Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap
22.3.2024
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 14.5.2024
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Informationen om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar samt de föreskrifter angående bedömningen som ges i nämndens föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar inkluderar eller beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna är att jämställas med anteckningar och de, eller avsaknaden av markeringar, ger alltså inga direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestation.
Grunden för läroämnet hälsokunskap är mångvetenskaplighet och en övergripande uppfattning om vad hälsa är samt hälsans förutsättningar för individen, samhörigheten, samhället och globalt. Eftersom hälsa är ett mångdimensionellt begrepp ska de olika hälsotemana belysas ur olika synvinklar. Ett svar på god nivå innebär att examinanden väljer synpunkter som är väsentliga för granskningen och visar en bred kunskap om ämnet.
Realprovet i hälsokunskap förutsätter att ämnet behandlas ur många synvinklar och att examinanden behärskar självständigt kritiskt tänkande. Ett svar på god nivå förutsätter en exakt begreppsanvändning. När uppgiften kräver det ska examinanden visa att hen kan tillämpa, analysera och bedöma kunskap om hälsa och sjukdom och se kunskapen i ett bredare sammanhang. Material som ingår i uppgifterna ska utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt och examinanden ska kunna hänvisa till materialet i sitt svar. Ett svar på god nivå visar på en saklig behandling av samband, orsakssammanhang och interaktion och argumenten är tydligt och allsidigt motiverade. Svaret ska också innehålla belysande exempel och examinanden ska utnyttja aktuell information inom ramen för uppgiften. Ett svar på god nivå ska ge en allsidig och kritisk bedömning av information och olika fenomen förknippade med hälsa samt kunskapsbildningen kring hälsa.
Karakteristiskt för tolkningarna, slutsatserna och de etiska bedömningarna av hälsa är deras villkorlighet och öppenhet. För ett svar på god nivå ska examinanden alltså ta upp alternativa uppfattningar eller observera undantag och specialfall som sedan granskas kritiskt i förhållande till vår kultur och den samhälleliga situationen under olika perioder. Vid sidan av den allmänbildande karaktären hos ämnet hälsokunskap är kopplingen till personlighet och erfarenhet typisk. Erfarenhetsbaserad kunskap ska analyseras och motiveras med hjälp av teoretisk eller evidensbaserad kunskap.
Ett svar på god nivå är en strukturerad, logiskt framskridande helhet som håller sig till saken. Texten bör vara flytande och språket felfritt.
Poängsättning
Det maximala antalet poäng för respektive uppgift är 20 eller 30 poäng. Uppgifterna poängsätts utifrån hur väl examinanden behärskar faktakunskaper (del 1) eller hur väl hen behärskar dels faktakunskaper, dels kunskapshantering (del 2 och 3). Faktakunskaperna bedöms enligt kriterierna i respektive uppgift. Kunskapshanteringen bedöms enligt kriterierna i tabell 1. Faktorerna för bedömningen av kunskapshanteringen är likvärdiga. Medeltalet av dem ges som ett heltal.
I karakteristiken av ett svar på god nivå beskrivs det viktigaste sakinnehållet i respektive svar. Examinanden kan också få poäng för relevant information och för synpunkter som inte tas upp i beskrivningen av de specifika uppgifterna. Om det finns flera små fel i ett svar som annars ger poäng kan man dra av högst 3 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 5 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift. Om det finns ett mycket grundläggande fel i svaret kan man dra av högst 5 poäng från faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 8 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift.
Svarets längd eller antalet faktauppgifter ger inga meritpoäng om uppgifterna i svaret är irrelevanta med hänsyn till uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Text som inte hör till uppgiften beaktas inte vid bedömningen av kunskapshanteringen (tabell 1). Om svaret innehåller mycket sådant som inte hör till uppgiften kan man dra av högst 5 poäng från det totala poängtalet för svaret. Vissa uppgifter har en maximilängd för svaret. Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.
| Bedömningsfaktorer för kunskapshantering | 0 (0) p. | 2 (3) p. | 4 (6) p. | 6 (9) p. | 8 (12) p. | 10 (15) p. |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Användning av begrepp Val, definition och användning av centrala begrepp Tillbörlig användning av andra begrepp | Inga begrepp har valts eller definierats | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är godtyckliga och svaga | Valen och användningen av ämnesrelevanta begrepp är bristfälliga, definitionerna är ytliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är i huvudsak tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är sakkunniga och naturliga |
| Användning av information enligt uppgiften | ||||||
| Tillämpning, till exempel användning, redigering, sammanställning av antaganden, utnyttjande av material | Informationen har inte tillämpats, materialet har inte utnyttjats | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är torftig och svag eller en upprepning av materialet | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är ytlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är i huvudsak tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är mångsidig och naturlig |
| Analys, till exempel jämförelse, särskiljning, klassificering, påvisande av motstridigheter och undermeningar, särskiljning av relevant från irrelevant, granskning av förhållanden (samband, förhållandet mellan orsak och verkan, interaktionsmekanismer) | Informationen har inte analyserats | Analysen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har analyserats ställvis och ytligt | Analysen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Bedömning, till exempel relatering, generalisering, sammanställning, utvärdering, val, genomförbarhet, verkningsfullhet | Informationen har inte bedömts | Bedömningen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har bedömts ställvis och ytligt | Bedömningen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Skapande, till exempel utveckling, planering, produktion, problemuppställning och lösning, sammanställning av slutledningar | Det saknas planer och modeller, inga problem har ställts upp eller lösts, slutledningar saknas | Skapandet av planer och alternativa modeller eller problemuppställningarna och lösningarna är godtyckliga och svaga, slutledningarna är ungefärliga eller överdrivna | Planerna och de alternativa modellerna är torftiga, problemuppställningarna och lösningarna samt slutledningarna är ytliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är i huvudsak mångsidigt, problemuppställningarna och lösningarna är i huvudsak trovärdiga, slutledningarna är i huvudsak tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är mångsidigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är trovärdiga, slutledningarna är tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är insiktsfullt och trovärdigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är övertygande, slutledningarna är logiska och strukturerade |
|
Argumentation Motivering av påståenden med hjälp av teorier, forskningsrön, fakta och exempel | Motiveringar saknas, motiveringarna är inte hållbara | Få motiveringar, motiveringarna är ungefärliga, begränsade, överdrivna eller icke trovärdiga | Motiveringar ställvis, motiveringarna är konstaterande, simpla eller ytliga, delvis brister eller fel i motiveringarna | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är i huvudsak korrekta | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är trovärdiga och tydliga | Uttömmande, mångsidiga och övertygande motiveringar |
|
Helhet Uppbyggnad av ett strukturerat och konsekvent svar | Svaret är otydligt, samma information upprepas på olika ställen | Svaret har en torftig disposition och kan innehålla en del motstridigheter, helheten är svår att greppa | Svaret är strukturerat, men informationen är splittrad | Svaret är i huvudsak konsekvent och examinanden har försökt betrakta det som en helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig, välstrukturerad, saklig och lättfattlig helhet |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Påståenden 20 p.
Nedan finns 20 påståenden, 1.1–1.20. Avgör för varje påstående om det är rätt eller fel. Efter att du besvarat ett påstående kan du ändra ditt svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften men kommer fram till att du inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja svarsalternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden. Rätt svar 1 p., fel svar 0 p., inget svar 0 p.
1.1 Hälsokompetens innebär olika delområden av den fysiska funktionsförmågan. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.2 I den transteoretiska förändringsmodellen är det vanligt att gå fram och tillbaka mellan olika skeden. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.3 UKK-institutets rekommendation om motion för vuxna innehåller råd om sömn och om hur man kan pausa stillasittandet. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.4 WHO:s hälsofrämjande verksamhet indelas i tre nivåer: individ, gemenskap och samhälle. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.5 Placeboeffekten kan vara lika stark som den medicinska effekten. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.6 Fett från kött och fisk är i huvudsak mättat. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.7 Tillsatser i livsmedel kan härstamma från bland annat trafikutsläpp. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.8 Under REM-sömnen blir hjärnans aktivitet långsammare. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.9 Om man vill undersöka hur en särskild kost påverkar blodtrycket är en randomiserad kontrollerad studie den bästa möjliga forskningsmetoden. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.10 En observationsstudie är ett upplägg för kvalitativ forskning. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.11 Slumpens inverkan på forskningsresultat kan elimineras om studien planeras omsorgsfullt. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.12 E-cigarretter saknar några av de skadliga ämnen som finns i tobak, men de innehåller däremot flera hälsovådliga ämnen som saknas i tobak. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.13 Användning av cannabis ökar risken för psykisk sjukdom. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.14 Ett blodtryck är förhöjt om det systoliska trycket överstiger 140 mmHg. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.15 Ökad kolesterolhalt i blodet är en central riskfaktor för kranskärlssjukdom. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.16 Alla cancerformer kan förebyggas med hälsofrämjande levnadssätt. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.17 En diabetiker bör följa en diet som är särskilt planerad för personer med diabetes. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.18 Diabetes typ 2 förekommer inte bland unga. 1 p.
- Fel (1 p.)
1.19 Rökning är den mest betydande riskfaktorn för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. 1 p.
- Rätt (1 p.)
1.20 Alla vacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet ger flockimmunitet. 1 p.
- Fel (1 p.)
2. Förkylning och influensa 20 p.
Jämför förkylning och influensa med varandra. Använd dig av modelltabell när du ställer upp ditt svar. Det ska tydligt framgå av tabellen på vilka sätt förkylning och influensa skiljer sig från varandra. Bifoga en skärmdump av din tabell i svarsfältet.
| Förkylning | Influensa | |
|---|---|---|
| Definition och orsak 2 + 2 p. | Förkylning är en akut inflammation i de övre luftvägarna. Hundratals olika virus orsakar förkylning, till exempel rhinovirus (> 50 %), coronavirus och RS-virus. | Influensa orsakas av virus och är en svårare och långvarigare inflammation i luftvägarna än förkylning. Influensavirus delas in i A- och B-typer. |
| Förekomst 2 + 2 p. | Förkylningar är mycket vanliga. Barn under skolåldern har i genomsnitt 6–8 och vuxna 2–3 förkylningar per år. | Influensaepidemier uppstår varje år. Antalet smittade varierar enligt säsong. Uppskattningsvis insjuknar ca 10 % av befolkningen i säsongsinfluensa under en 6–8 veckor lång influensavåg. |
| Symtom 2 + 2 p. | Förkylning börjar med allmänna symtom som huvudvärk, frossa, halsont och feber (särskilt hos barn). Snuva och/eller hosta kommer lite senare. Symtomen varar 1–2 veckor. Symtomens spektrum och styrka varierar från person till person. | Influensasymtom är mycket lika symtomen på vanlig förkylning, men de är ofta svårare. Till typiska influensasymtom hör också muskelvärk och hög feber. Influensa varar i allmänhet en dryg vecka längre än förkylning, och det kan ta längre tid att återhämta sig. Symtomens spektrum och styrka varierar från person till person. Influensa kan också vara symtomfri. |
| Vård 2 + 2 p. | Det viktigaste då det kommer till egenvård av förkylning är att vila och att undvika fysisk ansträngning. Man kan lindra symtomen med medicin mot värk och feber som apoteken säljer. En förkylning går över av sig själv. Man bör uppsöka läkare om förkylningssymtomen blir värre, varar länge eller om man börjar må sämre. Antibiotika hjälper inte mot förkylning eftersom sjukdomen orsakas av ett virus, inte av en bakterie. | Influensa sköts, precis som förkylning, oftast med egenvård. Influensa går oftast också över av sig själv, när immunförsvaret lyckas kuva influensaviruset. Det är viktigt att vila och att undvika fysisk ansträngning. En frisk vuxen återhämtar sig från influensa på ett par veckor. Numera kan influensa enligt en läkares bedömning vårdas och lindras med virusmedicin under de första dagarna från insjuknandet. |
| Förebyggande 2 + 2 p. | Prevention av förkylning handlar om att på olika sätt hindra epidemin från att sprida sig:
Det finns inget vaccin mot förkylning. | Man förebygger influensa på samma sätt som man förebygger förkylning. Influensavaccin förebygger effektivt influensarelaterade dödsfall och sjukdomens spridning bland befolkningen. |
Poängsättning
Fulla 2 + 2 poäng ges för varje enskild synvinkel (definition och orsak, utbredning, symtom, vård, förebyggande) där likheterna och skillnaderna mellan förkylning och influensa tydligt framgår. Om enbart likheter tas upp kan man få högst 3 poäng.
Om examinanden inte följer anvisningarna, det vill säga inte ställer upp jämförelsen i tabellform, kan hen få maximalt 10 poäng.
3. Förklaringsmodeller till sjukdomar 20 p.
Använd dig av modelltabell och ställ upp en tabell över följande förklaringsmodeller till sjukdomar, från den äldsta till den yngsta: multietiologisk teori, miasmateorin, den demonologiska förklaringsmodellen och humoralpatologi. Beskriv kort de uppfattningar om sjukdomsorsaker och behandlingsformer som ligger bakom respektive förklaringsmodell. Bifoga en skärmdump av din tabell i svarsfältet.
| Förklaringsmodell | Sjukdomsorsaker | Behandlingsformer |
|---|---|---|
| Den demonologiska förklaringsmodellen | Trolldom eller onda andars inverkan, bryta mot tabun. | Skyddande amuletter, örter och besvärjelser uttalade av schamaner eller medicinmän, böner. |
| Humoralpatologi | Obalans som råder mellan kroppens fyra grundvätskor (blod, gul galla, svart galla och slem). | Att återställa balansen till exempel med hjälp av åderlåtning, koppning, bad och diet. |
| Miasmateorin | Giftiga ångor som uppstår till följd av förruttnelse hänger kvar i luften och sprids med vinden. | Att behandla bostäder med rök från brända örter, att förvisa sjuka, att förbättra hygienen. |
| Multietiologisk teori | Samverkan mellan flera olika faktorer, till exempel genom och livsstill. | Evidensbaserad vård i enlighet med diagnosen. |
Poängsättning
Varje förklaringsmodell kan ge totalt 5 poäng (1 p. för korrekt tidsbestämning, 2 p. för sjukdomsorsaker, 2 p. för behandlingsformer).
Om svaret inte motsvarar uppgiften, det vill säga om beskrivningen inte görs i tabellformat, är det maximala poängtalet 10 poäng.
Del 2: 20-poängsuppgifter
4. En miljöhälsorisk 20 p.
Bilden föreställer en miljöhälsorisk som förorsakas av radon. Radon (Rn) är en lukt-, smak- och färglös radioaktiv ädelgas. Radon uppstår i jordskorpan som en sönderfallsprodukt av uran och torium. Radon kan utsöndras i byggnader från jordmånen eller mineralbaserat byggnadsmaterial som betong. Radonhaltigt grundvatten kan också vara en källa till radon.
Uranhalten i Finlands granitbaserade berggrund och jordmån är i medeltal högre än på andra ställen i världen. Porösa grus- och sandåsar är en källa till radonhaltig luft. Radonhalten är högst på upphöjda och brantsluttande grusåsar, som Pispalaåsen i Tammerfors och delar av Salpausselkä. På de här områdena, särskilt på åsar eller formationer av Salpausselkä, ligger nästan 80 % av alla byggnader där det tillåtna maximivärdet av radon överskrids. Radonriskens omfattning påverkas också av byggnadsmaterial och byggnadstekniska lösningar och dålig ventilation inomhus. Social- och hälsovårdsministeriet har gett rekommenderade referensvärden för radonhalten i inomhusluft. Det effektivaste sättet att minska finländares genomsnittliga strålningsdos vore att minska radonhalten i inomhusluft.
Radon i utomhusluft är inte farligt eftersom radon snabbt späds ut. Radon är skadligt för hälsan om det samlas i stora mängder i inomhusluft. Långvarig vistelse i lokaler där radonhalten är hög ökar märkbart risken för lungcancer. Det radon som finns i inomhusluft kommer in i lungorna via andningen. I inomhusluften finns dessutom radonets fasta sönderfallsprodukter. När man andas in dem fastnar de på lungornas inre yta och orsakar alfastrålning. Också radonhalter som underskrider gränsvärdet kan orsaka lungcancer, särskilt hos rökare. Radon i dricksvatten utsätter både magsäcken och lungorna för strålning. När radonhaltigt vatten används frigörs en del av radonet i luften.
Det råder stor okunskap om radon jämfört med andra miljöhälsorisker.
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0–10 p.
3 poäng
Examinanden har namngett miljöhälsorisken (radon) och beskrivit den med hjälp av en faktorn. Faktorn hen beskriver hänger samman med omfattningen av miljöhälsoriskens effekter på hälsan (jordmån, inomhusluft, ventilation, byggnadsteknik och byggmaterial, exponeringstid, halt av ämnet, rökning).
6 poäng
Examinanden har namngett miljöhälsorisken (radon) och beskrivit den med hjälp av tre faktorer. I svaret beskrivs en hälsoeffekt korrekt. Examinanden beskriver två faktorer som hänger samman med omfattningen av miljöhälsoriskens effekter (jordmån, inomhusluft, ventilation, byggnadsteknik och byggmaterial, exponeringstid, halt av ämnet, rökning).
9 poäng
Examinanden har namngett miljöhälsorisken (radon) och beskrivit den med hjälp av fem faktorer. I svaret beskrivs två hälsoeffekter korrekt. Examinanden beskriver tre faktorer som hänger samman med omfattningen av miljöhälsoriskens effekter (jordmån, inomhusluft, ventilation, byggnadsteknik och byggmaterial, exponeringstid, halt av ämnet, rökning).
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).
5. Sexuella rättigheter 20 p.
Enligt världsorganisationen för sexuell hälsa (WAS) och WHO strävar man med sexuella rättigheter efter att trygga varje människas rätt att definiera sin sexualitet utifrån sina egna premisser. Alla har därtill rätt till kunskap om sexualitet och om risker med oskyddat sex, rätt att leva i en miljö som främjar sexuell hälsa och rätt till tjänster i anslutning till sexuell hälsa. Till de sexuella rättigheterna hör skyldigheten att respektera andra människors sexuella rättigheter. De sexuella rättigheterna är en del av mänskliga rättigheter.
| Sexuell rättighet | Exempel på hur man kan stödja förverkligandet av de studerandes sexuella rättigheter i en läroanstalt |
|---|---|
| Rätt till den egna sexualiteten och till att leva ut den | Atmosfären och verksamhetskulturen i skolan stöder bland annat möjligheten att fritt uttrycka eller låta bli att uttrycka sexuell läggning och kön (till exempel antimobbning, att ingripa i mobbning eller trakasserier, rätt att bli kallad vid det namn man själv har valt). Då kan varje studerande definiera sin sexualitet och dess betydelse i det egna livet. Målet med läroanstaltens läroplan är att stärka studerandens identitet och jobba för att hen ska ha insikt om och uppskatta att hen är unik. Därtill stöder läroplanen den studerandes omsorg om sig själv och andra. Om de sexuella rättigheterna förbises i undervisningen kan det ge de unga uppfattningen att sexualitet och sexuella rättigheter saknar betydelse. Om studierna innehåller praktik ska läroanstalten i samarbete med praktikplatserna stödja att de studerandes sexuella rättigheter förverkligas under praktikperioden. Också samarbete med föräldrarna (till exempel att dela information om sexuella rättigheter och det finländska samhällets lagstiftning) stöder förverkligandet av rättigheterna. |
| Rätt till kunskap om sexualitet | Varje studerande har rätt till aktuell och forskningsbaserad sexuell fostran (studenthälsovård) och sexualundervisning (till exempel gymnasiets för alla obligatoriska första kurs i hälsokunskap) som respekterar de sexuella rättigheterna utan att diskriminera någon. Undervisningens innehåll och attityderna hos den undervisande personalen och skolhälsovården har betydelse för huruvida de unga känner sig hörda och sedda, och för hur de ungas informationsbehov besvaras. Jämlikhet mellan lärare, skolhälsovårdspersonal och studerande stöder undervisnings- och arbetsmetoder som bidrar till att rättigheter beaktas. Till exempel är sexualundervisning och -fostran i sin bästa form inkluderande och välkomnar mångfald (interaktiva arbetsmetoder som utgår från de studerandes behov), de utgår från mänskliga rättigheter och uppmuntrar till kritiskt tänkande (till exempel mediekritik: analys av falsk och diskriminerande information). |
| Rätten att skydda sig själv och att bli skyddad | De studerandes rätt till fysisk integritet och frihet från våld (fysiskt eller psykiskt sexuellt eller könsrelaterat våld) samt deras rätt till hjälp och stöd tillgodoses bland annat av trygga lokaler i skolan (undervisningsutrymmen och sociala utrymmen) och av skolans verksamhetskultur som genast ingriper i missförhållanden som uppdagas eller som de studerande anmäler (raka anmälningsprocesser). Därtill måste skolan trygga rätten till hälsovårdstjänster vilket bland annat förutsätter tillräckliga resurser för studenthälsovården.
Varje studerande har rätt till information om hur man förhindrar graviditet och att smittas av könssjukdomar och också praktisk preventionshjälp. Samarbete med föräldrar, andra skolor och arbetslivet (dubbelexamen, arbetspraktik) bör byggas upp på ett sätt som både innehållsmässigt- och på det sätt det genomförs stöder studerandenas rättigheter. Inom hälsokunskapsundervisningen är bland annat kunskap om sociala medier och mediekritik centralt, och kan hjälpa studerandena att skydda sina egna sexuella rättigheter och sin sexualitet. Alla sexuella rättigheter är oberoende av ålder. Till exempel i gymnasiet är en del av studerandena minderåriga, andra myndiga. I lagstiftningen har dock ålder betydelse. Till exempel den förändrade translagen (2023) gör det möjligt för myndiga personer att själva bestämma sitt kön på icke-medicinska grunder. |
| Rätt till sexualhälsotjänster | Implementeringen av rättigheterna stöds av tillräckliga studenthälsovårdstjänster som är lättillgängliga för alla studerande (såsom psykolog, kurator, hälsovårdspersonal) och som respekterar de sexuella rättigheterna. Tjänsterna utförs i samarbete med studeranden och med hens samtycke. De ska också vara trygga, konfidentiella och högklassiga oberoende av studieort. Särskilt förebyggande tjänster kan se till att de sexuella rättigheterna förverkligas. |
| Rätt till jämlikhet och icke-diskriminering | Skolans läroplan och verksamhetskultur beaktar dessa rättigheter. Alla studerande har rätt till undervisning och handledning i en verksamhetsmiljö som stöder jämlikhet och icke-diskriminering. Varje studerande har rätt att ta individuella beslut i anslutning till sin egen sexualitet utan rädsla för socialt tryck, mobbning eller hatretorik. Gymnasieundervisningen ska därtill stödja ett etiskt ansvarsfull akörskap, stärka den studerandes möjligheter att skapa sin egen identitet och uppmuntra hen till att förstå och uppskatta att hen är unik. Denna rättighet stöds av samarbete med hemmen, där det är viktigt att beakta familjernas mångfald och individualitet. Man bör följa upp hur jämlikhet och icke-diskriminering, liksom andra sexuella rättigheter, tryggas till exempel genom läroanstaltens resultat från enkäten Hälsa i skolan. Läroanstalternas lagstadgade plan för likabehandling. |
| Rätt till integritet | Med hjälp av information, verksamhetskultur och studenthälsovårdstjänster ser skolan till att varje studerande får hjälp med sina funderingar och kan fatta beslut i anslutning till sin egen sexualitet individuellt, privat (trygga privatlivet till exempel inom studenthälsovården) och utan påtryckningar. Läroanstaltens personal är skyldiga att skydda studerandenas privatliv, och en lärare får inte dela med sig av någon som helst information om studerandenas hälsa. |
| Rätt att påverka | Skolan stöder rätten att påverka så att de sexuella rättigheterna beaktas genom att på flera sätt möjliggöra att studerandenas åsikter, förslag och erfarenheter blir hörda. Förutsättningen för att kunna påverka är att studerandena har kunskap om de sexuella rättigheterna och om hur de kan påverka dem på sin läroanstalt, samt att de har verktyg att föra fram förslag och påtala missförhållanden. Skolans ledning bör ingripa i konstaterade missförhållanden eller överträdelser. |
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0–10 p.
3 poäng
Examinanden har redogjort för hur en läroanstalt kan stödja förverkligandet av två sexuella rättigheter med hjälp av sammanlagt två exempel.
6 poäng
Examinanden har redogjort för hur en läroanstalt kan stödja förverkligandet av fyra sexuella rättigheter med hjälp av sammanlagt fem exempel. De sexuella rättigheterna benämns.
9 poäng
Examinanden har redogjort för hur en läroanstalt kan stödja förverkligandet av sex sexuella rättigheter med hjälp av sammanlagt åtminstone sju exempel. De sexuella rättigheterna benämns.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 p. enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, tillämpning, helhet).
6. Ett hälsorelaterat fenomen 20 p.
Medikalisering betyder att göra något till ett medicinskt problem. Det är ett samhällsfenomen som gör att nya saker som tidigare inte förknippats med medicinsk vetenskap börjar definieras medicinskt, och börjar omtalas med begrepp i anslutning till hälsa och sjukdom. Till följd av medikalisering kan tillstånd som tidigare betraktats som normala eller vanliga börja vårdas som sjukdomar.
Medikalisering har både positiva och negativa följder ur såväl samhällets och hälsovårdens som individens synvinkel.
| Negativa följder | ||
|---|---|---|
| Synvinklar | Samhället och hälsovården | Individen |
Överundersökning – Man gör medicinska test, sållningar, granskningar och uppföljningar som antagligen inte är till någon nytta för patienten. | Tar resurser, tid och pengar från hälsovården. Minskar på så sätt möjligheterna att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver dem. | Väntetiden till undersökningar förlängs. Möjligheterna till nödvändiga undersökningar minskar. |
Överdiagnostisering – Man konstaterar sådana sjukdomar och risker som inte skulle ha orsakat patienten några problem eller symtom. | Ur hälsosynvinkel betydelselösa, slumpmässiga fynd orsakar onödiga vidareundersökningar. | Slumpmässiga fynd ökar oro inför och förväntningar på vidareundersökningar. |
Övervård – Patienten vårdas för mycket eller i onödan. | Tar resurser, tid och pengar från hälsovården. Minskar på så sätt möjligheterna att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver dem. | Patienten har ingen nytta av vården och kan få biverkningar av den. Onödig vård orsakar ekonomisk förlust. |
| Sjukdomsrisker blir sjukdomar. | Tar resurser, tid och pengar från hälsovården. Minskar på så sätt möjligheterna att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver dem. | Patienten har ingen nytta av vården och kan få biverkningar av den. Onödig vård orsakar ekonomisk förlust. Onödig vård skapar grundlösa förväntningar på den medicinska vetenskapens möjligheter. Den kan också öka rädslor och ångest i anslutning till vården. Förmågan att möta och lösa svårigheter som tillhör livet försvagas. |
| Sjukdomskriterierna utvidgas utan grund. | ||
| Dyra vårdformer används utan grund. | ||
| Vanliga åldersrelaterade förändringar framhävs och vårdas i onödan. | ||
| Man hittar på sjukdomar i marknadsföringssyfte. | ||
| Media rapporterar okritiskt om hälsorelaterade frågor. | ||
| Hälsokostpreparat och alternativ vård säljs med hjälp av ogrundade påståenden. | Vården av biverkningar belastar hälso- och sjukvården. | Man använder ingen vård som skulle ge medicinsk verkan. Nackdelar för hälsan kan uppstå. Sjukdomens prognos blir sämre. |
| Hälsobegrepp och vårdformer som inte omfattas av den medicinska vetenskapen blir vanligare både i definitionen och i vården av sjukdomar. | Hälsovården blir mål för ännu fler ogrundade förväntningar. Vården av biverkningar belastar hälso- och sjukvården. | Man använder ingen vård som skulle ge medicinsk verkan. Vården kan vara skadlig för hälsan. Sjukdomens prognos blir sämre. |
| Utifrån kommersiella intressen skapar man föreställningar om medicinsk vård av problem som bäst skulle åtgärdas med hjälp av livsstilsförändringar. | Hälso- och sjukvården blir mål för ännu fler ogrundade förväntningar. Tar resurser, tid och pengar från hälsovården. Minskar på så sätt möjligheterna att erbjuda tjänster till dem som verkligen behöver dem. | Patienten har ingen nytta av vården och kan få biverkningar av den. Onödig vård orsakar ekonomisk förlust. Onödig vård skapar grundlösa förväntningar och kan också öka rädslor och ångest i anslutning till vården. |
| Man tillämpar medicinska termer och ett medicinskt angreppssätt när man försöker lösa samhälleliga problem. | Hälso- och sjukvårdssystemet blir mål för ogrundade förväntningar på att problem ska kunna lösas. | Också friska kan bli stämplade som sjuka (upplevelse av stigma). Ogrundade förväntningar på att hälso- och sjukvårdssystemet ska kunna lösa problem uppstår |
Medikaliseringens följder kan också vara positiva.
| Positiva följder | ||
|---|---|---|
| Synvinklar | Samhället och hälso- och sjukvården | Individen |
| Att förutse problem i anslutning till medicinska åtgärder har minskat risken för skador. | Man sparar resurser. Vårdresultaten blir bättre, och färre skador uppstår. | Vårdresultaten är bättre och riskerna med åtgärderna mindre. |
| Vård- och forskningsmetoder baserade på medicinsk vetenskap har utvecklats. | Vården har bättre verkan, och biverkningar uppstår i mindre grad. | Vården har bättre verkan, och biverkningar uppstår i mindre grad. |
| Stigmatiseringen i anslutning till vissa sjukdomar har minskat, då de behandlas som sjukdomar bland andra. | Man för en öppen dialog om orsaker till sjukdomar och hur de kan förebyggas. | Det är lättare att söka sig till undersökningar och vård. |
| Folkhälsan har förbättrats tack vare att man i ett tidigt skede kan åtgärda faktorer som innebär risk för sjukdom. | Man sparar resurser. | Man får bättre vårdresultat. |
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0–10 p.
3 poäng
Av svaret framgår att examinanden har identifierat rätt fenomen. Fenomenet beskrivs med hjälp av en faktor. Examinanden diskuterar två följder.
6 poäng
Av svaret framgår det att fenomenet i materialet har identifierats korrekt och benämnts medikalisering. Medikaliseringen beskrivs med hjälp av två faktorer. I svaret diskuteras fyra följder. De ska inkludera såväl positiva som negativa följder. Examinanden har beaktat såväl samhällets och sjukvårdens som individens sýnvinkel.
9 poäng
Av svaret framgår det att fenomenet i materialet har identifierats korrekt och benämnts medikalisering. Medikaliseringen beskrivs med hjälp av tre faktorer. I svaret diskuteras sex följder så att uppgiften beaktas mångsidigt. I svaret ska såväl positiva som negativa följder ingå.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 poäng enigt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, argumentation, helhet).
Del 3: 30-poängsuppgifter
7. Svampplockningens effekter på hälsan 30 p.
Svampplockning handlar främst om att plocka ätliga svampar i naturen. I Finland tillhör svampplockning allemansrätten. Inkomsterna man får från att sälja svamp man plockat är skattefria.
Också andra korrekta effekter än de som nämns i beskrivningen av goda svar godkänns.
Fysisk hälsa
- + Att röra sig i skogen och på ojämn mark kan förbättra konditionen (muskelstyrka i de nedre extremiteterna, blodomlopp och andningsorgan).
- + Främjar balansen och kroppskontrollen.
- + Att huka och böja sig framåt upprätthåller kroppens rörelseförmåga.
- + Svampars näringsvärde: Svampar är rika på essentiella näringsämnen. De innehåller protein, rikligt med mineral- och spårämnen som koppar, selen och zink, samt A-, B- och D-vitaminer.
- + Svampar innehåller lite energi, särskilt fett, och kan därmed främja viktkontroll.
- – Svampars toxicitet: I Finlands skogar växer några mycket giftiga svampar som toppig giftspindling och vit flugsvamp som orsakar skador på njurar och lever. En del svampar är giftiga i obehandlad form, till exempel stenmurkla eller toppmurkla.
- – I vissa svamparter ansamlas hälsovådliga tungmetaller (till exempel bly, kvicksilver, kadmium, cesium), så stället där de plockas måste ligga tillräckligt långt borta från vägar och industrier.
- – När man plockar svamp finns det risk för fästingbett, getingstick och ormbett.
- – Olycksrisker i anslutning till svampplockning:
- – Man kan falla eller stuka foten i skogen. Svampkniven kan slinta.
- – Man kan gå vilse i skogen och trötta ut sig. Risken för förfrysningar är större under senhösten.
Psykisk hälsa
- + rekreation
- + minskad stress
- + välbehag av att vara ute i naturen
- + främjar den psykiska hälsan exempelvis genom att lindra symtomen
- + lugna ner sig, få större medveten närvaro
- + glädje i att finna svamp (nya ställen, riklig skörd)
- + ny kunskap (känna igen nya svamparter, experiment i köket, färga med svamp, odla svamp)
- – besvikelse och frustration över att inte hitta svamp
- – rädsla för svampförgiftning eller för farorna med att röra sig i naturen
Social hälsa
- + svampplockning som gemensam hobby med vänner, grannar eller familj
- + att ge vidare ett hälsosamt och hållbart levnadssätt till följande generation
- + att ge och ta emot socialt stöd
- + att hitta nya likasinnade vänner till exempel på svampkurser
I svaret kan dessutom andra klassificeringar beaktas, exempelvis andlig hälsa
- + att hitta livsglädje och kraftresurser i naturen
- + att upptäcka vikten av ren natur, värden
- + naturskydd
- + egen tid att fundera
- + tystnad och frid
- – En del svampar i Finland är klassade som droger, och den som plockar dem kan därmed göra sig skyldig till brott
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0–15 p.
4 poäng
Examinanden har analyserat totalt fem av svampplockningens effekter på hälsan.
7 poäng
Examinanden har analyserat totalt sju av svampplockningens effekter på hälsan och beaktat två namngivna delområden av hälsa. I svaret tas såväl positiva som negativa effekter upp.
10 poäng
Examinanden har analyserat totalt nio av svampplockningens effekter på hälsan och beaktat tre namngivna delområden av hälsa. I svaret tas såväl positiva som negativa effekter upp.
13 poäng
Examinanden har analyserat totalt tolv av svampplockningens effekter på hälsan och beaktat tre namngivna delområden av hälsa. I svaret tas såväl positiva som negativa effekter upp.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).
Om examinanden inte gör hänvisningar till materialet, dras fem poäng av det totala poängtalet.
8. Biobanker 30 p.
I biobanker samlar man prover av och information om personer som gett sitt samtycke i syfte att främja medicinsk forskning och produktutveckling. Prover i en biobank kan också användas i kommande forskningsprojekt. Proverna samlas in i samband med hälso- och sjukvårdsundersökningar eller vetenskapliga forskningsprojekt, till exempel då man tar blod- eller vävnadsprov. Informationen om proverna kan kopplas samman med patientinformation och sådan information om donatorn som finns samlad i andra register. I alla skeden av forskningsprocessen är biobankverksamheten bunden till forskningsetiska principer om god vetenskaplig praxis, hälso- och sjukvårdens etiska principer och till lagstiftningen kring dataskydd. Biobankverksamheten kan analyseras ur ett etiskt perspektiv till exempel utifrån värden, dygder, konsekvenser, rättigheter, skyldigheter, motiv och normer. Verksamheten kan granskas genom att beakta aspekter på den donerande medborgaren, hälso- och sjukvården, samhället och den globala nivån samt den som driver själva biobankverksamheten.
Värden: Till biobankens värden hör öppenhet, förtroende, respekt för människans rättigheter, hög kvalitet och att ge varje donator lika möjlighet att delta i forskning. Genom att donera prover till en biobank stöder man en nationellt värdefull datasamling. Därtill deltar man i utvecklingen av hälsofrämjande verksamhet, sjukdomsförebyggande verksamhet och vård.
Dygder: Att stödja medicinsk vetenskap och andra närliggande forskningsområden kan anses vara en god gärning, som främjar vetenskap och hälsa och förebygger sjukdomar, dödsfall och mänskligt lidande i anslutning till dem.
Konsekvenser: Ett betydande provmaterial av hög kvalitet möjliggör medicinsk forskning som kan utreda orsaker till sjukdom, ta fram diagnostiska metoder och utveckla vården, vårdprocesserna och medicinerna. Det här har alla nytta av. Det färdiga forskningsmaterial som fås från biobankerna förenklar och försnabbar datainsamlingen, som annars ofta tar mycket tid och resurser i anspråk. Artificiell intelligens kan möjliggöra användning av ett stort forskningsmaterial i komplicerade analyser. Den information som analyser av proverna kan ge om arvsmassa eller annat kan vara värdefull också för donatorn. Med hjälp av biobanker kan man forska i och utveckla till exempel förebyggande vård och sjukvård på en mer individuell nivå.
Rättigheter: Alla finländare har rätt att donera prover till en biobank. Donationen är frivillig, och donatorn har rätt att neka till donation när som helst. Samtyckesdokumentet informerar på en allmän nivå om vad proven används till och ger donatorn möjlighet att ställa tilläggsfrågor, men provernas specifika användningssyfte ges inte. Donatorn har också rätt att, om hen så vill, få sådan information som är av betydande relevans för hens hälsotillstånd om den kommer fram i samband med forskning. Hen har också rätt att få veta i vilken studie de prover som hen donerat har använts. Donatorn har därtill rätt att senare ta tillbaka sitt samtycke till att hens donerade prover lagras i biobanken. Information i biobanker får inte användas i brottsutredningar och inte heller av försäkringsbolag som vill utvärdera provgivarens försäkringsavtal.
Skyldigheter: I anslutning till provtagningen och begäran om samtycke ska biobanken lyssna på kunden, ge hen all behövlig information och agera enligt hälso- och sjukvårdens yrkesetiska regler. Proverna används endast i högklassig forskning som följer principerna om god vetenskaplig praxis. Forskarna är skyldiga att respektera integritetsskyddet och att iaktta konfidentialitet. Individens dataskydd är gott, eftersom hens identifieringsuppgifter har ersatts med en kod. I hanteringen av databaser följer man kvalitetskrav. Om donatorn tar tillbaka sitt samtycke kan biobanken inte använda hens prover eller överlåta dem till ny forskning. Det här garanteras genom anteckningar i biobankens register.
Motiv: Framsteg inom medicinsk vetenskap är viktigt för många. Biobankerna tjänar inte ekonomiskt på informationen de lagrar. Även kommersiella aktörer, som till exempel läkemedelsbolag, kan få information från biobanker i forskningssyfte.
Normer: Biobankslagen (Finlex 688/2012) och andra förordningar reglerar biobankernas verksamhet, som därtill övervakas av myndigheterna. Dataombudsmannen övervakar att dataskyddsförordningarna följs.
Poängsättning
Sakinnehållet bedöms med 0−15 p.
4 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till biobankernas verksamhet ur ett perspektiv.
7 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till biobankernas verksamhet ur två perspektiv.
10 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till biobankernas verksamhet ur tre namngivna perspektiv.
13 poäng
Examinanden har analyserat etiska frågor i anslutning till biobankernas verksamhet ur fyra namngivna perspektiv.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begrepp, analys, helhet).
9. Förekomsten av fetma i Finland 30 p.
9.1 Gör med hjälp av uppgifterna i tabellen ett linjediagram över fetman i olika åldersgrupper och bifoga det till svarsfältet. Förklara kort de huvudsakliga resultaten du får. 10 p.
Fetma bland den vuxna befolkningen klassificeras enligt viktindex (BMI). Viktindex fås när vikten (kg) divideras med längden (m) upphöjd i kvadrat. Viktindex 30 kg/m2 är det internationellt vedertagna och ur hälsosynvinkel mest betydande gränsvärdet för fetma.
När man definierar fetma hos barn använder man ISO-BMI-värdet, det vill säga ett viktindex för barn som motsvarar viktindex för vuxna. Gränsvärdet för fetma hos barn är ISO-BMI 30 kg/m2.
Skillnader enligt kön
Fetma bland personer i arbetsför ålder har varit vanligare bland män än bland kvinnor med undantag för åren 2017 och 2019. År 2022 var fetma nästan lika vanligt bland män som bland kvinnor (ca 24 %).
Fetma var vanligare bland pojkar än bland flickor i båda åldersgrupperna. År 2021 var fetma dubbelt så vanligt bland pojkar som bland flickor. 10 procent av pojkarna i de hög- och lågstadieålder var feta. 5 procent av flickorna i högstadieålder och 4 procent av flickorna i lågstadieålder var feta.
Förändring över tid
Fetma bland män blev fem och fetma bland kvinnor sex procentenheter vanligare under åren 2015–2022. Fetma bland pojkar i högstadieålder (13–16-åringar) ökade med två procentenheter och fetma bland flickor i samma ålder ökade med en procentenhet under uppföljningstiden. Under samma tid ökade fetma bland pojkar i lågstadieålder (7–12-åringar) med tre procentenheter och bland flickor i samma ålder med en procentenhet.
Om fetma fortsätter att bli vanligare i samma takt som under de senaste åren kommer fler än var fjärde att vara feta under de kommande åren.
Skillnader enligt åldersgrupp
Fetma var vanligast bland personer i arbetsför ålder och minst vanligt bland barn i lågstadieålder. Den största förändringen i utbredningen av fetma förekom i övergången från åldern 13–16 till åldern 20–64. Bland kvinnor har förändringen varit märkbart större än bland män. Det är ingen större skillnad mellan hur förekomsten av fetma har förändrats bland barn i hög- respektive lågstadieålder, varken bland pojkar eller flickor.
Poängsättning
Diagrammet och de huvudsakliga resultaten i korthet 0–10 p.
Om linjediagrammet är helt korrekt ges 4 poäng. Om det finns brister i linjediagrammet ges 2 poäng och om linjediagram saknas ges 0 poäng. Minskningen för fel gäller hela uppgiften.
För varje korrekt beskrivet huvudsakligt resultat (skillnader enligt kön, föränring över tid, skillnader enligt åldersgrupp) ges 2 poäng.
Exempeldiagram:
Diagram: Förekomsten av fetma (%) i olika åldersgrupper i Finland under åren 2015–2021/2022
9.2 Med hurdana samhälleliga åtgärder kan man främja viktkontroll och minska fetma? 20 p.
Samhälleliga åtgärder för att främja viktkontroll och minska fetma kan behandlas utifrån de fem verksamhetsmetoderna i WHO:s hälsofrämjande modell. De är beslutsfattande som främjar hälsa, hälsofrämjande miljöer, att stärka olika samfunds verksamhet, att stärka hälsokunnande och att utveckla hälsotjänster.
Beslutsfattande som främjar hälsa
För att främja viktkontroll och förebygga fetma behövs samhälleliga beslut, lagstiftning och riksomfattande närings- och motionsrekommendationer som uppmuntrar till en hälsosam livsstil. Forskning från olika länder visar att beskattningen på ohälsosamma livsmedel effektivt minskar konsumtionen av dem. I Finland bör en hälsobaserad beskattning riktas mot socker, mättat fett och salt. Beskattade produkter bör definieras utifrån huruvida beskattning av dem främjar hälsosam näring. En hälsobaserad beskattning förändrar i bästa fall både producentens och konsumentens beteende, och bidrar till att tillgängliga livsmedel blir hälsosammare. Konsumtionen av hälsosamma livsmedel som grönsaker och frukter kan höjas med hjälp av lägre mervärdesbeskattning.
Utöver beskattning kan man på en samhällelig nivå också ingripa i marknadsföring och konsumtion av ohälsosamma livsmedel. Särskilt barn bör med hjälp av författningar skyddas från ohälsosamma livsmedel som orsakar fetma och från marknadsföringen av dem, som i huvudsak har flyttat till internet och sociala medier. I samband med spel och nätsidor som är populära bland barn marknadsförs ohälsosam mat och dryck.
I daghem, grundskolor, läroinrättningar på andra stadiet och vid högskolor bör måltiderna ordnas enligt näringsrekommendationerna. Kriterier för matens kvalitet bör användas i anskaffningen av livsmedel och mattjänster. Man kan också stödja en hälsofrämjande livsstil genom att möjliggöra skattelättnader vid köp av privata motionstjänster.
Hälsofrämjande miljöer
Mindre förpacknings- och portionsstorlekar och tydliga uppgifter om näringsvärde underlättar val som främjar konsumenternas viktkontroll och minskar deras fetma. Mängdrabatt på sockerhaltiga läskedrycker, sötsaker och salta snacks som säljs i stora förpackningar bör avskaffas till exempel med hjälp av avtal med handeln. Det här skulle göra stora förpackningar mindre attraktiva. Livsmedelsförpackningar kan också förses med rekommendationsmärkningar, som informerar om hälsosamma alternativ. Hjärtmärket som används i Finland är ett tydligt och enkelt sätt att styra konsumenterna till att välja hälsosamma livsmedel. Planering av butikerna kan också stödja konsumenternas mål i fråga om viktkontroll och välmående, till exempel genom att man placerar hälsoprodukter och produkter som stöder viktkontroll mer synligt än tidigare.
Företag som erbjuder mattjänster bör öka mängden hälsosamma alternativ som stöder viktkontroll och förbättra uppgifterna om måltidernas näringsinnehåll. Hälsosam mat bör vara förmånlig också på snabbmatsställen, i barer, på bensinmackar och kaféer. I skolor och läroinrättningar beaktas att sötsaker samt läske- och energidrycker inte tillhör skolmiljön. Sötsaks- och läskautomater bör inte heller tillåtas i skolorna. Enligt rekommendationen om skolmat bör eleverna ha möjlighet till ett avgiftsfritt och närande mellanmål om lektionerna pågår i mer än tre timmar efter skollunchen.
Trafiken och samhället kan planeras på sätt som främjar en aktiv livsstil och ökar mängden motion. För att skapa en hälsofrämjande miljö kan man utveckla motionsplatser i närmiljön och -möjligheter till motion (bland annat lättrafikleder, parker och lekplatser, bostadsområden, dagvårdens, skolornas och läroinrättningarnas motionslokaler, gårdar och närmiljöer, motionsplatser och idrottsplaner). Kommunernas motionsverksamhet kan stödja invånarnas viktkontroll, förebygga fetma och underlätta en rörlig livsstil genom att erbjuda sina invånare lättillgängliga motionstjänster, motionsrådgivning och gruppverksamhet.
Att stärka olika gemenskaps verksamhet
För att främja viktkontroll och minska fetma är det viktigt att skapa fungerande samarbetsmodeller för kommuner, social- och hälsovårdsproducenter och aktörer inom tredje sektorn (till exempel motions- och idrottsföreningar, folkhälsoorganisationer, medborgarinstitut). Öppen informationsgång, lärande och tillräcklig finansiering gör det lättare att stärka olika samfunds resurser. Informationssystem bör stödja informationsdelning och samarbete mellan olika aktörer.
Genom hälsokommunikation på sociala medier kan man påverka människor och skapa grupper som stöder en livsstilsförändring. Professionella inom hälso- och sjukvården kan styra kunden till pålitlig hälsoinformation på nätet. Mobilappar kan erbjuda sätt att främja hälsa. Det är inte enbart frågan om kommunikation, utan också om verksamhet. Här erbjuder spelande nya möjligheter. Pokémon Go fick till exempel effektivt fart på finländarna. Mobila tjänster kan också skapa mer mångsidiga kameratgruppsverksamheter och relationer mellan expert- och klient. Då är stöd och hjälp mer tillgängliga när de behövs som mest.
Att stärka hälsokompetensen
Hälsokompetensen bör utvecklas på alla utbildningsnivåer. Inom matfostran för barn bör metoder, material och praktiska exempel som utgår från och respekterar kunden och hens behov användas, Dessa metoder, material och exempel är forskningsbaserade, konstaterat fungerande och har utvecklats inom olika projekt. Inom hälsokunskapsundervisningen och på skolhälsovårdarens och -psykologens mottagningar beaktar man viktkontroll och förebyggande av fetma. Inom arbetshälsovården stöder man kundens viktkontroll och förebygger fetma för att upprätthålla arbetshälsan och -förmågan.
Att utveckla hälsotjänster
Hälso- och sjukvården har en central roll då det gäller att främja viktkontroll och minska fetma. Mätning och dokumentation av midjemått bör intensifieras. Grund- och vidareutbildning för professionella inom olika branscher bör innehålla kunskap om hälsofrämjande, närings- och motionsrekommendationer samt vårdrekommendationer. Barns tillväxt följs upp, och verktyg som konstaterats fungera och som lämpar sig för bedömning och handledning av levnadssätt tas i bruk. Fler professionella inom hälso- och sjukvården får i uppgift att handleda i viktkontroll. Alltför kraftig viktökning bör uppmärksammas så tidigt som möjligt, och man bör erbjuda stöd för och handledning i viktkontroll. Barn och unga är känsliga för kommentarer om utseende och vikt. Att ingripa i till exempel viktökning i tonåren kan ibland leda till okontrollerad bantning och utsätta personer för risken att insjukna i en ätstörning. Inom viktkontroll är det viktigt att främja barns och ungas självkänsla och en positiv självbild.
Inom primärhälsovården ges motionsrådgivning på rådgivningar samt inom skol-, studerande- och arbetshälsovården. Motionsrecept är ett exempel på hälso- och sjukvårdens motionsrådgivning. Läkaren skriver ett motionsrecept som remiss till hälso- och sjukvården eller till professionella inom motion för vidare handledning av patienten.
En motionsinriktad livsstil främjas med hjälp av programmen i den riksomfattande, motionsfrämjande I rörelse-helheten. Hit hör Familjen i rörelse, Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse, Studier i rörelse, Vuxna i rörelse och Äldre i rörelse.
Utveckling av hälsovårdstjänster förutsätter forskning om viktkontroll och fetma. Forskningsresultaten bör användas när man utvecklar utbildningen i olika branscher.
Poängsättning
Åtgärder för att främja viktkontroll och minska fetma 0–10 p.
En definition av fetma (BMI) beaktas också om den ingår i punkt 9.1
3 poäng
Examinanden har beskrivit främjande av viktkontroll och minskande av fetma med hjälp av tre samhälleliga metoder och åtminstone en hälsofrämjande verksamhetsmetod.
6 poäng
Examinanden har beskrivit främjande av viktkontroll och minskande av fetma med hjälp av sex samhälleliga metoder och åtminstone tre namngivna hälsofrämjande verksamhetsmetoder.
9 poäng
Examinanden har beskrivit främjande av viktkontroll och minskande av fetma med hjälp av nio samhälleliga metoder och fyra namngivna hälsofrämjande verksamhetsmetoder.
Också något annat sätt att strukturera de samhälleliga metoderna och andra namn för kategorierna kan godkännas.
Kunskapshantering 10 p.
Kunskapshanteringen bedöms med 0–10 p. enligt kriterierna i tabell 1 (användning av begrepp, analys, helhet).