Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

13.9.2023

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 9.11.2023

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Bedömning av svaren i studentexamensprovet i filosofi

Studentexamensprovet mäter hur de mål som definieras i grunderna för läroplanen har uppnåtts. Vid upprättandet av provet i filosofi hösten 2023 har beaktats Grunderna för gymnasiets läroplan 2015 (GLP15) och Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 (GLP19).

I bedömningen av ett studentexamensprov i ett realämne måste man beakta hur kognitivt krävande uppgiften är. Uppgifterna har utarbetats med beaktande av Blooms taxonomi om kognitiva inlärningsmål samt den variant av taxonomin som Anderson och Krathwohl utvecklat. I de här taxonomierna bedöms hur krävande den kognitiva process uppgiften kräver är på en hierarkisk skala i sex steg: vetande/erinring, förståelse, tillämpning, analys, bedömning och skapande/syntes. De två högsta nivåerna står i omvänd ordning i de två taxonomierna.

Filosofi innebär allmänt, abstrakt tänkande. Därför kan det vara en mycket krävande uppgift bara att förstå själva saken. Av denna orsak bör de ovan nämnda klassificeringarna enligt Blooms taxonomi inte ses som schematiskt hierarkiska i bedömningen i filosofi. De kunskapsmässiga färdigheternas olika dimensioner är nästan undantagslöst överlappande inom filosofin även om de uppgiftsdelar som kräver definition, beskrivning och förklaring i regel är snävare än de som kräver analys, diskussion och utvärdering.

Filosofiskt tänkande kan i allmänhet gestaltas som en serie öppna frågor och svar givna på dem. Därför bedöms i provet i filosofi dels examinandens förmåga att gestalta filosofiska frågor, dels hens förmåga att förstå och utvärdera svar på frågorna. Om examinanden i en uppgift ombeds utvärdera något filosofiskt påstående är det en väsentlig del av svaret att granska vilken fråga påståendet besvarar. Efter att korrekt ha gestaltat den bakomliggande filosofiska frågan har examinanden en klar utgångspunkt för att utvärdera grunderna för påståendet och diskutera möjliga alternativa svar på frågan.

Det filosofiska tänkande som bedöms i studentexamensprovet kommuniceras språkligt. Därför bör man i bedömningen även fästa uppmärksamhet vid hur tänkandet presenteras. Presentationen bedöms på många olika plan, från textens litterära verkningsfullhet till styckeindelningen. Provet är emellertid inte ett prov i modersmålet, och en god skriftlig framställning är ett kännetecken på ett gott svar i filosofi endast i den mån den uttrycker gott filosofiskt tänkande. Ett gott svar i filosofi är omsorgsfullt genomtänkt. Detta innebär ofta flera olika drag hos svaret. De viktigaste är att svaret är träffande, enhetligt och övertygande.

Kärnan i ett gott svar är att det är träffande, det vill säga relevant. Goda kunskaper och god förståelse samt en träffande argumentation ger inte upphov ens till ett godkänt svar om de inte svarar på frågan. Därför är den viktigaste av de uppräknade dimensionerna att svaret är träffande.

Svarets enhetlighet har att göra med svarets struktur. Examinandens förmåga att begreppsligt strukturera problem och lösningar samt identifiera och utvärdera motiveringar syns i form av ett följdriktigt och flerdimensionellt svar. Ett enhetligt svar är också klart. I filosofiskt tänkande måste man kunna formulera frågor och svar tydligt.

Att svaret är övertygande innebär inom filosofin framför allt att argumentationen är av hög kvalitet. I argumentationens kärna finns filosofiskt godtagbara utgångspunkter samt tillräckliga kopplingar mellan påståenden och motiveringar.

Utöver i att svaret är träffande, enhetligt och övertygande syns ett gott filosofiskt tänkande i att examinanden har kunskap om begrepp och teorier och kan använda dem samt behärskar det fenomenkomplex som behandlas. Svarets formella och innehållsliga dimensioner är i filosofi nästan undantagslöst delvis överlappande så länge svaret uppfyller minimikravet på relevans, det vill säga träffar frågeställningen. Ett svar kan vara gott med tanke på de kunskapsmässiga färdigheterna, men presentationen av tankegångarna kan vara svag, eller tvärtom. Dimensionerna är emellertid inte helt oavhängiga av varandra eftersom presentationen, användningen av begrepp och kunskapen om fenomenkomplexet är förknippade med varandra.

På grund av den natur uppgifterna i filosofi har är aspekter som visar på mognad särskilt viktiga i svaret. Studentexamensnämnden har i sina föreskrifter för proven i realämnena gett anvisningar för bedömningen av mognad i svaren. Det är värt att notera att behandlingen av oväsentliga synpunkter i svaren sänker svarets värde enligt föreskriften.

Tabellen nedan kan vara till hjälp vid bedömningen då det gäller hur träffande, enhetligt och övertygande svaren i studentprovet i filosofi är. Dessa kriterier i kombination med de innehållsmässiga kriterierna bildar tillsammans en helhetsbedömning som uttrycks med det poängtal som ges för deluppgiften.

Dimension i bedömningen/Poängtal
0
25 %50 %75 %100 %
TräffandeSvaret svarar inte alls på uppgiften; uppgiften har väsentligt miss­uppfattats.Svaret har vissa kopplingar till frågans område, men det är oklart, förvirrat eller träffar inte saken.Svaret på uppgiften håller sig till frågan.Svaret visar på en klar förståelse för uppgiften och dess avgränsning, och det behandlar de mest väsentliga aspekterna.Svaret visar på en utmärkt förståelse för uppgiften och dess avgränsning, och det behandlar ingående de relevanta aspekterna och endast dem.
EnhetligtSvaret är splittrat och oredigt.Svaret tar upp en klart relevant aspekt. I övrigt är elementen i svaret slump­mässigt valda eller orediga.Svaret tar upp flera relevanta aspekter, men de har inte samman­ställts i en helhet. Svaret är ofta katalog­artat.De synpunkter som uppgiften berör har kopplats till varandra på ett följd­riktigt och mång­sidigt sätt. Resultatet är en koherent helhet som besvarar frågan.I svaret har de för uppgiften relevanta material­elementen ställts i relation till varandra. Begrepp och motiveringar bildar en konsekvent helhet som besvarar frågorna i uppgiften och vid behov beaktar även alternativa infalls­vinklar.
ÖvertygandeSvaret saknar motiveringar eller motiveringarna saknar koppling till de framlagda påståendena.De motiveringar som ges i svaret anknyter på något sätt till påståendena, men kopplingen mellan dem förblir oklar.Svaret har motiverats med förnuftiga utgångs­punkter och det finns en klar koppling mellan motiveringar och slutsatser.I svaret diskuteras de flesta relevanta motiveringarna. De har problematiserats och analyserats på ett förnuftigt sätt och argumenten har konstruerats korrekt.Problematiseringen och analysen av de relevanta motiveringarna är träffande och visar på ett insikts­fullt eget tänkande eller en ingående kunskap om traditionen.

Poängtal för studentexamensprovet i filosofi

Provet i filosofi omfattar nio uppgifter av vilka examinanden ska besvara fem. Provet består av två delar. Del 1 omfattar sex uppgifter. Var och en av de här uppgifterna ger 0–20 poäng. Del 2 omfattar tre uppgifter, som var och en ger 0–30 poäng. Examinanden kan besvara tre till fem uppgifter i del 1 och noll till två uppgifter i del 2. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

I anvisningarna för poängsättning i beskrivningarna av goda svar nämns två eller tre separata fästpunkter för bedömningen, det vill säga poängtrösklar, vars syfte är att underlätta bedömningen. Antalet poängtrösklar beror på det maximala antalet poäng för deluppgiften, som alltid är delbart med fem. För de snävare delfrågorna som är värda 5 poäng finns det två poängtrösklar, vid 2 och 4 poäng, det vill säga 40 procent och 80 procent. Om poängtalet för en uppgift eller deluppgift är 10 eller mera används tre bedömningspunkter: 25–30 procent, 50–60 procent och 75–80 procent. Om en uppgift eller en deluppgift ger mer än 10 poäng ges också en karakterisering av toppoängen. Syftet med denna är att lyfta fram aspekter som gör det enklare att placera svaret inom det högsta poängintervallet (75–100 procent).

Uppgiftsspecifika poänganvisningar

Eftersom det som bedöms i provet i filosofi är examinandernas eget filosofiska tänkande kan svaren öppna sig i många olika riktningar i nästan alla uppgifter. Därför är beskrivningarna av goda svar aldrig mer än riktgivande. Av samma orsak presenterar beskrivningarna av goda svar på ett omfattande sätt olika filosofiska synpunkter som berör uppgiften, även sådana som inte ingår i gymnasiekurserna. Målet är att ge lärarna som bedömer svaren ytterligare tips om vilka typer av filosofiska resonemang som på goda grunder kan ingå i svaren. Vilka saker som ingår i gymnasiekurserna och som examinanderna förutsätts ha kunskap om anges i samband med anvisningarna för poängsättning. I dessa delar har de ovan nämnda dimensionerna – att svaret ska vara träffande, enhetligt och övertygande – beaktats endast mycket knapphändigt. Det är dock motiverat att i bedömningen av varje del av provet granska såväl de kunskapsmässiga dimensionerna som dimensionerna i tabellen ovan.

Det finns olika slag av material till uppgifterna. I varje del av en uppgift anges på vilket sätt materialet ska användas. Om inga anvisningar ges om användningen eller om det uppges vara frivilligt att använda materialet, till exempel ”du kan utnyttja materialet”, är materialet avsett som inspiration. Då är det acceptabelt att examinanden låter bli att utnyttja materialet, och det minskar inte på antalet poäng. Det är förvisso bra att märka att materialet också i uppgifter av det här slaget bidrar med information och att svaret bör innehålla motsvarande mångsidighet även om materialet inte har utnyttjats. Om examinanden trots uppmaning låtit bli att använda materialet i en deluppgift, dras alltid minst ett poäng av och svaret kan nå upp till högst 75 procent av maximipoängen för uppgiftsdelen. Det kan också ges mer detaljerade anvisningar om användningen av material, där examinanden till exempel uppmanas att analysera eller jämföra materialet eller söka några särskilda drag, såsom argument, i det. I dessa fall kan den direkta poängminskning som följer av att anvisningarna inte följts vara större.

Uppgiftsdelarna är fördelade på två klasser. Om en uppgiftsdel ger 10 poäng eller mera bedöms den som ett essäsvar, om inte annat anges i uppgiften. Med essäsvar avses ett svar som är strukturerat som en essä: inledningen är en koncis presentation av ämnet, problemet eller argumentet, mittenpartiet består av en mångsidig behandling av saken och i slutet finns de slutsatser som grundar sig på behandlingen. Det går inte att ge några exakta anvisningar angående längden på en essä, eftersom svarets värde bygger på dess innehåll och en lämplig längd beror på många faktorer, bland annat den behandlade sakens natur och de avgränsningar examinanden har gjort. Det är emellertid värt att notera att en bra essä i en uppgiftsdel som ger 10 poäng inte behöver vara lika omfattande och mångsidig som i en uppgiftsdel som ger 20 poäng. Om en uppgiftsdel ger mindre än 10 poäng behöver svaret inte vara uppbyggt som en essä. I deluppgifter värda mindre än 10 poäng begränsas antalet tecken. Begränsningen gäller maximiantal tecken. Om det angivna antalet tecken underskrids sänks poängantalet inte, så länge sakinnehållet är tillräckligt. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena. Vidare minskar antalet poäng naturligtvis om svaret inte håller sig till saken.

Poängen för uppgifter som består av flera delar fastställs separat för varje deluppgift, om inte annat anges i uppgiften.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Argumentationsfel 20 p.

Inom filosofin undersöker man argumentationsfel, och att kunna identifiera dem är väsentligt för argumentation. Beskriv olika argumentationsfel i deluppgifterna 1.1–1.4 och förklara varför de är argumentationsfel.

1.1 Beskriv ett argumentationsfel och förklara varför det är ett fel. 5 p.

Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

    1.2 Beskriv ett annat argumentationsfel och förklara varför det är ett fel. 5 p.

    Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

      1.3 Beskriv ett tredje argumentationsfel och förklara varför det är ett fel. 5 p.

      Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

        1.4 Beskriv ett fjärde argumentationsfel och förklara varför det är ett fel. 5 p.

        Svaret får inte överskrida 750 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

          Kända argumentationsfel är exempelvis att hänvisa till person (ad hominem), sluttande plan, cirkelargument och halmdocka. Det finns emellertid också många andra argumentationsfel, exempelvis ogrundad generalisering, hänvisning till känslor eller att jämföra icke-jämförbara saker eller kategorier. I svaret godkänns alla korrekt beskrivna argumentationsfel, så länge de är sinsemellan olika fall.

          I ett svar värt 2 poäng ger examinanden en i huvudsak korrekt beskrivning av ett argumentationsfel.

          I ett svar värt 4 poäng ger examinanden en förståelig beskrivning av ett argumentationsfel och förklarar varför det är ett fel.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1) och dess innehåll ”grunderna för logisk argumentation och giltig slutledning samt muntlig och skriftlig övning inom området”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1) och dess innehåll ”grunderna för logisk argumentation och giltig slutledning samt muntlig och skriftlig övning inom området”.

          2. Normativa etiska teorier 20 p.

          Normativa etiska teorier tar ställning till vad som är moraliskt rätt eller fel.

          Beskriv den normativa etiska teorin du tycker är bäst och presentera en motivering till varför den är bättre jämfört med någon annan normativ etisk teori.

          I uppgiften ska examinanden beskriva den normativa etiska teori hen tycker är bäst eller ser som sin favorit. Naturliga teorier att beskriva är dygdetiken, pliktetiken eller konsekvensetiken. Andra möjliga val är exempelvis teorier som bygger på rättigheter eller kontrakt. Väsentligt är att ge en korrekt beskrivning av den valda teorin. I svaret kan examinanden antingen granska den normativa etiken på ett allmänt plan, och fokusera på exempelvis pliktetiken eller konsekvensetiken, eller beskriva en enskild teori såsom Aristoteles dygdetik, Kants pliktetik eller någon form av utilitarism.

          I uppgiften ska examinanden också jämföra den valda teorin med någon annan teori genom att presentera en fördel som den valda teorin har jämfört med den andra teorin. Den teori som används som jämförelseobjekt behöver inte beskrivas i detalj utan det räcker att den granskas i relation till den primära teorin.

          I sitt svar kan examinanden också välja ståndpunkten att ingen enskild teori ensam räcker som grund för etiskt beslutsfattande, och att man i stället måste tillämpa olika teorier i olika situationer. Den bästa teorin behöver alltså inte lösa alla problem i den normativa etiken. Även en sådan ståndpunkt kräver emellertid en motivering.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva den normativa etiska teori hen anser vara bäst och presentera en motivering till att den är bättre jämfört med någon annan normativ etisk teori. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden i huvudsak korrekta observationer om någon normativ etisk teori eller om en jämförelse av två teorier.

          I ett svar värt 10 poäng ger examinanden en relevant beskrivning av den teori hen valt och presenterar en motivering till att den är bättre jämfört med någon annan normativ etisk teori.

          I ett svar värt 15 poäng presenterar examinanden en träffande och mångsidig beskrivning av den teori hen valt och ger en klar motivering till varför hen anser att teorin är bättre jämfört med någon annan normativ etisk teori.

          I ett svar värt toppoäng kan examinanden utvidga sitt resonemang exempelvis genom att koppla det till filosofins tradition eller genom att ge ett eller flera praktiska exempel på tillämpning av den valda teorin.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Etik (FI2) och dess innehåll ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, kontrakts-, rättighets- och pliktetik”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, rättighets- och pliktetik”.

          3. Kunskap inhämtad i gymnasiet 20 p.

          I grunderna för gymnasiets läroplan 2019 står det ”Under gymnasietiden fördjupar den studerande kunskaper och engagemang som är väsentliga i förhållande till människan, olika kulturer, miljön och samhället.”

          Inom olika läroämnen finns det olika grunder för vad som anses vara kunskap. Välj något som du har lärt dig i ett av gymnasiets läroämnen, beskriv det och förklara hur man kan motivera att det är kunskap.

          Innehåll av väldigt olika slag ur vilket som helst läroämne kan användas som det som efterfrågas i uppgiften. Svaret kan ta sin utgångspunkt i en filosofisk definition av kunskap, som överskrider de enskilda vetenskapernas gränser. Man kan exempelvis utgå från Platons klassiska definition av kunskap. I detta fall är det för respektive vetenskapsgren karakteristiska sättet att pröva kunskap särskilt kopplat till villkoret om goda grunder, och det ska behandlas i svaret. Övertygelsevillkoret uppfylls i och med att examinanden tror på det hen lärt sig. Att sanningsvillkoret uppfylls kan motiveras med att det man lärt sig i gymnasiet i allmänhet stämmer.

          Det är också möjligt att utgå från olika läroämnens olika motiveringar för att anse något vara kunskap. I gymnasiet är dessa motiveringar ofta kopplade till olika vetenskapsgrenars etablerade teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Inom exempelvis matematiken bygger kunskapen på bevis, men få bevis är i sin helhet förståeliga för gymnasister. Att man anser information om kontinentalplattornas rörelser, genetik eller det politiska systemet vara kunskap kan på motsvarande sätt basera sig på bara en principiell förståelse om den använda vetenskapliga metoden. Det väsentliga är att förstå den för vetenskapsgrenen karakteristiska metoden för att påvisa att något är kunskap, baserat på exempelvis experimentell eller statistisk forskning eller källkritik, och att kunna tillämpa den på det valda exemplet.

          Valet av själva exemplet är av väsentlig betydelse för att man ska lyckas med uppgiften, eftersom alla läroämnen också inkluderar kunskap i vars fall det kan vara svårt för en gymnasist att motivera att den är kunskap. Det är också möjligt att motivera att något är kunskap med att det stöder sig på lärarens sakkunskap. Då måste examinanden emellertid motivera det att läraren eller läroboken är en auktoritet på området och att sakkunniga på grund av gymnasieundervisningens natur har en uppriktig strävan att dela med sig av sin sakkunskap.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva något hen har lärt sig i ett av gymnasiets läroämnen och förklara hur man kan motivera att det är kunskap. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden kunskapsmässiga observationer om något hen har lärt sig i gymnasiet.

          I ett svar värt 10 poäng beskriver examinanden något hen har lärt sig i gymnasiet och förklarar hur man kan motivera att det är kunskap.

          I ett svar värt 15 poäng är förklaringen mångsidig och följdriktig, och den reflekterar insikter i kunskapsteorins frågeställningar.

          I ett svar värt toppoäng utvidgar examinanden sin diskussion till den filosofiska kunskapsteorins tradition och utnyttjar på ett kunnigt sätt kunskapsteorins begreppsapparat. Vetenskapsfilosofin är en annan naturlig riktning att fördjupa svaret. Eftersom det är karakteristiskt för vetenskaperna att framlagda påståenden ska kunna vederläggas är exempelvis sanningsvillkoret i Platons definition av kunskap inte oproblematiskt inom olika vetenskapsgrenar.

          Uppgiften anknyter till innehållet ”kunskapens och argumentationens natur inom olika vetenskapsgrenar: hur man formulerar påståenden samt testar och motiverar dem i några av gymnasiets läroämnen”, som finns i den första helheten, Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1), i både GLP15 och GLP19.

          4. Gandhis etik 20 p.

          I en film som bygger på Mohandas Gandhis (1869–1948) liv (material 4.A) motiverar Gandhi för den indiska befolkningen i Sydafrika varför man ska använda icke-våldsmotstånd som metod för politiskt påverkande. Samtidigt presenterar han flera moraliska principer och etiska motiveringar för de handlingsmodeller han förespråkar.
          Analysera de etiska synpunkter som Gandhi framför i filmklippet (material 4.A).

          I talet i filmen försvarar Gandhi användningen av icke-våldsmotstånd som metod för politiskt påverkande. Samtidigt lägger han fram flera moraliska principer och etiska motiveringar för de handlingsmodeller han förespråkar. I svaret kan examinanden granska exempelvis följande etiska synpunkter som lyfts fram i talet:

          • Att göra skillnad på lag och moral: Gandhi motsätter sig klart den nya lagen som omoralisk.
          • Rättvisa: lagen är orättvis eftersom den behandlar medborgare olika enligt deras etniska och religiösa bakgrund.
          • Civil olydnad är etiskt motiverat: Gandhi uppmanar den indiska befolkningen att låta bli att agera på det sätt som lagen förutsätter.
          • Självrespekt (värdighet, dignity): enligt Gandhi och åhörarna är Sydafrikas lagstiftning särskilt problematisk eftersom den inte behandlar den indiska befolkningen med den värdighet den förtjänar.
          • Enligt Sokrates i Platons dialog Gorgias ”är det fulare att göra fel än att lida fel”. Gandhi förefaller godkänna denna princip i sitt tal.
          • Konsekvensetik: enligt Gandhi skulle det bara provocera britterna om man använde våld mot dem, det skulle alltså få dåliga konsekvenser. Att ta emot slagen skulle dessutom lära dem som utövade våldet att deras handlingar var omoraliska.
          • Dygdetik: icke-våldsamt agerande skulle förutsätta flera dygder, bland annat mod. Gandhi säger sig exempelvis vara redo att dö för sin sak.
          • Pliktetik: våld är alltid fel och det är en plikt att undvika våld.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska analysera de etiska synpunkter som lyfts fram i Gandhis tal. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda observationer om de etiska synpunkterna i Gandhis tal eller behandlar en etisk synpunkt i större detalj.

          I ett svar värt 10 poäng analyserar examinanden på ett träffande sätt minst två etiska synpunkter som lyfts fram i talet.

          I ett svar värt 15 poäng analyserar examinanden följdriktigt och mångsidigt flera av de etiska synpunkter som förs fram i Gandhis tal.

          I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin diskussion till exempel genom att granska icke-våldsprincipen ur flera moralteoriers synvinkel eller genom att på ett korrekt sätt behandla pacifismens filosofi.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Etik (FI2) och dess innehåll ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, kontrakts-, rättighets- och pliktetik”, ”moralen som normsystem och skillnaden i förhållande till juridiska system och system som grundar sig på gängse normer” och ” filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”moralen som normsystem; skillnaden mellan moral, lagar och vanor”, ”moral samt normativ och tillämpad etik i moralfrågor; grunderna i dygd-, konsekvens-, rättighets- och pliktetik” och ”filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet”.

          5. Modern makt 20 p.

          Samuel Lindholms bloggtext (material 5.A) behandlar biomakt, som är en betydande form av modern maktutövning.
          Förklara med hjälp av material 5.A eller egna exempel vad biomakt är och diskutera dess goda och dåliga sidor.

          Enligt Foucault är suverän makt härskarens makt att döda eller låta leva. Biomakt definierar Foucault däremot som makt riktad mot människans levnadsvanor, kropp, hälsa, och funktionsförmåga, som ligger i händerna på institutioner snarare än enskilda härskare. Sammanfattat handlar suverän makt om att besluta om en medborgare eller undersåte får leva eller inte, medan biomakt handlar om att påverka hur medborgarna borde leva (inte undersåtar eftersom biomakt oftast förknippas med den moderna staten och särskilt med demokrati). Det finns många former av biomakt. Exempel på biomakt är rekommendationer från Institutet för hälsa och välfärd THL, läkarordinationer, lektionerna i gymnastik och hälsokunskap i skolan samt lagen om sterilisering i samband med könskorrigering. Biomakt är en modern form av makt som kan innebära såväl ökad välfärd som våldsutövning.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden med hjälp av materialet eller egna exempel ska förklara vad biomakt är och diskutera dess goda och dåliga sidor. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden några observationer om biomakt.

          I ett svar värt 10 poäng presenterar examinanden med hjälp av materialet eller minst två egna exempel en i huvudsak korrekt karakterisering av biomakt och diskuterar dess goda och dåliga sidor.

          I ett svar värt 15 poäng är examinandens karakterisering av biomakt träffande och hen diskuterar insiktsfullt dess goda och dåliga sidor.

          I ett svar värt toppoäng kan examinanden till exempel utvidga sin diskussion av olika former av biomakt eller problematisera Foucaults begrepp biomakt.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll ”begreppet makt och olika former av makt, maktens legitimitet”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll ”olika former av makt, frihet, jämlikhet och rättvisa”.

          6. Sanning i historiska skeenden 20 p.

          Historiska skeenden beskrivs i olika berättelser och en utvärdering av dem kräver tolkning. Detta innebär emellertid inte att sanningen inte skulle ha någon betydelse. Diskutera utifrån material 6.A, 6.B och 6.C om man kan nå sanning i tolkningen av historiska skeenden.

          Sanningen har varit ett av de viktigaste värdena i filosofin. Den har ofta uppfattats som överensstämmelse mellan tanke eller påståenden och deras objekt. Ett känt exempel är korrespondensteorin om sanning. På grund av problemen med denna teori har emellertid också andra, alternativa sanningsteorier föreslagits i dess ställe. Sådana är exempelvis koherensteorin för sanning och den pragmatiska sanningsteorin.

          Mänskliga skeenden beskrivs i efterhand i olika historiska berättelser, och det är svårare att utvärdera dem ur sanningens synvinkel än det är att utvärdera enskilda påståenden. Detta innebär emellertid inte att sanningen inte skulle ha någon betydelse.

          Niinistös och Putins tal behandlar samma händelser, men som delar av ytterst olika berättelser. Båda talen är kopplade till sin egen övergripande berättelse, och en utvärdering av sanningen i talen kan förutsätta att man beaktar och tolkar dessa övergripande berättelser. Då vi jämför Putins och Niinistös tal tvingas vi dock konstatera att då den ena historieberättarens hjälte är den andras skurk, så talar troligen högst den ena sanning.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden med hjälp av materialet ska diskutera om det är möjligt att nå sanning i tolkningen av historiska skeenden. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden observationer om det är möjligt att nå sanning i tolkningen av historiska skeenden.

          I ett svar värt 10 poäng diskuterar examinanden om det är möjligt att nå sanning i tolkningen av historiska skeenden. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

          I ett svar värt 15 poäng är examinandens diskussion följdriktig och mångsidig, och examinanden utnyttjar alla tre material i sitt svar.

          I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin diskussion till exempel genom att koppla den till filosofins tradition eller till nyare historiefilosofisk diskussion.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Kunskap, vetenskap och verklighet (FI4), särskilt till dess innehåll ”det sannas natur”. I GLP19 finns samma formulering i modulen FI4 Sanningen.

          Del 2: 30-poängsuppgifter

          7. Uppfattningar om filosofin 30 p.

          I olika sammanhang förekommer olika uppfattningar om filosofin.

          7.1 Välj två av de uppfattningar om filosofin som presenteras i textutdrag 7.A, 7.B och 7.C och jämför dem med varandra. 15 p.

          Ett gemensamt drag hos textutdragen är att filosofin ses som en process, som aktivt filosoferande. Enligt Vilgefortz anses också resultaten av detta dryftande vara filosofi, medan Wittgenstein anser att resultatet är att ett problem upplöses. Sofies uppfattning om det filosofiska tänkandets resultat förblir något oklar, men under inga omständigheter är resultaten det primära. Resultatens sekundära natur kan också vara kopplad till en tanke om skillnaden mellan filosofins och (natur)vetenskapernas natur (7.A), vilken i sin tur kan leda till en syn på filosofin som onödig (7.C).

          I textutdrag 7.A karakteriseras filosofin som ett dryftande av betydelser och språkets gränser. Det handlar om en så kallad terapeutisk filosofiuppfattning enligt vilken filosofin inte så mycket siktar på att lösa problem som på att avlägsna dem. I textutdrag 7.B är filosofin framför allt filosoferande, vilket förefaller innebära att använda sitt förstånd på ett sätt som har ett egenvärde. I textutdrag 7.C karakteriseras filosofin av att den behandlar de yttersta frågorna. Sådana teman är existensen, döden och alltings början och slut. Vidare lyfts filosofins begreppslighet och svårtydda terminologi fram.

          Filosofi är i typiska fall ett begreppsligt användande av förnuftet, där man utforskar betydelser. Som abstrakt, begreppslig forskning granskar filosofin frågor på deras mest allmänna plan. Därför blir formuleringarna ofta sådana att de ter sig värdelösa eller till och med skrattretande ur vardagslivets perspektiv. På denna grund kan det uppstå en negativ bild av filosofin (7.A och 7.C). Det är också möjligt att ifrågasätta det terapeutiska i filosofibilden i textutdrag 7.A. Likaså är det möjligt att invända mot den negativa bilden av filosofin genom att se dessa ståndpunkter som felaktiga eller tolka dem som positiva. Även om filosofin i textutdrag 7.C delvis ses som spetsfundigheter där trixande med svåra ord är ett självändamål framförs där också viktiga temaområden som hörande till filosofins område. I textutdrag 7.B presenteras filosofin i positivt ljus. Då kan även en svår terminologi förstås som en strävan efter exakthet också i mycket abstrakta och svårstrukturerade frågor.

          Svaret på frågan är en essä där examinanden ska jämföra två uppfattningar om filosofin, valda ur textutdragen 7.A, 7.B och 7.C. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 4 poäng presenterar examinanden på något sätt två filosofiuppfattningar i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C och gör minst en jämförande observation. Alternativt presenterar examinanden en i viss mån träffande tolkning av filosofiuppfattningen i två av textutdragen.

          I ett svar värt 8 poäng jämför examinanden utifrån en meningsfull tolkning två av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C med varandra.

          I ett svar värt 12 poäng jämför examinanden följdriktigt, mångsidigt och utifrån en träffande tolkning två av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C med varandra. Jämförelsen visar goda insikter i uppfattningarna om filosofin.

          I ett svar värt toppoäng är granskningen djuplodande och omfattande. Uppfattningarna om filosofin kan exempelvis kopplas till filosofins tradition.

          7.2 Presentera filosofin som läroämne i gymnasiet och jämför det med en filosofiuppfattning som presenteras i textutdrag 7.A, 7.B eller 7.C. Textutdraget du väljer kan vara ett av dem du använde i deluppgift 7.1. 15 p.

          Filosofi som läroämne i gymnasiet kan presenteras på många sätt. Det handlar om ett läroämne som inte undervisas i den grundläggande utbildningen. Detta innebär att tonvikten i undervisningen och studierna ligger på grundläggande kunskaper och färdigheter. De kunskaper som ingår i gymnasiefilosofin kan struktureras med hjälp av filosofins delområden eller de gymnasiekurser eller moduler som delvis motsvarar dem. En annan möjlighet är att strukturera frågan med hjälp av olika filosofiska skolor eller olika filosofers tankar. Färdigheter förknippade med gymnasiefilosofin är exempelvis argumentation och insikter i de centrala filosofiska frågeställningarna.

          I alla textutdragen beskrivs filosoferandet som en process. Det är utmanande att integrera en sådan filosofiuppfattning i gymnasiefilosofin. I en god undervisning är en sokratisk tradition av denna typ dock närvarande på ett eller annat sätt. Trots detta skiljer sig de i stycket ovan nämnda dragen hos gymnasiefilosofin antagligen från alla de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska presentera filosofin som läroämne i gymnasiet och jämföra det med någon av de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 4 poäng ger examinanden något slags bild av filosofin som läroämne i gymnasiet och gör minst en jämförande observation i relation till en av de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen.

          I ett svar värt 8 poäng presenteras filosofin som läroämne i gymnasiet och jämförs med en av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C.

          I ett svar värt 12 poäng är både presentationen av gymnasiefilosofin och jämförelsen exakt, följdriktig och mångsidig.

          I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin diskussion exempelvis genom att koppla den till filosofins tradition eller till olika populära uppfattningar om filosofin.

          I den första helheten i både GLP15 och GLP19, Introduktion i filosofiskt tänkande (FI1), finns ett mycket likartat innehåll som i GLP19 lyder ”vad filosofi är, de filosofiska frågornas och det filosofiska tänkandets natur i den filosofiska traditionen och tillämpning av filosofiskt tänkande i aktuella frågor”.

          8. Upplevelsemaskinen och ett gott liv 30 p.

          Filosofen Robert Nozick (1938–2002) har lagt fram ett tankeexperiment om en upplevelsemaskin som kan producera vilka som helst upplevelser användaren väljer genom att stimulera hens hjärna. Maskinen kan exempelvis skapa upplevelsen av att lära känna en ny vän eller att skriva en lysande roman. Människan som är kopplad till upplevelsemaskinen vet inte att hens upplevelser har producerats av en maskin.

          8.1 Diskutera hur det virtuella och det reella skiljer sig från varandra. 10 p.

          I samband med upplevelsemaskinen är det naturligt att med det virtuella avse konstgjort producerade upplevelser och den värld de är förknippade med. Då innebär det reella å sin sida den värld som är oberoende av upplevelsemaskinen eller de upplevelser den världen ger upphov till. Den virtuella världen kan ha som mål att likna den reella världen eller avvika från den till och med väldigt mycket.

          Det virtuella kan också ses som en del av den reella verkligheten. I Nozicks tankeexperiment ges emellertid användaren av upplevelsemaskinen en felaktig bild av hurdan den verkliga världen är. I svaret kan examinanden göra distinktionen till exempel genom att betona den kunskapsmässiga skillnaden som råder mellan en människa i en reell omgivning och i en virtuell omgivning.

          En virtuell omgivning anses allmänt vara konstgjord och medvetet producerad. Den verkliga världen innehåller å sin sida element som inte är resultat av människans medvetna ansträngningar utan bygger på naturens lagbundenheter. I svaret kan examinanden göra distinktionen till exempel genom att betona skillnaden mellan det naturliga och det konstgjorda.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera hur det virtuella och det reella skiljer sig från varandra. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 3 poäng gör examinanden spridda observationer om hur det virtuella och det reella skiljer sig från varandra.

          I ett svar värt 5 poäng diskuterar examinanden skillnaden mellan det virtuella och det reella med avseende på minst ett drag eller en faktor.

          I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden på ett följdriktigt och mångsidigt sätt skillnaden mellan det virtuella och det reella.

          8.2 Utvärdera om en individ skulle kunna leva ett gott liv genom att bara vara kopplad till en upplevelsemaskin. 20 p.

          Nozick själv såg det som icke-önskvärt att stiga in i maskinen. Att koppla sig till maskinen såg Nozick till och med som ett slags självmord och jämförde det med användningen av psykoaktiva droger som fångar användaren i ett slags ”bild”. Nozick trodde också att andra skulle dela hans intuition. Det har mycket riktigt framförts många argument mot att koppla sig till en upplevelsemaskin, många av dem redan formulerade av Nozick. Man kan argumentera mot maskinen bland annat på följande grunder:

          • I allmänhet inkluderar det som avses med ett gott liv tanken om att individen verkligen gör något och inte bara tror sig ha gjort det. Det har till och med argumenterats att människor vill ha upplevelsen av att ha gjort något eftersom de har gjort det. Själva görandet är alltså primärt i förhållande till upplevelsen.
          • Vi vill vara ett visst slags människor och hurdana vi är påverkas av många saker: vad vi vill, vad vi tycker om och njuter av, men också vad vi gör. En människa som är kopplad till upplevelsemaskinen gör egentligen ingenting alls, hon bara upplever saker. Om ett gott liv förutsätter något slags handlingar, till exempel att hjälpa andra eller behandla dem väl, kan en människa som är kopplad till upplevelsemaskinen knappast leva ett gott liv.
          • Maskinen lever på sätt och vis livet i stället för människan som är kopplad till den. Det väcker frågan om den som är kopplad till maskinen har en genuint fri vilja. Ofta har åtminstone någon form av fri vilja setts som ett villkor för ett gott liv.
          • Den som är kopplad till maskinen har inte genuina mänskliga relationer, bara virtuella upplevelser av sådana. Ofta har ett gott liv ansetts vara förknippat med interaktion med andra, och därför är det svårt att leva ett gott liv helt isolerad från andra. Den som är kopplad till maskinen upplever inte en genuin interaktion med exempelvis familj, vänner eller andra närstående, och det är tveksamt om hen kan uppleva exempelvis äkta kärlek eller vänskap.
          • Den reella världen anses överhuvudtaget vara djupare, viktigare och genuinare än den virtuella. På grund av bristen på äkthet skulle individen i maskinen på sätt och vis leva i en lögn. Ett lögnaktigt liv anses i allmänhet inte vara gott.
          • En människa som är kopplad till upplevelsemaskinen kan inte förändra den omgivande verkligheten. Om det är ett villkor för ett gott liv att kunna förändra verkligheten till det bättre kan upplevelsemaskinen inte möjliggöra det.

          Man kan också försvara ett liv levt i upplevelsemaskinen och hävda att det är gott, till exempel genom att hänvisa till en individcentrerad hedonism: det väsentliga är individens personliga njutning och det spelar ingen roll hur njutningen kommer till. Jeremy Bentham har till exempel försvarat en uppfattning enligt vilken det egentligen inte spelar någon roll vad som ger upphov till njutning. Det väsentliga är bara den skapade njutningen i sig själv. I ett svar som försvarar maskinen kan examinanden exempelvis hänvisa till Benthams tänkande. Å andra sidan har John Stuart Mill kritiserat en sådan ståndpunkt genom att göra en distinktion mellan olika njutningar. Enligt ett berömt citat av honom är det ”bättre att vara en missnöjd människa än ett nöjt svin, och bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd träskalle”.

          Det är värt att notera att upplevelsemaskinen kan försvaras ur ett hedonistiskt perspektiv men att det är svårt att berättiga den utilitaristiskt. Utilitaristerna vill maximera mängden lycka för så många som möjligt. Upplevelsemaskinen fokuserar på bara en individs njutning. Ur den utilitaristiska etikens synvinkel kan upplevelsemaskinen alltså inte möjliggöra ett gott liv.

          Man kan också försvara upplevelsemaskinen genom att vända på resonemanget. Man kan tänka sig att vi i själva verket hade levt hela vårt liv hittills i en upplevelsemaskin. Om det är möjligt att vi har kunnat leva ett gott liv hittills är det därmed också möjligt att göra det kopplade till maskinen.

          En behandling av frågan genom de filosofiska teorierna inkluderar i allmänhet en tillräcklig tolkning av vad ett gott liv innebär. I annat fall måste ett gott liv definieras för att det ska vara möjligt att svara bra på uppgiftsformuleringen. Även om upplevelsemaskinen kan försvaras ur perspektivet för en subjektiv hedonism är det förtjänstfullt om examinanden i svaret lyfter fram att det är svårt att motivera ett gott liv producerat av en upplevelsemaskin.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera om det skulle kunna vara möjligt för individen att leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 5 poäng gör examinanden observationer om huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

          I ett svar värt 10 poäng utvärderar examinanden huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

          I ett svar värt 15 poäng utvärderar examinanden på ett mångsidigt och följdriktigt sätt huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

          I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin utvärdering till exempel genom att behandla någon filosofisk teori om ett gott liv.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Etik (FI2) och dess innehåll ”filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet och en god livsstil” och kursen Kunskap, vetenskap och verklighet (FI4) och dess innehåll ”existentiella frågor: förändring och beständighet, entitet och egenskaper, det möjliga och det nödvändiga, det reella och det virtuella”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Etik (FI2) och dess innehåll ”filosofiska teorier om ett gott liv, meningen med livet och en god livsstil”. Examinanden kan också utnyttja innehållet ”det sannas natur och sanningsteorierna” och ”verklighetens och medvetandets natur; realism och anti-realism” i modulen Sanningen (FI4).

          9. Feministisk vetenskapsfilosofi 30 p.

          I textutdrag 9.A behandlar filosofen Kristina Rolin feministiska frågor i anknytning till vetenskapsfilosofin, där vetenskapens politiska och samhälleliga dimensioner framträder.

          9.1 Utvärdera hur kunskapens perspektivbundenhet påverkar den traditionella uppfattningen om kunskap och vetenskap. Utnyttja textutdrag 9.A i ditt svar. 15 p.

          Kunskapens perspektivbundenhet ifrågasätter kunskapens universella natur och objektivitet. Den grundläggande tanken bakom perspektivbundenheten är att det inte finns någon (åtminstone mänsklig) kunskap eller något mänskligt kunskapssubjekt vars uppfattning om kunskapens objekt inte på något sätt skulle vara beroende av subjektets egna utgångspunkter. Med andra ord ifrågasätter kunskapens perspektivmetafor perspektivet ”från-ingenstans” och existensen av ett subjekt för universell kunskap. Varje kunskapssubjekts förståelse av världen påverkas alltså av subjektets egen bakgrund, egna föreställningar och värden etc.

          Kunskapens perspektivbundenhet lyfter också fram kunskapens sociala och kulturbundna natur: det är möjligt att alla välmotiverade och sanna föreställningar inte på samma sätt ses som kunskap. Vi kan nämligen se vissa människor, till exempel vuxna, som utgångsmässigt mer trovärdiga auktoriteter än andra, exempelvis barn. Därmed kan till exempel kunskapssubjektets samhällsställning inverka på kunskapen.

          Kunskapens perspektivbundenhet kan komplicera kriteriet om goda grunder i den klassiska definitionen av kunskap: olika personer kan inte nödvändigtvis få tillgång till samma kunskapsgrunder. En viss minoritetsgrupps eller ett visst köns upplevelse kan vara en god grund för kunskap, men bara tillgänglig för medlemmar av ifrågavarande minoritetsgrupp eller personer av ett visst kön. Andra har inte på motsvarande sätt tillgång till kunskap grundad på detta sätt, utan de måste antingen lita på dessa upplevares berättelse om sin upplevelse eller misstro den.

          Kunskapens perspektivbundenhet kan också tolkas så att den har rätt lite inverkan på kunskapen och vetenskapen. Då godkänns något som kunskap eller som en del av vetenskapen bara om det är välmotiverat och trovärdigt ur alla relevanta perspektiv. Till exempel vetenskapliga experters perspektiv kan ses som sådana. Då behöver man inte anta något perspektiv ”från-ingenstans”, men man kan ändå stöda sig på kunskapens objektivitet och universella natur, eller åtminstone en omfattande intersubjektivitet.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera hur kunskapens perspektivbundenhet påverkar den traditionella uppfattningen om kunskap och vetenskap. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 4 poäng beskrivs förhållandet mellan perspektivbundenhet och den traditionella kunskapsuppfattningen eller vetenskapen på något sätt.

          I ett svar värt 8 poäng utvärderar examinanden hur kunskapens perspektivbundenhet påverkar den traditionella uppfattningen om kunskap och vetenskap. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

          I ett svar värt 12 poäng är examinandens utvärdering mångsidig och följdriktig.

          I ett svar värt toppoäng kan examinanden exempelvis jämföra hur kunskapens perspektivbundenhet är träffande eller giltig inom olika vetenskapsgrenar.

          9.2 Diskutera varför perspektivbundenheten är central i den feministiska filosofin. 15 p.

          Perspektivbundenheten är central i den feministiska filosofin, eftersom den möjliggör en analys av ojämlikhet mellan könen. Den feministiska vetenskapsfilosofin framhäver att en persons bakgrund ofta inverkar också på personens värden och på vad hen finner viktigt och värt att veta, eller vad eller vem hen ser som en tillförlitlig kunskapsauktoritet, också i vetenskapen. Kunskapens perspektivbundenhet synliggör att allas kunskap eller vetenskap i praktiken inte är lika uppskattad eller tas lika allvarligt som en del andras kunskap. Den feministiska filosofin synliggör alltså också de sociala dragen kopplade till vetande och vetenskap, och den ojämlikhet de är förknippade med.

          Den kunskapsmässiga och vetenskapliga auktoriteten påverkas också av en persons ställning och personliga faktorer, såsom ålder. För ett barn som är beroende av vuxna kan det exempelvis vara naturligt att se en närstående vuxen som en kunskapsmässig auktoritet, medan en självständig vuxen i allmänhet ställer andra krav på kunskapsmässig och vetenskaplig auktoritet. I en kultur där personer med olika yttre epitet värdesätts som kunskaps- eller vetenskapsauktoriteter på olika sätt kan det på motsvarande sätt vara svårt eller till och med omöjligt för en del människor att vinna uppskattning för sina argument, även om motiveringarna i sig skulle vara trovärdiga. Det kan exempelvis vara svårt för ett barn att få vuxna att tro något, även om samma vuxna kunde tro en annan vuxen på samma grunder. Liknande diskriminerande attityder kan riktas mot exempelvis kön, ålder, etnisk bakgrund eller bostadsort.

          Kunskapens och vetenskapens perspektivbundenhet gäller såväl den som för fram ett påstående som den som ska omfatta det. I fråga om den mänskliga verkligheten kan båda dessa positioner påverkas av personens bakgrund, situation eller till och med kropp. Alla dessa faktorer är centrala forskningsobjekt inom den feministiska filosofin.

          Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera varför perspektivbundenhet är centralt i den feministiska filosofin. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

          I ett svar värt 4 poäng gör examinanden några observationer om kopplingen mellan perspektivbundenhet och feministisk filosofi.

          I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden varför kunskapens perspektivbundenhet är central i den feministiska filosofin.

          I ett svar värt 12 poäng är examinandens diskussion mångsidig och följdriktig.

          I ett svar värt toppoäng kan examinanden till exempel behandla olika former av feministisk filosofi eller olika typer av perspektivbundenhet.

          I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll ”aktuella samhällsfilosofiska frågor: genus och könsroller” och kursen Kunskap, vetenskap och verklighet (FI4) och dess innehåll “kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande” och “den vetenskapliga forskningens natur och metoder, vetenskaplig slutledning; begreppen fenomen, forskningsmaterial, modell och teori samt förhållandet mellan dem”.

          I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Samhällsfilosofi (FI3) och dess innehåll ”aktuella samhällsfilosofiska frågor: – – kön och makt” och modulen Sanningen (FI4) och dess innehåll ”kunskapens källor, kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande, förhållandet mellan kunskap och säkerhet” och ”den vetenskapliga forskningens natur och metoder samt vetenskaplig slutledning, vetenskapsetik”.