Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

En ritual eller rit är en vedertagen ceremoni som har någon form av åskådningsmässig betydelse. Ritualen kan till exempel beteckna personens förändrade status, såsom vid bröllop eller studentdimmission. En annan allmän typ av ritualer är de regelbundet under årets gång upprepade kalendariska ritualerna, såsom firandet av jul och midsommar eller presidentens bal på självständighetsdagen.

I icke-religiösa ritualer tror man sällan att ritualen förändrar den materiella verkligheten. Det är närmast i vissa övergångsritualer – såsom vid namngivning eller äktenskap – som den sociala verkligheten förändras genom att föremålet för ritualen får en annan status. I dessa fall stannar betydelsen främst på individnivå och det är naturligt att tänka att ritualens betydelse hänger samman särskilt med livsåskådning, alltså individens åskådning. En ritual har ofta också en kollektiv betydelse, som har mer eller mindre världsåskådningskaraktär, till exempel när vi firar regelbundet återkommande högtider, såsom självständighetsdagen eller första maj.

En ritual kan vara icke-religiös från första början, såsom till exempel de gamlas dans eller fester i samband med studentexamen eller andra examina. En annan möjlighet är att ritualen, till exempel midsommarbrasan, någon gång i tiden kan ha haft en religiös eller på annat sätt överjordisk innebörd men att den inte längre är väsentlig eller ens genuint igenkännbar. Förr i tiden kan syftet med midsommarbrasorna ha varit att fördriva onda andar, men det här saknar betydelse i dagens midsommarfirande.

I sin beskrivning av en ritual ska examinanden redogöra för hur den utförs. Beskrivningen ska innehålla ritualens väsentliga delar. Ritualen kan ha flera olika betydelser i förhållande till världsåskådningen. I många fall kan det vara enklast att påvisa en rituals icke-religiösa karaktär genom att argumentera för att den saknar religiös betydelse, det vill säga den är sekulär.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska beskriva någon icke-religiös ritual, analysera dess världsåskådningsmässiga betydelse och bedöma vad som gör ritualen icke-religiös. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 3-poängssvar lyckas examinanden på ett igenkännbart sätt beskriva en icke-religiös ritual och gör några iakttagelser om den. Alternativt kan examinanden beskriva en religiös ritual men lyckas analysera dess världsåskådningsmässiga betydelse på ett sätt som gör det möjligt att tolka ritualen som icke-religiös.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden någon icke-religiös ritual, analyserar dess världsåskådningsmässiga betydelse och gör en bedömning av vad som gör den icke-religiös.

I ett 8-poängssvar beskriver examinanden någon icke-religiös ritual, analyserar dess världsåskådningsmässiga betydelse och gör en bedömning av vad som gör den icke-religiös. Beskrivningen, analysen och bedömningen är mångsidiga och följdriktiga.

Den religiösa ritualen ska beskrivas på samma sätt som den icke-religiösa. Ett faktum som gör ritualen religiös är dess övernaturliga betydelse. Ett exempel är den reningsritual som Thailands kommande kung genomgår och som symboliserar hans förvandling till en gudagestalt. I bikten i den kristna tron får människan i sin tur syndernas förlåtelse och hennes förhållande till Gud rättas till.

Även de religiösa ritualerna är ofta naturliga exempel på ceremonier som är kollektivt viktiga och som inte nödvändigtvis innehåller något tydligt övernaturligt element. Sådana är till exempel olika ritualer i samband med religiösa helger, såsom festen Id al-Fitr i slutet av ramadan i islam. Den ritual examinanden beskriver behöver inte vara så känd som Id al-Fitr, och religionen behöver inte begränsa sig till de stora världsreligionerna. Det väsentliga är att analysera och bedöma ritualens världsåskådningsmässiga betydelse på ett sätt som visar vad det är som gör ritualen religiös.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska beskriva någon religiös ritual, analysera dess världsåskådningsmässiga betydelse och bedöma vad som gör ritualen religiös. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 3-poängssvar lyckas examinanden på ett igenkännbart sätt beskriva en religiös ritual och ge några synpunkter på den. Alternativt kan examinanden beskriva en icke-religiös ritual, men lyckas analysera dess betydelse när det gäller världsåskådning på ett sätt som gör det möjligt att tolka ritualen som religiös.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden någon religiös ritual, analyserar dess världsåskådningsmässiga betydelse och gör en bedömning av vad som gör ritualen religiös.

I ett 8-poängssvar beskriver examinanden någon religiös ritual, analyserar dess världsåskådningsmässiga betydelse och gör en bedömning av vad som gör ritualen religiös. Beskrivningen, analysen och bedömningen är mångsidiga och följdriktiga.

I material 7.A ger representanter för partiernas ungdomsförbund sina synpunkter på narkotikapolitiken. I material 7.B kommenteras ämnet av Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. I materialen förekommer bland annat följande påståenden som kan grupperas på olika sätt:

• Det finns en motsättning mellan generationerna: unga lever i en annorlunda verklighet än de äldre åldersklasserna – även när det gäller frågor kring narkotikabruk. Det här påståendet återfinns i materialet till exempel i diskussionen om brukarrummens signalverkan.
• Beslutsfattandet bygger inte på vetenskap eller fakta. Hit hör till exempel kravet i materialet att man ska fokusera på att förebygga skador. Som motsats till det här ses ett beslutsfattande som är känslobaserat och moralistiskt och fäster uppmärksamheten vid att fördöma och straffa narkotikabrukaren.
• Dagens debatt är moralistisk.
• Det nuvarande beslutsfattandet är känslobaserat.
• Individen har självbestämmanderätt: i allmänhet förbjuder man inte vuxna människor med hot om straff att skada sig själva (Kimmo Nuotios synpunkt).

Påståendena hänger samman med individens livsval, eftersom man på olika grunder sätter gränser eller ställer specialvillkor för människors val. Man kräver att begränsningarna – eller i vidare bemärkelse narkotikapolitiken – ska vara godtagbart motiverade, och enligt ungdomsförbundens synsätt innebär det här i synnerhet en vetenskaplig grund. Som dess motsats ses en känslobaserad eller moralistisk motivering. Kimmo Nuotio hänvisar i sin kommentar dessutom till lagstiftningen och till att den i allmänhet inte begränsar individens livsval på grund av att något handlande skadar individen själv.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska analysera vilka slags påståenden om narkotikapolitiken som läggs fram i material 7.A och 7.B. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 3-poängssvar hittar examinanden minst två påståenden om narkotikapolitiken i materialen.

I ett 5-poängssvar analyserar examinanden hurdana påståenden om narkotikapolitiken det läggs fram i material 7.A och 7.B.

I ett 8-poängssvar analyserar examinanden på ett träffande och mångsidigt sätt hurdana påståenden om narkotikapolitiken det läggs fram i material 7.A och 7.B.

I uppgiften uppmanas examinanden att bedöma debatten om att förbjuda och tillåta narkotikabruk med utgångspunkt i ett gott liv, och därför ska svaret innehålla någon definition av ett gott liv och dess olika dimensioner. I material 7.A och 7.B betonas individens möjlighet att bestämma om sitt eget liv och välja själv, också då valen kan ses som skadliga för individen. Skadligheten – och i själva verket äventyrandet av hela det goda livet – blir framträdande i material 7.C. Examinanden kan fokusera på den här synvinkeln, men kan också inkludera andra synpunkter på ett gott liv i sitt svar. Examinanden kan diskutera till exempel individens och närkretsens lycka, behov och välbefinnande eller gemenskapens och samhällets betydelse för individens val och i definitionen av ett gott liv.

Debatten om narkotikaanvändning kan också jämföras med debatten och lagstiftningen om andra rusmedel med hänvisning till exempel till Kimmo Nuotios kommentar. Examinanden kan vidare jämföra användningen av narkotika och alkohol med annat som kan äventyra ens hälsa (till exempel vissa extremgrenar, val i fråga om levnadssätt, såsom matvanor eller brist på motion). I sitt svar kan examinanden också gå in på faktorer som nämns i material 7.A, såsom generationsbundenheten eller vetenskapens betydelse, och diskutera deras roll i uppbyggnaden av ett gott liv.

Eftersom uppgiftsformuleringen ger examinanden möjlighet att välja många slags infallsvinklar är det viktigt att svaret bildar en harmonisk och konsekvent helhet.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska bedöma debatten om att förbjuda och tillåta narkotikabruk med utgångspunkt i ett gott liv. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden några synpunkter på förbud mot eller tillåtelse av narkotika med utgångspunkt i ett gott liv.

I ett 10-poängssvar presenterar examinanden en uppfattning om ett gott liv och tar ställning till debatten om att förbjuda och tillåta narkotikabruk i relation till den. I svaret använder examinanden sig av minst två av materialen 7.A, 7.B och 7.C.

I ett 15-poängssvar tar examinanden följdriktigt och mångsidigt ställning till debatten om att förbjuda och tillåta narkotikabruk och kopplar ihop sitt resonemang med en uppfattning om ett gott liv.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sitt svar till exempel genom att ta upp flera element som ingår i ett gott liv eller ta ställning till debatten om att förbjuda och tillåta narkotikabruk i vidare bemärkelse i förhållande till någon aspekt av ett gott liv, såsom växelverkan mellan individen och omgivningen eller individens möjlighet att påverka sitt eget liv.

Serien Indian Matchmaking [Indisk äktenskapsförmedling] behandlar det traditionella indiska arrangerade äktenskapet i våra dagar, i reality-tv-format. Serien tar upp såväl uppskattningen av traditioner som de moderna idealen. I videon syns också vilken uppskattning man hyser för traditioner och sin egen kultur både i Indien och bland indier som flyttat till anda länder, i det här fallet USA.

I materialet kan man hitta bland annat följande värderingar och kulturella drag som hänger samman med parbildning:

• Det är viktigt för deltagarna att den blivande äkta hälften uppfyller vissa kriterier, såsom goda inkomster, ansett yrke, vackert utseende, universitetsstudier.
• I programmet letar också indier som flyttat från landet efter en partner som uttryckligen är av indiskt ursprung.
• Det viktigaste är inte romantisk kärlek och attraktion mellan parterna även om de har betydelse för den yngre generationen.
• Familjen spelar en stor roll i valet av vem man ska gifta sig med, men även personens egen åsikt väger tungt, särskilt utanför Indien.
• Valet av äkta hälft ses som en uppgift som kräver sakkunskap, och som sköts bäst av en välrenommerad äktenskapsförmedlare snarare än av personen som söker någon att gifta sig med.
• Äktenskapet ses som en viktig institution.
• I synnerhet bland indier som bor utanför Indien kan man också se hur den traditionella indiska och den västerländska världsbilden kolliderar, även om samma fenomen i viss mån också förekommer i Indien. Man kan också uppfatta den här krocken mellan världsbilder som en skillnad mellan olika generationer.
• I upplägget syns också drag av den moderna världen, till exempel viljan att medverka i en realityserie och globalisering i form av streamingtjänster som har tittare världen över.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska analysera värden och kulturella drag i fråga om parbildning som förekommer i materialet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 4-poängssvar analyserar examinanden några värden och kulturella drag i materialet som hör ihop med parbildning eller analyserar på ett träffsäkert sätt något av dem.

I ett 8-poängssvar analyserar examinanden värden och kulturella drag i materialet som hör ihop med parbildning.

I ett 12-poängssvar är examinandens analys exakt, följdriktig och omfattande.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sin analys till exempel genom att diskutera diasporans eller globaliseringens roll, sätta de värden och kulturella drag som framträder i serien i en historisk kontext eller jämföra de kulturella drag och värden som kan ses i materialet med den finska kulturen.

Med arrangerat äktenskap avses i det här sammanhanget ett äktenskap där parterna har blivit bekanta via en förmedlare. Det är inte nödvändigtvis någon som tvingar dem att gifta sig med varandra. I realityserien i materialet får personerna efter att de träffat varandra själva bestämma om de ska gifta sig eller inte. Med en romantisk kärleksrelation avses i sin tur den form av kärleksförhållande som är vanlig i västvärlden: parterna träffar varandra, blir förtjusta eller förälskade, ingår ett kärleksförhållande och bestämmer sig sedan för att gifta sig. Examinanden ska behandla både det arrangerade och det romantiska kärleksäktenskapet mångsidigt och ur många, även kritiska, synvinklar. Utgående från materialet kan examinanden ge exempel.

Deltagarna i serien i materialet säger själva att möjligheterna att hitta en partner som motsvarar ens önskemål är bättre med hjälp av en förmedlare. Många deltagare klagar över att de inte hittat en partner i sina egna sociala kretsar eller med hjälp av appar för parbildning, det vill säga enligt det romantiska idealet. När man bekantar sig med de kandidater som en förmedlare hittat kan man vara förhållandevis säker på att också de letar efter någon att gifta sig med och är villiga att binda sig till ett parförhållande. Äktenskapet är en institution som också handlar om annat än själva parförhållandet, till exempel juridisk bindning och ekonomiska faktorer. Riskerna med dem kan vara färre i ett arrangerat äktenskap än i ett äktenskap baserat på romantisk kärlek. I en kollektiv kultur kan ett arrangerat äktenskap dessutom orsaka mindre stress och otrevliga överraskningar för den övriga familjen än ett äktenskap där partnern har hittats på det romantiska sättet.

Det finns åtminstone två centrala samhälleliga problem med de arrangerade äktenskapen: olika grupper i samhället förblir ojämlika när de välbeställda bara gifter sig med varandra. Om det arrangerade äktenskapet inte visar sig fungera av en eller annan orsak kan det medföra problem i synnerhet för kvinnan särskilt i sådana samhällen där hustrun flyttar till mannens familj och måste anpassa sig till en ny situation, en ny plats och nya människor. Å andra sidan försvinner de här problemen inte nödvändigtvis då det blir vanligare med romantiska kärleksrelationer som grund för äktenskap.

Ett tredje uppenbart problem är möjligheten att paret inte gillar eller kommer överens med varandra. Särskilt i traditionella arrangerade äktenskap kan det hända att mannen och kvinnan träffats först strax innan bröllopet. Även i dagens arrangerade äktenskap händer det att paret har känt varandra bara i några månader före giftermålet. Numera slutar också många arrangerade äktenskap i skilsmässa, eftersom samlevnaden inte lyckas. Så kan det givetvis gå också i äktenskap som baserar sig på en romantisk kärleksrelation.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska jämföra för- och nackdelar med ett arrangerat äktenskap och ett äktenskap baserat på en romantisk kärleksrelation. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 4-poängssvar anger examinanden en fördel eller en nackdel som förknippas med ett arrangerat äktenskap och en fördel eller en nackdel som förknippas med ett äktenskap som bygger på en romantisk kärleksrelation.

I ett 8-poängssvar använder sig examinanden av materialet i en jämförelse mellan för- och nackdelar med ett arrangerat äktenskap och ett äktenskap som baserat på en romantisk kärleksrelation.

I ett 12-poängssvar är examinandens jämförelse mångsidig, följdriktig och omfattande.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden dessutom gå in på till exempel den historia av arrangerade äktenskap som också finns i västvärlden eller diskutera ämnet ur ett kulturrelativistiskt perspektiv.

Världsåskådningen i musikvideon framstår som ateistisk. Det här är förknippat med individualism, som till en del kommer fram i motsättningen mellan sångaren (jag som vet och som blir beskylld) och en stor grupp av andra (”alla tänker lika”, ”de som ser mig”, ”de som vässar sina knivar”). Eftersom sångaren är nöjd med sin ateism, inte vill möta sina synder och ser himlen som ett sinnestillstånd, förefaller ”de” vara ett samfund som har en religiös världsbild (”himlen som något annat än ett sinnestillstånd”). Detta samfund är moraliskt strängt (”möta synder”), reflekterar inte över sina värderingar och kan se ateismen som en lek med elden. Man kan tänka sig att den ateistiska världsbilden får stöd av de här argumenten, som framstår som tydlig religionskritik, men också av vinkarna som påminner om en naturvetenskaplig världsbild, såsom de planetaktiga bollarna i bakgrunden och att det för sångaren är ”rätt klart att himlen är ett sinnestillstånd”.

Ett annat drag hos världsåskådningen som musikvideon ger uttryck för är dess sen- eller postmoderna lättsinne. Det tydligaste uttrycket för det här är ironin i låtens namn och refräng. ”Gudskelov är jag ateist” är en tydlig paradox. Den här ironin ger möjlighet att tolka musikvideons världsåskådning på många sätt. Det enklaste är förmodligen dock att tolka den som en del av den sekulära senmoderna världsåskådningen, som präglas av att människor bygger upp sina värderingar individuellt. Vetenskapen kan utgöra en kunskapsmässig auktoritet men till övriga delar kan världsåskådningen härledas till individens livsåskådning. Det hänger också naturligt samman med ateismen att betona det här livet, något som också har kännetecknat uttryckligen den västerländska kulturen under de senaste årtiondena. Hit hör att man förhåller sig med en viss lätthet till såväl döden som synder.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska analysera världsåskådningen i Oliveras musikvideo. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 4-poängssvar anger examinanden något träffande drag i världsåskådningen i musikvideon och analyserar det i viss mån. Alternativt kan examinanden peka på minst två drag hos världsåskådningsnatur i videon.

I ett 8-poängssvar analyserar examinanden världsåskådningen i Oliveras musikvideo.

I ett 12-poängssvar analyserar examinanden på ett träffande sätt världsåskådningen i Oliveras musikvideo genom en konsekvent och mångsidig hantering av åskådningsbegrepp.

I ett svar värt toppoäng ska examinandens analys av dragen av världsåskådningskaraktär i videon vara omfattande och vidga diskussionsperspektivet till exempelvis den finländska sekulariseringen som kontext för videon eller ett musikstyckes möjlighet att uttrycka en världsåskådning.

Musikvideon innehåller traditionella religionskritiska synpunkter. Till de explicita hör åtminstone

• kritik mot ett evigt liv, eller ett liv efter döden överlag, och på motsvarande sätt en uppskattning för det här livet
• tanken att ”himlen bara är ett sinnestillstånd”
• uppfattningen att det hindrar ens egna reflektioner om man tillägnar sig färdigbestämda värderingar
• uppfattningen att synd inte är ett fruktbart begrepp.

Det går att hitta andra, mindre tydliga implicita argument i videon, till exempel om den sociala press som kan hänga ihop med religion.

Varje synpunkt kan behandlas på flera olika sätt. Religionskritikernas gemensamma utgångspunkt är en rätt negativ och naiv bild av religionen. Å andra sidan ställer flera av argumenten allvarliga frågor till religionerna till exempel om himlens natur i en modern naturvetenskaplig världsbild eller om det här livets värde om det bara är ett steg i en längre kedja som en vanlig människa inte kan begripa.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska välja ut två religionskritiska synpunkter ur musikvideons lyrik och bedöma hur träffande de är. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 4-poängssvar väljer examinanden ur musikvideons lyrik två religionskritiska synpunkter och gör några iakttagelser om dem. Alternativt kan examinanden göra en huvudsakligen korrekt bedömning av en religionskritisk synpunkt.

I ett 8-poängssvar väljer examinanden två religionskritiska synpunkter ur musikvideons lyrik och bedömer hur träffande de är.

I ett 12-poängssvar väljer examinanden ur musikvideons lyrik två religionskritiska synpunkter och gör en följdriktig och mångsidig bedömning av hur träffande de är.

I ett svar värt toppoäng ska examinandens bedömning vara djuplodande och visa på en god förståelse av ateism, religionskritik och religion som fenomen.