Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

Ett gemensamt drag hos textutdragen är att filosofin ses som en process, som aktivt filosoferande. Enligt Vilgefortz anses också resultaten av detta dryftande vara filosofi, medan Wittgenstein anser att resultatet är att ett problem upplöses. Sofies uppfattning om det filosofiska tänkandets resultat förblir något oklar, men under inga omständigheter är resultaten det primära. Resultatens sekundära natur kan också vara kopplad till en tanke om skillnaden mellan filosofins och (natur)vetenskapernas natur (7.A), vilken i sin tur kan leda till en syn på filosofin som onödig (7.C).

I textutdrag 7.A karakteriseras filosofin som ett dryftande av betydelser och språkets gränser. Det handlar om en så kallad terapeutisk filosofiuppfattning enligt vilken filosofin inte så mycket siktar på att lösa problem som på att avlägsna dem. I textutdrag 7.B är filosofin framför allt filosoferande, vilket förefaller innebära att använda sitt förstånd på ett sätt som har ett egenvärde. I textutdrag 7.C karakteriseras filosofin av att den behandlar de yttersta frågorna. Sådana teman är existensen, döden och alltings början och slut. Vidare lyfts filosofins begreppslighet och svårtydda terminologi fram.

Filosofi är i typiska fall ett begreppsligt användande av förnuftet, där man utforskar betydelser. Som abstrakt, begreppslig forskning granskar filosofin frågor på deras mest allmänna plan. Därför blir formuleringarna ofta sådana att de ter sig värdelösa eller till och med skrattretande ur vardagslivets perspektiv. På denna grund kan det uppstå en negativ bild av filosofin (7.A och 7.C). Det är också möjligt att ifrågasätta det terapeutiska i filosofibilden i textutdrag 7.A. Likaså är det möjligt att invända mot den negativa bilden av filosofin genom att se dessa ståndpunkter som felaktiga eller tolka dem som positiva. Även om filosofin i textutdrag 7.C delvis ses som spetsfundigheter där trixande med svåra ord är ett självändamål framförs där också viktiga temaområden som hörande till filosofins område. I textutdrag 7.B presenteras filosofin i positivt ljus. Då kan även en svår terminologi förstås som en strävan efter exakthet också i mycket abstrakta och svårstrukturerade frågor.

Svaret på frågan är en essä där examinanden ska jämföra två uppfattningar om filosofin, valda ur textutdragen 7.A, 7.B och 7.C. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng presenterar examinanden på något sätt två filosofiuppfattningar i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C och gör minst en jämförande observation. Alternativt presenterar examinanden en i viss mån träffande tolkning av filosofiuppfattningen i två av textutdragen.

I ett svar värt 8 poäng jämför examinanden utifrån en meningsfull tolkning två av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C med varandra.

I ett svar värt 12 poäng jämför examinanden följdriktigt, mångsidigt och utifrån en träffande tolkning två av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C med varandra. Jämförelsen visar goda insikter i uppfattningarna om filosofin.

I ett svar värt toppoäng är granskningen djuplodande och omfattande. Uppfattningarna om filosofin kan exempelvis kopplas till filosofins tradition.

Filosofi som läroämne i gymnasiet kan presenteras på många sätt. Det handlar om ett läroämne som inte undervisas i den grundläggande utbildningen. Detta innebär att tonvikten i undervisningen och studierna ligger på grundläggande kunskaper och färdigheter. De kunskaper som ingår i gymnasiefilosofin kan struktureras med hjälp av filosofins delområden eller de gymnasiekurser eller moduler som delvis motsvarar dem. En annan möjlighet är att strukturera frågan med hjälp av olika filosofiska skolor eller olika filosofers tankar. Färdigheter förknippade med gymnasiefilosofin är exempelvis argumentation och insikter i de centrala filosofiska frågeställningarna.

I alla textutdragen beskrivs filosoferandet som en process. Det är utmanande att integrera en sådan filosofiuppfattning i gymnasiefilosofin. I en god undervisning är en sokratisk tradition av denna typ dock närvarande på ett eller annat sätt. Trots detta skiljer sig de i stycket ovan nämnda dragen hos gymnasiefilosofin antagligen från alla de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska presentera filosofin som läroämne i gymnasiet och jämföra det med någon av de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng ger examinanden något slags bild av filosofin som läroämne i gymnasiet och gör minst en jämförande observation i relation till en av de filosofiuppfattningar som presenteras i textutdragen.

I ett svar värt 8 poäng presenteras filosofin som läroämne i gymnasiet och jämförs med en av filosofiuppfattningarna i textutdragen 7.A, 7.B och 7.C.

I ett svar värt 12 poäng är både presentationen av gymnasiefilosofin och jämförelsen exakt, följdriktig och mångsidig.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin diskussion exempelvis genom att koppla den till filosofins tradition eller till olika populära uppfattningar om filosofin.

I samband med upplevelsemaskinen är det naturligt att med det virtuella avse konstgjort producerade upplevelser och den värld de är förknippade med. Då innebär det reella å sin sida den värld som är oberoende av upplevelsemaskinen eller de upplevelser den världen ger upphov till. Den virtuella världen kan ha som mål att likna den reella världen eller avvika från den till och med väldigt mycket.

Det virtuella kan också ses som en del av den reella verkligheten. I Nozicks tankeexperiment ges emellertid användaren av upplevelsemaskinen en felaktig bild av hurdan den verkliga världen är. I svaret kan examinanden göra distinktionen till exempel genom att betona den kunskapsmässiga skillnaden som råder mellan en människa i en reell omgivning och i en virtuell omgivning.

En virtuell omgivning anses allmänt vara konstgjord och medvetet producerad. Den verkliga världen innehåller å sin sida element som inte är resultat av människans medvetna ansträngningar utan bygger på naturens lagbundenheter. I svaret kan examinanden göra distinktionen till exempel genom att betona skillnaden mellan det naturliga och det konstgjorda.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera hur det virtuella och det reella skiljer sig från varandra. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng gör examinanden spridda observationer om hur det virtuella och det reella skiljer sig från varandra.

I ett svar värt 5 poäng diskuterar examinanden skillnaden mellan det virtuella och det reella med avseende på minst ett drag eller en faktor.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden på ett följdriktigt och mångsidigt sätt skillnaden mellan det virtuella och det reella.

Nozick själv såg det som icke-önskvärt att stiga in i maskinen. Att koppla sig till maskinen såg Nozick till och med som ett slags självmord och jämförde det med användningen av psykoaktiva droger som fångar användaren i ett slags ”bild”. Nozick trodde också att andra skulle dela hans intuition. Det har mycket riktigt framförts många argument mot att koppla sig till en upplevelsemaskin, många av dem redan formulerade av Nozick. Man kan argumentera mot maskinen bland annat på följande grunder:

• I allmänhet inkluderar det som avses med ett gott liv tanken om att individen verkligen gör något och inte bara tror sig ha gjort det. Det har till och med argumenterats att människor vill ha upplevelsen av att ha gjort något eftersom de har gjort det. Själva görandet är alltså primärt i förhållande till upplevelsen.
• Vi vill vara ett visst slags människor och hurdana vi är påverkas av många saker: vad vi vill, vad vi tycker om och njuter av, men också vad vi gör. En människa som är kopplad till upplevelsemaskinen gör egentligen ingenting alls, hon bara upplever saker. Om ett gott liv förutsätter något slags handlingar, till exempel att hjälpa andra eller behandla dem väl, kan en människa som är kopplad till upplevelsemaskinen knappast leva ett gott liv.
• Maskinen lever på sätt och vis livet i stället för människan som är kopplad till den. Det väcker frågan om den som är kopplad till maskinen har en genuint fri vilja. Ofta har åtminstone någon form av fri vilja setts som ett villkor för ett gott liv.
• Den som är kopplad till maskinen har inte genuina mänskliga relationer, bara virtuella upplevelser av sådana. Ofta har ett gott liv ansetts vara förknippat med interaktion med andra, och därför är det svårt att leva ett gott liv helt isolerad från andra. Den som är kopplad till maskinen upplever inte en genuin interaktion med exempelvis familj, vänner eller andra närstående, och det är tveksamt om hen kan uppleva exempelvis äkta kärlek eller vänskap.
• Den reella världen anses överhuvudtaget vara djupare, viktigare och genuinare än den virtuella. På grund av bristen på äkthet skulle individen i maskinen på sätt och vis leva i en lögn. Ett lögnaktigt liv anses i allmänhet inte vara gott.
• En människa som är kopplad till upplevelsemaskinen kan inte förändra den omgivande verkligheten. Om det är ett villkor för ett gott liv att kunna förändra verkligheten till det bättre kan upplevelsemaskinen inte möjliggöra det.

Man kan också försvara ett liv levt i upplevelsemaskinen och hävda att det är gott, till exempel genom att hänvisa till en individcentrerad hedonism: det väsentliga är individens personliga njutning och det spelar ingen roll hur njutningen kommer till. Jeremy Bentham har till exempel försvarat en uppfattning enligt vilken det egentligen inte spelar någon roll vad som ger upphov till njutning. Det väsentliga är bara den skapade njutningen i sig själv. I ett svar som försvarar maskinen kan examinanden exempelvis hänvisa till Benthams tänkande. Å andra sidan har John Stuart Mill kritiserat en sådan ståndpunkt genom att göra en distinktion mellan olika njutningar. Enligt ett berömt citat av honom är det ”bättre att vara en missnöjd människa än ett nöjt svin, och bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd träskalle”.

Det är värt att notera att upplevelsemaskinen kan försvaras ur ett hedonistiskt perspektiv men att det är svårt att berättiga den utilitaristiskt. Utilitaristerna vill maximera mängden lycka för så många som möjligt. Upplevelsemaskinen fokuserar på bara en individs njutning. Ur den utilitaristiska etikens synvinkel kan upplevelsemaskinen alltså inte möjliggöra ett gott liv.

Man kan också försvara upplevelsemaskinen genom att vända på resonemanget. Man kan tänka sig att vi i själva verket hade levt hela vårt liv hittills i en upplevelsemaskin. Om det är möjligt att vi har kunnat leva ett gott liv hittills är det därmed också möjligt att göra det kopplade till maskinen.

En behandling av frågan genom de filosofiska teorierna inkluderar i allmänhet en tillräcklig tolkning av vad ett gott liv innebär. I annat fall måste ett gott liv definieras för att det ska vara möjligt att svara bra på uppgiftsformuleringen. Även om upplevelsemaskinen kan försvaras ur perspektivet för en subjektiv hedonism är det förtjänstfullt om examinanden i svaret lyfter fram att det är svårt att motivera ett gott liv producerat av en upplevelsemaskin.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera om det skulle kunna vara möjligt för individen att leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden observationer om huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

I ett svar värt 10 poäng utvärderar examinanden huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

I ett svar värt 15 poäng utvärderar examinanden på ett mångsidigt och följdriktigt sätt huruvida en individ skulle kunna leva ett gott liv uteslutande genom att vara kopplad till en upplevelsemaskin.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sin utvärdering till exempel genom att behandla någon filosofisk teori om ett gott liv.

Kunskapens perspektivbundenhet ifrågasätter kunskapens universella natur och objektivitet. Den grundläggande tanken bakom perspektivbundenheten är att det inte finns någon (åtminstone mänsklig) kunskap eller något mänskligt kunskapssubjekt vars uppfattning om kunskapens objekt inte på något sätt skulle vara beroende av subjektets egna utgångspunkter. Med andra ord ifrågasätter kunskapens perspektivmetafor perspektivet ”från-ingenstans” och existensen av ett subjekt för universell kunskap. Varje kunskapssubjekts förståelse av världen påverkas alltså av subjektets egen bakgrund, egna föreställningar och värden etc.

Kunskapens perspektivbundenhet lyfter också fram kunskapens sociala och kulturbundna natur: det är möjligt att alla välmotiverade och sanna föreställningar inte på samma sätt ses som kunskap. Vi kan nämligen se vissa människor, till exempel vuxna, som utgångsmässigt mer trovärdiga auktoriteter än andra, exempelvis barn. Därmed kan till exempel kunskapssubjektets samhällsställning inverka på kunskapen.

Kunskapens perspektivbundenhet kan komplicera kriteriet om goda grunder i den klassiska definitionen av kunskap: olika personer kan inte nödvändigtvis få tillgång till samma kunskapsgrunder. En viss minoritetsgrupps eller ett visst köns upplevelse kan vara en god grund för kunskap, men bara tillgänglig för medlemmar av ifrågavarande minoritetsgrupp eller personer av ett visst kön. Andra har inte på motsvarande sätt tillgång till kunskap grundad på detta sätt, utan de måste antingen lita på dessa upplevares berättelse om sin upplevelse eller misstro den.

Kunskapens perspektivbundenhet kan också tolkas så att den har rätt lite inverkan på kunskapen och vetenskapen. Då godkänns något som kunskap eller som en del av vetenskapen bara om det är välmotiverat och trovärdigt ur alla relevanta perspektiv. Till exempel vetenskapliga experters perspektiv kan ses som sådana. Då behöver man inte anta något perspektiv ”från-ingenstans”, men man kan ändå stöda sig på kunskapens objektivitet och universella natur, eller åtminstone en omfattande intersubjektivitet.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera hur kunskapens perspektivbundenhet påverkar den traditionella uppfattningen om kunskap och vetenskap. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng beskrivs förhållandet mellan perspektivbundenhet och den traditionella kunskapsuppfattningen eller vetenskapen på något sätt.

I ett svar värt 8 poäng utvärderar examinanden hur kunskapens perspektivbundenhet påverkar den traditionella uppfattningen om kunskap och vetenskap. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens utvärdering mångsidig och följdriktig.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden exempelvis jämföra hur kunskapens perspektivbundenhet är träffande eller giltig inom olika vetenskapsgrenar.

Perspektivbundenheten är central i den feministiska filosofin, eftersom den möjliggör en analys av ojämlikhet mellan könen. Den feministiska vetenskapsfilosofin framhäver att en persons bakgrund ofta inverkar också på personens värden och på vad hen finner viktigt och värt att veta, eller vad eller vem hen ser som en tillförlitlig kunskapsauktoritet, också i vetenskapen. Kunskapens perspektivbundenhet synliggör att allas kunskap eller vetenskap i praktiken inte är lika uppskattad eller tas lika allvarligt som en del andras kunskap. Den feministiska filosofin synliggör alltså också de sociala dragen kopplade till vetande och vetenskap, och den ojämlikhet de är förknippade med.

Den kunskapsmässiga och vetenskapliga auktoriteten påverkas också av en persons ställning och personliga faktorer, såsom ålder. För ett barn som är beroende av vuxna kan det exempelvis vara naturligt att se en närstående vuxen som en kunskapsmässig auktoritet, medan en självständig vuxen i allmänhet ställer andra krav på kunskapsmässig och vetenskaplig auktoritet. I en kultur där personer med olika yttre epitet värdesätts som kunskaps- eller vetenskapsauktoriteter på olika sätt kan det på motsvarande sätt vara svårt eller till och med omöjligt för en del människor att vinna uppskattning för sina argument, även om motiveringarna i sig skulle vara trovärdiga. Det kan exempelvis vara svårt för ett barn att få vuxna att tro något, även om samma vuxna kunde tro en annan vuxen på samma grunder. Liknande diskriminerande attityder kan riktas mot exempelvis kön, ålder, etnisk bakgrund eller bostadsort.

Kunskapens och vetenskapens perspektivbundenhet gäller såväl den som för fram ett påstående som den som ska omfatta det. I fråga om den mänskliga verkligheten kan båda dessa positioner påverkas av personens bakgrund, situation eller till och med kropp. Alla dessa faktorer är centrala forskningsobjekt inom den feministiska filosofin.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera varför perspektivbundenhet är centralt i den feministiska filosofin. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden några observationer om kopplingen mellan perspektivbundenhet och feministisk filosofi.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden varför kunskapens perspektivbundenhet är central i den feministiska filosofin.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens diskussion mångsidig och följdriktig.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden till exempel behandla olika former av feministisk filosofi eller olika typer av perspektivbundenhet.