Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

Med det columbianska utbytet avses det utbyte av växt- och djurarter mellan Eurasien och de amerikanska världsdelarna som följde av att den amerikanska kontinenten upptäcktes. Uppgiftsformuleringen ger inga exaktare tidsgränser så examinanden kan behandla frågan ur perspektivet för olika tidsperioder, ända till idag.

I ett gott svar granskar examinanden artutbytet ur miljöns, ekonomins och befolkningens synvinkel. Examinanden kopplar det inledningen av det columbianska utbytet till européernas så kallade upptäcktsresor och de erövringar de är förknippade med. Med de europeiska emigranterna fördes i Europa kända odlingsarter och boskap till de amerikanska kontinenterna, och trängde där undan de ursprungliga arterna. Bland effekterna på befolkningen kan examinanden exempelvis undersöka kostens ökade mångsidighet och att människor exponerades för nya sjukdomar som det inte fanns tidigare erfarenhet av (till exempel smittkoppor, mässling och influensa slog ut den amerikanska ursprungsbefolkningen). Bland de omständigheter som inverkade på ekonomin kan examinanden till exempel nämna intensifieringen av jordbruket, sjunkande priser, spridningen av lyxprodukter och världshandeln.

I ett berömligt svar diskuterar examinanden mer djuplodande följderna på alla delområden som nämns i uppgiften, och hen kan om hen vill dryfta något geografiskt område mer detaljerat eller lyfta fram följande synpunkter: odlingen i till exempel Nordamerika bedrevs främst för Europas skull, och att de som brukade jorden – framför allt slavar av afrikanskt ursprung – utnyttjades för tvångsarbete. Befolkningsstrukturen i Nord- och Sydamerika förändrades permanent som en följd av utvecklingen. I ekonomin ledde det columbianska utbytet till kolonialismen och till att välståndet i Europa ökade och de ekonomiska grunderna för industrialiseringen lades.

I ett gott svar förstår examinanden att frågan om Taiwans ställning är en av de volatila konflikterna i den internationella politiken. Examinanden beskriver i huvuddrag hur konflikten mellan Kina och Taiwan har utvecklats. Kina har aldrig erkänt Taiwan som självständig stat och betraktar Taiwan som en del av Kina. USA:s mål var att hindra det kommunistiska Kina från att få inflytande i den internationella politiken, och därför blev Taiwan omedelbart en pjäs i spelet i det kalla kriget. Till och med 1971 representerade Taiwan Kina som permanent medlem i FN och dess säkerhetsråd, men efter att relationerna mellan Washington och Beijing förbättrades (pingpongdiplomatin) ersatte det kommunistiska Kina Taiwan i FN. Taiwans ställning i den internationella politiken har varit svår ända till 2020-talet.

I ett berömligt svar fördjupar examinanden sin analys av konflikten mellan det kommunistiska Kina och Taiwan; inbördeskriget mellan det kommunistiska partiet och nationalisterna ledde till att nationalisterna tvingades retirera till Taiwan år 1949. Det kommunistiska Kina har aldrig erkänt Taiwans självständighet; tal om Taiwans självständighet har alltid lett till starka protester från Beijing. ”Ett Kina-politiken” som det kommunistiska Kina bedriver har begränsat Taiwans internationella ställning. Taiwan har emellertid tack vare stöd av väst förmått utveckla sig till ett ekonomiskt framgångsrikt samhälle, även om Beijings påtryckningar gjort att få stater kunnat erkänna Taiwans suveränitet. Det kommunistiska Kinas ökande internationella makt i den ekonomiska och politiska sfären har på 2020-talet ytterligare försvårat Taiwans roll i den internationella politiken. Spänningarna i situationen förstärks av Kinas kontinuerliga krigsövningar vid Taiwans gränser och av USA:s löfte om stöd till Taiwan.

I ett gott svar förstår examinanden att man inte kan dra särskilt omfattande eller säkra slutsatser av de givna anteckningarna i en räkenskapsbok. Examinanden förstår att man på 1840-talet levde i ett ståndssamhälle där levnadsstandarden var låg. Examinanden analyserar de inköpta varorna i förhållande till köparens självförsörjning och förmögenhet och drar slutsatser om produkternas ursprung (till exempel importprodukter), statusvärde och eventuella användningsändamål.

I ett berömligt svar utvärderar examinanden Matts Johansson Mämmeläs ställning i samhället på ett mångsidigare sätt och kan placera honom i ståndssamhällets bredare samhällskontext. Examinanden behandlar sådana omständigheter under den autonoma tiden som samhällsutvecklingen, landsbygdsbefolkningens gradvis förbättrade förhållanden eller betydelsen av kuststäders som Brahestads läge för närområdena. Examinanden motiverar sitt svar med argument som är typiska för forskningen och tillämpar en historikers perspektiv. I svaret beaktas det historikerperspektiv som efterfrågas i uppgiften (till exempel materialets knapphändighet och tolkningen av gamla måttenheter).

I ett gott svar identifierar examinanden korrekt den första målningen som ett exempel på renässansen och den andra som ett exempel på barocken. Examinanden ger någon motivering till stöd för sin uppfattning. I samband med Pinturicchios verk kan examinanden till exempel uppmärksamma det för renässanskonsten typiska perspektivet eller pelarna i stallet i Betlehem, som påminner om den antika kulturen. I Caravaggios verk kan examinanden notera den för barocken typiska växlingen mellan ljus och skugga. Examinanden noterar det kristliga motivet i båda målningarna.

I ett berömligt svar kan examinanden lyfta fram flera drag hos de aktuella stilriktningarna. I sitt svar beaktar examinanden att uppgiften inte begränsar sig enbart till konstverken i materialet, utan gäller särdragen för stilriktningarna renässans och barock överlag. Examinanden presenterar dessa stilriktningar grundligare och uppmärksammar också drag som är typiska för renässans- respektive barockkonst men inte omedelbart kan observeras i materialen 4.A och 4.B. Examinanden förstår stilriktningarnas tidsmässiga kontext. Examinanden tar i sitt svar upp både bildkonst och andra konstformer, såsom arkitektur och musik.

I ett gott svar analyserar examinanden utgående från materialet faktorer som visar att den svenska staten moderniserades och utvecklades snabbt under 1600-talet. Examinanden förstår att utvecklingen i stor utsträckning berodde på framgångsrika krig som hade gjort det möjligt för den svenska stormakten att uppstå. I svaret omnämns gränsförändringar som ledde till att Sveriges landyta växte märkbart. Examinanden kan ge några exempel på välstånd som uppkommit tack vare militära framgångar, exempelvis krigsbyten och insamling av skatter och tullavgifter i erövrade områden. Administrationen utvecklades på både det nationella och det lokala planet. Skatteuppbörden blev effektivare och befolkningen växte.

I ett berömligt svar kan examinanden också ge exempel på andra faktorer bakom den positiva utvecklingen, till exempel folkskolan som uppstod efter reformationen och spred läs- och skrivkunskaper. Detta gjorde det möjligt att rekrytera kunniga tjänstemän till statens tjänst och effektiverade den statliga verksamheten bland annat i fråga om skatteuppbörd. Examinanden kan också nämna att stadsnätet utvidgades och postväsendet förbättrades för att utveckla handeln. Dessutom kan examinanden ta upp enskilda skickliga administratörers agerande för uppbyggnaden av staten, till exempel Per Brahe och hans verksamhet i Finland. I ett berömligt svar kan examinanden också förhålla sig kritiskt till bilden av snabb utveckling och exempelvis uppmärksamma att en stor del av bönderna led under det ökande skattetrycket och utskrivningen av soldater. Examinanden kan också förhålla sig kritiskt till Lindqvists ståndpunkt.

I ett gott svar ger examinanden materialet en bakgrund och en kontext som en del av kolonialismens utveckling. Examinanden konstaterar att Ian Smiths ståndpunkter återspeglar för kolonialtiden typiska europeiska perspektiv på kolonialismen och på europeiska kolonier i Afrika: att det inte fanns civilisation i Afrika innan européernas ankomst och att de afrikanska samhällena utvecklades tack vare kolonisationen. Sannolikt tolkas Smiths yttrande emellertid mer kritiskt ur perspektivet för invånarna i de före detta kolonierna, och det kan anses vara rasistiskt. Ur de före detta koloniernas perspektiv är yttrandet ett exempel på europeiskt maktutövande och fördomar om afrikansk kultur.

I ett berömligt svar analyseras den europeiska kolonialismens drag och konsekvenser i Afrika mer mångsidigt. Examinanden beaktar Ian Smiths roll som ledare för det forna Rhodesia. Det vita väldets kollaps kan ha påverkat Smiths åsikter. Examinanden kan dra slutsatsen att ursprungsbefolkningen i kolonierna förhöll sig kritiskt till kolonialismen redan under kolonialtiden, sannolikt i motsats till den vita befolkningen som härskade över dem. Vår tids diskussion kring jämlikhet och mänskliga rättigheter förhåller sig betydligt mer kritiskt till kolonialism och rasism än tidigare. De under kolonialismen förtryckta människornas synpunkter kommer idag tydligare fram i den offentliga diskussionen.