Beskrivningar av goda svar: SV – Historia

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som avses med barndödlighet. Hen anger några orsaker till barndödlighet: bristfällig hygien, outvecklade medicinska kunskaper, farliga förlossningsförhållanden, otillräcklig kost och farsoter. Examinanden påpekar några korrekta följder av barndödligheten. En viktig följd på makronivå är en långsam befolkningstillväxt under den förmoderna epoken. På mikronivå kunde föräldrars utkomst äventyras om barnen dog. Försörjning och vård av de äldre hörde till barnens skyldigheter och det fanns inget samhälleligt skyddsnät. Äldre utan barn saknade ofta trygghet helt.

I ett berömligt svar anger examinanden orsaker till hög barndödlighet mångsidigt och utförligt. Hen kan också framföra källkritiska kommentarer i anknytning till problem med historisk demografi när det gäller tiden innan befolkningsbokföringen etablerats. Vi kan inte med exakthet veta hur stor barndödligheten faktiskt var. Examinanden diskuterar följderna av barndödlighet mångsidigt och analytiskt ur såväl familjens som samhällets synpunkt.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att Dresden under andra världskriget bombades av segrarna, USA och Storbritannien. Under och genast efter kriget fästes uppmärksamheten i första hand vid de krigsbrott som begåtts av den besegrade parten. Även i de fall då segrarnas gärningar ansågs vara fel eller betänkliga, konstaterades de gärna vara nödvändiga eller ansågs som obetydliga jämfört med de krigsbrott som Tyskland begått. I sitt svar utnyttjar examinanden materialet för uppgiften.

I ett berömligt svar diskuterar examinanden noggrannare etiken bakom krigföringen. På ett allmänt plan observerar hen att det vanligtvis, åtminstone i initialskedet, är segrarnas moraliska bedömningar som dominerar historieskrivningen om krig. Det har inte setts som nödvändigt att ifrågasätta de allierades kamp mot Tyskland och nazismen genom att ta upp segrarnas excesser. Examinanden kan diskutera huruvida bombningen av Dresden var ett krigsbrott och varför ingen ställts till svars för det. Efter kriget dömdes bara representanter för förlorarna för krigsbrott. Examinanden presenterar en motiverad tolkning till varför bombningarna gavs ringa uppmärksamhet under åren omedelbart efter kriget, och varför forskare och journalister senare tagit upp händelsen till diskussion. Med tiden har en öppnare diskussion blivit möjlig, och uppfattningarna om krigets regler och etik har förändrats. I ett längre perspektiv har attityderna till bombningarna av civila i Dresden blivit mer negativa. I ett berömligt svar analyserar examinanden materialet noggrannare och observerar exempelvis att synvinkeln är en tysks och att videon belyser händelsen ur perspektivet för en individ och en civil som lidit av kriget.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår vad som avses med hushållsarbete, och hen känner till att det historiskt sett varit könsuppdelat. Examinanden identifierar de samhälleliga problemen under 1800- och 1900-talen, såsom ojämlikheten och ståndssamhället, obesuttenhet, stora familjer, låg levnadsstandard, bristfällig utbildning och användning av barnarbetskraft. Examinanden observerar i materialet att "pigsamhället" har försvunnit och attityderna till hushållsarbete har förändrats, och kan koppla förändringarna till den nordiska jämställdhetsdebatten och välfärdsstatens utveckling samt till statens strävan att uppmuntra hushållen att låta utomstående sköta hushållsarbete.

I ett berömligt svar analyserar examinanden materialen och de långsiktiga utvecklingsprocesserna mer systematiskt och analytiskt, till exempel genom att sätta dem i förhållande till förändringar i utbildning eller andra samhällsförhållanden. Till förändringarna inom utbildningen hör att folkskolor och, på landsbygden, ambulerande skolor gradvis blev vanligare vid sekelskiftet 1900 samt införandet av läropliktslagen. Bland de övriga samhällsförändringarna finns exempelvis att barnarbete förbjöds, kvinnors förändrade ställning och den allmänna rösträtten, torparlagen, urbanisering, stärkt samhällsekonomi, fler arbetstillfällen och den minskade samhälleliga ojämlikheten. Vidare kan examinanden diskutera politiska mål och konflikter i anknytning till hushållsavdraget.

I ett berömligt svar studerar examinanden textutdragen och beaktar deras historiska kontext och intention. Hen kan koppla ”pigsamhällets” försvinnande till välfärdsamhällets uppkomst och jämställdhetsdiskussionen. Hen förstår att de utvidgade samhälleliga skyddsnäten och kommunernas nya lagstadgade skyldigheter (dagvård, äldreomsorg) förbättrade kvinnors möjligheter att arbeta. Examinanden noterar också att den tekniska utvecklingen (kommunalteknik, hushållsmaskiner) har bidragit till att mängden hushållsarbete har minskat och till att den allmänna välfärden stigit.

I ett gott svar placerar examinanden Goldmans synpunkter i hennes samtida kontext, med sådant som industrialisering, urbanisering och arbetarnas ställning. I sitt svar ger examinanden exempel på de samhälleliga missförhållanden som Goldman påtalar, såsom den låga lönenivån, social ojämlikhet, arbetslöshet och industristädernas slummar, där trångboddhet och kriminalitet utgjorde problem. Examinanden beaktar skribentens politiska drivkrafter.

Examinanden ger exempel på hur industrialiseringen förändrade samhällsstrukturerna från och med 1800-talet. Stora delar av befolkningen övergick exempelvis från jordbruk till industriarbete i städerna, och städerna växte okontrollerat. I slumområden som dominerades av hyresbostäder för arbetare bodde man trångt och på grund av undermålig hygien spred sig sjukdomar. Fattigdom liksom bristen på arbete och utbildning orsakade kriminalitet. Å andra sidan gjorde den ökade produktionen vissa klasser, som borgarna, mer välbärgade. Arbetarrörelsen försökte förbättra arbetarnas ställning, men inte tillräckligt enligt Goldman, vilket hennes kritiska och revolutionära syn som framgår av texten visar. I ett gott svar utvärderar examinanden kritiskt om en del av de omständigheter som texten presenterar håller streck.

I ett berömligt svar analyserar examinanden Goldmans text kritiskt och utvärderar hennes ståndpunkt mer djuplodande. Hen förstår Goldmans position som en vänsterideologisk aktivist som ansåg att arbetarnas löner och välmående inte var tillräckliga trots att samhällets välstånd ökat och perioden före första världskriget betraktades som progressiv. Hon ifrågasätter även välståndet i och med att varken arbetet eller maten räcker åt alla och arbetarnas boendeförhållanden är undermåliga. Examinanden observerar exempelvis att Goldman särskilt framhåller kriminalitet som en följd av fattigdom eller rentav som ett alternativ till det förnedringstillstånd som följer av fattigdom. Examinanden kan koppla det här till anarkismen eller till att Goldman driver frågan till sin spets för att uppmärksamma missförhållandena. Examinanden kan analysera texten som en kritik av det amerikanska, kapitalistiska samhället.

I ett gott svar visar examinanden att hen förstår att 1600-talets Sverige var ett ståndssamhälle men att det samtidigt också fanns rum för mobilitet. Examinanden observerar i materialet för uppgiften vilken betydelse en karriär inom armén hade för rörligheten uppåt från ens eget stånd, och förstår att adlande och medföljande privilegier (t.ex. rang, jordegendomar, skattefrihet, skatteuppbördsrätt, ärftlighet, de högsta tjänsterna) var en belöning som regenten delade ut för krigstjänst. Examinanden kopplar fenomenet till Sveriges stormaktstid och krigen i norra och centrala Europa. Examinanden förstår dessutom hur adlandet av individer bland tjänstemännen och inom rättsväsendet knyter an till ansträngningarna för att stärka central och lokalförvaltningen av riket.

I ett berömligt svar redogör examinanden utförligare för ökningen i adelns omfång och betydelse, och utnyttjar materialet för uppgiften i sitt svar. Synvinkeln kan vara regenternas (Gustav II Adolf, Kristina, Karl X Gustav eller Karl XI) maktpolitik, rikets utvidgning eller utvecklingen av förvaltning och centralmakt. Examinanden kan också i sitt svar fokusera på att samhällssystemet baserar sig på personliga relationer och belöning, något som berör alla kategorier i statistiken. Alternativt kan hen diskutera följderna av att man enbart kunde upphöjas till adelsståndet via män. Examinanden kan också notera att det enligt materialet var ovanligt med social mobilitet från bondeståndet. Examinanden kan också ta upp några följder av fenomenet, till exempel den växande adelns beroende av och spänningar i förhållande till kungen, den lilla men beslutande elitens ställning i samhället eller adelns leverne, till exempel hov- eller herrgårdskulturen.

I ett gott svar analyserar examinanden vilken bild spelbrädet i Afrikas stjärna ger av kontinenten och dess invånare. Hen observerar att spelbrädets Afrika består av områden vars rikedomar vita skattsökare utnyttjar. Utöver de här områdena består Afrika i spelet av ogenomträngliga regnskogar och öknar. Bägge typerna av områden bebos av exotiska djur. Afrikas invånare porträtteras antingen som nordafrikanska beduiner eller svarta vildar som dansar slängandes med spjut och sköldar. I sitt svar utnyttjar examinanden begrepp i anknytning till kulturmöten och noterar den kolonialistiska bilden som spelbrädet ger.

I ett berömligt svar analyserar examinanden detaljerna utförligt. Hen observerar att Afrika ses som en råvarubod som européerna fritt kan utnyttja, med Guldkustens guldgrävare och Sydafrikas diamantgruvor som exempel. Afrika betraktas som underutvecklat, det exotiseras och invånarna i Afrika söder om Sahara avbildas som stereotypa vildar. I Afrika finns inga järnvägar, och de enda moderna fordon som förekommer på spelbrädet har förlagts till Europa. Examinanden diskuterar kritiskt på vilka uppgifter bilden av Afrika baserade sig och var han fick dem ifrån. Mannerlas romantiska uppfattning om Afrika speglar den för sin tid typiska västerländska och europeiska uppfattningen som influerades av tidens ungdomslitteratur och äventyrsfilmer. Bakom Afrikabilden låg rasism och kolonialistisk ideologi.