Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

• Namnge fenomenet (1 p.): smältning av arktisk havsis, minskning av havsis eller förlust av havsis.
• Beskrivning av fenomenet (3 p.), exempelinnehåll: den arktiska havsisen har redan observerats minska i takt med att klimatförändringen värmt upp det arktiska klimatet. Arktis har värmts upp kraftigare än resten av världen. Klimatförändringens följder går tydligt att observera i de arktiska områdena. Då havsisen kryper minskar områdets albedo vilket påskyndar den globala klimatuppvärmningen. Förlusten av havsis påverkar regionens arter och kusterosionen. Mindre havsis förändrar möjligheterna att utnyttja havet i det arktiska området. Smältande havsis påverkar inte direkt världshavets ytnivå.
• För fulla poäng måste namngivningen eller beskrivningen av fenomenet bevisa att examinanden har förstått att bildserien visar havsis i Arktis, i stället för till exempel en glaciär eller permafrost.

• Namnge fenomenet (1 p.): segregation eller regional differentiering.
• Beskrivning av fenomenet (3 p.), exempelinnehåll: segregation innebär differentiering av befolkningsgrupper i olika stadsdelar, till exempel efter inkomst (eller utbildningsnivå, etnisk bakgrund, ålder eller kultur). Stadsdelar kan till exempel delas in i områden med hög- och låginkomsttagare, eftersom låginkomsttagare inte har råd att bo i de mest populära stadsdelarna, till exempel i stadskärnorna. Segregation förekommer framförallt i stora städer runtom i världen, också i Finland.

• Namnge fenomenet (1 p.): akvakultur eller fiskodling.
• Beskrivning av fenomenet (3 p.), exempelinnehåll: akvakultur innebär till exempel odling av fisk och kräftdjur (samt blötdjur, alger och vattenväxter) i avgränsade vattenområden (i bassänger eller nät). Akvakultur har under de senaste årtiondena snabbt blivit allmänt och bedrivs till exempel i Norge och i Ostasien. Med hjälp av akvakultur kan man på ett effektivt sätt producera föda åt den växande befolkningen samtidigt som man skyddar arternas naturliga bestånd. Nackdelarna med akvakultur är speciellt övergödning av vattnen och dåliga levnadsförhållanden för de arter som odlas.

• Namnge fenomenet (1 p.): podsolisering, jordmånsbildning/uppkomsten av jordmån eller undersökning av jordmån.
• Beskrivning av fenomenet (3 p.), exempelinnehåll: podsol är en skiktad (och sur) jordmån i den fuktiga och svala barrskogszonen. Podsol bildas då regnvatten rinner genom ett lager av förna och humus som innehåller surt organiskt material. Samtidigt blir regnvattnet surt och löser därför upp mineraler från den övre delen av mineraljorden. Urlakningsskiktet som ligger under humusskiktet är ljusgrått eftersom det innehåller rikligt med kvartshaltig sand. Under urlakningsskiktet finns det roströda anrikningsskiktet som innehåller järn- och aluminiumoxider. Under anrikningsskiktet finns oförändrad undergrund.

Om examinanden namnger fenomenet jordmånsbildning eller undersökning av jordmån krävs det att jordmånen podsol (eller hur den uppstår) som presenteras i material 1.D nämns som exempel i svaret för att det ska ge fulla poäng.

• Namnge fenomenet (1 p.): corioliseffekten.
• Beskrivning av fenomenet (3 p.), exempelinnehåll: corioliseffekten är ett fenomen som orsakas av jordens rotation och som gör att rörelser i atmosfären (och havsströmmarna) vrids åt höger på norra halvklotet och åt vänster på södra halvklotet. Corioliseffekten är svagast vid ekvatorn och ökar mot polerna. Till exempel påverkar corioliseffekten hur golfströmmen och cyklonerna vid polarfronten rör sig. Utöver skillnader i lufttryck påverkar corioliseffekten också på riktningen av planetära vindar.

2 p. för definitionen av respektive begrepp.

• Bruttonationalprodukten (BNP) är det totala värdet, oftast i amerikanska dollar, av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period (vanligen ett år) (2 p.).
• Indexet över mänsklig utveckling (HDI) beaktar förväntad livslängd, antal utbildningsår och levnadsstandard (tidigare också andelen läskunniga vuxna). Levnadsstandarden mäts med köpkraftsjusterad BNP per capita (2 p.).

För varje motiverad beskrivning av en observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Bruttonationalprodukt (BNP) 4 p.:

• BNP används ofta som ett mått på välfärd eftersom det är entydigt och kan användas för att bedöma åtminstone utvecklingen av den statliga ekonomin. Ekonomisk tillväxt antas leda till att samhället utvecklas mot ett industri- och tjänstesamhälle och därmed öka medborgarnas välfärd.
• BNP anges vanligen per capita, men det visar inte hur välståndet är fördelat inom ett land. Inkomsterna kan vara ojämnt fördelade mellan medborgarna.
• BNP beaktar inte arbete som utförs i hemmen, grå ekonomi, frivilligt arbete eller den självförsörjningsekonomi som är typisk för utvecklingsländer.
• BNP tar i allmänhet inte hänsyn till medborgarnas köpkraft, dvs. skillnader i prisnivåer mellan länder. Köpkraftsjusterad BNP korrigerar den här bristen.
• BNP mäter endast den ekonomiska välfärden och förbiser den mänskliga sidan av välbefinnande.

Indexet över mänsklig utveckling (HDI) 4 p.:

• HDI är ett mångsidigare mått på utveckling och välbefinnande än BNP, eftersom det inte bara beaktar ekonomisk utveckling utan på mänsklig utveckling genom förväntad livslängd och utbildningsnivå.
• HDI beskriver välbefinnande och utveckling på ett mångsidigare sätt eftersom den förväntade livslängden återspeglar utvecklingsnivån i ett lands hälsovårdssystem, och eftersom utbildningens längd i sin tur återspeglar möjligheterna till individuell utveckling och strävan efter välbefinnande.
• HDI beskriver det genomsnittliga välbefinnandet i ett land och återspeglar inte situationen för en missgynnad del av befolkningen, ett enskilt hushåll eller en medborgare.

För varje motiverad beskrivning av en verksamhet 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. En mer allmän beskrivning, som saknar en egentlig åtgärd för utvecklingssamarbete anses också vara ytlig. Om de egentliga åtgärderna inte beskrivs kan svaret tilldelas högst 4 p. Exempelinnehåll:

• Stödja utvecklingen av ett demokratiskt samhälle, bland annat genom att främja korruptionsbekämpning, till exempel genom utbildning eller genom att skicka valobservatörer. Ett annat lands medverkan i medling av landets interna konflikter kan också bidra till demokratins utveckling.
• Främja utvecklingen av en samhällsstruktur som bygger på jämlikhet och respekt för människovärdet, bland annat genom att förbättra kvinnors och flickors rättigheter och de sexuella minoriteternas ställning.
• Förbättra infrastrukturen, till exempel genom att bidra med expertkunskap och finansiera byggandet av el- och avloppsnät.
• Stödja användningen av förnybar energi, till exempel genom att bidra med expertis och finansiera byggandet av solpaneler och vindkraftverk.
• Främja ekonomisk utveckling, till exempel genom att avskriva statsskulder och stödja lokalt företagande genom mikrolån.
• Stödja tillgången till hälsovård, till exempel genom att finansiera vaccinationsprogram och kliniker.
• Förbättra tillgången till utbildning genom att utbilda lärare och donera läromedel. Stöd till utbildning, särskilt för flickor och kvinnor, förbättrar familjens välbefinnande och minskar födelsetalen.
• Främja jordbruksproduktion, till exempel genom att bidra med gödsel, bekämpningsmedel och ekonomiskt stöd till lokala småbrukare.
• Poäng kan ges för en föredömlig definition av utvecklingssamarbete och för disposition i enlighet med dimensionerna för hållbar utveckling.

Förklaring av en normal tidvattensituation i form av en bild och förklarande text, sammanlagt högst 6 p. enligt följande:

• Illustrationen visar månens och jordens (och solens) position i förhållande till ebb och flod samt positionen för ebb och flod på vardera sidan av jorden. (2 p.)
• Av förklaringstexten framgår uppkomstmekanismen för flod på vardera sidan av jorden. (2 p.)
• Av förklaringstexten framgår uppkomstmekanismen för ebb. (2 p.)
• För fulla poäng krävs att illustrationen och/eller den förklarande texten visar hur jordens rotationsrörelse påverkar tidvattnet.

Förklaring av spring- och nipflod i form av en bild och förklarande text, sammanlagt högst 6 p. enligt följande:

• Illustrationen visar hur månens, jordens och solens position påverkar uppkomsten av springflod (det krävs inte både ny- och fullmåne, det räcker med en). (1 p.)
• Av förklaringstexten framgår uppkomstmekanismen för springflod, med hänsyn till att situationen förekommer två gånger i månaden. (2 p.)
• Illustrationen visar hur månens, jordens och solens position påverkar uppkomsten av nipflod. (1 p.)
• I förklaringstexten framgår uppkomstmekanismen för nipflod. (2 p.)

De förklarande texterna kan vara antingen i bilden eller i svarsfältet, så länge det är tydligt vad varje text förklarar. Ett svar med enbart text kan ge högst 6 p.

Exempelillustrationer:

Normalsituation

Springflod

Nipflod

För varje motiverad beskrivning av en konsekvens 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Konsekvenser för naturen 2–6 p.:

• Konsekvenser för organismernas dygnsrytm: djur flyttar längre ut i havet vid lågvatten eller gräver ner sig i sanden vid tidvattenstränder.
• Tidvattensfluktuationer ger föda åt många organismer. Vid högvatten kan många arter söka föda i floddeltan, och vid lågvatten kan till exempel fåglar fånga fisk som lämnats på torra land. Tidvattnet påverkar också flödet av näringsämnen.
• Sköldpaddor utnyttjar högvatten för att komma upp stå stränder där de lägger sina ägg i sanden.
• Tidvattenflödet formar stränderna och havsbottnen genom att transportera och ackumulera sediment.
• Tidvatten kan ackumulera material i floddeltan och orsaka översvämningar.

Konsekvenser för mänsklig verksamhet 2–6 p.:

• Förändringar i vattennivån och starka tidvattenströmmar kan orsaka svårigheter och farosituationer för sjö- och landtrafiken.
• Tidvattenkraft kan användas för elproduktion.
• Förändringar i vattennivån och starka tidvattenströmmar kan vara farliga för simmare och människor som rör sig på stranden.
• Tidvattnet kan ha konsekvenser för fisket i området, eftersom det påverkar hur fisken rör sig och var och när fiske är möjligt.
• Tidvatten kan också påverka livsmedelsproduktionen eftersom tidvatten bland annat påverkar förekomsten och dygnsrytmen hos krabbor, musslor, snäckor och tång.
• Kuster med tidvatten kan locka turister, vilket kan öka turistinkomsterna i området.

För definition av respektive begrepp 1 p.

• Inrikes omflyttning är flyttningsrörelse inom ett land. (1 p.)
• Nettoflyttning är skillnaden mellan inflyttning och utflyttning. (1 p.)
• Pushfaktorer är negativa faktorer som motiverar flyttning bort från ursprungsområdet. (1 p.)
• Pullfaktorer är positiva faktorer som motiverar flyttning till destinationsområdet. (1 p.)

För varje motiverad beskrivning av en faktor 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Arbetslöshet leder till att människor söker arbete på annat håll, medan goda sysselsättningsmöjligheter lockar till sig nya invånare till orten.
• Dåliga tjänster får människor att flytta bort, medan mångsidiga och tillgängliga tjänster lockar till sig nya invånare.
• Dåliga sociala relationer kan motivera människor att flytta från området, medan sociala nätverk som vänner och släktingar kan locka människor att flytta till ett nytt område.
• Dåliga utbildningsmöjligheter kan vara ett motiv för att flytta bort. Omvänt lockar goda utbildningsmöjligheter en yngre befolkning till orten.
• Höga bostadspriser eller ett lågt utbud av hyresbostäder kan få människor att flytta bort, medan prisvärda bostäder och ett bra utbud av bostäder kan locka människor till området.
• Dåliga transportförbindelser kan vara ett skäl till att flytta bort, medan goda transportförbindelser och ett brett utbud av kollektivtrafik kan vara ett skäl till att flytta till området.
• Genom regionalpolitik har man kunnat öka områdets attraktionskraft, till exempel genom att göra boendemiljön mer trivsam.

För varje motiverad beskrivning av en skillnad eller orsak 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Utan en tydligt jämförande disposition är det maximala poängtalet för deluppgiften 6 p. Exempelinnehåll:

Skillnader 4–6 p.:

• Sett ur ett längre perspektiv har flyttningsrörelsen gått från landsbygden till städerna, men under coronaperioden avtog inflyttningen till storstäderna.
• Traditionellt sett har storstäderna varit områden med flyttningsvinst, men under coronaperioden led vissa storstäder av flyttningsförlust.
• Landsbygdsområden nära städer och små kommuner har historiskt sett varit områden med flyttningsförlust, men under coronaperioden blev de områden med flyttningsvinst.
• På lång sikt har flyttningsrörelsen gått från östra och norra Finland till västra och södra Finland, men under coronaperioden vändes flyttningsförlusterna i vissa kommuner i Lappland till flyttningsvinster. Flyttningsrörelsen var jämnare fördelad över landet under coronaperioden.
• Sett ur ett längre perspektiv har flyttningsrörelsen varit riktad mot huvudstadsregionen, medan den under coronaperioden riktade sig kraftigast mot tillväxt- och landskapscentrum utanför huvudstadsregionen samt mot fritids- och turistcentrum.

Orsaker 2–4 p.:

• Under coronaperioden kände människor ett behov av att undvika kontakter med andra och minska smittorisken. Det här kan ha ökat viljan att isolera sig i glesbygden.
• Under coronaperioden möjliggjorde ökningen av distansarbete att människor flyttade till mindre orter och landsbygdsområden.
• Under coronaperioden lockade behovet av rymligare bostäder människor att flytta.
• Under coronaperioden kunde minskningen av städernas dragningskraft (arbetstillfällen, tjänster, evenemang) locka människor att flytta bort från städerna.
• Under coronaperioden minskade antalet studerande som flyttade till studieorter på grund av distansundervisning.

För varje korrekt observation där kartografiska begrepp används korrekt 2 p., för en ytlig eller allmänspråklig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• En tematisk karta är lämplig eftersom kartan används för att beskriva ett enda tema, befolkning (eller befolkningstäthet).
• Mer specifikt är det en tematisk statistikkarta eftersom den bygger på statistiska, mätbara (kvantitativa) data.
• (relativa) Statistiska uppgifter om administrativa områden presenteras vanligen som en koropletkarta där regionerna delas in i klasser enligt den variabel som ska representeras.
• På en koropletkarta representeras storleken på en variabel av en (en färg) glidande färgtonsskala (eller rastrering) – länet med den högsta befolkningstätheten är mörkast.
• I praktiken är koropletkartan endast lämplig för att presentera relativa tal. Folkmängden kan delas med länets yta och på så sätt kan befolkningstätheten visas på kartan.
• Befolkningen kan också representeras som en prickkarta. På kartan representeras varje län av en punktsymbol vars storlek motsvarar länets (absoluta) befolkning.
• På grund av den stora variationen i antalet invånare och att de mest tätbefolkade länen bildar en klass för sig, är en jämn klassificering inte lämplig för att representera regionala skillnader. Så kallade naturliga intervall eller en klassificering där varje klass har ungefär lika många län (kvantil) kan fungera bättre.
• På grund av den stora variationen i befolkningstäthet är det inte ändamålsenligt att beräkna punktsymbolens diameter utifrån folkmängden med hjälp av en konstant koefficient, utan istället använda till exempel en parabelskala. Annars blir prickarna för de mest tätbefolkade länen för stora och prickarna för de glesast befolkade länen för små.
• En småskalig karta (som visar hela Sverige) är lämplig eftersom materialet täcker hela landet.
• På en koropletkarta (eller prickkarta) kan man dessutom också visa de absoluta eller relativa talen vid varje län med siffror.
• Förutom länen kan annan geodata (det vill säga kartlager) och information läggas till den tematiska kartan för att underlätta läsningen av kartan. De kan till exempel vara havsområden, stora sjöar och viktiga ortnamn.
• En tematisk karta behöver åtminstone en teckenförklaring (legend). För en karta över ett helt land krävs inte nordpilen och skalan. Behovet av andra kartelement beror på kartans specifika syfte.

För definition av respektive begrepp 2 p.

• Luftföroreningar är partiklar och gasformiga ämnen (aerosoler) som i inandningsluften är skadliga för organismer (det vill säga försämrar luftkvaliteten) (1 p.). Otson, gatudamm och luftburna partiklar är typiska luftföroreningar. (1 p.). De största källorna till luftföroreningar är vedeldning, trafik och industri. (1 p.)
• Smog är ett moln av föroreningar över storstäder (1 p.), som vanligtvis uppstår vid inversion (1 p.). Smog kan orsaka hälsoproblem såsom luftvägssymtom (1 p.) och förekommer till exempel i Los Angeles, Peking, London och Mexico City (1 p.).

Växthusgaserna koldioxid och metan räknas inte som luftföroreningar.

För dispositionen av essän 2 p., när essän är avgränsat enligt uppgiften och logiskt uppbyggd, och när geografiska begrepp används exakt. För beskrivning av situationer där luftkvaliteten försämras sammanlagt högst 10 p.: för en motiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Under temperaturinversion: klart vindstilla väder med molnfri himmel, speciellt under vintern.
• Vid vulkanutbrott i områden dit askmoln förs med vinden.
• Vid skogs-, mark- och byggnadsbränder samt vid förbränning av sopor i områden dit luftföroreningar förs med vinden.
• Under uppvärmningssäsongen, när energiproduktionen är hög, till exempel när ved eldas i hushållen.
• Under pollensäsongen, som på våren och sommaren i Finland.
• Under dåligt vinterväder på grund av saltning av vägar.
• På vintern och våren, när sandningssand och damm torkar.
• Som en följd av olyckor som kemikalieolyckor, industribränder, rörläckor och explosioner.
• Som en följd av sandstormar i områden dit dammet förs med vinden.
• På vardagar, under hektiska pendeltider, till exempel kl. 7–9 på morgonen och kl. 16–18 på kvällen i Finland.
• Inomhusluften kan försämras till följd av till exempel rökning, vedeldning eller radon.

För dispositionen av essän 2 p., när essän är avgränsat enligt uppgiften och logiskt uppbyggd, och när geografiska begrepp används exakt. För analys av regionala faktorer som försämrar luftkvaliteten sammanlagt högst 12 p.: för en motiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Tät bebyggelse: ökar alla typer av mänsklig verksamhet i området. Byggnader påverkar områdets mikroklimat och därmed luftkvaliteten.
• Mycket trafik: hög trafikvolym ökar avgaserna och vägdammet, vilket försämrar luftkvaliteten.
• Mycket industri: utsläpp från exempelvis industrianläggningar, damm och tung trafik höjer mängden luftföroreningar i området.
• Gruvdrift: till exempel dagbrott och grusproduktion ger upphov till damm i omgivningen.
• Svag miljölagstiftning: påverkar nivån av förorenande utsläpp från industri, hushåll och trafik som påverkar luftkvaliteten.
• Lokala vanor: det sätt på vilket vi lagar mat, värmer inomhusutrymmen och använder energi för andra ändamål påverkar till exempel mängden luftburna partiklar, kolmonoxid och kolväten i luften.
• Avfallsförbränning: avfallsförbränning i avfallsförbränningsanläggningar och särskilt i hushållen, ger upphov till giftiga föreningar (till exempel dioxiner), luftburna partiklar och kolmonoxid.
• Jordbruk: särskilt boskapsuppfödning släpper bland annat ut stora mängder ammoniak och damm.
• Klimat: påverkar behovet av saltning av vägar. Nederbörden och dess fördelning påverkar torkan, som ofta orsakar damm. Vindförhållandena påverkar dammbildningen och frekvensen av inversioner.
• Topografi: påverkar förekomsten av inversionshändelser. Inversion är vanligt i sänkor och i vindskyddade dalar (särskilt i grytformade dalar).
• Vegetation: mängden och typen av vegetation påverkar mängden pollen i luften.
  • Växtlighet kan förbättra luftkvaliteten, till exempel genom att minska mängden partiklar i den luft vi andas.

För en motiverad beskrivning av varje risk 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• De för området typiska organismerna lider av växthusodlingen och de naturliga livsmiljöerna har i praktiken försvunnit från området som täcks av växthus.
• Växthusodlingarna har utplånat den för området typiska vegetationen, vilket gör att de få kala ytorna är sårbara för erosion.
• Den intensiva växthusodlingen förbrukar stora mängder yt- och grundvattenresurser i det redan torra södra Spanien. Det här har lett till att vattenbristen i regionen har förvärrats.
• Växthusodlingarna i regionen kräver stora mängder bevattningsvatten, vilket kan leda till försaltning av marken. Det här gör till sist marken olämplig för odling.
• I växthusen odlar man vanligtvis en växtart per växthus. Den ensidiga odlingen ökar förekomsten av växtsjukdomar och skadedjur, vilket leder till en stor användning av bekämpningsmedel.
• De stora mängder bekämpningsmedel och gödsel som används i växthusen kan förstöra jorden och vattnet i området och öka förekomsten av bekämpningsmedelsresistenta sjukdomar eller skadedjur.
• Den mängd plastavfall som växthusodlingarna genererar varje år är så stor att den är svår att återvinna. Plastavfallet hamnar på soptippar och i miljön och förorenar naturen och Medelhavets havsekosystem.
• Grönsaker och frukt som produceras i området måste snabbt transporteras till konsumenterna. Transporten orsakar utsläpp av koldioxid och luftburna partiklar.

För varje motiverad beskrivning av problemet 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Förmedling av migrantarbetare kan vara en affärsverksamhet både i ursprungslandet och i destinationslandet. Strävan efter ekonomisk vinning kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
• Migrantarbetare som arbetar i växthus bor vanligtvis åtskilda från resten av befolkningen i kåkstäder i närheten av växthusen. Det här leder till social segregation, dvs. separation från den övriga befolkningen i området, vilket i sin tur kan leda till diskriminering av migrantarbetare.
• I värsta fall förverkligas inte de mänskliga rättigheterna för migrantarbetarna eftersom de inte nödvändigtvis har samma tillgång till samhällets grundläggande tjänster som majoritetsbefolkningen.
• Avsaknad av grundläggande tjänster, särskilt hälsovårdstjänster, kan öka hälsoproblemen och försämra migrantarbetarnas välbefinnande.
• Migrantarbetarnas bristande utbildning kan göra att de utnyttjas då de förhandlar om arbetsvillkor, till exempel inom grå ekonomi. Exploatering kan också orsakas av arbetstagarens extrema fattigdom och bristen på alternativ.
• Dåliga bostadsförhållanden, särskilt brist på avlopp och elektricitet, försämrar migrantarbetarnas välbefinnande och kan utsätta dem för sjukdomar.
• Långvariga dåliga arbets- och levnadsförhållanden försämrar migrantarbetarnas fysiska och psykiska välbefinnande.
• Långvarig separation från familj och släktingar försvagar det sociala välbefinnandet och utsätter migrantarbetarna för en rad risker, bland annat våld, brottslighet, missbruk och depression.

För varje motiverad beskrivning av fördelarna för destinations- och ursprungslandet 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Fördelar för destinationslandet 2–6 p.:

• Migrantarbetarna förser destinationslandet med en omfattande tillgång till billig arbetskraft, vilket stärker landets ekonomi (kan öka skatteintäkterna när det inte är fråga om grå ekonomi).
• Migrantarbetarna hjälper destinationslandet att möta bristen på arbetskraft i fysiskt krävande eller mindre eftertraktade branscher, till exempel inom jordbruket, byggbranschen och städbranschen.
• Migrantarbetarna kan integreras i samhället i destinationslandet och bosätta sig permanent där. Det här bidrar också till att möta den växande bristen på arbetskraft på längre sikt, särskilt i länder med en åldrande befolkning som Finland.
• Migrantarbetare kan ta med sig och sprida nya innovationer som berikar destinationslandets kultur.
• En högutbildad migrantarbetskraft kan också hjälpa upp arbetskraftsbristen och underlätta införandet av nya innovationer inom till exempel teknik.

Fördelar för ursprungslandet 2–6 p.:

• I migrantarbetarnas hemland är befolkningstillväxten ofta snabb och därför kan migrantarbetarna minska det demografiska trycket i sitt ursprungsland.
• Migrantarbetarna kan lindra arbetslöshetssituationen i ursprungslandet, eftersom en hög befolkningstillväxt innebär att en stor del av befolkningen består av unga vuxna i arbetsför ålder.
• Migrantarbetarna skickar ofta en stor del av sin lön till sin familj och sina släktingar i hemlandet. De här pengarna har stor ekonomisk betydelse för ursprungslandet.
• När migrantarbetarna återvänder hem kan de ta med sig innovationer som kan gynna lokalsamhället i ursprungslandet.
• Majoriteten av migrantarbetarna är män, vilket kan förstärka kvinnans roll som familjeöverhuvud i ursprungslandet. Bland annat kan kvinnor som ansvarar för sina familjer ha större makt att spendera pengar och fatta beslut.

För varje motiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Den europeiska konsumenten kan

• föredra produkter med ett känt ursprung, eftersom livsmedel också i Europa produceras på ett sätt som är oetiskt ur mänsklig synvinkel och som exploaterar miljön
• i sina konsumtionsval ta hänsyn till att en växtbaserad kost ofta är mer klimat- och miljövänlig, men att den här produktionen också kan vara förknippad med miljöproblem och kränkningar av de mänskliga rättigheterna
• föredra lokala livsmedel eller livsmedel vars etiska produktionskedja har verifierats, till exempel Rättvis handel-produkter och Gott från Finland-produkter
• försöka påverka etiken inom livsmedelsproduktionen genom att framföra sina åsikter och korrekt information, till exempel via sociala medier
• vädja direkt till livsmedelskedjor och livsmedelsimportörer att endast sälja produkter från socialt ansvarsfulla producenter och kräva öppenhet i av producenterna i produktionskedjan
• själv delta i politiken eller i icke-statliga organisationer för att främja en etisk livsmedelsproduktion eller donera till en icke-statlig organisation som främjar arbets- och levnadsvillkoren för migrantarbetare i destinationslandet.

För varje korrekt motiverad synpunkt 2 p., för en ytlig motivering 1 p.

Exempelinnehåll:

• Restid (högst 2 p.):
  • Fartygets omväg runt Sydamerikas sydspets eller, om isen tillåter det, norrifrån via Nordvästpassagen skulle förlänga resan med tusentals kilometer och ta ungefär lika lång tid som stängningen av kanalen.
  • Att flytta lasten till ett annat färdmedel skulle vara tidskrävande och därför inte lönsamt.
  • En alternativ rutt landvägen från Panama till Houston skulle passera genom flera stater. Flera gränskontroller skulle kunna öka restiden avsevärt om inte länderna har ömsesidiga tullavtal.

• Kostnader (högst 2 p.):
  • Om man använder omvägen både med fartyg (via Kap Horn eller Nordvästpassagen) och med ett annat transportmedel skulle man förbruka mycket bränsle, vilket skulle öka kostnaderna för resan avsevärt.
  • Att lossa och överföra lasten till ett annat transportmedel skulle vara dyrt och öka kostnaderna.

• Utsläpp (högst 2 p.):
  • Att ta en omväg med fartyg eller andra transportmedel skulle avsevärt öka utsläppen.

• Trafiknätets kapacitet (högst 2 p.):
  • Överföring av stora laster till andra fordon, antingen i huvudstaden Panama City eller i en annan hamn, skulle orsaka överbelastning i hamnen.
  • Enbart detta fartygs last skulle kräva tusentals lastbilar för att transporteras landvägen. De skulle knappast vara lätta att få tag på i en oförutsedd situation.
  • Det finns ingen järnvägsförbindelse från Centralamerika till Förenta staterna. Vägnätet är dessutom i dåligt skick på många ställen, vilket skulle öka restiden och risken för olyckor.
• Risker med alternativa rutter (högst 2 p.):
  • Väderförhållandena för resan runt Sydamerika kan vara utmanande och sjögången hård.
  • Besättningen på fartyget kanske inte har erfarenhet av rutten och förhållandena.
  • De potentiella riskerna för miljön i händelse av en olycka.

För var och en av de två godkända flaskhalsarna ges högst 6 p. enligt följande:

• Namn 1 p.
• Markering genom att ringa in rätt ställe på kartan 1 p.
• Följderna för sjöfarten 2 p. (motiverad beskrivning med exakt användning av ortnamn 2 p., ytlig beskrivning 1 p.)
• Följderna för världsekonomin 2 p. (motiverad beskrivning 2 p., ytlig beskrivning 1 p.)

Exempel på ifylld karta: Observera att kartan i stället för bara de två efterfrågade flaskhalsarna visar alla de ställen som anges i beskrivningar av goda svar.

Exempel på följder för sjöfarten och världsekonomin:

• Suezkanalen eller Bab el-Mandeb-sundet (eller Röda havet):
  • Följder för sjöfarten (2 p.): Farlederna är en viktig transportväg mellan Indiska oceanen och Medelhavet, och också mellan Indiska oceanen och Atlanten. Resan för fartyg från Asien och Mellanöstern till Europa skulle öka med tusentals kilometer om sundet stängdes.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): En betydande del av världens godstrafik passerar genom farlederna. Om farlederna stängdes skulle det få stora konsekvenser för handeln och industrin, särskilt i Europa, och därmed för världsekonomin. Leveransstörningar på grund av råvarubrist kunde leda till produktionsstopp i fabrikerna. Butikerna kunde drabbas av tillfällig brist på konsumtionsvaror, vilket också skulle påverka konsumenterna.
• Gibraltar sund:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle blockera trafiken mellan Medelhavet och Atlanten och hindra sjötrafiken från Indiska oceanen till Atlanten.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): En stängning av sundet skulle vara särskilt skadlig för industrin och handeln i Europa och därmed också för världsekonomin, eftersom produktions- och leveranskedjorna skulle förlängas. Sundet är också viktigt för oljetransporter från Mellanöstern och Nordafrika, vilket kunde leda till högre energipriser i hela världen.
• Bosporen och Dardanellerna:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle blockera trafiken mellan Medelhavet och Svarta havet.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): Sundet är en viktig genomfartsled för olja från oljefält i Kaukasus och för spannmålstransporter från Ryssland och Ukraina, vilket innebär att en stängning av sundet skulle få betydande följder för världens livsmedels- och energisäkerhet. En stängning av sundet skulle således påverka världsekonomin genom höjda livsmedels- och energipriser.
• Engelska kanalen eller Doverkanalen/Calaissundet:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle försvåra trafiken mellan Nordsjön och Atlanten samt mellan den europeiska kontinenten och Storbritannien.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): Stängningen skulle påverka industrin och handeln, särskilt i de stora europeiska ekonomierna Storbritannien, Tyskland och Frankrike, genom att förlänga produktions- och leveranskedjorna och skapa leveransproblem för varor. Dessutom skulle stängningen av kanalen påverka den betydande fiskeindustrin i kuststaterna, vilket kunde påverka den europeiska ekonomin.
• Danska sunden och Kielkanalen:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle hindra fartygstrafiken mellan Östersjön och Atlanten.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): Farlederna har till exempel varit en viktig oljetransportled från Ryssland till resten av världen. Om de stängdes skulle det särskilt påverka ekonomierna i Östersjöregionen och resten av Europa, och därmed också världsekonomin.
• Hormuzsundet:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle hindra fartygstrafiken mellan Persiska viken och Arabiska havet.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): Sundet är viktigt för transport av olja och naturgas från länder kring Persiska viken till resten av världen. Att stänga farleden skulle leda till en global brist på de här energikällorna, vilket också skulle leda till en kraftig ökning av världsmarknadspriserna. Det här skulle leda till en energikris i många länder. Effekterna skulle bli kännbara över hela världen inom industrin och transportsektorn och följaktligen i världsekonomin.
• Malackasundet eller Singaporesundet:
  • Följder för sjöfarten (2 p.): En stängning av farleden skulle hindra trafiken mellan Stilla havet och Indiska oceanen och avsevärt förlänga restiderna.
  • Följder för världsekonomin (2 p.): En betydande del av världens varu- och oljetransporter passerar genom farleden. Att stänga den skulle fördröja produktions- och leveranskedjor vilket skulle ha negativa effekter för industrin och handeln, särskilt i de stora ekonomierna i Öst- och Sydostasien, Mellanöstern och Europa.

För logisk disposition av svaret och exakt användning av begrepp 2 p. För varje motiverad risk 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Risker för naturen 4–6 p.:

• Stora mängder jord skulle behöva grävas bort från kanalen (och från den planerade konstgjorda sjön). Det här skulle leda till utsläpp under byggtiden och förändra livsmiljön i det område där jorden deponeras.
• Kanalens dragning skulle innebära att stora områden med skog och våtmarker, som är viktiga livsmiljöer för många arter, skulle förstöras. Ett flertal arter skulle därmed kunna bli utrotningshotade eller försvinna helt och hållet.
• Buller från sjöfarten stör organismerna.
• Kanalen skulle hindra spridningen av landlevande arter (spridningshinder) och fragmentera livsmiljöer.
• Främmande arter kunde spridas till Nicaraguasjöns miljö, till exempel genom fartygens ballasttankar, och därmed försvaga sjöns naturliga ekosystem.
• Utsläpp från fartyg, salt havsvatten från ballasttankar och sediment från sjön som lyfts upp av strömmarna orsakade av fartyg kan försämra vattenkvaliteten i Nicaraguasjön och orsaka övergödning och syrebrist.
• Fartygstrafiken skulle öka risken för oljeutsläpp.
• Vågor som fartygen ger upphov till kan öka erosionen av Nicaraguasjön och kanalens stränder.
• Kanalbygget skulle leda till en reglering av Nicaraguasjöns vattennivå, vilket kunde orsaka torka i utloppsflodens nedre delar. Regleringen av vattennivån kan också öka risken för översvämningar längs kanalen och runt Nicaraguasjön.

Risker för människans verksamhet 4–6 p.:

• Många människor skulle vara tvungna att flytta bort för att ge rum åt kanalen.
• Kanalbygget skulle leda till att möjligheterna för Nicaraguas ursprungsbefolkningar att utöva sin egen kultur skulle minska, eftersom deras livsmiljöer skulle krympa.
• Nicaraguasjön är en viktig sötvattenreservoar, och om den förorenas av sjöfarten kan det leda till brist på dricks- och bevattningsvatten.
• Kanalverksamheten kan få negativa konsekvenser för lokala försörjningsmöjligheter som fiske och jordbruk samt för ekoturismen som har ökat under de senaste åren till exempel på grund av ett förändrat landskap och ökad trafik.
• Inkomsterna från kanalen skulle inte fördelas jämnt mellan befolkningen. Det här kunde ytterligare öka inkomstskillnaderna och ojämlikheten i Nicaragua.
• Som en följd av kanalverksamheten kan brottslighet och smuggling öka i Nicaragua.
• Hotet om terrorism i Nicaragua kunde öka med tanke på kanalens geopolitiska betydelse.
• Det ekonomiska och politiska inflytandet från Kina, som finansierar och bygger kanalen, kunde öka i Nicaragua och möjligen försvaga Nicaraguas egen beslutsmakt i interna frågor.
• Byggandet av kanalen skulle förmodligen kräva en stor mängd utländsk arbetskraft. Om migrantarbetarna kommer från mindre utvecklade länder med låg lönenivå kunde de utsättas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, till exempel tvångsarbete eller människohandel.

Rätt namn på staden 1 p. För deluppgiften ges högst 2 p. om examinanden har nämnt landet i stället för staden.

• Avresestad: London eller Greenwich (Storbritannien)
• Första destinationsstaden: Lagos (Nigeria)
• Andra destinationsstaden: Katmandu (Nepal)
• Tredje destinationsstaden: Sydney eller Melbourne (Australien)
• Fjärde destinationsstaden: Manaus eller Porto Velho (Brasilien)

För varje välgrundad åtgärd 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Åtgärderna måste vara inriktade på att bromsa befolkningstillväxten. Exempelinnehåll:

• Familjeplanering omfattar förutom att erbjuda preventivmedel även preventivmedelsrådgivning och tjänster för sexuell hälsa.
• Genom att förbättra flickors och kvinnors utbildningsnivå stiger vanligtvis åldern då man ingår äktenskap, och barn skaffas i högre ålder. Kvinnor har också bättre tillgång till arbetsmarknaden. Den kombinerade effekten av dessa faktorer tenderar att minska antalet barn.
• Genom att förbättra social- och hälsovården och utveckla det sociala skyddet skapas trygghet för befolkningen, då behöver man inte skaffa barn som säkerhet för ålderdomen eller som arbetskraft.

För kärndefinition där en bergskedja och litosfärplattor nämns 2 p., för kompletterande information högst 4 p.

Kärndefintion (2 p.):

• Bergskedjan Himalaya är resultatet av kollisionen mellan två kontinentala litosfärplattor, den indiska plattan och den eurasiska plattan.

Exempel på kompletterande information (4 p.). För varje utförligt beskriven observation förknippad med uppkomsten av veckberg ges 2 p. för en ytligt beskrivning 1 p.:

• Under miljontals år har den indiska plattan närmat sig den eurasiska plattan. Först pressades den indiska plattans oceaniska del under den eurasiska plattan vilket resulterade i att en kedja av vulkaner uppstod vid kanten av den eurasiska plattan.
• När de kontinentala delarna av litosfärplattorna kolliderade sjönk ingen av dem ner, utan deras kanter höjde sig uppåt och veckades till en bergskedja parallellt med plattans skarv.
• Himalaya består i huvudsak av metamorfa bergarter som bildats av sedimentära bergarter som en gång bildades på havsbottnen.
• Veckningen och upphöjningen av Himalaya fortsätter fortfarande. Samtidigt minskas höjdskillnaderna av vittring och erosion.

För varje utförligt beskriven observation med anknytning till användning av fjärranalys 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Satelliter samlar med jämna mellanrum in fjärranalysdata över stora områden, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka skogsbränder.
• Då en skogsbrand uppstår befinner sig satelliterna kanske inte på rätt plats vid rätt tidpunkt på grund av omloppsbanor, och mer aktuell information från brandområdet kan erhållas med hjälp av fjärranalysutrustning som är monterad på flygplan eller obemannade drönare.
• Fjärranalys kan användas för att studera vegetationen, till exempel genom att utnyttja infraröd strålning som reflekteras av vegetationen. Infraröd eller värmestrålning avslöjar områden med skogsbränder som är varmare än omgivningen. Bilderna kan användas för att identifiera trädbeståndets egenskaper som trädart eller potentiell torka i skogen. Den här informationen kan användas för att bedöma områden med risk för skogsbrand.
• Med hjälp av fjärranalysdata kan man till exempel fastställa hur stort skogsbrandsområdet är, hur snabbt branden har utvecklats och i vilken riktning branden rör sig. Fjärranalysbilder som tagits vid olika stadier av branden kan användas för att ta reda på de här sakerna.
• Fjärranalys ger också information om bebyggda områden som byggnader, vägar, broar och tunnlar. Den här informationen är användbar för att planera räddningsinsatser och för att placera ut räddningsutrustning.
• När uppgifter från vädersatelliter kombineras med uppgifter som samlats in om marktäcket kan de användas för att förutsäga skogsbränders framfart. Den här informationen kan användas för att styra räddningsinsatser och evakuera områden.

För varje ekosystemtjänst som nämns 1 p. och för följderna av försämringen av denna tjänst 2 p. Exempel på ekosystemtjänster och tillhörande beskrivningar:

Reglerande och stödjande tjänster (3 p.)

• Kolbindning (1 p.): Minskad kolbindning, till exempel till följd av avskogning, påskyndar växthuseffekten och därmed klimatförändringen. Klimatförändringen påverkar hälsa, livsmedelssäkerhet, konflikter och flyktingskap på en global nivå. (2 p.)
• Pollinering (1 p.): Minskad pollinering påverkar till exempel växternas förökning och därmed livsmedelsproduktionen. Minskad skörd av många odlingsväxter påverkar människans tillgång till föda. I värsta fall leder en minskad skörd till hungersnöd och flyktingskap. (2 p.)

Försörjningstjänster (3 p.)

• Medicinalväxter (1 p.): Det finns fortfarande oupptäckta medicinalväxter i regnskogarna, och om ekosystemen i området förstörs kommer det att påverka människans möjligheter att hitta nya mediciner och därmed nya behandlingar av sjukdomar. (2 p.)
• Virke (1 p.): Som en följd av skogsavverkningen ersätts den ursprungliga regnskogen av en sekundärskog som är fattigare på arter. Sekundärskog är dålig på att ta upp näringsämnen, vilket i sin tur minskar trädens tillväxt. Virkesuttaget i området minskar, vilket i sin tur har en negativ inverkan på ekonomin. (2 p.)

Kulturella tjänster (3 p.)

• Rekreationstjänster (1 p.): Skogsavverkning minskar mångfalden i skogarna, vilket också minskar landskapets betydelse för rekreation. Det här kan påverka lokalbefolkningens hälsa och välbefinnande och minska turismen. (2 p.)
• Ursprungsfolkens kulturarv (1 p.): Förstörelsen av ursprungsfolkens livsmiljöer i Amazonasområdet hotar bevarandet av deras egen kultur. (2 p.)