Beskrivningar av goda svar: SV – Samhällslära

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vilken betydelse skillnaden mellan begreppen har i en parlamentarisk demokrati. Om majoriteten av riksdagsledamöterna företräder regeringspartierna handlar det om en majoritetsregering medan en minoritetsregering företräds av riksdagsledamöter som tillhör partier med minoritet i riksdagen.

Inom parlamentarism ska regeringen åtnjuta riksdagsmajoritetens förtroende. Om regeringspartiernas riksdagsledamöter röstar för regeringens propositioner vinner alltid en majoritetsregering omröstningarna, även omröstningar om misstroendevotum. En majoritetsregering är därmed stabilare, och regeringen kan genomföra det program den har kommit överens om. Därför strävar partierna efter att bilda majoritetsregeringar. I ett flerpartisystem tvingas partierna göra även svåra kompromisser då de ingår i en majoritetsregering. I en minoritetsregering är det enklare för partierna att hitta en gemensam linje, men för att få riksdagens stöd tvingas en minoritetsregering också stöka stöd bland oppositionen.

I ett berömligt svar beskrivs styrkorna och svagheterna i majoritets- respektive minoritetsregeringar mer mångsidigt. Examinanden kan beakta politikens tidsperspektiv. En majoritetsregering kan agera mer långsiktigt för att genomföra sitt program än en minoritetsregering kan. Vidare kan varje regeringsparti under en majoritetsregerings mandatperiod sträva efter att genomdriva några av sina egna mål. Examinanden noterar att även en minoritetsregering kan åtnjuta riksdagens förtroende om den hos riksdagen hittar tillräckligt med stöd för sina propositioner hos andra än regeringspartierna. Dess ställning är emellertid konstant instabil. Examinanden kan beskriva den instabila situationen noggrannare genom att spekulera om de alternativ som ligger öppna för partierna. Regeringen tvingas söka stöd a) ett fall i taget hos olika partier eller b) regeringen kan avtala om ett mer permanent samarbete med något oppositionsparti om.

Det väsentliga är att notera att en minoritetsregering tvingas förhandla med en del av oppositionspartierna så arenan för politiska förhandlingar sträcker sig från regeringen till riksdagen. Även oppositionspartierna kan få inflytande under regeringsperioden. Examinanden kan också jämföra situationen i Finland med Sverige, där partierna har bildat block och minoritetsregeringar är vanligare.

I ett gott svar förstår examinanden informationen i figuren korrekt så att uppgångarna och nedgångarna visar hur inflationen accelererar och avtar. Konsumentpriserna steg under perioden 2014–2022 förutom åren 2015, 2016 och 2020, vilket betyder att graferna visar en nivå under noll, det vill säga att prisnivån sjunkit (deflation). Examinanden noterar de viktigaste dragen: den årliga inflationen låg under längst tid kring 1–2 procent, men under 2021–2022 steg priserna mycket snabbare. Inom den ekonomiska politiken har en årlig inflation på cirka två procent ansetts eftersträvansvärd, och det är vad centralbankerna eftersträvat. Examinanden kan i sin förklaring hänvisa till denna penningpolitik. Den låga inflationen kan även anses bero på att den ekonomiska tillväxten under 2014–2020 var svag. Examinanden presenterar någon bedömning av varför inflationen accelererade år 2021. Att inflationen accelererade 2021 kan exempelvis förklaras med att man i Europa och USA genom ekonomisk stimulanspolitik försökte dämpa den skada coronaviruspandemin orsakade ekonomin. De pengar som tillfördes det samhällsekonomiska kretsloppet upprätthöll konsumtionsefterfrågan, vilket efter det värsta skedet av pandemin började höja konsumentpriserna. Störningarna i de globala logistik- och produktionskedjorna på grund av pandemin och konsumentefterfrågan som dämts upp under pandemin skapade också ett inflationstryck.

I ett berömligt svar visar examinanden att hen förstår de faktorer som påverkar inflationen samt de allmänna linjerna i den globala ekonomiska utvecklingen under tidsperioden som figuren visar. Examinanden kan bedöma skillnaderna mellan graferna som små, det vill säga att inflationsutvecklingen i Finland, euroområdet respektive USA, sett relativt likadan ut. I bakgrunden ligger integrationen av varumarknaden i världen och global konkurrens. I USA har inflationen varit snabbare och vanligtvis börjat accelerera tidigare än i Finland och euroområdet. Detta förklaras bland annat med den starkare ekonomiska utvecklingen i USA. I Europa har man till och med stannat under centralbankens inflationsmål, trots att räntorna har varit nära noll.

Examinanden analyserar också de punkter i figuren där kurvan ligger under nollnivån. Dessa perioder förklaras av att den ekonomiska utvecklingen då har varit svag och (konsumtions)efterfrågan dämpad. Under sådana förhållanden stiger konsumentpriserna egentligen inte och de kan rentav sjunka. Coronakrisen orsakade också en tillfällig deflation.

I ett gott svar bedömer examinanden enhetligheten i européernas värderingar på basis av hur länderna kan kategoriseras utifrån de familjerelaterade påståendena. Examinanden kan till exempel konstatera att Norden och Nederländerna utgör en tydligt liberal kategori medan de västeuropeiska länderna (bl.a. Storbritannien, Frankrike, Spanien) placerar sig mellan de nordiska länderna och de mer konservativa östeuropeiska länderna samt Italien. Störst är spridningen mellan länderna gällande påståendet om vuxna barns skyldighet att sörja för sina föräldrar. Som förklaring på skillnaderna mellan länderna kan examinanden exempelvis undersöka några av följande förklaringar: uppfattningar om könsroller och familj, ländernas levnadsstandard och skillnaderna mellan välfärdsmodellerna, näringslivsstrukturen i de olika länderna i Europa samt dagvårds- och skolsystemen.

I ett berömligt svar bedömer examinanden graden av enhetlighet i det europeiska värdesystemet och diskuterar flera möjliga bakgrundsfaktorer bakom de skillnader som syns i materialet samt skildrar olika modeller av välfärdsstat. Examinanden kan granska vilken betydelse utbildning och exempelvis historien och religionens ställning har för skillnaderna mellan länderna, särskilt de som inte hör till Europeiska unionen (bl.a. Albanien, Serbien, Ryssland). Examinanden kan också diskutera fördelningen av liberala och konservativa värden samt den politiska populismens frammarsch och dess betydelse.

I ett gott svar tas huvuddragen i förändringarna i utbildningsnivån upp. Utbildningsnivån för såväl kvinnor som män sjunkit under perioden 2011–2021. Kvinnor skaffar i genomsnitt oftare än män en högskoleutbildning. Examinanden har framfört någon förklaring till att färre personer skaffar en högskoleutbildning och motiverat den, till exempel osäkerhet om valet av område, sjunkande studiemotivation, avbrutna studier och minskat antal högskoleplatser. Examinanden har diskuterat konsekvenserna ur någon synvinkel, till exempel vad antalet högskoleutbildade betyder för näringslivet.

I ett berömligt svar behandlar examinanden alla tre frågor mer ingående. Examinanden noterar att figuren representerar relativa mängder: figuren visar inte det absoluta antalet personer med högskoleutbildning i de olika åldersklasserna utan det relativa antalet samt fördelningen mellan män och kvinnor i de olika åldersgrupperna. Det låga antalet högskoleutbildade födda år 1985 åren 2011–2013 kan förklaras med att personer i denna åldersklass då precis höll på att avsluta sina högskolestudier.

Examinanden diskuterar orsakerna mer utförligt. Att den relativa andelen högutbildade kvinnor växer är en trend som pågått redan länge. Utbildningens betydelse har poängterats med tanke på jämställdheten. Att kvinnor utbildar sig långt blev vanligare som en följd av strukturförändringen i samhället, och arbetslivets krav syns också i deras studieval. I svaret kan examinanden också diskutera att flickorna klarar sig bättre i skolan än pojkarna, vilket också avspeglas i benägenheten att söka sig till högskolestudier.

Examinanden diskuterar också konsekvenserna mer utförligt, till exempel den sjunkande nativiteten i anknytning till att kvinnor utbildar sig. Utbildningsnivån inverkar också på Finlands internationella konkurrenskraft.

I ett gott svar tar examinanden upp att rättsmedlen i fråga om myndighetsbeslut först är att yrka på rättelse och sedan förvaltnings- eller kommunalbesvär. Examinanden förstår korrekt att skillnaden mellan dessa handlar om vem som kan besvära sig och huruvida besväret gäller ett beslut som fattats av en statlig eller en kommunal myndighet. Mot beslut som fattats av statliga myndigheter anförs förvaltningsbesvär och mot beslut av kommunala myndigheter anförs förvaltnings- eller i regel kommunalbesvär. Innan man anför ett kommunalbesvär måste man yrka på rättelse hos kommunmyndigheten. Om svaret inte är fördelaktigt för den yrkande kan hen anföra ett kommunalbesvär. Såväl förvaltnings- som kommunalbesvär lämnas till förvaltningsdomstolen. Kommunalbesvär kan anföras av varje kommuninvånare.

Examinanden kan i sitt svar konstatera att Désirée har möjlighet att först yrka på rättelse och sedan möjligen anföra såväl förvaltnings- som kommunalbesvär eftersom planläggning handlar om ett beslut som fattas av en kommunal myndighet och beslutet helt klart får konsekvenser när det kommer till hennes rättigheter. Den tilltänkta cykelbanan verkar inte ha direkta konsekvenser för Tobias intressen och rättigheter, men han kan överväga huruvida han har grunder för att anföra kommunalbesvär. För förvaltningsdomstolens beslut kan hen i sin tur ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen. Begäran om rättelse och besvär ska motiveras.

I ett berömligt svar synar examinanden frågan med begreppslig precision och gör en god bedömning av i vilken mån myndighetsbeslutet inverkar på de involverades intressen och rättigheter i exempelfallet. Dessutom diskuterar examinanden nyanserat och ingående vilka motiveringar som eventuellt kunde användas för rättelseyrkande (ska lämnas in inom 14 dagar) och ett kommunalbesvär i exempelfallet. Myndigheten är skyldig att ge råd och hjälpa i ärendet i enlighet med god förvaltningssed. Förvaltningsbesvär kan enbart anföras av en individ eller ett samfund som är part i fråga om beslutets konsekvenser, det vill säga att beslutet berör den ändringssökandes intressen och rättigheter.

Kommunalbesvär kan anföras (inom 30 dagar) och endast på laglighetsgrund, det vill säga om beslutet har fattats i fel ordning, myndigheten har överskridit sina befogenheter i beslutsfattandet eller beslutet är lagstridigt. I Tobias fall förefaller ingen av dess grunder vara uppfylld, missnöje räcker inte som grund.

I ett gott svar tar examinanden upp att ett arbetsavtal kan sägas upp eller hävas av antingen arbetstagaren eller arbetsgivaren. Det krävs särskilt vägande skäl för att häva ett arbetsavtal och en hävd anställning upphör direkt, liksom också utbetalningen av lön. Vid uppsägning däremot gäller en uppsägningstid vars längd beror på hur länge anställningen pågått. Om arbetsgivaren säger upp avtalet krävs det skäl och uppsägningstiden är längre; om det är arbetstagaren som säger upp sig krävs inga särskilda skäl och uppsägningstiden är kortare. En visstidsanställning kan inte sägas upp.

Arbetsgivaren kan säga upp en arbetstagare av orsaker som gäller arbetstagaren som person eller av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. En orsak som gäller arbetstagaren som person kan exempelvis vara allvarligt brott mot arbetsskyldigheterna eller försummelse. Ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker tolkas vanligtvis som att det går ekonomiskt dåligt för företaget eller behovet av arbetskraft i företaget väsentligen och permanent har minskat och företaget därför inte kan tilldela sina anställda nya uppgifter. Ett skäl för att häva en anställning kan för arbetsgivaren bland annat vara att arbetstagaren upprepade gånger äventyrat arbetarsäkerheten eller att hen inte sköter sina arbetsuppgifter, eller gör sig skyldig till en handling efter vilken der inte är rimligt att förutsätta att anställningen ska fortsätta eller att det ska finnas någon uppsägningstid. För arbetstagarens del kan ett skäl för att häva avtalet till exempel vara arbetsgivarens underlåtenhet att betala ut lönen eller otrygga arbetsförhållanden.

I ett berömligt svar behandlas ovannämnda synpunkter noggrannare och utförligare. Examinanden kan exempelvis notera att sakliga och ändamålsenliga uppsägningsgrunder som gäller arbetstagaren som person inte får vara förknippade med graviditet eller sjukdom, eller vara diskriminerande, det vill säga bygga på exempelvis kön, hudfärg eller religion. En uppsägning baserad på grunder som gäller arbetstagaren som person föregås vanligen av ett hörande, en varnig och en möjlighet för arbetstagaren att korrigera sitt agerande. En målsman har rätt att häva en ung arbetstagares arbetsavtal om detta är nödvändigt för arbetstagarens uppfostran, utveckling eller hälsa. Under en provtid kan ett arbetsavtal hävas av vardera parten.