskurserna i grundskolan. Examinanden bör koppla sitt resonemang om skolgemenskapen och -miljön till materialet.

För uppgiften är det relevant för examinanden att fokusera på bilden av skolan, inte primärt på till exempel medel som används för att bygga upp bilden eller på dramaturgi. Dessa kan ingå som bas för ett resonemang men får inte dominera.

I sin analys kan examinanden ta fasta på bilden av skolgemenskapen och skolmiljön genom att göra bland annat följande iakttagelser:

Skolmiljö

Händelserna utspelar sig huvudsakligen i klassrummet och matsalen. De inledande scenerna från den gamla skolan och hemmet är centrala för förståelsen av filmen. Avtoningen är förlagd till skolans korridor.
Den fysiska skolmiljön är beigetrist och klassrummet traditionellt inrett med pulpeter i rader och en kateder framme vid tavlan. Läraren står framme i klassen och instruerar. Examinanden kan dra slutsatsen att miljön är överdrivet tråkig och att kommunikationen mellan lärare och elever är dålig.
Ljudmiljön domineras av melankolisk gitarrmusik och replikerna är få.

Personbeskrivning

De centrala personerna i spelfilmen kan uppfattas som stereotypa: en ny elev i klassen, klassens manliga lustigkurre och en kvinnlig ledargestalt omgiven av sitt hov. Åskådaren förstår att huvudpersonen Rebecka haft det jobbigt i sin tidigare skola. Rebecka har utsatts för mobbning i sin tidigare skola, men genom att visa styrka segrar hon i klasskampen i den nya skolan. Faderns uppmuntrande råd i filmens början, ”Om du bara ler och är glad kommer alla att tycka om dig”, kommer dock på skam.

Interaktion och social miljö

Interaktionen mellan de medverkande personerna förefaller att vara dysfunktionell. Förhållandet mellan lärare och elever är inte hjärtligt.
Klassen är allmänt motsträvig och läraren vill upprätthålla regler, till exempel ska orsaker till förseningar förklaras.
Klassens elever präglas av pubertal håglöshet. Klassens lustigkurre Markus riktar en hånfull kommentar mot Rebecka men får en reprimand av läraren. Klassens ledarfigur med entourage glor, tisslar och tasslar.
Den sociala miljön präglas dels av lärarens agerande i klassen, dels av klasskamraternas bemötande och kommentarer.
Klasskampens final utspelas i matsalen: klassens ledarfigur och hennes hov byter demonstrativt bord då Rebecka sätter sig ner vid samma bord som de. Detta upprepas fyra gånger och Rebecka utgår slutligen med segern då de ger upp och Rebecka kan äta vid deras bord.
Filmens avtoning kan ses som att delar av hovet accepterat Rebecka eftersom de två klasskamraterna hälsar på henne då de går hem från skolan.

I sitt svar kan examinanden granska interaktionen mellan karaktärerna och resonera kring hur stereotyper och fördomar bryts genom handlingen i filmen och hur realistisk handlingen kan uppfattas vara. Examinanden kan till exempel ta fasta på interpersonella relationer och den sociala miljön och utgå från dem i sin analys, men det är slutsatserna som är relevanta för uppgiften.

4. Miljö och sinnesintryck i en roman 30 p.

Bekanta dig med utdraget ur ungdomsromanen Stormsommar av Siiri Enoranta (material 4.A).

Materialet till den tvådelade uppgiften består av ett utdrag ur Siiri Enorantas ungdomsroman Stormsommar. I början av utdraget beskrivs karaktären Penelopes intresse för att spela cello och i slutet av utdraget hur Penelope tjuvlyssnar på ett samtal mellan sin far och en cellolärare. Examinanden ska analysera miljön i den första uppgiften. I den andra uppgiften ska examinanden analysera sinnesintryck och tolka deras funktion i texten. Uppgifterna kräver inte att examinanden känner till hela verket.

4.1 Analysera miljön i utdraget (material 4.A). Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 000 tecken. 12 p.

I svaret ska examinanden göra iakttagelser och dra slutsatser om miljön i romanen. Miljöbeskrivningarna är knappa i romanen, så analysen måste ta fasta på detaljer som ger fingervisningar om var händelserna utspelar sig och tidsperioden. Examinanden visar på kulturell och kritisk läskompetens genom att dra slutsatser om romanens sociala och ideologiska miljö, det vill säga personernas ekonomiska och samhälleliga position samt värderingar och attityder.

Utgående från miljön kan examinanden göra följande iakttagelser:

Den fysiska miljön är realistisk

Den fysiska miljön är ett hus som finns i Queensbridge där familjen Roy bor.
Husets omgivning beskrivs inte mer än att det står en alm bredvid huset. Huset ligger eventuellt lite avlägset eller verkar i alla fall inte ligga i stadens centrum.
Ortsnamnet Queensbridge samt namn som familjen Roy och herr Blythe samt valutan pund indikerar att det kan handla om Storbritannien.

Tidpunkten för händelserna är i förfluten tid

En exakt tidsmässig miljö nämns inte, men man kan anta att utdraget utspelar sig i förfluten tid eftersom det talas om pardörren in till salongen och grammofon.
En cello kostar idag troligtvis mer än 30 pund, det vill säga penningvärdet har förändrats.

Den sociala miljön signalerar välmående och välstånd

Detaljer i interiören och Penelopes iakttagelser vittnar om en smak och stil som hör till överklassen: bredvid salongen finns en serveringsvagn där det finns whiskyglas, Penelopes bror Josh ligger på divanen, presenter sveps in i silkespapper och Penelope beskriver cellon som majestätiskt.
Familjen Roy lyssnar på klassisk musik som Aufwanders fjärde cellokonsert och Penelope har ett eget musikrum där hon övar.
De vissnade rosorna och dammet som hade lagt sig på alla horisontella ytor utgör en kontrast till välståndet.
Det förekommer artighetsfraser där man niar varandra.

Den ideologiska miljön är tävlingsinriktad

Inom familjen uppfattas framgång och rikedom som viktigt: Penelope markerar att cellon är fruktansvärt dyrbar och hon försöker göra intryck på sin mor genom att vara hennes underbarn, hennes stora löfte.
Fadern stöttar Penelopes strävanden genom att förhandla med celloläraren och hans intentioner kan uppfattas som att han försöker skydda sin ambitiösa dotter från att bli besviken.
Relationen mellan syskonen är god, men tyder också på en rivalitet: Josh hade inget som var lika dyrt.

4.2 Analysera de sinnesintryck som kommer fram i utdraget (material 4.A) och tolka vilken funktion de har i texten. Rekommenderad längd på svaret är ungefär 2 500 tecken. 18 p.

I svaret förväntas examinanden visa att beskrivningar av sinnesintryck bygger upp personer och spänningar i berättandet. Det är viktigt att notera att med hjälp av olika sinnen, speciellt hörselsinnet, uttrycks både huvudpersonens känslor och kunskaper i anslutning till musik samt förväntningar och besvikelser på en karriär som musiker. Examinanden visar kulturell läskompetens till exempel genom att identifiera sinnliga och känslomässiga drag som typiska, till och med klichémässiga uttryck för ett romantiskt konstnärsideal. Kulturell läskompetens kan också påvisas genom att analysera utdraget i en kontext som utgår från ungdomslitteratur eller litteratur för unga vuxna och då kan tolkningen till exempel lyfta fram Penelopes ambitioner, tävlingsinstinkter och önskan att bli beundrad av alla.

Till exempel följande observationer kan göras kring sinnesintryck och deras funktion i texten:

Genom sinnesintryck skapas personer

Sinnesintrycken visar berättarperspektivet, det vill säga genom vems perspektiv händelserna upplevs. Romanen har en utomstående berättare men sinnesintrycken filtreras genom Penelopes medvetande: det är för Penelope som mamman visar en bild av en cellist och spelar en cellokonsert; det är hon som ser sin bror Josh lyssna och hon som hör honom skrika.
Huvudpersonen Penelope byggs upp med hjälp av sinnesintryck. Hon är känslig för sinnesintryck och fäster mycket uppmärksamhet vid sinnesupplevelser: Ordet ljud upprepas ofta och ljuden hoppar och är tunga.
Med hjälp av bildspråk uttrycks huvudpersonens sinnliga relation till musik: Penelope byggde ljud; ljudet uppstod, flödade ut och bakåt, gick i alla riktningar som en rungande krusning och var förkroppsligat när det studsade mot rummets ytor. Huvudpersonens känslor som berör musik beskrivs också med hjälp av synestesi när hörselsinnet blandas med kroppsliga förnimmelser: Musiken gick in i Penelope och kom aldrig ut igen, ljudet dånade mellan hennes revben och fick hennes blodådror att darra. Dessutom beskriver huvudpersonen musiken hon spelar med hjälp av ord som uttrycker känslor: ljuden är muntra, drabbande och sorgliga.

Genom sinnesintryck skapas spänning i berättandet

Penelopes nervösa väntan beskrivs med språkliga bilder som förmedlar sinnesintryck: Penelope drogs mot pappans ord medan hon tjuvlyssnade och de torkade rosorna på byrån bredvid henne lyssnade också. Oron förstärks med hjälp av huvudpersonens känselsinne: tummen knackade snabbt två gånger mot lillfingret och en gång mot ringfingret.
Sinnesintrycken lyfter fram vändpunkter i berättelsen. Penelopes starka förhållande till musik kommer fram genom sinnesintrycken i början av utdraget. Drömmen om en musikerkarriär är ödets rosslande viskningar som kallar på henne. I slutet av utdraget krossas dock drömmarna, eftersom celloläraren befarar att Penelope saknar en särskild sorts gnista, en svårdefinierad glöd och han säger att musiken måste levas, inte bara spelas.
De sinnesintryck som förmedlar kväljningar och avsky i slutet av utdraget står i kontrast till sinnesintrycken i början: pappas ord mosades till gröt och Penelope visste hur en råtta som dött under golvbrädorna luktade, hur en ekorre som bränts i turbinen till en accelererande svävare luktade. Sinnesintrycken blir en synestesi när hon tänker på äggen hon ätit till frukost och hon kände smaken av deras slemmiga ljusgula härskenhet.
Med hjälp av sinnesintryck förstärks dramatiken i huvudpersonens känslor i slutet av utdraget och Penelopes hat beskrivs med hjälp av känselsinnet – en isande ilska rann från nacken ner mot skulderbladen – och krossade drömmar beskrivs med hjälp av luktsinnet som världens undergång, till och med som döden: världens undergång luktade som rosor och damm; Luktade en död människa som en levande? Utdraget avslutas med en för tematiken passande beskrivning av ljudet när Penelope slänger vasen i golvet: Det var ett fasligt oväsen.