Beskrivningar av goda svar: SV – Modersmål och litteratur, provet i läskompetens

Materialet består av en annonsartikel om konstmuseet Malva, publicerad i Hufvudstadsbladets sommarbilaga 3.6.2023. Examinanden förväntas i sin analys ta fasta på syfte och målgrupp genom ett resonemang om textuella, visuella och retoriska medel som används för att påverka målgruppen. För analysen är det relevant att beakta avsändare, multimodalitet samt implicit och explicit marknadsföring i annonsartikeln.

För att visa på en kritisk läskompetens ska examinanden notera att materialet har egenskaper av både informerande reklam och av journalistisk text. Annonsen är visuellt tilltalande och lockande men ser inte explicit ut som en reklamannons utan mer som ett uppslag i en dagstidning där journalistiska element ingår. Examinanden ska lägga märke till att texten saknar författare, trots att den starkt påminner om en recension med inslag av intervju.

För att ta fasta på målgruppen behöver examinanden reflektera kring annonsartikeln i relation till utgivaren av sommarbilagan. Hufvudstadsbladets sommarbilaga riktar sig till svenskspråkiga läsare som prenumererar på dagstidningen. Att konstmuseet Malva, som finns i finskspråkiga Lahtis, publicerar sin text här visar att avsändaren försöker locka till sig nya besökare och är intresserad av en kundgrupp som kanske inte är så vanlig i Lahtis. Examinanden visar på en kulturell läskompetens genom att koppla den finskspråkiga orten Lahtis till målgruppen för HBL:s sommarbilaga.

Hufvudstadsbladets syfte med annonsartikeln är att få reklamintäkter. En annonsartikel som följer den journalistiska stilen kan tänkas vara ett sätt att fånga läsaren. Genom att utforma den marknadsförande texten i samma stil som de övriga texterna i tidningen så att annonsartikeln smälter in i textutbudet gör att reklamsyftet inte framträder så tydligt. Avsändarens syfte med annonsartikeln är att göra reklam för sitt museum vilket sker genom positiva, subjektiva och informerande formuleringar. Examinanden kan ta fasta på den uppmärksamhet och det intresse och begär som avsändaren önskar att ska väckas hos mottagaren och fundera på vad mottagaren kan göra med informationen som ges i annonsartikeln eller vilka handlingar informationen kan leda till.

I sin analys kan examinanden utgå från ett multimodalt perspektiv och modeller för retoriska påverkningsmedel och ta fasta på bland annat följande beträffande text och innehåll:

Uppbyggnad av texten och texttyp

• Texten är uppbyggd som en journalistisk text med rubrik, ingress, brödtext, mellanrubriker, bilder och bildtexter. Till skillnad från till exempel en recension som annonsartikeln lätt kan förväxlas med saknar annonsen namn på skribenten. Upphovsmakaren kommer fram genom information om bilderna (namnet på fotografen och vem denna representerar) och genom namnet på museet Malva Lahtis museum för visuell konst/Malva.

Typografi

• Museets logo finns med på uppslaget men smälter smidigt in i helheten och kan vara svår att upptäcka.

Tonen i texten

• Texten påminner om en recension med inslag av intervju, utan att författaren nämns.
• Tonen i texten är positiv och informativ.
• Pronomenet ’man’ kan ha flera olika betydelser och antyder en uppmaning till läsaren att besöka museet.

Argument för att besöka museet

• De många internationella utställningarna och konstnärsgrupperna som beskrivs i skriftdelen av uppslaget.
• Beskrivningarna av installationerna och upplevelserna som de ger, både verbalt och i bilderna.
• Regionalt viktigt museum som är nyrenoverat.
• Fastigheten Malski med kaféer och restauranger.

Examinanden kan i sin analys ta fasta på bilderna och göra iakttagelser kring bland annat tankar och värderingar i valet av bilder, samt på följande:

Motiv

• Bilderna kan ses som pressbilder som representerar det som texten informerar, eller som reklambilder som på ett säljande sätt vill locka besökare till museet.
• Bilderna illustrerar visuell konst från museet.

Samspel mellan text och bild

• Bland bilderna finns en faktaruta med information om aktuella utställningar, adress och öppethållningstider.
• Bilderna får mer plats än texten på uppslaget och fyller 3/4 av annonsen.
• Det som beskrivs i skriften visas också på bilderna men kopplingen är inte explicit.

Information i anslutning till bilderna

• Bildtexterna är inte på traditionellt sätt utskrivna under bilderna utan numrerade och placerade uppe i vänstra hörnet på en av bilderna, vilket påminner om veckotidningar eller reklamkataloger.
• Högst upp till höger finns en brun ruta med texten annons vilket avslöjar att uppslaget inte är producerat av tidningen utan att det finns en utomstående reklammakare bakom texten och bilderna. Annons är något som annonsören/tidningen måste skriva ut för att skilja annonsreklamen från redaktionell text.

Examinanden kan till exempel ta fasta på texttypen och hur de olika elementen i annonsartikeln hänger samman med syftet för en textreklam eller på ett ändamålsenligt sätt resonera kring vilken funktion och betydelse som annonsartiklar och textreklam har bland medietexter. Analysen och slutsatserna om de påverkningsmedel som förekommer i annonsartikeln ska förankras i ett resonemang om målgruppen och den tilltänkta läsaren.

Debatten mellan chefredaktör Dick Erixon och skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg förs i en tv-studio med en studiovärd och inför en studiopublik. För hemmapubliken visas debattörernas ansikte och överkropp bredvid varandra trots att de i studion står mot varandra och har ögonkontakt. Examinanden kan notera att de två deltagarna verkar skilja sig från varandra i fråga om politisk ståndpunkt och åsikt i hbtqi-frågor. I ett svar med kritisk läskompetens dras slutsatser om hur de motsatta åsikterna uttrycks genom både verbala och icke-verbala medel och hur de ofta samverkar. Examinanden kan göra ändamålsenliga kopplingar till både studiokontexten och samhällskontexten. Nedan förtecknas medel som examinanden kan notera i sitt svar.

Verbala medel som används för att uttrycka de motsatta åsikterna

Båda talarna använder starka ord och uttryck som uttrycker till exempel egen position ”förbannad”, avvikande åsikt ”nämen lägg av” eller förlöjligar eller nedvärderar andra: ”dom är helt ute och cyklar”.

Båda talarna har explicita formuleringar av sin motsatta åsikt: ”det är tvärtom”, ”totalt fel”, ”det håller jag inte med om”.

Tilltal används i synnerhet av Aleksa Lundberg för att presentera den andra och det han representerar i sämre dager ”du står och påstår att det är en vänsterflagga”, ”ni har varit emot”.

Det går att hitta faktaargument (logos) som stöder den egna ståndpunkten, sådana är till exempel Dick Erixons konstateranden att man återgår till tidigare riktlinjer som tidigare kommunstyrelsens ordförande har avvikit från och att ”70 procent av Sveriges kommuner har som regel”. Samma talare använder också känsloargument (pathos) som skapar motsättning: ”det kommunhuset flaggar för ska vara en symbol för alla”.

Berättelser eller återgivningar av något som har hänt omkullkastar den andras argument. En sådan berättelse är till exempel Aleksa Lundbergs återgivning av det faktum att moderaterna har uppvaktat med pride-flagga.

Debattörerna avbryter varandra, till exempel Dick Erixon säger ”är inte det ganska larvigt” och avbryter Alexa Lundbergs berättelse. Han använder också generaliseringar som ger ett nonchalant intryck gentemot andras åsikter: ”sedan får man flagga på andra flaggstänger hur mycket man vill”.

Icke-verbala medel som används för att uttrycka de motsatta åsikterna

Ansiktsuttrycket varierar. Deltagarna rynkar på pannan, höjer på ögonbrynen, ler eller snörper på munnen när de lyssnar på den andra men de kan rynka på pannan också när de själva talar. Leendet används inte för att stöda den andras ståndpunkt utan för att indikera sin egen motsatta ståndpunkt och delvis förlöjliga den andra.

Blicken används aktivt. Deltagarna ser på varandra när de talar men de kan också vända bort blicken eller himla med ögonen när de vill uttrycka sin indignation eller avvikande åsikt. Detta gör speciellt Aleksa Lundberg.

Gesterna stöder det deltagarna säger, och markerar främst den egna ståndpunkten. Händerna används till exempel för att betona, räkna upp, gruppera, peka bort från samtalet, vifta med en osynlig flagga, för att göra citattecken i luften och så vidare.

Huvudskakningar markerar en negativ inställning, bland annat ser man den ena deltagaren skaka på huvudet för att markera en negativ inställning medan deltagaren säger ”som jag alls inte delar”.

Kroppstyngden flyttas framåt för att öka intensiteten i det egna budskapet, men kroppen kan också bli större eller krympa ihop under samtalets gång för att markera icke-medhåll för det som nyss sagts av den andra.

Båda debattörerna använder flera verbala och icke-verbala medel i samtalet. Dick Erixon använder klassiska retoriska påverkningsmedel, avbryter och kan eventuellt ses som mer aggressiv i debatten, medan Aleksa Lundberg för fram sina åsikter med hjälp av berättelser och direkt tilltal samt ett uttrycksfullt kroppsspråk.