Beskrivningar av goda svar: SV – Svenska som andraspråk och litteratur

Svaret är ja och nej. Om man får mer pengar så blir man lyckligare en tid, eftersom det ger möjligheter som man inte hade tidigare. Men sedan vänjer man sig väldigt snabbt vid att vara rik. Att man blir rik innebär inte att man blir lycklig.

Han anser att samhället gjort lycka till en för stor sak. Man riskerar att bli väldigt besviken, eftersom man gör lycka till en alldeles för stor sak, och något som alla strävar efter. Han anser också att vi blir olyckligare än vad vi kunde vara, eftersom ändhållplatsen (den ultimata lyckan) är något som är omöjligt att nå. Det kan leda till att vi tror att det är något fel på oss om vi inte är så lyckliga som vi borde vara.

Enligt Micael kan man aldrig uppnå en bestående lycka. Lycka kan mätas på en skala från 1 till 10, och varje nivå av lycka varar en kort tid. Det är alltså omöjligt att hela tiden vara lycklig, dvs. lycka är inte ett tillstånd som varar en lång tid. Enligt forskare varar den ultimata lyckan högst 3 månader. Forskarna kallar detta för kvartallycka.

I den nya forskningen betonas hur viktigt det är att motionera i vardagen. Enligt tidigare forskning borde man motionera minst 30 minuter om dagen och åtminstone 10 minuter åt gången, men denna forskning stämmer inte längre. I den nya forskningen kom forskarna fram till att varje rörelse och varje stund som du motionerar räknas, och kan förbättra din hälsa.

Maj-Lis rekommenderar att man använder trappor som träningsverktyg eftersom de är effektiva, finns överallt och alla, oberoende av kondition, får förhöjd puls i dem.

I trappor kan vi träna kroppens största muskler, dvs. lårmusklerna och rumpmusklerna eftersom varje trappsteg häver oss upp med hela kroppsvikten på ett ben. Vi bryter t.ex. ner 60–80 procent av blodsockret i dessa muskler.

Den fysiska aktiviteten har stor betydelse för hur hjärnan fungerar rent allmänt. Motion motverkar depression, och främjar minnet och koncentrationsförmågan. Våra förfäder var fysiskt aktiva för att överleva. De behövde förmodligen sin kognitiva förmåga mest när de var fysiskt aktiva, vilket förmodligen är orsaken till att motion ökar vårt minne och vår koncentrationsförmåga.

Hippocampus är vårt minnescentrum och är som störst när vi är 25–30, då är också vårt minne bäst. Vi har en hippocampus per hjärnhalva. Efter 25–30-årsålder krymper hippocampus med några procent per år, vilket gör att vårt minne blir sämre. Forskning visar att man kan förbättra minnet, dvs. till och med öka storleken på hippocampus genom att motionera aktivt, speciellt genom att promenera raskt tre gånger i veckan.

Att jobba med emigranter var en ögonöppnande upplevelse för honom eftersom det fick honom att reflektera över vad svensk kultur är och hur det kan vara att leva i Sverige. Han fick insikten att en utomstående kan se sådant som man själv inte ser och att det kan finnas väldigt olika uppfattningar om hur samhället fungerar.

Beskrivningen är mångbottnad: Å ena sidan beskrivs Sverige som ett framgångsrikt samhälle, å andra sidan som ett samhälle med stora problem. Artikeln ger en bild av ett samhälle som är präglat av rätt stora skillnader mellan hur människor har det. Även om alla människor i princip har samma rättigheter i fråga om jämlikhet, lever människor i mycket varierande levnadsförhållanden. Situationen beskrivs till och med som farlig.

I svaret kan examinanden nämna bland annat:

• En stor andel människor lever i svåra levnadsförhållanden med bl.a. fattigdom och svagare hälsa.
• Alla har inte samma möjligheter att förverkliga sina drömmar.
• Ojämlikheten skapar hot mot och missnöje med det demokratiska samhället.
• Svagare förutsättningar och levnadsförhållanden tenderar att ärvas i ett ojämlikt samhälle.
• Svagare förutsättningar syns också i en kortare genomsnittlig livslängd.
• Ojämlikhet medför också ekonomiska kostnader för samhället.

Ett gott svar ska vittna om att examinanden förstår vad som menas med problematiken, dvs. att barnen ofta tenderar att fortsätta att leva i liknande levnadsförhållanden som sina föräldrar. Som exempel kan examinanden. nämna t.ex. att utbildning eller levnadsstandarden går i arv.

Skolor och bostadsområden borde utvecklas så att olika sorters människor kan mötas och umgås med varandra. Genom att skapa bättre möjligheter för möten minskas segregationen. Detta kan gynna den samhälleliga rörligheten, och minska på ojämlikheten i samhället. Att satsa på att barnen får en god utbildning stärker också deras kompetenser för att klara sig i samhället.

Ett gott svar förutsätter att examinanden förstår problematiken i artikeln och kan belysa läget i Finland utifrån den. Frågan är tvådelad och förutsätter också en motivering.