Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

Den tvådelade uppgiften utgår från ett utdrag ur en fackbok om djur. Genom en genremedvetenhet visar examinanden på kulturell läskompetens, särskilt genom att identifiera och specificera typiska fackspråkliga drag. En kritisk läskompetens kommer till uttryck genom att examinanden noterar att gränsen mellan fack- och skönlitteratur kan vara otydlig och att det kan finnas många olika typer av fackböcker. Utdraget är taget ur en mera populärvetenskaplig fackbok i vilken författaren utnyttjar drag som är typiska för skönlitterärt berättande. På detta sätt kan boken tänkas tilltala en rätt så bred läsekrets och också uppfattas som underhållande för läsaren.

Charlotte Brontës roman Jane Eyre (1847) är en tidig representant för kärleksromanen, och den innehåller många drag som blivit konventionella både i senare kärleksromaner och romantiska dramer. I svaret noterar examinanden i romanutdraget drag som är typiska för kärleksromaner och drar slutsatser kring dem. Hit hör bland annat skildringen av huvudpersonens passionerade känslor, hinder i de älskandes förhållande samt kärleksäktenskapet som ideal, som blev vanligt på 1800-talet i och med de samhälleliga förändringarna. Examinanden kan känna igen genrens särdrag utgående från skönlitteratur som hen läst, eller från romantiska filmer och serier som hen sett. Till exempel berättarrösten som vänder sig direkt till läsarna eller publiken förekommer förutom i kärleksromaner också i filmatiseringar av dem, såsom Bridget Jones och Bridgerton.

Examinanden uppvisar kulturell läskompetens genom att koppla iakttagelserna till romanens historiska miljö eller till den litteraturhistoriska referensramen. I analysen kan då lyftas fram till exempel klasskillnader i den viktorianska tidsperioden i England, eller den romantiska erans särdrag. Att analysera metanivån i romanutdraget, charaden som romanens berättare följer, påvisar även kulturell läskompetens.

Uppgiften kräver inte att examinanden känner till hela verket.

I romanutdraget kan examinanden iaktta till exempel följande genretypiska drag:

En jagberättare typisk för kärleksromaner

• Romanens jagberättare Jane är kvinna.
• Jane är förälskad i en man som förefaller att vara oåtkomlig, mr Rochester, och hennes tankar kretsar kring honom.
• Jane är hemligt förälskad i mr Rochester, men bekänner sina känslor för läsaren.
• Jane är som den underlägsna iakttagaren en karaktär som väcker sympati, vilket är ett sätt att locka (de kvinnliga) läsarna över på hennes sida.

Temat är romantisk, heterosexuell kärlek

• Romanutdraget beskriver Janes romantiska känslor vilka hon formulerar för läsaren: Jag har berättat för dig, min läsare, att jag hade kommit att älska mr Rochester.
• Romanutdraget fokuserar på triangeldramat: huvudpersonen, föremålet för hennes kärlek och miss Ingram som kommer i vägen för deras förhållande.
• Kärlek och äktenskap behandlas även metafiktivt: romanutdraget börjar med en charad där mr Rochester och miss Ingram som ett ”orientaliskt” par deltar i en vigselceremoni. Läsaren får här en vink om att mr Rochester och miss Ingram har ett förhållande, medan berättaren Jane blir lämnad utanför, som en läsare eller iakttagare av ett romantiskt verk.
• Den orientaliska exotiken skapar en erotisk ton, men beskrivningen av kärleken följer viktorianska anständighetsregler och genretypiskt för kärleksromaner beskrivs kärleken som romantisk, inte som sexuella känslor.

Romanutdraget beskriver kärlek och andra känslor

• De känslor som förälskelsen ger upphov till beskriver Jane som starka: Det fanns ingenting i dessa omständigheter som kunde få kärleken att svalna eller upphöra, men mycket som var ägnat att väcka förtvivlan. Jane känner också ångest: – det var här nerven smärtade och irriterade – det var här febern uppstod och vidmakthölls. Att iaktta mr Rochester och miss Ingram är ångestfullt för Jane: Den smärta jag kände täcktes inte av detta. Att beskriva starka känslor är ett drag som förekommer i kärleksromaner liksom i skönlitteratur under romantiken.
• Känslor beskrivs även med konventionella språkliga bilder. Jane använder hjärta och eld som symboler för känslor: lagt sitt hjärta för hennes fötter, hans stolta hjärta, sedan mitt hjärta så hade slitits ur kroppen, kunde ha tänt kärlek. Texten hänvisar också till Amors pilar, pilar som ideligen studsade mot mr Rochesters bröst.
• Kärlek skildras även från en utomståendes perspektiv då Jane iakttar mr Rochesters och miss Ingrams närhet och flirt: Jag hör dem viska med varandra, jag märker blickarna de byter.
• Janes kärlek är kännetecknande för den romantiska litteraturen. Hon påstår att hon inte är svartsjuk utan att hon endast upplever det som smärtsamt att känslorna mellan mr Rochester och miss Ingram inte är äkta. Huvudpersonens och därmed romanens ideal är alltså kärleksäktenskapet.

Jagberättaren och föremålet för hennes kärlek passar till synes inte varandra

• Huvudpersonerna kommer från olika samhällsklasser: mr Rochester är förmögen och har en herrgård där man arrangerar stora fester. Jane är anställd som guvernant av honom. En detalj som anspelar på klasskillnaderna: i början av textutdraget hjälper Jane mrs Dent att fästa dennes armband som lossnat, som om Jane här iklätt sig en tjänarinneroll.
• Mr Rochester är en karismatisk karaktär med mörka ögon och svartmuskiga drag. Jane beskriver honom beundrande, men märker även hans stolta och sardoniska drag. Dystra manliga hjältar är typiska karaktärer i den viktorianska romantiken.
• Janes utseende beskrivs i lady Ingrams ögon: Hon ser för dum ut för sådana här lekar. Jane har tydligen ett anspråkslöst och alldagligt yttre.
• Rochester behärskar situationer, medan Jane är en utomstående och tillbakadragen i sällskapet: Han envisades inte, som jag hade varit rädd att han skulle, utan lät mig dra mig tillbaka till min vanliga plats.

Det finns hinder i huvudpersonernas kärleksförhållande

• Det framgår av Janes tankar att ekonomiska fördelar och politiska skäl påverkar överklassens val av äktenskapspartner; med andra ord förefaller det som om hon som en anspråkslös guvernant inte har några möjligheter att gifta sig med mr Rochester.
• Rochester verkar redan ha valt miss Ingram till sin blivande hustru: Miss Ingram är med mig naturligtvis, sade han. – – Jag insåg att han skulle gifta sig med henne av familjeskäl, kanske av politiska skäl, därför att hennes position och förbindelser var lämpliga.

Huvudpersonernas kärleksförhållande är dock inte omöjligt

• Mr Rochester ber Jane delta i charaden; det verkar som om han eventuellt är intresserad av henne.
• Enligt Janes iakttagelser älskar mr Rochester inte miss Ingram.
• Jane låter förstå att hon är en bättre partner för mr Rochester än miss Ingram: miss Ingram är inte god nog åt mr Rochester, eftersom hon är ytlig och oempatisk. Trots sitt vackra yttre och sin ställning och många lysande talanger håller hon inte måttet jämfört med Jane.
• Jane skildrar miss Ingrams försök att erövra mr Rochester som ett fåfängt och självbelåtet fjäskande. Jane bibehåller sin självbehärskning och värdighet trots sina brinnande känslor. Till skillnad från miss Ingram verkar hon veta hur man vinner en man, utan vapen kunde en seger ha vunnits i det tysta.
• Miss Ingrams oäkta och Janes äkta, uppoffrande kärlek, ställs mot varandra; om miss Ingram var värdig mr Rochester är Jane villig att acceptera deras förhållande. Jane tänker alltså i första hand på sin älskades känslor, inte på sina egna. På det här sättet vill man igen väcka läsarens sympatier för berättaren.
• I romanutdraget avslöjas inte vilken riktning intrigen tar senare, men iscensättningen skapar en förväntningshorisont som är typisk för kärleksromanen. Läsaren förväntar sig att huvudpersonens belöning för sin ärlighet och osjälviskhet är mr Rochesters kärlek.

Materialet består av två utdrag ur Maria Turtschaninoffs roman Arvejord. Miljön i utdragen är Nevabacka, som läsaren får följa under olika tidsperioder. Nevabacka finns på en ort där man talar både finska och svenska. I material 4.A lever man i den så kallade nya tiden, vilket syns i material 4.B: det uppodlades först under andra halvan av 1600-talet. Matts Mattsson håller på att slå sig ned på Nevabacka. I material 4.B finns vi i nutiden. Den kvinnliga personen i utdraget har ärvt hemmanet Nevabacka och granskar nu omgivningen tillsammans med skogsförbundets kille som värderar skogen. Materialen visar att människor som lever under olika tidsperioder har olika förhållanden till platsen, men det finns också gemensamma drag.

I uppgiften ombeds examinanden analysera och jämföra personernas förhållande till den miljö som beskrivs i utdragen. Analysen förväntas fokusera på huvudpersonerna. Skogsförbundets kille och dennas förhållande till miljön förväntas inte behandlas men det är heller inte fel att beakta honom.

Examinanden visar på en kulturell läskompetens genom att placera utdragen i en tidsmässig och kulturell kontext och koppla personernas sätt att förhålla sig till miljön till den tidens rådande värderingar och tankesätt.

Till exempel följande iakttagelser och slutsatser kan göras kring personernas sätt att förhålla sig till miljön:

Att äga och utnyttja

• I båda utdragen framhålls ägandet och utnyttjandet av miljön och för Matts framstår Nevabacka i första hand som ett sätt att försörja sig. Han planerar att röja marken för odling och bygga ett hus med egna händer. För den kvinnliga personen erbjuder gården tilläggsinkomster. Gårdens värde kan mätas i pengar, vilket hon och skogsförbundets kille försöker uppskatta. Det finns rester av en tjärdal i området, vilket är tecken på ett tidigare sätt att nyttja skogen för ekonomisk nytta.
• Det finns dock skillnader i hur man utnyttjar Nevabacka och dess omgivning: I det första utdraget lever vi i en tid av självförsörjning, då människor till stor del var beroende av naturen. Att bygga upp en gård och odla är för Matts ett livsvillkor, ett sätt att trygga sin inkomst. Nevabacka är både en arbetsplats och ett hem för honom. Den kvinnliga personen är inte beroende av Nevabacka på samma sätt.
• Att dra nytta av naturen ger båda två glädje: Matts får djup tillfredsställelse av kontakten till naturen och av att sköta gården: Här fanns allt en man som han kunde behöva. För den kvinnliga personen kommer glädjen från rekreation, som att plocka bär.
• Miljön bearbetas på olika sätt i utdragen: Matts arbete följer naturens kretslopp. Han skulle vara lika flitig som majmånen och stiga upp före solen för att utföra sitt arbete. I det andra utdraget säger skogsförbundets kille att skogen borde skötas med moderna skogsvårdsmetoder (Huggas ner), där träden fälls och transporteras bort med hjälp av skogsmaskiner. Den kvinnliga personen tvekar dock och funderar på en gammaldags, inte lika slutgiltig lösning (låta skogen fröså sig själv), som mannen kallar plockhuggning.

En emotionell relation

• Både den kvinnliga personen och Matts har ett starkt känslomässigt band till Nevabacka. För Matts, som överlevde kriget, är Nevabacka en trygg hamn och hans enda livsmiljö. För kvinnan, som ärvt gården, har Nevabacka varit en fristad dit hon i barndomen och ungdomen flydde för att komma bort från problemen i familjen.
• Nevabacka har en stor betydelse för Matts identitet. Livet där innebär frihet, möjlighet att bestämma över sina egna angelägenheter, att inte följa andras order eller sätta sitt liv i fara på grund av någon annans nyck. Forma sitt eget liv, ett där han och inte officerare och konungar bestämde. Världen utanför präglas av krig, konungars godtycke är avgörande och Matts ville inte vara en del av detta. Han skulle använda det livet så som han själv fann för gott. På Matts tid var bygden glest befolkad (Närmaste by hade bara två rökar). På grund av det ringa antalet personer och mängden arbete hinner han inte leta efter en maka och därmed få avkomma.
• I den kvinnliga personens vardag är Nevabacka inte en lika central plats. Hennes känslomässiga band till platsen är nostalgiskt och har fått sin början i barndomen. Berättandet lämnar luckor i händelserna, men på basis av det som kommer fram kan man dra slutsatsen att Nevabacka har varit ett kärt ställe i barndomen och där har hon senare tillbringat sin fritid. I miljöbeskrivningen kommer det tydligt fram hur bandet till Nevabacka fortgår: Det enda som kändes bestående var Nevabacka. Upplevelserna i barndomen ökar hennes vilja att skydda naturen på området.
• Både den kvinnliga personen och Matts har starka känslor för Nevabacka. Matts är uppslukad av Nevabacka och det syns i hans starka vilja att bereda marken för eget bruk och hans förmåga att föreställa sig vad han ska göra där: Han kunde se för sig var huset skulle stå, och var han skulle anlägga sin första åker. Känslan får fysiska drag eftersom han gläds över varje spadtag, över varje hugg med yxan. När han tar namnet efter sin gård blir den en del av hans identitet. För den kvinnliga personen innebär Nevabacka stabilitet och kontinuitet. Tanken på att avstå från Nevabacka känns svår för henne. Tanken på att aldrig mer komma hit, aldrig mer få plocka lingon på den här åsen, gör mer ont än hon trott.

Förhållandet till naturen

• Förhållandet till naturen är på ett fundamentalt plan olika för Matts och den kvinnliga personen. För en modern stadsmänniska som kvinnan erbjuder skogs- och kärrmarker en avkoppling och ett avbrott till vardagen. Matts situation åskådliggör på ett konkret sätt hur människorna under den så kallade nya tiden var beroende av naturen. I början av utdraget (material 4.A) är Nevabacka orörd mark för Matts och det är inte utan motstånd som marken ger efter för hans planer. Stubbarna ville inte upp ur åkern hur han än bände. Matts ser sig själv som en del av naturen men betonar också sin egen makt i förhållande till den: Detta var jungfrulig mark, och han var redo att betvinga den och så sin säd i den och göra den fruktsam.
• Både Matts och den kvinnliga personen ser värdet i naturen och vikten av sin egen roll när det handlar om att ta hand om den, men betydelsen av naturen tar sig olika uttryck hos dem. I Matts tankesätt är naturen en kraft som man kunde vända sig till i nöd: Men ibland fanns det helt enkelt ingen annan att vända sig till för att få hjälp. Hans tro på övernaturliga krafter vittnar också om respekt inför naturen. Men samtidigt väcker också naturen rädsla hos honom: Det var något som betraktade honom, då han kom nära mossen.
• För den kvinnliga personen har naturen ett egenvärde och är något att värna om, men hon betraktar den både på ett fysiskt och tidsmässigt avstånd, ur en stadsbos synvinkel, utan att kunna tolka naturens tecken. Granen ska bli mat för insekter, mossor och lavar. Om Nevabacka säljs mister hon sin beslutanderätt i alla frågor som berör gården. Hon måste noggrant överväga sina värderingar samt följderna av sina beslut både med tanke på naturen och hennes eget förhållande till Nevabacka. Det kanske blir kalhygge på lingonåsen, och det har hon ingenting att säga till om. Under kapitlets gång sker det en förändring i den kvinnliga personens förhållande till miljön.
• Den förändring som skett i människans förhållande till naturen mellan dessa två utdrag syns genom att man bereder marken med muskelstyrka under Matts tid, medan det sker maskinellt under den kvinnliga personens tid.

Förhållandet till det bestående i miljön

• Att slå sig ner på Nevabacka innebär att Matts drar upp gränserna för sin livsmiljö, för den kvinnliga personen innebär platsen stabilitet i en föränderlig omvärld. Platserna låg där de alltid legat, välkomnade henne med sin välbekanthet, krävde ingenting av henne.
• Personernas förhållande till miljön återspeglar en omfattande historisk förändring: landsbygden har i dag en annan betydelse än den hade under den så kallade nya tiden.