Beskrivningar av goda svar: SV – Evangelisk-luthersk religion

22.3.2024

Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 14.5.2024

Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar innehåller och beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de, eller avsaknaden av markeringar, inte direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestationen.

Religionsundervisningens centrala uppgift är att stödja den studerandes allmänbildning i fråga om religioner och livsåskådningar. I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen gör man sig förtrogen med lutherdomen och andra former av kristendom, övriga religioner samt religion och religionslöshet som fenomen. Man granskar religionerna som en del av kulturen, kulturtraditionen och samhället samt individens och samfundets liv.

Provet i religion innefattar nio uppgifter, av vilka examinanden bör besvara fem. Provet omfattar två delar. Del 1 består av sex uppgifter. Varje uppgift ger 0–20 poäng. Del 2 består av tre uppgifter som ger 0–30 poäng per uppgift. Av uppgifterna i del 1 kan man besvara tre, fyra eller fem, av uppgifterna i del 2 högst två. Det maximala antalet poäng i provet är 120. För att nå detta poängantal måste examinanden besvara tre uppgifter i del 1 och två uppgifter i del 2.

Provet innehåller uppgifter av olika karaktär och svårighetsgrad. En del av uppgifterna förutsätter ett koncentrerat och kort svar, en del att man behärskar stora ämnesområden och svarar i essäform. Uppgifterna kan innehålla material som texter, bilder, videor, kartor, diagram, figurer och statistik. Innehållet i materialet bör utnyttjas, tillämpas och bedömas på ett sakligt sätt. Om en uppgift har material bör man i regel hänvisa till det i svaret. Uppgifterna kan innehålla begränsningar i fråga om teckenmängd. I detta fall är det fråga om maximilängden för svaret. Då sänks inte poängen för svaret om teckenmängden underskrids, ifall sakinnehållet är tillräckligt och framställningen tydlig. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I provet i religion bedöms examinandens faktakunskaper, hantering av informationen och framställningssätt. I fråga om faktakunskaper bedöms examinandens kännedom om sakinnehållet i lärokursen i religion och den centrala begreppsapparaten som berör religioner och livsåskådningar. I svaren bedöms också hur innehållet i svaret motsvarar uppgiften och hur väl avgränsat svaret är. I alla uppgifter är utgångspunkten för bedömningen att svaret motsvarar uppgiften. Om uppgiften förutsätter till exempel jämförelse, fästs också vikt vid det i bedömningen. En stor faktamängd är inte till fördel om fakta är oväsentliga för uppgiften. Sakfel och en felaktig användning av begrepp sänker poängen.

I fråga om hanteringen av informationen bedöms examinandens förmåga att presentera, analysera, bedöma och tillämpa kunskap om religioner och livsåskådningar. Uppmärksamhet fästs särskilt vid hur övertygande de framförda synpunkterna är, hur de motiveras och hur ämnet problematiseras. Ett lyckat svar visar att examinanden självständigt behärskar sin kunskap om religioner och livsåskådningar och kan utveckla den utifrån tidigare erhållna fakta och behandla religionsfrågor på ett analytiskt sätt ur flera olika synvinklar. Dessutom är fakta, motiverade ställningstaganden och åsikter klart avskilda från varandra.

I fråga om framställningssättet bedöms svarets konsekvens, helhet och stilistiska smidighet. Flytande och vårdad svensk sakprosa värderas i svaret. Upprepningar och ett otydligt eller oredigt framställningssätt sänker poängen.

I fråga om faktakunskaper presenteras de mer detaljerade kriterierna separat för de olika uppgifterna. Beskrivningen av goda svar är inriktad på två nivåer: ett gott svar, som motsvarar cirka 50 procent av hela poängtalet, och ett berömligt svar, som avser cirka 80 procent av poängtalet. I uppgifter med många delar fastställs poängen separat för de olika delarna, ifall inte annat sägs i uppgiften. Ifall uppgiften består av ovanligt många delar ges särskilda direktiv för poängsättningen. I fråga om omfattande essäuppgifter är beskrivningarna av ett gott svar alltid endast riktgivande. De innehåller i första hand element som är centrala i gymnasiestudierna, men utöver dem kan examinandernas svar innehålla andra väsentliga aspekter.

Allmänt taget är ytterligheterna i fråga om faktakunskaper svar som över huvud taget inte innehåller fakta och begrepp som är väsentliga för ämnesområdet, och svar som visar en utmärkt behärskning av ämnesområdet. Utmärkande för det sistnämnda är till exempel att de begrepp som är väsentliga för ämnesområdet har använts på ett sakkunnigt och naturligt sätt och att de fakta som presenteras i svaret är mångsidiga och precisa. Mellan dessa ytterligheter ligger ett så kallat gott svar, som innehåller en del väsentliga aspekter på ämnesområdet och där användningen och definitionen av begreppen i huvudsak är sakliga. Ett sådant svar kan också innehålla enstaka sakfel.

I allmänhet följer faktakunskaperna, hanteringen av informationen och framställningssättet varandra åt, eftersom gestaltning av fakta som är väsentliga för helheten, användning av relevanta begrepp, konsekvens i argumentationen och stilistisk smidighet hör ihop. Nedan ges allmänna riktlinjer som åskådliggör olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av i första hand hanteringen av informationen och framställningssättet.

De svaga svaren är stilistiskt oklara, ostrukturerade och besvarar uppgiften endast delvis eller inte alls. I sådana svar utnyttjar man inte materialet och framförda synpunkter motiveras inte vederhäftigt. Sådana svar ger i regel under en fjärdedel av hela poängtalet.

Under hälften av hela poängtalet ger också sådana svar som presenterar ett eller flera fakta och begrepp som är väsentliga för ämnet men som är ostrukturerade och stilistiskt oklara. Sådana svar kan också innehålla upprepningar, överdrifter, ohållbara motiveringar och uppräkningar.

Ett gott svar motsvarar i bedömningen cirka hälften av hela poängtalet. Ett sådant svar besvarar i huvudsak uppgiften och innehåller flera väsentliga fakta och synpunkter på ämnet. Examinanden har åtminstone till vissa delar utnyttjat det material som hör till uppgiften och svaret innehåller tillämpning och utveckling av fakta. Svaret visar en strävan att strukturera och motivera. Svaret kan ändå delvis vara ostrukturerat och uppräknande och motiveringarna kan vara ytliga.

Ett berömligt svar motsvarar cirka 80 procent av hela poängtalet. I ett sådant svar har examinanden lyckats skapa en konsekvent helhet av flera fakta och synpunkter som är väsentliga för ämnet. Svaret motsvarar uppgiften och språket är vårdat. De motiveringar som framförs är tydliga och mångsidiga, och fakta tillämpas och analyseras trovärdigt.

Svar som når de allra högsta poängen utmärks utöver de nämnda aspekterna av en djup förståelse av ämnesområdet och en förmåga att sätta in fakta i större sammanhang. Examinanden har utnyttjat material som hör till uppgiften på ett insiktsfullt sätt och relaterat olika delar av materialet till varandra. Svaren utgör välunderbyggda helheter stödda av argumentation. De kan också innehålla fyndiga och överraskande synpunkter och öppningar mot alternativa sätt att närma sig problemet.

Bedömning av studentexamensprovet i religion
Poängtalunder 25 %25–50 %50 %, gott svar80 %, berömligt svaröver 80 %
Faktakunskaper: Det som bedöms är kunskap om faktainnehållet enligt läroplanen, korrekt och precis användning av begrepp, överensstämmelse mellan innehåll och uppgift samt avgränsning av svaret.Svaret innehåller väldigt lite eller ingen för ämnesområdet relevant kunskap och väldigt få eller inga för ämnesområdet relevanta begrepp.Ett eller flera för ämnesområdet relevanta fakta och begrepp presenteras i svaret.Svaret innehåller flera för ämnesområdet relevanta fakta, användningen och definitionerna av begrepp är huvudsakligen korrekta. Svaret kan innehålla enstaka faktafel (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar berömliga insikter i ämnesområdet; begrepp används sakkunnigt och naturligt, och de kunskaper som presenteras i svaret är mångsidiga och exakta (noggrannare kriterier för enskilda uppgifter ges i beskrivningen av goda svar).Svaret visar en djuplodande förståelse av ämnesområdet och en förmåga att koppla kunskapen till vidare sammanhang.
Hantering och presentation av kunskap: Examinandens förmåga att presentera, analysera, utvärdera och tillämpa kunskap bedöms; presentationen bedöms med tanke på svarets följdriktighet, enhetlighet och stilistiska smidighet.Svaret är stilistiskt osammanhängande och ostrukturerat. Det motsvarar endast delvis eller inte alls uppgiften. Uppgiftens material har inte utnyttjats och de framlagda ståndpunkterna har inte motiverats adekvat.Svaret är ostrukturerat och stilistiskt osammanhängande. Det kan innehålla upprepningar, överdrifter, icke-trovärdiga motiveringar och vara katalogartat.Svaret motsvarar huvudsakligen uppgiften. I svaret presenteras flera för ämnesområdet relevanta fakta och synpunkter. Uppgiftens material har utnyttjats till vissa delar och svaret visar tecken på tillämpning och utveckling av kunskap. Det finns en strävan efter en följdriktig struktur och motiveringar, men svaret kan ställvis vara ostrukturerat och katalogartat. Motiveringarna kan vara rätt ytliga.Flera för uppgiften relevanta fakta och synpunkter har kopplats ihop till en följdriktig helhet. Svaret motsvarar uppgiften och är vårdat till sitt språk. De framlagda motiveringarna är tydliga och mångsidiga. Kunskapen tillämpas och utvecklas på ett trovärdigt sätt.De olika materialen för uppgiften har utnyttjats på ett insiktsfullt sätt och har ställts i relation till varandra. Motiveringarna är övertygande och väl argumenterade. Svaret kan innehålla sinnrika synpunkter och öppningar till alternativa angreppsvinklar.

Del 1: 20-poängsuppgifter

1. Påståenden om religioner 20 p.

Nedan står 20 påståenden grupperade enligt fem teman. Välj för varje påstående (1.1–1.20) det svarsalternativ som passar bäst. Rätt svar 1 p., fel svar –1 p., inget svar 0 p. Du kan ändra ditt svar efter att du har valt ett svarsalternativ, men du kan inte längre lämna påståendet helt utan svar. Om du har börjat besvara uppgiften, men kommer till att du ändå inte vill lämna in den för bedömning, ska du välja alternativet ”Jag svarar inte” för alla påståenden.

1.1 I Kanada är det till anhängarantalet största kyrkosamfundet 1 p.

  • den katolska kyrkan.  (1 p.)
  • den lutherska kyrkan.  (-1 p.)
  • den ortodoxa kyrkan.  (-1 p.)

1.2 I USA är den till sin åskådning största gruppen 1 p.

  • de religionslösa.  (-1 p.)
  • de kristna.  (1 p.)
  • judarna.  (-1 p.)

1.3 Till de kristna rörelser som uppstått i USA hör 1 p.

  • adventismen.  (1 p.)
  • metodismen.  (-1 p.)
  • laestadianismen.  (-1 p.)

1.4 Den religion som den afroamerikanska medborgarrättsaktivisten Malcolm X omfattade som sin var 1 p.

  • islam.  (1 p.)
  • judendomen.  (-1 p.)
  • buddhismen.  (-1 p.)

1.5 En religion med afrikanskt ursprung som uppstått i Brasilien är 1 p.

  • jainismen.  (-1 p.)
  • candomblé.  (1 p.)
  • zoroastrism.  (-1 p.)

1.6 Det område i Karibien som är särskilt känt för sin religionstradition voodoo (vodou) är 1 p.

  • Puerto Rico.  (-1 p.)
  • Bahamas.  (-1 p.)
  • Haiti.  (1 p.)

1.7 En religion som på Kuba starkt verkar vid sidan av kristendomen är 1 p.

  • santeria.  (1 p.)
  • shinto.  (-1 p.)
  • sufism.  (-1 p.)

1.8 En religion som uppkommit på Jamaica är 1 p.

  • rastafarianism.  (1 p.)
  • scientologi.  (-1 p.)
  • moonrörelsen.  (-1 p.)

1.9 Majoritetsreligionen i Pakistan är 1 p.

  • islam.  (1 p.)
  • hinduism.  (-1 p.)
  • buddhism.  (-1 p.)

1.10 Orten Bodh Gaya i Indien är känd som 1 p.

  • buddhisternas vallfartsort.  (1 p.)
  • sikhernas vallfartsort.  (-1 p.)
  • muslimernas vallfartsort.  (-1 p.)

1.11 Mahatma Gandhi 1 p.

  • spred kännedom om Krishna i västvärlden.  (-1 p.)
  • undervisade i meditation baserad på Buddhas läror.  (-1 p.)
  • omfattade Jesu bergspredikan som sitt politiska rättesnöre.  (1 p.)

1.12 Dalai lama är 1 p.

  • ledare för buddhisterna i Tibet.  (1 p.)
  • sikhismens tionde guru.  (-1 p.)
  • grundare av Krishna-rörelsen.  (-1 p.)

1.13 En av religionstraditionerna i världen som har uppkommit i Kina är 1 p.

  • buddhismen.  (-1 p.)
  • taoismen.  (1 p.)
  • shinto.  (-1 p.)

1.14 Taoismens mest kända verk är 1 p.

  • Tripitaka.  (-1 p.)
  • Daodejing (Tao te ching).  (1 p.)
  • Adi Granth (Guru Granth Sahib).  (-1 p.)

1.15 I Japan hålls begravningar vanligtvis 1 p.

  • enligt shintoritualerna.  (-1 p.)
  • som kristna jordfästningar.  (-1 p.)
  • enligt de buddhistiska traditionerna.  (1 p.)

1.16 Tron på kejsarens gudomliga ursprung övergavs i Japan officiellt 1 p.

  • på 500-talet efter att buddhismen brett ut sig i landet.  (-1 p.)
  • vid Meijirestaurationen under den senare hälften av 1800-talet.  (-1 p.)
  • efter andra världskriget år 1945.  (1 p.)

1.17 Islams mest betydelsefulla vallfartsorter ligger i 1 p.

  • Syrien.  (-1 p.)
  • Egypten.  (-1 p.)
  • Saudiarabien.  (1 p.)

1.18 Askenaser och sefarder är 1 p.

  • kristna rörelser.  (-1 p.)
  • judiska grupper.  (1 p.)
  • islamiska inriktningar.  (-1 p.)

1.19 Bahá’í-religionen har sina rötter i 1 p.

  • shiaislam.  (1 p.)
  • ortodox kristendom.  (-1 p.)
  • judisk hasidism.  (-1 p.)

1.20 En trädgård i Haifa i Israel och Babs gravhelgedom som ligger i den är vallfartsmål för 1 p.

  • judar.  (-1 p.)
  • anhängare av bahá’í-religionen.  (1 p.)
  • kristna.  (-1 p.)

2. Religiösa texter 20 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

I svaret bedöms om examinanden kopplar textutdraget till rätt religion och rätt bok. Dessutom bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar innehållet i textutdraget ur perspektivet för religionen i fråga.

2.1 Resonera dig fram till vilken religions heliga bok textutdrag 2.A är hämtat från och namnge denna bok. Diskutera innehållet i textutdraget ur perspektivet för religionen i fråga. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I ett gott svar (5 p.) kopplar examinanden textutdraget till islam och dess heliga bok Koranen. Dessutom redogör examinanden för minst en synpunkt på innehållet i textutdraget ur perspektivet för islam.

I ett berömligt svar (8 p.) kopplar examinanden textutdraget till islam och dess heliga bok Koranen och diskuterar mångsidigt innehållet i textutdraget ur perspektivet för islam.

Examinanden kan redogöra för exempelvis följande synpunkter på innehållet i textutdraget ur perspektivet för islam:

  • Texten uppmanar till ett liv som anstår de troende, till vilket hör bland annat bön, att ge allmosor, kyskhet och att avhålla sig från lättsinnigt tal.
  • Av islams grundpelare nämns i textutdraget bönen och allmosorna.
  • ”De troende” är en vanlig benämning i Koranen.
  • I textutdraget hänvisas till flera hustrur. Under vissa förutsättningar godkänner Koranen och islam månggifte.
  • I textutdraget beskrivs paradiset som slutmålet för de troende. I texten utlovas en plats i paradiset.
  • Textutdraget kommer från sura 23 (De troendes sura).

2.2 Resonera dig fram till vilken religions heliga bok textutdrag 2.B är hämtat från och namnge denna bok. Diskutera innehållet i textutdraget ur perspektivet för religionen i fråga. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I ett gott svar (5 p.) kopplar examinanden textutdraget till kristendomen och dess heliga bok Bibeln. Dessutom redogör examinanden för minst en synpunkt på innehållet i textutdraget ur perspektivet för kristendomen.

I ett berömligt svar (8 p.) kopplar examinanden textutdraget till kristendomen och dess heliga bok Bibeln, samt preciserar att textutdraget ingår specifikt i Nya testamentet, Matteusevangeliet eller bergspredikan. Dessutom diskuterar examinanden mångsidigt innehållet i textutdraget ur perspektivet för kristendomen.

Examinanden kan redogöra för exempelvis följande synpunkter på innehållet i textutdraget ur perspektivet för kristendomen:

  • Att älska sin nästa är centralt i den kristna etiken.
  • I textutdraget är talaren Jesus, som är känd för att undervisa om att älska sin nästa.
  • I kristendomen har man ofta uppfattat alla människor som sina nästa, också fienderna.
  • Gud beskrivs i textutdraget som den himmelske Fadern, vilket är typiskt i Bibeln och i kristendomen.
  • I kristendomen finns olika uppfattningar om huruvida de kristna kan uppfylla de etiska krav som framförs i textutdraget (och i hela bergspredikan).
  • De kristna läser Gamla testamentet i ljuset av Jesu liv och lära: undervisningen om att älska sin nästa är känd från Toran (3 Mos 9:18), men Jesus tolkar den på ett nytt sätt.
  • ”Ni har hört att det blev sagt – – men jag säger er” är ett typiskt uttryck i Jesu bergspredikan, som ingår i Matteusevangeliet i Nya testamentet.

3. Definition av religionslöshet och dess utbredning 20 p.

Definiera religionslöshet och diskutera vilka problem det finns med att definiera den och med att bedöma religionslöshetens utbredning.

I svaret bedöms hur träffande och strukturerad den definition av religionslöshet som examinanden presenterar är och hur mångsidigt hen diskuterar problem med att definiera religionslöshet och att bedöma dess utbredning.

I ett gott svar (10 p.) presenterar examinanden en väl beskrivande definition av religionslöshet. Dessutom redogör hen för minst ett problem med att definiera religionslöshet och ett problem med att bedöma dess utbredning.

I ett berömligt svar (16 p.) presenterar examinanden en träffsäker och strukturerad definition av religionslöshet och diskuterar mångsidigt problem med att definiera den och med att bedöma dess utbredning.

I definitionen av religionslöshet kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • en kognitiv dimension: avsaknad av religiösa begrepp
  • en funktionell dimension: ingen utövad religion
  • en institutionell dimension: ingen anknytning till ett religiöst samfund
  • en dimension som handlar om identitet och självförståelse: en subjektiv identifiering av sig själv som religionslös.

Examinanden kan bygga upp den definition av religionslöshet som hen redogör för utgående från en eller flera av de synpunkter som presenterats här. Också andra trovärdiga karakteriseringar är möjliga.

Problem med att definiera religionslöshet och med att bedöma dess utbredning kan vara till exempel följande:

  • Att man inte hör till något religiöst samfund betyder inte nödvändigtvis att man är religionslös.
  • Till religiösa samfund hör också människor som inte aktivt utövar religion.
  • Till religiösa samfund hör också människor som identifierar sig som religionslösa. Det kan finnas andra orsaker att höra till ett religiöst samfund än religiös övertygelse.
  • Bland dem som inte hör till något religiöst samfund finns det också människor som har element från flera olika religionstraditioner i sin religiositet.
  • Många religiösa grupper har inte registrerat sig som religiösa samfund, utan verkar som fria sammanslutningar eller föreningar. I officiell statistik kan människor som hör till sådana grupper komma att tolkas som religionslösa.
  • I och med individualiseringen av religiositeten hör till exempel i Finland en allt större del av de människor som anser sig vara religiösa eller andliga inte till någon religiös sammanslutning eller något samfund.
  • I många kulturer inverkar en eller flera religioner i stor omfattning på de kulturella uppfattningarna och sedvänjorna. Ur den här synvinkeln kan man tala om till exempel ”kristna ateister” eller ”till sin kultur kristna”.
  • En del människor anser sig vara både religionslösa och till exempel lutheraner eller andliga. De här identiteterna utesluter inte nödvändigtvis varandra.
  • Det är ofta svårt att skilja religionsbakgrund och kulturbakgrund från varandra. Till exempel de som flyttat till Finland från islamiska länder anses ofta automatiskt vara muslimer, även om de inte är religiöst aktiva.
  • Från länder där negativ religionsfrihet inte gäller är det svårt att få pålitliga uppgifter om antalet religionslösa.
  • Olika sociokulturella normer kan inverka på definitionen av religionslöshet och identifieringen som religionslös: till exempel uppfattningar om vad som är tillåtet eller passande i en viss kultur och ett visst samhälle.
  • Religionslöshet definieras som motsatsen till religion eller religiositet. Det är ordagrant en frånvaro av religion eller religiositet. På definitionen av religionslöshet inverkar därför också i hög grad hur man definierar religion – och problemen med att definiera religion gäller ofta också definitionen av religionslöshet. Det finns många problem med att definiera begreppet religion: till exempel gäller den traditionella tanken att en tro på en gudomlighet eller övernaturlighet hör till religion inte för alla de åskådningar som betraktas som världsreligioner.
  • I religionsvetenskapen studeras många sekulära åskådningar som religionsliknande fenomen, vilket gör det till en utmaning att skilja mellan religion och religionslöshet. Man kan till exempel tänka sig att det finns religionsliknande drag i alla de sedvänjor som håller ihop samhället.

4. Religionernas gemensamma mål 20 p.

Den hinduiska mystikern Ramakrishna, som levde 1836–1886, samlade lärjungar kring sig i trakten av Calcutta. Han undersökte religioner och undervisade att olika religioner är vägar till samma mål:

”Man kan lära känna Gud via alla vägar. Alla religioner är sanna. Det viktiga är att komma upp på taket. Dit kan du komma längs trappor av sten eller trappor av trä eller stegar av bambu eller med hjälp av ett rep. Du kan också klättra upp längs en bambustång.”

Utvärdera synsättet enligt vilket olika religioner utgör olika vägar till samma mål. Åskådliggör din granskning med flera exempel.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden utvärderar synsättet enligt vilket olika religioner utgör olika vägar till samma mål.

I ett gott svar (10 p.) utvärderar examinanden det synsätt som framförs i uppgiften genom att ge minst två belysande exempel som motivering till sin utvärdering. Av svaret framgår att examinanden förstår vad det synsätt som framförs i uppgiften innebär. Examinanden kan förhålla sig endera kritiskt eller godkännande till synsättet.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden strukturerat och mångsidigt det synsätt som framförs i uppgiften. I svaret ingår exempel både för och emot synsättet.

Påståendet omfattar två delar: den första gäller olika vägar och den andra samma mål. Examinanden kan behandla dem båda, men också ett svar där granskningen koncentrerar sig på att utvärdera ett gemensamt mål kan ge berömliga poäng.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter som stöd för påståendet:

  • För olika religioner är det typiskt att sträcka sig från det nuvarande mot livet efter detta.
  • I olika religioner undervisar man om att älska sin nästa och strävar efter att kontrollera egocentriciteten.
  • I olika religioner finns mystiker som lär att orden inte räcker till för att nå den yttersta verkligheten.
  • Anhängarna av olika religioner kan få samma slags trygghet ur olika religioner.
  • Sätten att utöva olika religioner är på många sätt olika (jfr olika vägar): till exempel i hinduismen är bilderna en led till att möta gudomligheten, medan bilderna inte har någon religiös betydelse i judendomen och islam.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter som kritiserar påståendet:

  • I olika religioner finns läror som skiljer sig från varandra och som sinsemellan inte passar ihop: i till exempel kristendomen undervisar man att Gud har skapat världen, men i till exempel buddhismen är uppfattningen om gudomlighet inte relevant; i till exempel kristendomen är Jesu korsfästelse en central händelse, medan man i islam förnekar att Jesus blivit korsfäst.
  • Målen i olika religioner är olika: till exempel himlen, paradiset, moksha, nirvana.
  • Sätten att utöva olika religioner påminner på många sätt om varandra (jfr olika vägar): till exempel bön, meditation.
  • Uppmärksamhet fäst på begreppet religion: på grund av att religionerna skiljer sig från varandra är definitionen av religion problematisk; är det alltså meningsfullt att tala om "religioner" som på samma sätt är sanna?

Det är förtjänstfullt om examinanden utvärderar Ramakrishnas läror som framförs i uppgiften genom att beakta dennes hinduiska bakgrund.

5. Gud och könade begrepp och berättelser 20 p.

Analysera hur begrepp och berättelser som hör till den kristna gudsbilden är könade. Utnyttja textutdrag 5.A i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden analyserar hur begrepp och berättelser som hör till den kristna gudsbilden är könade.

I ett gott svar (10 p.) analyserar examinanden hur begrepp och berättelser som hör till den kristna gudsbilden är könade genom att redogöra för minst tre relevanta synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) analyserar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur begrepp och berättelser som hör till den kristna gudsbilden är könade. I svaret beaktas att ur könandets synvinkel hör många slags begrepp och berättelser till den kristna gudsbilden. Materialet i uppgiften utnyttjas i svaret.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Den kristna läran, språket och tolkningen har uppkommit i en patriarkal kultur. Det här har inverkat på hur Bibelns texter har utformats och tolkats.
  • En utvärdering av den patriarkala kulturen öppnar också upp nya sätt att tolka hur den könade kristna gudsbilden och det könade språk som används i den kristna traditionen har uppkommit.
  • Treenighetsläran i den kristna lärans kärna innehåller könade bilder, där Gud definieras som Fadern, Sonen och den Heliga Anden.
  • Både i Bibeln och i den kristna traditionen hänvisar man till Gud och Jesus med maskulina termer, som Herren och Guds Son. Den Heliga Anden har ibland uppfattats som feminin.
  • De könade beskrivningarna hänför sig till en antropomorf gudsbild där Gud förknippas med mänskliga drag. I den kristna traditionen har Gud å andra sidan också beskrivits utan mänskliga drag, alltså också utan kön.
  • Spänningen mellan en binär och en icke-binär könad berättelse till exempel i beskrivningen av Gud: i Gamla testamentet förknippas Gud med drag som uppfattas som feminina, såsom ömhet och omvårdnad, men å andra sidan beskrivs Gud också med drag som uppfattas som maskulina, såsom styrka och krigiskhet.
  • Jesus beskrivs i Nya testamentet i sin egen historiska kontext med drag som samtidigt uppfattas som både traditionellt maskulina (som ledare, som kung, som häftig) och feminina (ödmjukhet, empati och känslosamhet).
  • Jungfru Maria representerar i den katolska och i den ortodoxa traditionen en starkt feminin tolkning som hör till gudsbilderna: Maria ses som Guds föderska och moder.
  • I kyrkokonsten är gudsbilderna traditionellt maskulina: Gud Fader avbildas som en gammal man och Jesus som en ung mansgestalt.
  • Gudsbilden och det språk som hör till den har förändrats med tiden: den kulturella och samhälleliga förändringen har format uppfattningen också av det könsliga, könat språk och religiösa bilder. I vissa av kyrkorna har man utvecklat nya sätt att hänvisa till Gud, till exempel bytt det pronomen som används för Gud eller börjat tilltala Gud som moder eller förälder.
  • Det religiösa språket och de könade bilderna anknyter också till frågor om makt. Det här diskuteras till exempel inom nyare teologier, såsom feministteologin och queer-teologin, vars tolkningar strävar efter att göra de patriarkala, könade och binära gudsbilderna mer mångsidiga. I den feministiska teologin och queer-teologin har man också betonat att Jesus bröt mot sin tids maskulina normer.
  • Förhållandet mellan lära och praxis i de kristna kyrkorna formar det könade språket, bilderna och tolkningen. En könad gudsbild kan anknyta till de uppfattningar medlemmarna i ett religiöst samfund har om könens normer och könsroller. Tolkningarna kan avspegla och skapa föreställningar: exempelvis kan i vissa kyrkor endast män verka som religiösa ledare (t.ex. katolska och ortodoxa kyrkan), i andra också kvinnor (t.ex. Finlands evangelisk-lutherska kyrka).

6. En journalists religiösa bakgrund 20 p.

Diskutera vilka möjligheter och utmaningar det finns med att journalister utnyttjar sin religiösa bakgrund i sitt arbete. Utnyttja textutdragen 6.A och 6.B i ditt svar.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar och utvärderar vilka möjligheter och utmaningar det finns med att journalister utnyttjar sin religiösa bakgrund i sitt arbete.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden minst en möjlighet och en utmaning som anknyter till att en journalist utnyttjar sin religiösa bakgrund i sitt arbete. Som hjälp i svaret utnyttjas minst någotdera av materialen i uppgiften.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden flera möjligheter och utmaningar som anknyter till att en journalist utnyttjar sin religiösa bakgrund i sitt arbete. Materialen i uppgiften används insiktsfullt.

Det är förtjänstfullt att diskutera gränsområdet mellan religiös och kulturell identitet. Enligt materialet behandlar en del av journalisterna inte gärna frågor som berör deras egen religiösa bakgrund i sitt arbete, utan upplever att bakgrunden är en starkt privat sak. En del av journalisterna framhåller däremot tydligt sin identitet och religiösa bakgrund i sitt arbete.

I svaret kan ingå diskussion kring till exempel följande slags möjligheter:

  • Den egna religiösa bakgrunden kan göra det lättare att uppskatta andras åskådningar.
  • Den egna religiösa bakgrunden kan öka läskunnigheten i religion och på det sättet förbättra yrkeskunnandet.
  • Journalistens egen religiösa bakgrund kan göra det lättare att hitta intressanta ämnen som gäller åskådning.
  • Utnyttjande av den egna religiösa bakgrunden i arbetet kan hjälpa journalisten att bygga ett eget personligt varumärke.
  • En religiös bakgrund kan inverka positivt på valet av ämnen; journalisten kan till exempel förhålla sig fördomsfritt till ämnen som handlar om åskådningsfrågor.

I svaret kan ingå diskussion kring till exempel följande slags utmaningar:

  • Det kan kännas tveksamt att föra fram sin egen religiösa bakgrund i arbetet till exempel på grund av arbetsmöjligheterna.
  • Att i arbetet föra fram sin egen religiösa bakgrund kan väcka en misstanke om partiskhet hos andra.
  • Den egna religionen kan i arbetet allmänt komma att framhävas på bekostnad av andra ämnen och i synnerhet andra åskådningar.
  • Den egna religiösa bakgrunden kan färga journalistens förhållande till andra åskådningar eller etiska frågor.
  • En religiös bakgrund kan begränsa de ämnen som journalisten är villig att skriva om.
  • En religiös bakgrund kan också inverka negativt på valet av ämnen, till exempel i form av fördomar mot andra åskådningar.

Del 2: 30-poängsuppgifter

7. De lutherska kyrkorna och samiskheten 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

7.1 Diskutera budskapet på altartavlan i Jukkasjärvi kyrka (material 7.A) i norra Sverige. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur trovärdigt, strukturerat och insiktsfullt examinanden diskuterar budskapet på altartavlan i Jukkasjärvi kyrka.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden trovärdigt budskapet på altartavlan genom att anknyta det till minst ett tema på tavlan som hör till kristen tro eller kyrkans historia. Examinanden visar att hen förstår att det uttryckligen är fråga om en altartavla.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden trovärdigt, strukturerat och insiktsfullt budskapet på altartavlan. I svaret ingår iakttagelser om flera av verkets teman. Examinanden visar att hen förstår att verket avbildar lokal historia och kulturell kontext. Inte ens i ett berömligt svar förutsätts att man ska känna igen detaljer i verket som anknyter till lokal historia.

I sitt svar kan examinanden föra fram till exempel följande synpunkter:

  • På altartavlan visar sig Jesus som samernas Befriare.
  • Altartavlan avbildar en nordlig kultur och en samisk befolkning.
  • Lars Levi Laestadius grundade laestadianismen, som verkade starkt också bland samerna.
  • Tavlan föreställer Kristus blodig på korset. Lutherdomen och framför allt laestadianismen betonar teologiskt Jesu försoningsdöd.
  • I verket hänvisas också till ”brännvinets förbannelse”, eftersom Laestadius i kraftiga ordalag kritiserade användningen av alkohol.
  • I verket avbildas den extas som hör till laestadianismen.
  • I verket visar sig samerna både som aktade andliga lärare (Lappmarkens Maria) och som mål för en kristen predikan om bättring.

7.2 Diskutera betydelsen av försoningsprocesserna mellan samerna och de lutherska kyrkorna i de nordiska länderna, både för samerna och för kyrkorna. Utnyttja textutdrag 7.B i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden diskuterar betydelsen av försoningsprocesserna mellan samerna och de lutherska kyrkorna i de nordiska länderna, både för samerna och för kyrkorna.

I ett gott svar (10 p.) visar examinanden att hen förstår att de lutherska kyrkornas missionsarbete förstörde samernas kultur. Examinanden ger trovärdiga exempel på vad en försoningsprocess skulle kunna betyda å ena sidan för samerna och å andra sidan för kyrkorna.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden strukturerat och mångsidigt betydelsen av försoningsprocesserna mellan samerna och de lutherska kyrkorna, både för samerna och för kyrkorna. Examinanden visar att hen förstår att många samer också är medlemmar i de lutherska kyrkorna.

Det är särskilt förtjänstfullt att examinanden kan anknyta den samiska försoningsprocessen till andra försoningsprocesser med ursprungsfolk som pågår i världen eller som redan genomförts. Det är också förtjänstfullt att examinanden visar att hen vet att skoltsamerna traditionellt är ortodoxa.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • En försoningsprocess och att man i anslutning till den ber om förlåtelse kan förstärka upplevelsen av rättvisa, av att bli hörd och av deltagande.
  • Ett erkännande av ursprungsfolkets kultur kan ge en diskriminerad minoritet styrka.
  • Som en del av försoningsprocessen ångrar sig folkkyrkorna och frånsäger sig offentligt det kolonialistiska missionsarbetet och kan sålunda också undvika motsvarande fel i framtiden.
  • Det kristna evangeliet om förlåtelse och försoning utsträcker sig också till relationerna mellan människor.
  • I kyrkan kan olika kulturer vara framme jämsides; till exempel jojk kan berika gudstjänstlivet.
  • Genom de samekyrkliga organen kan samerna påverka det kyrkliga livet och få plats också för sitt eget samfund.
  • I processen diskuteras också frågor om markägande, heliga platser (sejtar) och olika kulturella artefakter (till exempel trolltrummor).

I svaret kan man tangera aktuella diskussionsämnen, även om de inte direkt är kopplade till den kyrkliga försoningsprocessen. Exempel: den av statsrådet tillsatta sannings- och försoningskommissionen för samer, schismen om sametingslagen samt de stereotypa skildringarna av samerna i gamla underhållningsprogram på tv.

8. Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

8.1 Redogör för missionsarbetets betydelse och dess metoder inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (SDH-kyrkan). Utnyttja klippet ur dokumentärfilmen Missionärerna (material 8.A) i ditt svar. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur strukturerat och mångsidigt examinanden redogör för missionsarbetets betydelse och dess metoder inom SDH-kyrkan.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för missionsarbetets betydelse och dess metoder i SDH-kyrkan och redogör för minst tre relevanta synpunkter på ämnet. Materialet utnyttjas i svaret.

I ett berömligt svar (8 p.) redogör examinanden strukturerat och mångsidigt för missionsarbetets betydelse och dess metoder i SDH-kyrkan. Det är förtjänstfullt att diskutera missionsarbetets betydelse både ur SDH-kyrkans synvinkel och ur de medlemmars synvinkel som utför missionsarbetet.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • Unga män som hör till SDH-kyrkan uppmanas starkt att delta i missionsarbetet. För kvinnor är det frivilligt att delta. Arbetsperiodens längd i missionsarbete är vanligen två år för män och ett och ett halvt år för kvinnor. De unga får uppmaningen och inbjudan av kyrkans ledning. Männen bör vara 18–25 år gamla och kvinnorna minst 19 år. Också par som gått i pension kan delta i missionsarbetet.
  • Att delta i missionsarbetet ses ofta som en tradition som i familjen förs över från en generation till följande. Arbetet är också ett slags övergångsrit, som innebär att de unga blir självständiga och vuxna. I SDH-kyrkan anses att följande livsskede efter missionsperioden är äktenskap och att bilda familj.
  • Målet med missionsarbetet är att sprida SDH-kyrkans budskap och lära. Det här görs med hjälp av en översättning av Mormons bok till missionslandets språk. Man menar att ett lyckat missionsarbete leder till att den andra parten tar emot budskapet och söker sig till dopet och därmed till att kyrkans medlemsantal växer över hela världen.
  • Missionsarbetet strävar man efter att utföra på missionslandets språk. De unga studerar språket och kulturen i USA redan före utresan och börjar använda det lokala språket genast då de anlänt till landet.
  • Missionsarbetet utförs parvis tillsammans med en representant för ens eget kön (äkta par gör det tillsammans). Missionärerna tilltalas med benämningen "äldste" (elder) och "syster" (sister). Förnamn ska inte användas.
  • En förutsättning för att arbetet ska betraktas som framgångsrikt är att man följer de regler som gäller under missionsperioden. Reglerna föreskriver att man ska tillbringa den största delen av tiden tillsammans med sitt arbetspar (borträknat det man gör för sin personliga hygien). Reglerna föreskriver också om kontakten med de närmaste (en gång i veckan), om dagsprogrammet och om uppförande och sociala relationer i missionslandet.
  • Missionsarbetet kan binda de unga som utför det till kyrkan. Missionsperioden är ofta en personligt betydelsefull erfarenhet: den erbjuder de unga internationell erfarenhet, kännedom om kulturen och språkkunnighet. Av det kan man ha nytta senare, bland annat i studier och arbetsliv. Missionsperioden innebär å andra sidan en stor livsförändring och ett avstånd till hemlandet, den bekanta kulturen och de närmaste. Till det här kan också höra personliga utmaningar och grubblande kring religion och medlemskapet i kyrkan.

8.2 Jämför vilken ställning Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (SDH-kyrkan) har i USA och i Finland och diskutera varför SDH-kyrkan kan karakteriseras som en ”amerikansk religion”. Utnyttja video 8.A, statistik 8.B och karta 8.C i ditt svar. 20 p.

I svaret bedöms hur strukturerat examinanden jämför Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas ställning i USA och i Finland, samt hur mångsidigt hen diskuterar varför SDH-kyrkan kan karakteriseras som en ”amerikansk religion”.

I ett gott svar (10 p.) jämför examinanden SDH-kyrkans ställning i USA och i Finland och diskuterar varför SDH-kyrkan kan karakteriseras som en ”amerikansk religion”. I svaret ingår minst tre relevanta synpunkter. Minst en del av uppgiftens material utnyttjas i svaret.

I ett berömligt svar (16 p.) jämför examinanden strukturerat SDH-kyrkans ställning i USA och i Finland. I svaret diskuterar hen mångsidigt kyrkans karaktär som en ”amerikansk religion”. I svaret utnyttjas uppgiftens material insiktsfullt.

I svaret kan ingå till exempel följande synpunkter:

  • SDH-kyrkan har uppkommit och utvecklats i USA, där det huvudsakliga understödsområdet fortfarande ligger.
  • SDH-kyrkans historia är fast knuten till USA, både i fråga om kyrkans uppkomst och i fråga om de centrala lärosatserna och berättelserna. Joseph Smith grundade SDH-kyrkan år 1830 i staden Palmyra i delstaten New York. Tidpunkten för grundandet omfattas av den så kallade andra stora väckelseperioden i de östra delarna av USA.
  • Joseph Smith ville återställa kristendomen till dess ursprungliga kyrka: enligt Smith verkställdes det genom de befogenheter han fått. Målsättningen hörde under den tidsperioden också mer allmänt till det religiösa landskapet i USA och återkom inom flera av rörelserna.
  • Smiths personhistoria är en del av den heliga berättelse som berättigar kyrkans existens. I kärnan av berättelsen om kyrkans uppkomst finns flera platser i USA med anknytning till Smith. Bland annat fick Smith i uppdrag av ängeln Moroni att översätta en forntida helig bok skriven på guldplattor till engelska. Boken var gömd i USA, nära Smiths hem i delstaten New York.
  • SDH-kyrkan har fyra heliga böcker: utöver Bibeln Mormons bok, Läran och förbunden samt Den kostbara pärlan, som baserar sig på Joseph Smiths andliga erfarenheter. I synnerhet Mormons bok behandlar Amerika; dess teman är Amerikas forntida folks historia, deras färd från Mellanöstern till Amerika samt Guds verksamhet och gärningar i Amerika.
  • De heliga texterna kopplar SDH-kyrkan till en del av den amerikanska kontinentens historia. Enligt Mormons bok reste en patriark från Mellanöstern på 600-talet f.Kr. till Amerika. Från det inleddes Amerikas folks historia, i vilken ingår att också Jesus besökte den forntida amerikanska kontinenten, efter att han blivit korsfäst och uppstått.
  • Högkvarteret för SDH-kyrkan ligger i staden Salt Lake City i delstaten Utah, som är det centrala anhängarområdet för religionen. 55 % av delstatens vuxna och 66 % av befolkningen är medlemmar i SDH-kyrkan. Ett annat betydande anhängarområde är delstaten Idaho, där 19 % av de vuxna är medlemmar i SDH-kyrkan.
  • Den procentuella andelen medlemmar i SDH-kyrkan av hela det religiösa fältet i USA är emellertid liten (1,3 % av befolkningen), även om kyrkans medlemmar utgör en betydande majoritet i delstaten Utah.
  • Från början av 2000-talet har SDH-kyrkan i allt högre grad varit framme i offentligheten i USA, vilket syns på att amerikanerna i större omfattning blivit medvetna om kyrkan. Exempel på fenomenet är den republikanska politikern Mitt Romney, författaren Stephenie Meyer som skapade bokserien Twilight och den satiriska musikalkomedin The Book of Mormon.
  • SDH-kyrkan har kommit till Finland genom missionsarbetet och utgör här en liten religiös minoritet. Av finländarna hör 0,09 % till SDH-kyrkan. I Finland har kyrkan 30 församlingar och ett tempel, som ligger i Karabacka i Esbo. Kyrkan har också gjort betydande släktforskningsarbete i Finland.
  • Största delen av de missionärer som tjänar i Finland är ungdomar som kommer från USA. Dessutom åker finländare ut för att missionera i andra länder, såsom Storbritannien, Grekland, Sverige, Nya Zeeland och USA.

9. Tysta rummet på flygplatsen 30 p.

Uppgiften består av två delar som bedöms separat.

9.1 Granska bilderna 9.A och 9.B och utvärdera hur det tysta rummet på Helsingfors–Vanda flygplats lämpar sig för att användas av representanter för olika religioner. Åskådliggör din granskning med flera exempel. 20 p.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden diskuterar hur det tysta rummet på Helsingfors–Vanda flygplats lämpar sig för att användas av representanter för olika religioner.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst tre iakttagelser om rummets lämplighet för att användas av representanter för olika religioner. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur rummet lämpar sig för att användas av representanter för olika religioner. I svaret ingår bedömningar och exempel från minst tre olika religioner.

Examinanden kan utvärdera hur rummet lämpar sig genom att utnyttja till exempel följande synvinklar och iakttagelser:

  • Rummets arkitektur och utsmyckning kan variera i förhållande till religionens läror och praxis, beroende på vilken religion det är fråga om.
  • Representanter för flera olika religioner kan befinna sig i rummet samtidigt, vilket bör beaktas då man diskuterar hur rummet lämpar sig för utövande av religion.
  • Eftersom inga religiösa symboler är framme i rummet anser man att det passar att användas av representanter för många olika religioner.
  • För vissa kan emellertid frånvaron av religiösa symboler eller föremål vara ett problem (t.ex. frånvaron av gudastatyer eller ikoner). Den mycket enkla stilen tjänar alltså inte nödvändigtvis representanter för alla religioner.
  • Eftersom inga religiösa symboler är framme i rummet passar det för alla som längtar efter att stilla sig.
  • Färgerna i rummet är lugna och utesluter inte någon religion. Å andra sidan kan den gröna färgen starkt anknytas till exempelvis islam.
  • Med hjälp av kompasskivan som är fäst i golvet kan representanter för olika religioner granska böneriktningarna. Det är till hjälp för exempelvis muslimer.
  • De naturelement som syns i rummets inredning kan man anta passar för utövandet av många olika religioner.
  • På väggen i rummet finns anvisningar för yogarörelser, som å ena sidan passar bra för att användas av olika religioner och å andra sidan kan störa representanter för vissa religioner.
  • Golvet i rummet är täckt av en matta, på vilken representanter för olika religioner kan be.

Det tysta rummet på Helsingfors-Vanda flygplats Olohuone Maja består av tre separata rum där man kan koppla av, stilla sig och stretcha. Examinanden förutsätts emellertid inte känna till lokalens struktur som helhet.

9.2 Diskutera varför man på flygplatserna har valt att bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion. 10 p.

Svaret får inte överskrida 1500 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden ur minst två synvinklar varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

  • De religiösa förpliktelserna och möjligheten att följa dem.
  • Religionsfriheten: rätten att utöva religion, positiv religionsfrihet och religionens synlighet i det offentliga rummet.
  • Religionsdialogens synvinkel: religionerna parallellt i samma utrymme.
  • Religionernas synlighet och betydelse: över 80 % av världens befolkning hör till någon religion, och enligt prognoserna ökar procentandelen.
  • Religionens roll under resor: religionen är en relevant del av många människors liv också då de är på resa; beroende på orsakerna till resan kan utövandet av religion till och med bli markerat.
  • Flygplatsens varumärke: viljan att betjäna resenärerna så mångsidigt som möjligt.
  • Resenärernas välbefinnande och att stödja det.
  • Tysta rummet som kundbetjäning: det finns ett rum för alla som längtar efter tystnad – inte endast för dem som vill utöva sin religion.