Beskrivningar av goda svar: SV – Ortodox religion

I uppgiften bedöms hur strukturerat examinanden analyserar de religiösa motiven i serien.

I ett gott svar (5 p.) visar examinanden att hen förstår att personen i serien mediterar. Hen känner igen seriekaraktärens meditationsposition. Examinanden visar att hen vet vilken anknytning stavelsen ”om” har till meditation.

I ett berömligt svar (8 p.) analyserar examinanden strukturerat de religiösa motiven i serien.

Examinanden kan ta upp bl.a. följande synpunkter i sitt svar:

• Meditationen har en stark anknytning till i synnerhet hinduismen och buddhismen.
• Stavelsen ”om” är den heligaste stavelsen i sanskrit och det vanligaste mantrat som används i meditation.
• Stavelsen ”om” symboliserar Brahman.
• Personen i serien sitter i lotusställning som är en av asanorna, dvs. ställningarna i yoga.
• Personen i serien har som avsikt att tömma sitt sinne genom meditation, men chokladsuget stör övningen.
• Serien kan också framställa en meditationsövning i någon ny religiös rörelse.
• Nyreligiösa rörelser med bakgrund i hinduismen är till exempel Moder Amma-rörelsen, Krishna-rörelsen och den transcendentala meditationen.
• Examinanden kan också diskutera hur väl meditationen fungerar som hjälp när personen i serien strävar efter disciplin (att kontrollera chokladsuget).

I uppgiften bedöms hur mångsidigt examinanden presenterar stillhetstraditionen i den ortodoxa kristendomen.

I ett gott svar (5 p.) presenterar examinanden stillhetstraditionen (hesykhia) och dess anknytning till den ortodoxa kristendomen. Hen diskuterar praktiska tillvägagångssätt i traditionen och hur dessa tar sig uttryck i en enskild individs eller hela samfundets liv.

I ett berömligt svar (8 p.) beskriver examinanden hesykhia och övningar i anknytning till den på ett mångsidigt och insiktsfullt sätt. Hen diskuterar uppkomsten av traditionen och dess väsentligaste målsättningar.

Det räknas som en extra merit om examinanden nämner personer som hört till den hesykastiska traditionen.

Examinanden kan diskutera till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Ordet hesykhia betyder djup stillhet och har en anknytning till den ortodoxa mystiken.
• I hesykasmen betonas djup stillhet, inre frid och hjärtats bön.
• Hesykasmen är en del av det asketiska levnadssättet som förekom redan under kristendomens första århundraden.
• Hesykasmen blev en mer betydande form av andlig ävlan i den ortodoxa kristendomen på 1000–1300-talen.
• Särskilt ökenfäderna strävade efter att ta avstånd från samhället och att befria sig från jordiska bekymmer.
• I hesykasmen lugnar man ner sinnet genom bönen ”Herre Jesus Kristus Guds Son, förbarma dig över mig syndare” som upprepas i takt med andningen.
• En enskild människa kan sträva efter stillhet med hjälp av radbandet och Jesusbönen.
• Också fasta och andliga övningar hör till den hesykastiska ävlan.
• Bönen upprepas tyst tills bönen är ständigt närvarande, och därigenom har man som målsättning att uppnå theosis, dvs. gudomliggörelse.
• Hesykasmen är fortfarande i bruk till exempel i klostren på Athosberget.
• Gudstjänsterna och bönerna är en del av stillhetstraditionen.
• I församlingarna förekommer gudstjänster där man läser Jesusbönen så att läsarens ljudliga bön och församlingens stilla bön upprepas.
• Kända representanter för hesykasmen är Simeon den Nye Teologen, Theodoros Studites, Gregorios Palamas och Johannes av Valamo.

I ett gott svar (5 p.) konstaterar examinanden att påståendet stämmer. Hen diskuterar påståendet genom att tyda mysteriets betydelse: dopet innebär att man ansluts till kyrkan, och myrrasmörjelsen innebär att dopet stadfästs. Examinanden nämner åtminstone en sak om vardera förrättningen.

I ett berömligt svar (8 p.) konstaterar examinanden att påståendet stämmer, motiverar sitt svar på ett strukturerat sätt och diskuterar synpunkter i anknytning till myrrasmörjelsen och dopet på ett mångsidigt sätt.

Examinanden kan diskutera till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Den bibliska bakgrunden: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.” (Joh 3:5); Kristi dopbefallning: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn” (Matt 28:19)
• Vid ett barndop svarar faddern på frågorna som prästen ställer i stället för den som döps.
• Också vid ett barndop läser man exorcismbönerna (att ta avstånd från det onda).
• Den som döps sänks ner i vattnet tre gånger, vilket leder till en andlig födelse.
• Dopet är inte en tillställning för att ge namn, utan barnet har fått ett namn redan före dopet.
• I dopet ansluts barnet till församlingen och därför förrättas dopet som i regel i kyrkan.
• Vid barndop är myrrasmörjelsen i praktiken en del av dopets mysterium.
• Förr förrättades stadfästelsen av dopet av en biskop, men numera görs stadfästelsen genom myrraolja som välsignats av biskopen.
• Prästen smörjer den döptas panna, ögon, näsborrar, mun, öron, bröst, händer och fötter och säger varje gång ”Sigillet på den Helige Andes gåva”. På detta svarar faddern och de övriga närvarande ”amen”.
• Myrrasmörjelsen är detsamma för den döpta som pingsten för lärjungarna.
• Om en vuxen som har döpts till medlem av en kristen kyrka ansluter sig till den ortodoxa kyrkan förrättas endast myrrasmörjelse.
• Ett döpt och myrrasmort barn är en fullvärdig medlem av kyrkan och kan ta emot nattvard och vara fadder. Det enda som förutsätter att man är minst 16 år gammal är att rösta i församlingsval.
• Konfirmation betyder att man stadfäster dopet.
• Hos katolikerna är stadfästelsen av dopet ett av de sju sakramenten liksom hos de ortodoxa, och den förrättas som regel av biskopen när barnet är 8–9 år gammalt.
• I den evangelisk-lutherska kyrkan och de övriga protestantiska kyrkorna är stadfästelsen av dopet inte ett sakrament. I Finland äger konfirmationen som regel rum det år då man fyller 15 år.

I ett gott svar (5 p.) konstaterar examinanden att påståendet stämmer. Hen visar att hen känner till berättelsen om furst Vladimirs dop. Hen vet att de ortodoxa i Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Polen betraktar Vladimir som fader för sin respektive kyrka.

I ett berömligt svar (8 p.) konstaterar examinanden att påståendet stämmer. Hen redogör mångsidigt för hur den statliga utvecklingen i Ryssland (Kievrus) började och vad det område som numera heter Ukraina har med det att göra. I ett berömligt svar kan examinanden också beskriva händelserna kring furst Vladimirs dop på ett mångsidigare sätt. Det räknas som extra merit om examinanden känner till nuläget för de ortodoxa kyrkorna i Ukraina.

Examinanden kan diskutera till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Olga, modern för Kievfursten Vladimir (d. 964), bär hederstiteln ”apostlalik”.
• Furst Vladimirs dop motiverades av hans avsikt att gifta sig med den bysantinska kejsarens dotter Anna (ca år 988).
• Furstens dop följdes av så kallade massdop i Kiev.
• Kiev var på den tiden under Konstantinopelpatriarkatet, men med hjälp av det slaviska språket nådde man det vanliga folket. Detta har lett till tvisten om Kievrikets essens som fortfarande är aktuell: är det ukrainskt eller ryskt?
• I Ukraina verkar två ortodoxa jurisdiktioner: Den ortodoxa autokefala kyrkan av Ukraina (ställningen beviljades av Konstantinopelpatriarkatet år 2019) och Den ukrainska ortodoxa autonoma kyrkan (under Moskvapatriarkatet). I Ukraina verkar dessutom en grekiskkatolsk uniatkyrka underställd påven i Rom.

I uppgiften bedöms hur mångsidigt examinanden redogör för de gemensamma dragen i Jungfru Marias ikoner. För varje kännetecknande drag får man en poäng så att det maximala antalet poäng är 5.

Examinanden kan diskutera till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Det finns tre stjärnor på ikonen, av vilka två finns på Jungfru Marias skuldror och en på pannan.
• Stjärnorna symboliserar Jungfru Marias eviga jungfruskap: före förlossningen, under den och efter den.
• På Jungfru Marias ikon Ömhetens Gudsmoder syns bara två stjärnor på grund av ikonens komposition.
• Till exempel på Jungfru Marias ikoner Vägvisare och Tecknets Gudsmoder syns alla de tre stjärnorna.
• På ikonen finns de grekiska bokstäverna ΜΠ ΘΥ, som är en förkortning av orden Mitr Theou, Guds moder.
• I en ikon har Jungfru Maria vanligtvis på sig en röd eller rödaktig ytterklädnad som symboliserar hennes uppgift som Gudsföderska, medan den blåa klädnaden som är mindre synlig står för hennes mänsklighet.
• Färgsymboliken är den motsatta jämfört med Kristus-ikonerna.
• I Jungfru Marias ikoner föreställs hon som regel med Kristus-barnet.
• Ikonens gloria står för Jungfru Marias helighet.

I uppgiften bedöms hur examinanden känner igen och namnger de tre ikoner av Jungfru Maria som finns i materialet och hur strukturerat hen beskriver varje ikons innehåll och läromässiga budskap.

I ett gott svar (8 p.) ger examinanden namn på de tre Jungfru Maria-ikonerna och beskriver deras huvudsakliga innehåll och läromässiga budskap.

I ett berömligt svar (12 p.) ger examinanden namn på de tre Jungfru Maria-ikonerna i materialet och förklarar deras innehåll och läromässiga budskap på ett strukturerat sätt.

Examinanden kan diskutera till exempel följande synpunkter i sitt svar:

Jungfru Marias födelse

• Material 5.A är en händelseikon som föreställer Gudsföderskans födelse.
• Minnesdagen för händelsen under kyrkoåret är den 8 september.
• I mitten av ikonen finns heliga Anna. Hennes ödmjukhet visar att hon är medveten om Guds vilja.
• Jungfru Maria står vid sidan, men färgen på hennes klädnad är redan här röd vilket symboliserar hennes blivande uppgift som Gudsföderska.
• Personen som tittar ner från ett rum på andra våningen är helige Joakim.
• I ikonen finns praktiska detaljer: man tvättar och tar hand om barnet och tjänarna tar hand om heliga Anna.
• Tyget ovanför taken symboliserar att ikonens händelser äger rum inomhus.
• Ikonen illustrerar en central fas i Guds frälsningshistoriska plan.
• Ikonen förmedlar att det länge väntade barnet ger sina föräldrar glädje, skammen över långvarig barnlöshet har avlägsnats och barnets födelse är ett bevis på Guds ledning och välsignelse.

Jungfru Marias införande i templet

• Material 5.B är en händelseikon som föreställer Jungfru Marias införande i templet.
• Jungfru Maria togs in i det allraheligaste i templet i Jerusalem vilket förebådade hennes blivande uppgift som den allraheligaste Gudens föderska.
• Minnesdagen för Jungfru Marias införande i templet under kyrkoåret är den 21 november.
• Jungfru Marias föräldrar Joakim och Anna uppfyllde sitt löfte om att ta sitt treåriga barn till templet i Jerusalem för att det skulle kunna uppfostras där.
• I templet i Jerusalem tog översteprästen Sakarias emot Jungfru Maria och tog henne in i det allraheligaste där man förvarade förbundsarken.
• In i det allraheligaste fick inte ens översteprästen gå oftare än en gång om året.
• Händelsens budskap är att Maria blev Guds tjänare i templet för att hon i sin tid själv skulle bli Guds tempel, en ark som föder Frälsaren.
• I ikonen står unga kvinnor med ljus i händerna, vilket är en symbol för att man ägnar sig åt Gud.
• Jungfru Maria framställs som vuxen, vilket återspeglar hennes blivande uppgift som Guds moder.
• Marias införande i templet inledde hennes stora uppgift i Guds frälsningshistoria.

Jungfru Marias bebådelse

• Material 5.C är en händelseikon som föreställer ärkeängeln Gabriels besök hos Jungfru Maria för att meddela att hon ska bli havande och föda en son som kommer att få namnet Jesus.
• Minnesdagen för Jungfru Marias bebådelse under kyrkoåret är den 25 mars.
• Ikonen för Jungfru Marias bebådelse är också känd som det goda budskapets fest i enlighet med festens grekiska namn (Evangelismos).
• Ärkeängeln Gabriel uppenbarade sig för Jungfru Maria i Nasaret i Galiléen.
• Den blåaktiga färgen på ärkeängeln Gabriels klädnad syftar på hans uppgift som en vanlig budbärare som också kännetecknas av bl.a. resestaven.
• Jungfru Maria sitter på sin tron, vilket framhäver hennes blivande ställning.
• Hennes nedböjda huvud är ett tecken på ödmjukhet, medgivande och lydnad trots förvåningen.
• Jungfru Marias blågröna underklädnad är en symbol för hennes mänsklighet och den röda ytterklädnaden syftar på hennes blivande uppgift.
• Ljusstrålen i ikonen står för Guds andes närvaro.
• Händelsen är ett skede i Guds frälsningshistoria.

I uppgiften bedöms hur strukturerat examinanden redogör för utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka under återbyggnadsperioden efter andra världskriget.

I ett gott svar (5 p.) redogör examinanden för utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka under återbyggnadsperioden efter andra världskriget och diskuterar utmaningarna under återbyggnadsperioden ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (8 p.) presenterar examinanden utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka under återbyggnadsperioden efter andra världskriget på ett strukturerat sätt.

Examinanden kan diskutera bland annat följande synpunkter i sitt svar:

• Utmaningarna var både materiella och andliga.
• Till följd av krigen var största delen av Finlands ortodoxa befolkning tvungen att evakueras från Karelen.
• Kyrkan förlorade 90 % av sin egendom och församlingarna som befann sig i Karelen blev upplösta.
• Kyrkan behövde nya lokaler eftersom det inte fanns tillräckligt med kyrkobyggnader i Finland för att förrätta gudstjänster.
• Kyrkans administrativa struktur måste omorganiseras genom att grunda nya församlingar.
• Den evakuerade ortodoxa karelska befolkningen var tvungen att omorganisera sitt kyrkliga liv.
• Invånarna i de finländska klostren som hamnade på Sovjet-sidan av gränsen (Valamo, Konevits, Lintula och Petsamo) måste omplaceras och få nya byggnader.
• Prästutbildningen startades på nytt efter förlusten av seminariet i Sordavala.
• Föreningslivet i anknytning till kyrkans inre mission utvecklades genom att kyrkans ungdomsverksamhet startades: Det ortodoxa ungdomsförbundet grundades år 1943.
• Man började utbilda ortodoxa religionslärare på lärarseminarier. Det ortodoxa lärarförbundet grundades år 1951 för att följa både undervisningen i religion och lärarutbildningen.
• Det uppstod en tvist om kyrkans administrativa ställning med Moskva-patriarkatet kring år 1950. I den ingick också frågan om den kyrkliga tideräkning som var i bruk i Valamo kloster.

I uppgiften bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka på 2020-talet.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka på 2020-talet ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden utmaningarna för Finlands ortodoxa kyrka på 2020-talet på ett mångsidigt sätt.

Examinanden kan ta upp till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• det åldrande och krympande befolkningsunderlaget
• skatteintäkterna minskar till följd av nedgången i antalet medlemmar i kyrkan
• befolkningen koncentreras till städerna och Södra Finland
• kyrkobyggnader blir onödiga i delar av Finland till följd av bortflyttningen
• att ordna service för invandrare
• vård av kulturarvet: att ta hand om kyrkobyggnaders och fastigheters underhåll och användning
• att få stopp på nedgången i antalet medlemmar i kyrkan
• utmaningar i kyrkans administration och ledning
• negativa fenomen i kyrkan som medierna lyfter fram
• andra ortodoxa kyrkor organiserades till separata aktörer i Finland
• själavård i områden där befolkningstalet minskar.

I uppgiften bedöms hur strukturerat examinanden diskuterar uppkomsten och utvecklingen av klosterväsendet.

I ett gott svar (10 p.) diskuterar examinanden uppkomsten och utvecklingen av klosterväsendet genom att ta upp minst tre väsentliga synpunkter.

I ett berömligt svar (16 p.) diskuterar examinanden uppkomsten och utvecklingen av klosterväsendet på ett strukturerat sätt.

Examinanden kan ta upp till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Under kyrkans första århundraden uppstod ett behov av att leva ett kristet liv som eremit utanför församlingen som ett slags proteströrelse i den kristna andligheten.
• I eremitlivet ingick bön och fasta.
• Senare bosatte sig flera eremiter i samma trakter och de bildade små gemenskaper.
• Bakom uppkomsten av klosterväsendet finns Antonius den Store som levde i Egypten på 300-talet och vars exempel fick andra eremiter att samlas hos honom.
• Klosterväsendets egentliga grundare anses ha varit Pachomios den Store som grundade en organiserad klostergemenskap i Egypten år 320, nära dagens Luxor.
• Pachomios skrev klosterreglerna (fattigdom, lydnad, celibat) som senare utvecklades vidare av Basileios den Store.
• På 300-talet uppstod det också kvinnokloster i och med att Pachomios syster Maria började leda ett sådant.
• Största delen av klostren är cenobitiska kloster där man bor i egna celler och kommer samman till gemensamma gudstjänster, måltider och arbetsuppgifter.
• Ett idiorytmiskt kloster har inte motsvarande sammankomster förutom gudstjänsterna, utan ävlan och den övriga verksamheten sker i ensamhet.
• I samband med klostren finns också sketer (eremitage) där munkarna i huvudsak lever ensamma. Eremitmunkarna besöker sällan huvudklostret.
• En klosterlivspraktikant kallas novis eller rasofor.
• En manlig klosterföreståndare kallas igumen (i ett katolskt kloster: abbot) och en kvinnlig klosterföreståndare kallas igumenia (i ett katolskt kloster: abbedissa).
• Benedictus av Nursia utvecklade Pachomios den Stores klosterregel vidare på 400-talet. Han betonade arbetets betydelse och utvecklade en ny klosterregel, ”be och arbeta” (ora et labora).
• Det katolska klosterväsendet utvecklades senare så att klostren började fungera bl.a. som skolor och universitet.

I svaret bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar de ortodoxa och katolska klostrens betydelse och ställning i dagens Europa.

Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden de ortodoxa och katolska klostrens betydelse och ställning i dagens Europa ur minst två synvinklar.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden de ortodoxa och katolska klostrens betydelse och ställning i dagens Europa på ett mångsidigt sätt.

Examinanden kan ta upp till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Klostren erbjuder en stilla och lugn vardag utanför samhället som alternativ till det vanliga livet.
• De ortodoxa klostren kännetecknas av att de betonar andlig ävlan och bön.
• De katolska klostren delas upp i flera ordnar.
• I allmänhet är de katolska klostren mer samhällsorienterade och har en mångsidigare verksamhet. De är verksamma i synnerhet inom utbildning och sjukvård. Det katolska klosterlivet blev mer praktiskt inriktat jämfört med östkyrkans klosterliv och är det fortfarande.
• De katolska klostren ligger ofta i städer och har en synligare inverkan på livet i sina hemtrakter jämfört med de ortodoxa klostren.
• Klostren i båda kyrkorna är mål för pilgrimsresor och de är också populära sevärdheter och turistmål.

Det räknas som en merit om examinanden vidgar sin horisont också utanför Europa.

I uppgiften bedöms hur strukturerat examinanden kan förklara vad en panortodox synod är för något och hur mångsidigt hen redogör för dess betydelse för den ortodoxa världen i dag.

I ett gott svar (8 p.) förklarar examinanden att termen panortodox eller allmänortodox synod avser ekumeniska koncilier under den odelade kyrkans tid. Svaret innehåller också synpunkten att många förändringar och ställningstaganden förutsätter acceptans av hela den ortodoxa världen och att ingen enskild kyrka kan göra förändringar. Sådana är bland annat frågor som hänför sig till den nyare teknologin och klimatkrisen.

I ett berömligt svar (12 p.) förklarar examinanden på ett strukturerat sätt vad man avser men en panortodox synod och redogör för dess betydelse för dagens ortodoxa värld på ett mångsidigt sätt. Svaret innehåller en beskrivning av dagens kyrkopolitik och dess utmaningar för den panortodoxa synoden.

Examinanden kan ta upp till exempel följande synpunkter i sitt svar:

• Föreståndarna för alla ortodoxa lokalkyrkor eller deras representanter kan närvara på ett panortodoxt möte, och synoden har de ekumeniska koncilierna som sitt föredöme.
• Mötet kallas samman av den ekumeniska patriarken.
• Den ortodoxa världen består av självständiga patriarkat eller autokefala kyrkor.
• Den ekumeniska patriarken anses vara ”den främste bland likar” (primus inter pares).
• Patriarken i Moskva erkänner inte den ekumeniska patriarkens ledande ställning och han närvarade inte på mötet år 2016.
• Moskvapatriarkatet är störst med tanke på antalet medlemmar, och därför anser det själv att det har rätten att vara ordförande.
• Enligt synoden borde den ortodoxa världen tillsammans skriva ställningstaganden till många moderna frågor som användningen av teknologi, olika administrativa system, mänskliga rättigheter och etnofyletism.
• Den panortodoxa synoden skriver instruktioner och ställningstaganden som gäller alla ortodoxa kyrkor. Moskvapatriarkatets frånvaro urvattnade denna princip men synoden fick till ett gemensamt utlåtande.

I uppgiften bedöms hur mångsidigt examinanden diskuterar hur Finlands ortodoxa kyrka i sitt arbete följer texterna om samhälleliga frågor i dokumentet För världens liv som publicerades år 2019.

I ett gott svar (8 p.) kan examinanden utifrån texten i dokumentet beskriva diakoni- och frivilligverksamheten i Finlands ortodoxa kyrka. Hen nämner några konkreta exempel på biståndssamarbete och utnyttjar texten som finns i materialet i sitt svar.

I ett berömligt svar (12 p.) diskuterar examinanden på ett mångsidigt sätt hur Finlands ortodoxa kyrka i sitt arbete följer texterna om samhälleliga frågor i dokumentet För världens liv som publicerades år 2019. Examinanden redogör för diakonitraditionen och för ordets ursprung. Hen kan nämna den nationella diakoniorganisationen av Finlands ortodoxa kyrka eller en internationell diakoniorganisation.

Det räknas som merit om examinanden kan beskriva hur Finlands ortodoxa kyrka har verkat som en del av ekumeniska och mångkulturella organisationer till exempel i arbetet mot rasism.

Examinanden kan ta upp bland annat följande synpunkter i sitt svar:

• Ordet diakoni är grekiska och betyder service.
• Diakonämbetet nämns i Nya testamentet (Apostlagärningarna, 6 kapitlet).
• Den första diakonen var Stefanos.
• I den urkristna församlingen var diakonen en bordstjänare som hjälpte apostlarna med att dela ut mat till de fattiga.
• Bland diakonerna fanns diakonissor som hjälpte de fattiga och sjuka.
• Diakoniarbetet omfattar mer än bara fysisk hjälp, det innebär också att möta en människa.
• I församlingarna har diakoniarbetet bl.a. följande former: matutdelning, måltider för arbetslösa, frukostmöten för fattiga, julinsamlingar, stödtelefon, fängelsebesök, sjukhusbesök och diakoniläger.
• Heliga Sergejs och Hermans brödraskap (PSHV) har många äldre människor i sin verksamhet, och för dem är PSHV:s underordnade organisationer viktiga mötesplatser.
• Filantropi är en biståndsorganisation för Finlands ortodoxa kyrka som är verksam i huvudsak utanför Finlands gränser.
• Filantropi driver internationella projekt och organiserar utbildning och diakoniinsamlingar för att hjälpa de fattiga.
• Filantropi har varit med om att ge bistånd till offren för Rysslands anfallskrig i Ukraina.
• Finlands ortodoxa kyrka är medlem i det ekumeniska rådet i Finland och RESA-forumet och har deltagit i olika antirasistiska projekt.

I svaret bedöms hur mångsidigt och strukturerat examinanden diskuterar hur det tysta rummet på Helsingfors–Vanda flygplats lämpar sig för att användas av representanter för olika religioner.

I ett gott svar (10 p.) redogör examinanden för minst tre iakttagelser om rummets lämplighet för att användas av representanter för olika religioner. Examinanden utnyttjar materialet i sitt svar.

I ett berömligt svar (16 p.) utvärderar examinanden mångsidigt och insiktsfullt hur rummet lämpar sig för att användas av representanter för olika religioner. I svaret ingår bedömningar och exempel från minst tre olika religioner.

Examinanden kan utvärdera hur rummet lämpar sig genom att utnyttja till exempel följande synvinklar och iakttagelser:

• Rummets arkitektur och utsmyckning kan variera i förhållande till religionens läror och praxis, beroende på vilken religion det är fråga om.
• Representanter för flera olika religioner kan befinna sig i rummet samtidigt, vilket bör beaktas då man diskuterar hur rummet lämpar sig för utövande av religion.
• Eftersom inga religiösa symboler är framme i rummet anser man att det passar att användas av representanter för många olika religioner.
• För vissa kan emellertid frånvaron av religiösa symboler eller föremål vara ett problem (t.ex. frånvaron av gudastatyer eller ikoner). Den mycket enkla stilen tjänar alltså inte nödvändigtvis representanter för alla religioner.
• Eftersom inga religiösa symboler är framme i rummet passar det för alla som längtar efter att stilla sig.
• Färgerna i rummet är lugna och utesluter inte någon religion. Å andra sidan kan den gröna färgen starkt anknytas till exempelvis islam.
• Med hjälp av kompasskivan som är fäst i golvet kan representanter för olika religioner granska böneriktningarna. Det är till hjälp för exempelvis muslimer.
• De naturelement som syns i rummets inredning kan man anta passar för utövandet av många olika religioner.
• På väggen i rummet finns anvisningar för yogarörelser, som å ena sidan passar bra för att användas av olika religioner och å andra sidan kan störa representanter för vissa religioner.
• Golvet i rummet är täckt av en matta, på vilken representanter för olika religioner kan be.

Det tysta rummet på Helsingfors-Vanda flygplats Olohuone Maja består av tre separata rum där man kan koppla av, stilla sig och stretcha. Examinanden förutsätts emellertid inte känna till lokalens struktur som helhet.

I svaret bedöms hur mångsidigt och insiktsfullt examinanden diskuterar varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs ett poängavdrag som bestäms i föreskrifterna och anvisningarna för proven i realämnena.

I ett gott svar (5 p.) diskuterar examinanden ur minst två synvinklar varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

I ett berömligt svar (8 p.) diskuterar examinanden mångsidigt och insiktsfullt varför man på flygplatserna har velat bygga tysta rum, där det är möjligt att utöva religion.

I svaret kan ingå till exempel följande synvinklar:

• De religiösa förpliktelserna och möjligheten att följa dem.
• Religionsfriheten: rätten att utöva religion, positiv religionsfrihet och religionens synlighet i det offentliga rummet.
• Religionsdialogens synvinkel: religionerna parallellt i samma utrymme.
• Religionernas synlighet och betydelse: över 80 % av världens befolkning hör till någon religion, och enligt prognoserna ökar procentandelen.
• Religionens roll under resor: religionen är en relevant del av många människors liv också då de är på resa; beroende på orsakerna till resan kan utövandet av religion till och med bli markerat.
• Flygplatsens varumärke: viljan att betjäna resenärerna så mångsidigt som möjligt.
• Resenärernas välbefinnande och att stödja det.
• Tysta rummet som kundbetjäning: det finns ett rum för alla som längtar efter tystnad – inte endast för dem som vill utöva sin religion.