Beskrivningar av goda svar: SV – Filosofi

Frågan om svanars färg är empirisk.

Det är en empirisk fråga vilka färger svanarna i Finland har.

En kvadrat är en rätvinklig planfigur och kan inte vara rund.

Eftersom runda kvadrater inte kan existera kan det inte finnas sådana i Finland.

Till begreppet kunskap hör att kunskapen inte är gissning. Kunskap kräver någon form av berättigande, annars är den inte kunskap.

Gul och blå är vissa typer av färger, så om man förstår begreppen följer därav att man vet att påståendet är sant.

Begreppsligt sett är en stat en regional, administrativ och politisk helhet. Det krävs empirisk granskning för att fastställa om Finland uppfyller kriterierna för en stat. Finland har varit en stat sedan landet blev självständigt, men var inte det i egenskap av ett storfurstendöme under Ryssland.

Förbundsstater är en viss typ av stater och utgör en delmängd av mängden stater, och är därmed av nödvändighet stater.

I princip kunde det råda en situation där alla stater var förbundsstater, men så är det inte för tillfället. Till exempel Finland är en stat men inte en förbundsstat.

I princip kunde det råda en situation där ingen förbundsstat var en demokrati, men så är det inte för tillfället.

Demokrati betyder folkmakt så påståendet är begreppsligt sant oavsett vad situationen är i olika stater som kallas demokratier.

Det kan hända att en demokrati har en president, som exempelvis Finland, eller att den inte har en president, som exempelvis Sverige.

Man måste veta vem som vann presidentvalet år 2006.

Man måste veta vem som vann presidentvalet år 2018.

”Vara född senare än” är en transitiv relation och om x är född senare än y och y är född senare än z följder det begreppsligt att x är född senare än z.

Ett självförnekande påstående kan inte vara sant.

Om kunskap är a posteriori betyder det att det krävs empirisk granskning för att fastställa dess sanning.

Logiskt nödvändiga sanningar kan inte vara annat än sanna, så det krävs inte empirisk granskning för att fastställa deras sanning.

Analytisk sanning hos ett påstående följer av påståendet i sig.

Kunskap om vem som vann ett visst presidentval måste ingå i påståendet för att kunna logiskt följa av det.

Moralnormer är inte bara rekommendationer utan förpliktande regler eller påbud. Ingen får orsaka någon annan onödigt lidande, eftersom det är moraliskt fel. Regelbunden motion är en allmän rekommendation, men inte en förpliktigande regel eller ett förpliktigande påbud. Därför är ”orsaka inte onödigt lidande” en moralnorm, medan ”motionera regelbundet” inte är det.

Moralnormer är självständiga och inte beroende av andra normsystem, såsom av lagstiftningen eller sedvänjor. Moralen är till exempel inte beroende av lagstiftningen. Lagen definierar inte vad som är moraliskt rätt och fel, utan en lag kan vara omoralisk. På motsvarande sätt kan sedvänjor inte bestämma vad som är moraliskt rätt eller fel, och några seder kan vara omoraliska.

Moralnormerna förpliktar alla moraliska agenter, det vill säga aktörer som har moraliskt ansvar för sina egna handlingar. Moralnormerna är alltså allmängiltiga och gäller över allt. Finlands lag gäller bara i Finland, men att stjäla, mörda eller utöva sexuellt våld är fel överallt. På motsvarande sätt kan individer ha personliga normer, som att vakna klockan sju varje morgon, men denna norm gäller inte alla moraliska agenter. Examinanden kan emellertid notera att moralens universella karaktär har varit omtvistad. En sådan observation kan ses som en merit, men utan att moralens universella karaktär förklaras på ett allmänt plan kan svaret inte ge tre poäng.

Moralnormer är primära och grundläggande jämfört med andra normer. Härav följer att moralnormer ska följas, även om detta skulle leda till exempelvis ekonomiska förluster. På motsvarande sätt ska man följa moralen och inte lagen om de står i konflikt med varandra.

Ett faktapåstående för fram något objektivt sakförhållande. Ett faktapåstående är antingen sant eller falskt beroende på om det sakförhållande det beskriver råder eller inte. ”Helsingfors är Finlands nuvarande huvudstad” och ”Åbo är Finlands nuvarande huvudstad” är exempelvis båda faktapåståenden men det ena är sant och det andra falskt. Att en viss person har en åsikt är ett faktum, och det kan beskrivas med ett faktapåstående. Om Lisa är av åsikten att blåbär är goda är det exempelvis ett faktum att Lisa tycker att blåbär är goda. Åsiktens innehåll är däremot inte ett faktum. ”Blåbär är goda” är alltså inte ett objektivt saktillstånd oberoende av individen.

Lus exempel på faktapåståenden är ”det sprids felaktig information och direkta lögner på TikTok och meddelandetjänsten X” och ”TikTok samlar information om sina användare”. Hen konstaterar att fakta gäller verkligheten oberoende av individer, och de är sanna eller falska oberoende av vad en individ tror.

För en förklaring av vad ett faktapåstående är ges högst 3 poäng. För exempel ges högst 2 poäng. Om ett exempel är kopierat direkt ur materialet dras en poäng av. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs poängavdrag i enlighet med föreskrifterna och anvisningarna om examensproven i realämnen.

Moralpåstående uttrycker att någonting är gott eller ont, rätt eller fel. Moralpåståenden behöver emellertid inte inkludera något särskilt ord, såsom ”gott” eller ”rätt”. Moralpåståenden är också normativa och förpliktande för andra. I normala situationer förutsätter den som framför ett moralpåstående att också andra ska agera på det sätt som påståendet förutsätter. ”Det är fel att ljuga” och ”lika ska behandlas lika” är exempel på moralpåståenden.

Lus exempel på ett moralpåstående är ”Det är fel att hota andra på meddelandetjänsten X”. Hen konstaterar att det inte bara berättar något om den individ som framför påståendet. Enligt Lu kräver den som framför ett sådant påstående att alla agerar i enlighet med påståendet. Om det är fel att hota får ingen hota och det är fördömligt att hota. Detta hänvisar till moralpåståendens förpliktande och universella natur.

För en förklaring av vad ett moralpåstående är ges högst 3 poäng. För exempel ges högst 2 poäng. Om ett exempel är kopierat direkt ur materialet dras en poäng av. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs poängavdrag i enlighet med föreskrifterna och anvisningarna om examensproven i realämnen.

En åsikt är en individs subjektiva uppfattning. Olika människors avvikande åsikter motsäger inte varandra, eftersom de bara säger något om framförarens uppfattningar. Om någon tycker att leverlåda är gott och någon annan inte tycker det innebär det inte en motsägelse eftersom det är möjligt att en person tycker om leverlåda samtidigt som en annan inte gör det. ”Choklad är gott” och ”Taylor Swift är min favoritsångerska” är typiska exempel på åsiktspåståenden.

Lus exempel på åsikter är ”jag vill inte använda TikTok eller meddelandetjänsten X” och ”jag vill inte ge något företag eller någon stat tillgång till personlig information om mig”. Hen konstaterar att åsikter är subjektiva, och att olika individers avvikande åsikter inte motsäger varandra.

För en förklaring av vad en åsikt är ges högst 3 poäng. För exempel ges högst 2 poäng. Om ett exempel är kopierat direkt ur materialet dras en poäng av. Om det tillåtna antalet tecken överskrids görs poängavdrag i enlighet med föreskrifterna och anvisningarna om examensproven i realämnen.

Eftersom åsikter är subjektiva till sin natur krävs det vanligen inga motiveringar för dem. Med andra ord behöver man vanligen inte berättiga åsikter. Faktapåståenden och moralpåståenden kräver däremot ett berättigande eftersom de gäller objektiva saker, det vill säga saker som inte är beroende av individer, eller intersubjektiva saker, det vill säga saker som delas av flera individer.

I den samhälleliga diskussionen händer det att ogrundade åsikter anses likvärdiga med och lika förpliktande som faktapåståenden och moralpåståenden. Därmed har det blivit möjligt att framföra godtyckliga och slumpmässiga påståenden i den politiska debatten, vilket kan ha flera långtgående följder. Möjliga konsekvenser är att förtroendet för de samhälleliga institutionerna undergrävs och den politiska debatten polariseras.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera varför det är samhälleligt viktigt att skilja åsikter från moralpåståenden och faktapåståenden. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng gör examinanden spridda observationer om varför det är samhälleligt viktigt att skilja moralpåståenden och faktapåståenden från åsikter.

I ett svar värt 8 poäng diskuterar examinanden varför det är samhälleligt viktigt att skilja åsikter från moralpåståenden och faktapåståenden.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att insiktsfullt behandla exempel på den senaste tidens politiska diskussion eller genom att ingående analysera hur åsikter skiljer sig från moralpåståenden och faktapåståenden.

Enligt Nussbaum har varje levande varelse rätt till en värdig existens. För henne är det inte helt självklart vad en värdig existens exakt omfattar, men det är åtminstone uppenbart att det inte är lidande, förödmjukande eller exploatering. Enligt Nussbaum har alltså alla varelser rätten att inte behöva uppleva dessa saker.

Nussbaum karakteriserar också en värdig existens med att den inkluderar rätten att utföra de funktioner som är viktiga för varelsen och som den har en medfödd förmåga för. Om varelser inte ges denna möjlighet åsamkas deras blomstrande ett slags förtidig död. Blomstring är ett begrepp som tillämpats framförallt i dygdetiken, och som innebär ett tillstånd som är gott i sig och som uppnås genom att leva på ett för arten typiskt sätt.

Nussbaum föreslår att människor har starka moraliska grunder för att främja levande varelsers blomstring, då den bedöms vara väsentlig för att en varelse ska kunna leva ett värdigt liv. Uppenbarligen har varje varelse enligt henne rätten att förverkliga de naturliga funktioner som är viktiga för den, och människan har skyldigheten att medverka till det.

Alla dessa Nussbaums observationer gäller såväl människor som andra djur. Materialet ger till och med intrycket att djurens rättigheter enligt Nussbaum kan försvaras på motsvarande sätt som man försvarar människors rättigheter.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden med hjälp av textutdraget ska presentera de centrala dragen i Nussbaums djuretik. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 3 poäng gör examinanden utifrån materialet minst en väsentligen korrekt observation om Nussbaums djuretik.

I ett svar värt 5 poäng presenterar examinanden de centrala dragen i Nussbaums djuretik med hjälp av textutdraget.

I ett svar värt 8 poäng presenterar examinanden Nussbaums djuretik på ett följdriktigt och mångsidigt sätt.

Examinanden kan bygga sin diskussion till exempel på en pliktetisk eller utilitaristisk normativ etisk teori. Som jämförelseobjekt fungerar också någon särskild djuretisk teori, såsom Tom Regans pliktetiska eller Peter Singers utilitaristiska teori.

Alla varelser som begär, föredrar, känner och förväntar sig saker är enligt Regan “ett-livs-subjekt” som har ett egenvärde. Han anför att till exempel alla däggdjur som nått ett års ålder uppfyller dessa kriterier. På grund av djurens moraliska ställning bör människor inte behandla dem enbart som medel utan alltid också som ändamål i sig.

Singer å sin sida poängterar djurens förmåga att uppleva smärta och lidande. På grund av denna förmåga har djuren enligt honom samma moraliska ställning som människor. Att skada djur är alltså i princip lika fel som att skada en människa, eftersom båda är kännande varelser. Singer strävar efter att maximera alla kännande varelsers lycka och minimera deras lidande.

Om examinanden närmar sig frågan ur ett utilitaristiskt perspektiv kan hen också ta upp den relativa betydelsen hos olika behov och intressen. Viljan eller behovet att undvika lidande och överleva ses ofta som viktigare än viljan att äta kött eller använda kosmetika eller läderprodukter. Det finns också alternativ för dessa varor. Det är däremot svårt att ersätta djuren i läkemedelsindustrins kliniska prövningar, och svaret kan ur ett utilitaristiskt perspektiv ta upp exempelvis hur mycket välbefinnande man med hjälp av djurförsök kan producera i relation till det lidande som förorsakas.

I svaret kan examinanden också ta upp ståndpunkter enligt vilka djuren inte har någon självständig moralisk ställning utan deras ställning granskas alltid i relation till människan. Enligt vissa teorier skiljer sig exempelvis människan från djuren och därför kan man förhålla sig till djuren som nyttigheter eller ägodelar. En sådan ståndpunkt förutsätter emellertid att man motiverar att människan är exceptionell, vilket inte nödvändigtvis är enkelt. Andra djur är också kännande varelser, och en del av dem kan ha mycket komplicerade kognitiva funktioner och sociala relationer. Att bara påvisa att människan skiljer sig från andra djur räcker inte heller ensamt, utan i svaret måste examinanden också motivera varför just denna skillnad är moraliskt väsentlig. Att exempelvis bara hänvisa till arvsmassan kunde klandras för att vara speciesism, det vill säga förtryck eller diskriminering enligt art.

Inom filosofins krets har det emellertid hävdats att förmågan till normativt tänkande – såsom till moral – alltid gör människan till en part då det gäller att fastställa moraliskt värde. Även om detta skulle gälla följer det inte därav att man kan behandla djur godtyckligt, bara för att de inte är moraliska aktörer på samma sätt som människan. Tvärtom är det just förmågan till moralisk insikt som gör att människan har ett ansvar för sina handlingar på ett sätt som inte gäller varelser som inte har förmågan till moral.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska diskutera djurens moraliska ställning ur perspektivet för någon annan etisk teori som avviker från Nussbaums ståndpunkt. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 5 poäng gör examinanden spridda observationer om djurens moraliska ställning.

I ett svar värt 10 poäng diskuterar examinanden på ett klart och förståeligt sätt djurens moraliska ställning ur perspektivet för någon annan etisk teori som avviker från Nussbaums ståndpunkt.

I ett svar värt 15 poäng är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

I ett svar värt toppoäng fördjupar examinanden sitt resonemang till exempel genom att ge träffande exempel eller genom att ingående diskutera djurens moraliska ställning ur perspektivet för en etisk teori som avviker från Nussbaums ståndpunkt.

Det centrala påståendet i teorin om det utvidgade mentala (engl. extended mind theory) är att kognitiva och mentala funktioner ibland kan genomföras med hjälp av materiella föremål eller andra saker som inte är en del av människans kropp. Ett exempel på detta är en anteckningsbok, som fungerar som ett slags externt minne.

Smarttelefonerna har hämtat in de externa förlängningarna av minnet i nästan alla Finlands gymnasieelevers vardag på ett sätt som gör teorin om det utvidgade mentala trovärdig. Teorins trovärdighet kan också försvaras med andra argument. Om det mentala eller anden antas vara immateriellt och på något sätt gemensamt för människor krävs det särskilda motiveringar för att avgränsa det till enskilda kroppar.

En argumentation mot teorin om det utvidgade mentala kan till exempel bygga på att det mentala är immaterielt och utnyttjar alltid olika av sig själv oberoende externa hjälpmedel för minnet, må det så vara hjärnans långtidsminne eller en smarttelefon. Att interagera med den materiella världen kan till och med vara begreppsligt problematiskt, såsom i Descartes substansdualism, där utsträckning och tanke är egenskaper hos olika substanser. En annan möjlig argumentationslinje mot teorin om det utvidgade mentala är en materialistisk teori som framhäver det mentalas och det materiellas väsentliga identitet.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska beskriva teorin om det utvidgade mentala, som presenteras i textutdraget, och utvärdera dess trovärdighet. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng redogör examinanden för teorin om det utvidgade mentala som beskrivs i materialet, utvärderar teorins trovärdighet eller gör spridda observationer om båda två.

I ett svar värt 8 poäng redogör examinanden för teorin om det utvidgade mentala som beskrivs i materialet och utvärderar dess trovärdighet.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens redogörelse ingående och utvärderingen välunderbyggd. Svaret visar att examinanden har goda insikter i temats filosofiska frågeställningar.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden koppla sitt resonemang exempelvis till filosofins tradition.

Frågan om relationen mellan ande och materia har i den nya tidens filosofi ofta diskuterats utifrån problemet ande – kropp. I dess centrum står frågan om interaktionen mellan två väsentligt olika substanser. Tankarna kring relationen mellan ande och kropp har emellertid ändrat form under de senaste hundra åren. En orsak är att vår uppfattning om materia har förändrats. I och med naturvetenskapernas utveckling gestaltas materien i första hand inte längre som tredimensionella kroppar som kan förnimmas med våra sinnen, och många nya saker har kunnat förklaras som materiella. Teorin om det utvidgade mentala utmanar den traditionella frågeställningen på ett annat sätt. Oavsett om tänkaren är dualist, idealist eller materialist har det traditionellt sett varit rätt allmänt att tänka att andens och materiens samlevnad är kopplad till den enskilda människans kropp. Att utmana detta antagande har stora konsekvenser för hela diskussionen om ande och materia.

Teorin om det utvidgade mentala för fram att våra sinnen och tankeprocesser kan utvidgas till den materiella omgivningen, såsom en anteckningsbok, en telefon, hemmets inredning etc. Sålunda utmanar teorin direkt Descartes substansdualism, eftersom det mentala och det materiella, det vill säga ande och materia, är väsentligt sammanvävda. Om relationen mellan materia och ande gestaltas utifrån en enskild typ av substanser, till exempel med hjälp av begreppen emergens eller reduktion, kan teorin om det utvidgade mentala vara enklare att infoga som en del av ontologin. Hela indelningen mellan ande och materia kan också ifrågasättas, och man kan hävda att någon annan filosofisk distinktion kunde vara mer meningsfull.

I och med teorin om det utvidgade mentala blir också gränsen mellan jaget och omgivningen diffus: i vårt dagliga agerande är det inte klart var jaget tar slut och omgivningen börjar. Här kommer teorin om det utvidgade mentala nära den klassiska fenomenologins uppfattning om ande och materia. Enligt denna uppfattning kan ande, kropp och omgivning inte klart särskiljas. En utmaning av gränserna för det mentala har i alla fall en inverkan på de filosofiska frågeställningarna kring vår livsstil och dess meningsfullhet.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska utvärdera hur teorin om det utvidgade mentala inverkar på den filosofiska frågan om relationen mellan ande och materia. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett svar värt 4 poäng presenterar examinanden några resonemang om vilken inverkan teorin om det utvidgade mentala har på den filosofiska frågan om relationen mellan ande och materia.

I ett svar värt 8 poäng utvärderar examinanden vilken inverkan teorin om det utvidgade mentala har på den filosofiska frågan om relationen mellan ande och materia.

I ett svar värt 12 poäng är examinandens utvärdering mångsidig och följdriktig.

I ett svar värt toppoäng kan examinanden exempelvis koppla sitt resonemang till den filosofiska traditionen eller behandla vilken inverkan teorin om det utvidgade mentala har på filosofins övriga delområden.