Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

Examinanden kan beskriva många slags konsumtionsval, allt från matvanor till köp eller bojkott av produkter av ett visst märke.

Ett konsumtionsval kan grunda sig på livsåskådning på många sätt. Att iaktta en livsstil som till exempel hör till en viss åskådning kan avgöra vad man konsumerar. För den som exempelvis lever enligt den judiska trosåskådningen ska maten vara kosher, vilket betyder att det är förbjudet att äta bland annat svinkött eller skaldjur. Även på ett mer allmänt plan kan en viss sorts mat strida mot en människas åskådning, till exempel på grund av uppfattningar om vad som är heligt. I princip kan konsumtionsval också grunda sig på kunskapsrelaterade delar av livsåskådningen. En människa vill till exempel inte konsumera produkter vars ursprung hon inte får reda på.

Vanligtvis styrs våra konsumtionsval av värden och etik som hör till vår livsåskådning. Med dem kan man motivera till exempel veganism eller icke-våldsprincipen ahimsa, som förbjuder ätandet och även annan konsumtion av animaliska produkter. Etiken kan också betona samhällsaspekter, så att en människa på grund av sin livsåskådning inte konsumerar till exempel produkter som är tillverkade med barnarbete.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska beskriva ett konsumtionsval som baserar sig på hens livsåskådning och redogöra för på vilket sätt valet grundar sig på den. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 3-poängssvar beskriver examinanden något av sina konsumtionsval och lägger fram några synpunkter som har med hens livsåskådning att göra.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden ett av sina konsumtionsval som bygger på hens livsåskådning och redogör för på vilket sätt valet gör det. Svaret visar examinandens förståelse av begreppet livsåskådning.

I ett 8-poängssvar är examinandens beskrivning följdriktig och mångsidig. Redogörelsen visar på en omfattande förståelse av begreppet livsåskådning.

Examinanden kan beskriva många slags konsumtionsvanor och olika skäl till att hen inte handlar enligt sin livsåskådning när det gäller dem. Ett naturligt sätt är att dela upp hindren i yttre hinder och hinder som har att göra med en själv. Det är inte nödvändigt att göra en uppdelning, och en sådan är inte alltid entydig. De yttre orsakerna kan hänga ihop med till exempel ekonomi eller makt. Det är till exempel typiskt att en examinand som bor hos sina föräldrar eller andra närstående, som försörjer hen, inte fritt kan välja vad hen konsumerar. Exempel på skäl som har med en själv att göra kan vara en fråga om hur mycket man bryr sig eller om huruvida andra aspekter väger tyngre än synpunkter som gäller livsåskådningen. Examinanden kan till exempel ha en sjukdom som kräver en kost som gör det nästan omöjligt att hålla fast vid livsåskådningens matrestriktioner. Det väsentliga är att i sådana fall motivera att de vikande värdena eller andra livsåskådningsaspekterna verkligen hör till examinandens livsåskådning och inte bara är pynt av självbilden.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska beskriva en egen konsumtionsvana som inte är förenlig med hens livsåskådning och redogöra för varför hen inte handlar i enlighet med den. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 3-poängssvar beskriver examinanden någon av sina konsumtionsvanor. Det framgår av beskrivningen att konsumtionsvanan inte är förenlig med examinandens livsåskådning.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden en av sina konsumtionsvanor som inte är förenlig med hens livsåskådning. Examinanden redogör för varför hen inte handlar i enlighet med den.

I ett 8-poängssvar är examinandens beskrivning följdriktig och mångsidig. Redogörelsen visar på en omfattande förståelse av sådana situationers natur, där människan kan vara tvungen att fatta konsumtionsbeslut som står i strid med hens livsåskådning.

Den gyllene regeln är allmänt känd som en princip som i vissa formuleringar uppmanar människan att ömsesidigt göra det hon hoppas andra ska göra mot henne själv. I andra formuleringar uppmanas människan ömsesidigt att låta bli att göra mot andra det hon inte själv vill att andra gör mot henne.

I 17 kapitlet, 10 § i Finlands strafflag sägs följande: ”Den som offentligt hädar Gud – – skall för brott mot trosfrid dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.”

Ateisten förnekar existensen av gudar, men enligt agnostikern är det här något som man inte vet.

Ateistens världsbild behöver inte vara materialistisk eller deterministisk, men den står nödvändigtvis i strid med monoteismen, eftersom monoteismen förutsätter att det finns en gud. Förleden ”a” uttrycker negation i många främmande ord av grekisk härkomst.

Panteisten (grek. pan = allt, theos = gud) tror inte på en transcendent gud, utan tror att gud och världsalltet är en och samma sak.

Polyteism (grek. poly = många, theos = gud) betyder månggudadyrkan. I Edda-sägnernas mytologi ingick otaliga gudar, såsom den högsta guden Oden, hans son Tor och fruktbarhetsgudinnan Freja.

Cyklisk betyder kretsformig, något som upprepas. I hinduismen tror man att individen och världen föds på nytt med vissa tidsintervaller. I judendomen, kristendomen och islam tror man däremot på ögonblicket då världen skapades och på en lineär tidsuppfattning efter det.

Siddhartha Gautama, det vill säga den första Buddhan, grundade buddismen, och Jesus av Nasaret grundade kristendomen. Hinduismen och judendomen är så kallade etniska religioner som har varken grundare eller tidpunkt för grundande.

I alla tre religioner ses Abraham som stamfader och förebild.

Tron på kroppens uppståndelse nämns i både den apostoliska och den athanasianska trosbekännelsen.

I 2 kapitlet i första Moseboken sägs så här: ”Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, – – Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som han hade danat." Gud skapade således den första människan, det vill säga Adam, före lustgården i Eden, det vill säga paradiset, och före Eva, som han skapade av ett av Adams revben.

Paulus brev utgör den äldsta delen av Nya testamentet som bevarats i ursprunglig form. Breven är tretton till antalet, men numera anses bara sju av dem vara äkta.

Bibeln är en serie böcker som skrevs under loppet av cirka ett tusen år. Den är uppdelad i två delar: Nya testamentet och Gamla testamentet. Enligt evangelisk-lutherska kyrkan i Finland består Gamla testamentet av 39 böcker och Nya testamentet av 27 böcker.

Sabbaten är veckans högtidsdag för judarna som firas till minnet av att Gud vilade på den sjunde dagen efter att ha skapat världen på sex dagar. Vilodagen ska också helgas enligt de tio budorden.

Indonesien har världens största muslimska population, över 230 miljoner muslimer. Också i Indien och Pakistan överskrider den muslimska befolkningen 200 miljoner människor. I Saudiarabien lever drygt 30 miljoner muslimer och i Turkiet drygt 80 miljoner.

Enligt islams världsbild finns det bara en Gud, Allah.

Sufismen är en inriktning i islam som betonar mystiken.

Taoismen är den traditionella religionen i Kina, där bland annat läran om yin och yang hör till grundidéerna.

Buddismen grundar sig på Siddhartha Gautamas läror. Han ses dock inte i allmänhet som en gud eller profet, det vill säga förmedlare av guds förkunnelse.

Karmas lag är lagen om kumulerande orsak och verkan, som utgör kärnan i hinduismen.

Det mest centrala begreppet av livsåskådningskaraktär i materialet 7.A är världsbild som nämns i inledningen i uppgiften. I materialet används det här begreppet inte enligt Ilkka Niiniluotos modell, som är den etablerade i livsåskådningskunskap. I Niiniluotos modell betyder världsbild en bild av världen, det vill säga en uppfattning om vad som existerar. I både materialet och den Yle-utredning som nämns i inledningen används begreppet världsbild i mycket vidare bemärkelse. Till detta vida världsbildsbegrepp hör också värden, som enligt Niiniluotos modell inte tillhör världsbilden utan världs- och livsåskådningsbegreppen. Detta vida världsbildsbegrepp förefaller också omfatta känslor som hör samman med trygghet och förtroende. I Niiniluotos modell finns ingen entydig plats för känslor, men de platsar klarast i vars och ens livsåskådning, som är personlig.

De flesta begreppen av åskådningskaraktär i textutdraget hänger ihop med värden. Det som framträder särskilt starkt är livets värde. I president Niinistös tal finns flera olika begrepp som hör samman med livsåskådning, till exempel lycka, övertygelse, tänkande, att göra bedömningar och att bära ansvar. Önskan om Guds välsignelse som avslutning på talet kopplar samman det med en religiös världsbild. De här begreppen definieras inte i talet, och i sitt svar kan examinanden jämföra dem med sina egna uppfattningar. Hen kan till exempel redogöra för vad det betyder att bära sitt eget ansvar i vardagen eller att finländare i undersökningar har konstaterats vara lyckliga och på vilket sätt Niinistö hänvisar till de här aspekterna i sitt tal.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska redogöra för användningen av minst tre begrepp av åskådningskaraktär i utdraget ur republikens presidents nyårstal 2023. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar gör examinanden några iakttagelser om minst två begrepp av åskådningskaraktär som förekommer i materialet. Hen kan alternativt redogöra för något av de här begreppen på ett adekvat sätt.

I ett 8-poängssvar redogör examinanden för användningen av minst tre begrepp av åskådningskaraktär i materialet.

I ett 12-poängssvar visar examinandens redogörelse på en gedigen förståelse av begrepp av åskådningskaraktär samt på en förmåga att redogöra för materialet ur ett åskådningsperspektiv.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sin redogörelse till exempel genom att tillämpa angreppssätt från olika vetenskaper eller behandla alternativa infallsvinklar för användningen av de begrepp hen valt ut.

I materialet 7.A konstaterar president Niinistö att geografiska gränser kan skilja åt samhällen och världsbilder. Yles utredning visar att också samhälleliga händelser och förändringar påverkar människors åskådningar. Många känner att deras världsbild har förändrats på grund av kriget och pandemin. Även faktorer som klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, som påverkar hela jordklotet och mänskligheten, kan få människan att ompröva sin livsåskådning.

Examinanden kan behandla ömsesidiga influenser mellan geografiska, samhälleliga och historiska faktorer. Till exempel en geografisk gräns är i allmänhet knappast något som i sig avgränsar eller definierar människors åskådningar, utan det ligger ofta historiska eller samhälleliga faktorer i bakgrunden. Exempel på historiska faktorer är ett visst samfunds eller samhälles värden, tänkesätt och tolkningar av världen och samfundets ställning i den, som uppstått och utvecklats under en lång tid. Samhälleliga förändringar, såsom klimatkrisen, kriget eller pandemin, kan i sin tur hänga samman med geografiska och historiska faktorer.

I sitt svar kan examinanden förhålla sig kritisk till tanken att någon eller alla av de ovannämnda faktorerna direkt bestämmer åskådningen hos en enskild människa. Å andra sidan kan examinanden diskutera i vilken mån individen kan välja sin åskådning oberoende av gemenskapen, kulturen eller samhället. Examinanden kan diskutera till exempel vilka slags händelser som kan åstadkomma en förändring i åskådningen hos folkmajoriteten, vilket enligt Yles utredning har skett. Examinanden kan också ta ställning till hur begreppet världsbild används i Yles utredning och i materialet.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera historiska, samhälleliga och geografiska faktorer som påverkar hur en åskådning utformas.I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar gör examinanden spridda iakttagelser om historiska, samhälleliga eller geografiska faktorer som påverkar hur en människa bildar sig en åskådning.

I ett 8-poängssvar diskuterar examinanden faktorer som påverkar hur en människa bildar sig en åskådning. Hen diskuterar historiska, samhälleliga och geografiska faktorer i begränsad omfattning eller minst en av faktorerna ingående.

I ett 12-poängssvar diskuterar examinanden följdriktigt och mångsidigt historiska, samhälleliga och geografiska faktorer som påverkar hur en människa bildar sig en åskådning.

För att få toppoäng för sitt svar ska examinanden fördjupa sin diskussion till exempel genom att koppla den till aktuella eller historiska händelser eller olika kulturer och dessas inverkan på hur en människa bildar sig en åskådning.

Dietrich Bonhoeffer ansåg att Nazitysklands huvudproblem inte var illvilja utan dumhet. Enligt honom är dumhet farligare än ondska, för ondskan kan pekas på, man kan protestera mot den och den går att förhindra med kraftmedel.

Dumhet anser Bonhoeffer att dessvärre inte går att besegra med argument eller kraftmedel, för den dumma tror inte på fakta som strider mot hens fördomar. Även om fakta är obestridliga kan den dumma anse att de inte är väsentliga. Dessutom blir dumma lätt uppretade och kan försvara sig genom att gå till angrepp.

Bonhoeffer anser att dumhet inte beror på intellektuell utan moralisk svaghet. Därför kan en mycket intelligent människa vara dum. Samtidigt kan en människa som inte är särskilt intelligent vara allt annat än dum. Dumhet är inte heller en medfödd egenskap, utan under vissa omständigheter tillåter människor att de görs dumma. Bonhoeffer ser således dumhet mera som ett sociologiskt än ett individpsykologiskt problem.

Enligt Bonhoeffer förutsätter makt dumhet. Han anser att det i praktiken är en sociologisk-psykologisk lag att en del människor blir dumma varje gång någon snabbt får mycket religiös eller politisk makt. Dumma människors förmågor, såsom intelligens, minskar eller slutar inte plötsligt fungera. I stället avstår de mer eller mindre medvetet från sitt självständiga tänkande.

En dum människa är inte självständig utan har blivit ett verktyg för makthavarna. Bonhoeffer konstaterar att man i en diskussion med en dum person kan få känslan av att inte ha att göra med en människa utan med slagord som tagit makten över henne. En dum människa är förmögen till vilken ondska som helst och är samtidigt oförmögen att se att det är ont.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska analysera Bonhoeffers uppfattning om dumhet utgående från videon. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar gör examinanden med utgångspunkt i videon några iakttagelser om Bonhoeffers uppfattning om dumhet.

I ett 8-poängssvar analyserar examinanden med utgångspunkt i videon Bonhoeffers uppfattning om dumhet. Det ska framgå av svaret att dumheten inte handlar om intellektuell dumhet utan om en förlust av intellektuell självständighet.

I ett 12-poängssvar analyserar examinanden följdriktigt och mångsidigt Bonhoeffers uppfattning om dumhet.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sin diskussion till exempel med att ge träffande exempel eller jämföra Bonhoeffers uppfattning med filosofiska, sociologiska eller antropologiska teorier eller begrepp. Examinanden kan också kritisera Bonhoeffers uppfattning om dumhet.

Examinanden kan konstatera att Bonhoeffers uppfattning om dumhet åtminstone i viss mån lyckas beskriva av människors kommunikation på sociala medier. Ett annat alternativ är att föra fram att människor inte är dumma i bonhoeffersk mening till exempel på meddelandetjänsten X, Instagram eller Tiktok.

Oberoende av vilket betraktelsesätt examinanden väljer faller det sig naturligt att behandla vissa drag hos de sociala medierna som åtminstone i viss mån påminner om Bonhoeffers beskrivning av dumhet. Det är vanligt att diskussionsdeltagarna ofta upprepar mycket likartade uttalanden på sociala medier, och plattformarna för sociala medier ser ut att uppmuntra folk att följa sådana personer som redan har många följare sedan tidigare. Därtill är diskussionerna i sociala medier ofta inte särskilt civiliserade utan deltagarna kan bli irriterade och reagera aggressivt om deras åsikter möter motstånd. De sociala mediernas snabba tempo och kortsiktighet lockar användarna att ge upp sitt självständiga tänkande.

Examinanden kan å andra sidan ifrågasätta om en person har politisk eller religiös makt på det sättet som Bonhoeffer avsåg bara för att hen har många följare i sociala medier. I sitt svar kan examinanden också lyfta fram att sociala medier har möjliggjort informationsspridning och konstruktiva diskussioner i en helt ny omfattning.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska diskutera människors kommunikation på sociala medier med Bonhoeffers uppfattning om dumhet som infallsvinkel. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar gör examinanden spridda iakttagelser om människors kommunikation på sociala medier och om Bonhoeffers uppfattning om dumhet.

I ett 8-poängssvar diskuterar examinanden människors kommunikation på sociala medier med Bonhoeffers uppfattning om dumhet som infallsvinkel.

I ett 12-poängssvar är examinandens diskussion följdriktig och mångsidig.

För att få toppoäng ska examinanden fördjupa sin diskussion till exempel genom att behandla sociala mediers inverkan på den politiska debatten.

I animismen råder en uppfattning om att alla saker, platser och levande varelser har sin egen speciella ande, som påverkar deras tillstånd och som ibland också kan väcka ett livlöst föremål till liv. Man tänker att det också i naturen och världen finns otaliga andar som påverkar varandra.

I material 9.A syns influenser speciellt av shintoismen. Den shintoistiska världsåskådningen har betecknats som animistisk och hit hör uppfattningen att det lever andar och gudar i allt, såsom i skogar, berg, floder och i stora vilda djur. I japanska animationer, liksom i materialet till uppgiften, kan man se drag av den shintoistiska åskådningen. Filmklippet speglar tanken om andar som lever i naturen, såsom trädens eller vårens ande, som är starka och som kan påverka människor, men som inte nödvändigtvis är odödliga.

Bland annat i de här elementen i materialet kan man hitta animistiska drag:

• en ande i naturen som kan påverka människan och vara skrämmande, rentav hotfull
• skogen, som besitter en kraft och dit människor uppmanar att man inte ska gå
• våren, skogen eller tillväxten förkroppsligad i hjortguden
• små trädsandar, som sitter på trädgrenar och också i övrigt syns på olika håll i skogen
• naturens gudar som har gestalten av ett vilddjur, såsom hjortguden
• ond ande som fötts av en förbannelse
• starka djurgestalter såsom vargar och vildsvin
• demoniska naturandar.

I de här elementen i materialet kan man se animistiska tankar om naturens och djurens andar, som på många sätt verkar som en del av världen och som påverkar människorna.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska redogöra för hur animismen syns i filmklippet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar beskriver examinanden ett animistiskt drag i stort sett korrekt.

I ett 8-poängssvar redogör examinanden för minst två drag i materialet, så att hen beskriver deras animistiska natur på ett adekvat sätt.

I ett 12-poängssvar presenterar examinanden en följdriktig och mångsidig redogörelse.

För att får toppoäng kan examinanden till exempel fördjupa sitt svar genom att hänvisa till olika drag i den japanska världsåskådningen eller genom att jämföra animistiska drag i materialet med animistiska drag i någon annan kultur.

Det centrala draget i animism är att man inte tror på det transcendenta eller kommunicerar med det. Den här faktorn skiljer animismen från exempelvis de abrahamitiska religionerna. Man kan säga att ett heligt berg är heligt uttryckligen som berg eller att en naturande lever i den natur som människan kan varsebli. Animismen har varit en tidig form av åskådning, men den förekommer alltjämt runtom i världen. Det finns gamla fortfarande existerande animistiska åskådningar. Dessutom ingår det animistiska drag i vissa nyandliga och nyhedniska åskådningar.

Det finns animistiska åskådningar på olika håll i världen från norr till söder, särskilt bland många ursprungsfolk. I fråga om nutida åskådningar utgör animismen inte en enhetlig religion eller världsåskådning, utan en samling olika drag av åskådningsnatur, som återfinns i många olika världsåskådningar. Animismen omnämns ibland helt enkelt som religion, men den utgör inte i sig en enskild klar religion. Det handlar snarare om ett system av föreställningar, som har vuxit fram för att passa in i ett visst samhälle eller en viss livsmiljö.

Animistiska drag tar sig uttryck på många olika sätt. Ett exempel är koreaner som utövar mudang gör pilgrimsfärder till stora berg. Även i Finland finns geografiska platser som är heliga för samerna, såsom fjället Saana. Den japanska shintoismen hör till de bäst kända världsåskådningarna som har animistiska drag. Numera utövar många den vid sidan av någon annan religion, till exempel buddismen.

Även vissa drag av vidskepelse kan ses som animistiska, till exempel tanken att en svart katt för med sig otur. Den animistiska bakgrunden syns också i vissa lekfulla föreställningar eller historier. Ibland talar man om väsen eller krafter som bor eller handlar i vissa ting eller på vissa platser, såsom tomtar eller Näcken. I sitt svar kan examinanden analysera till exempel shintoismen, olika drag i fornfinsk åskådning, samernas eller andra ursprungsfolks åskådningar eller animistiska drag i någon nyandlig åskådning.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska beskriva vilka slags drag av animism som förekommer i olika åskådningar i dag. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner av bedömningstabellen beaktas.

I ett 4-poängssvar gör examinanden spridda iakttagelser av en eller flera i dag förekommande åskådningar som innehåller animistiska drag.

I ett 8-poängssvar beskriver examinanden vilka slags drag av animism som förekommer i olika åskådningar i dag.

I ett 12-poängssvar beskriver examinanden insiktsfullt animistiska drag i minst två olika åskådningar som förekommer i dag. Svaret visar på en klar förståelse av animismens natur.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden till exempel fördjupa granskningen av animism ur en antropologisk eller religionsvetenskaplig infallsvinkel.