Beskrivningar av goda svar: SV – Livsåskådningskunskap

I materialet presenteras fyra människosyner, som skulle kunna kallas essentiell, icke-essentiell, biologisk och kulturell. Indelningen grundar sig fritt på Heikki Kannistos indelning i fyra grupper: essentialistisk, existentiell, naturalistisk och kulturalistisk människosyn i artikeln Ihminen ja normatiivinen järjestys: ehdotus filosofisten ihmiskäsitysten typologiaksi [Människan och den normativa ordningen: ett förslag till typologi för filosofiska människosyner] (1994).

Den essentialistiska människosynen är typisk till exempel i många religioner, i vilka man tänker att gud har skapat människan. En högre kraft gav samtidigt människan en oföränderlig essens och ett syfte. Den icke-essentiella människosynen är motsatsen till den essentiella. Enligt den har människan ingen färdig essens eller något färdigt syfte, utan var och en måste själv formulera sitt syfte. Till exempel existentialisterna är typiska anhängare av den icke-essentiella människosynen. De anser att en person själv formar den hen är, genom sina egna val och handlingar.

Enligt den biologiska människosynen är människan en del av naturen. Många som ansluter sig till den här människosynen anser att det i princip är det genetiska arvet som avgör en hurdan varelse en människa är, men att det också påverkas av miljön. Man kan argumentera för att till exempel filosofen Aristoteles förespråkade en sådan människosyn. Många världsåskådningar som betonar naturvetenskaper förespråkar den biologiska människosynen.

Enligt den kulturella människosynen avgör den omgivande kulturen hurdan en människa blir. Anhängare av den kulturella människosynen tänker i allmänhet att sättet att tänka och handla är ett resultat av inlärning och socialisering. Enligt den här uppfattningen kan människor vara mycket olika i olika kulturer.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska utvärdera vilken av materialets fyra människosyner som bäst svarar mot hens egen syn och motivera sitt val. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden vilken av materialets fyra människosyner som bäst svarar mot hens egen syn, och ger något slags motivering.

I ett 10-poängssvar utvärderar examinanden vilken av materialets fyra människosyner som bäst svarar mot hens egen syn, och motiverar sitt val.

I ett 15-poängssvar visar examinandens utvärdering en utomordentlig förståelse av den människosyn hen valt, och hen motiverar sitt val mångsidigt och följdriktigt.

För att få toppoäng kan examinanden fördjupa sitt resonemang till exempel genom att ta upp kritik som framförts mot den människosyn som hen valt och genom att kullkasta kritiken.

I GLP19 hänför sig uppgiften till modulen Jag och det goda livet (LK1) och dess innehåll ”natur- och humanvetenskapliga, filosofiska och populärkulturella samt sekulära och religiösa människosyner och människoideal”.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2) och dess innehåll ”natur- och humanvetenskapliga, sekulära och religiösa, filosofiska och populärkulturella människosyner och -ideal”.

Mediekritik hör till medborgarens grundfärdigheter i dagens värld. Inför informationsflödet måste mediekonsumenten förstå vilken information som är tillförlitlig och på vilka grunder. Det är också väsentligt att förstå hur informationen bildas.

Det hör till den här förståelsen att veta att alla metoder inte är lika bra för att upptäcka felaktig information. Att till exempel kontrollera samma sak i olika källor räcker inte för att granska att uppgiften är riktig i en tid då felaktig information snabbt kan spridas till olika medier. Det kan ändå vara till hjälp då det handlar om viktiga saker och stora nyheter. Om en tidning rapporterar om en jättestor nyhet som skulle ha stort nyhetsvärde, men inga andra, särskilt inte kända och tillförlitliga tidningar och nyhetsbyråer, rapporterar om saken – då handlar det sannolikt om så kallade falska nyheter.

Det är viktigt att förstå vilka källor som är tillförlitliga för vilken information. Till exempel är en modebloggares blogg inte en pålitlig källa för vetenskapliga fakta, men den är sannolikt en mer pålitlig källa för bloggarens egna synpunkter än en kvällstidning som skriver om samma bloggare.

Journalistikens etiska regler förbinder sig till sanningsenlighet, vilket gör att material producerat av en professionell redaktion i princip är tillförlitligare än sådant man stöter på i sociala medier. Misstag händer dock. Läsaren borde till exempel på en tidnings eller nyhetsbyrås webbplats kunna kontrollera om tidningen uppger sig följa journalistikens etiska regler eller vilka tidningens principer är. Om tidningen inte uppger sig följa allmänt vedertagna principer eller sanningsenlighet är den redan i sig epistemiskt och även etiskt suspekt.

I materialet hänvisas till mänskliga faktorer som kan leda till att man sprider felaktig information: en berättelse är så bra att vi vill att den ska vara sann. Inom journalistiken har bra berättelser dessutom nyhets- och underhållningsvärde, vilket lockar läsare. Det här kan bidra till att bra historier publiceras som sanna. En alert läsare känner igen det här sättet att locka läsare och förhåller sig med reservation till sanningshalten i berättelser av det här slaget.

Andra motsvarande faktorer som förvränger förmedlingen av information kan till exempel vara journalistens eller läsarens konfirmeringsbias, förutfattade meningar och stereotypier. Den upplysta läsaren är medveten om de här möjligheterna och kan i bästa fall upptäcka att informationen är helt eller delvis falsk på grund av snedvriden tankegång.

Svaret på frågan är en essä, där examinanden ska diskutera vilka faktorer som kan bidra till att felaktig information publiceras och på vilka sätt läsaren kan bedöma tillförlitligheten hos information. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar presenterar examinanden någon faktor som bidrar till publiceringen av felaktig information eller något sätt att bedöma informationens tillförlitlighet.

I ett 10-poängssvar diskuterar examinanden vilka faktorer som kan bidra till att felaktig information publiceras och på vilka sätt läsaren kan bedöma tillförlitligheten hos information. Examinanden använder sig av materialet.

I ett 15-poängssvar är examinandens resonemang följdriktigt och mångsidigt.

För att få toppoäng kan examinanden till exempel analysera olika typer av felaktig information, såsom struntprat, framförandet av en åsikt som fakta, direkta falska nyheter och lögner samt falsk information som förmedlas av misstag. Examinanden kan också kritiskt diskutera huruvida journalistikens etiska riktlinjer följs.

I GLP19 hänför sig uppgiften till modulen Jag och samhället (LK2) och dess innehåll ”mediernas och andra informationskällors handlingslogik; skolans, politikens, vetenskapens, konstens, underhållningsindustrins och kulturella, inklusive religiösa samfunds inverkan på världsbilder och världsåskådningar samt på den egna livsåskådningen”.

I GLP15 hör uppgifter ihop med kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1) och dess innehåll ”undersökning av typiska kognitiva förvrängningar i samband med behandling av information och gestaltning av den omgivande verkligheten, såväl i eget som andras tänkande” och ”logiken enligt vilken medier och andra informationskällor fungerar, kritisk granskning av dem ur ett livsåskådningsperspektiv samt argumentationsanalys kring livsåskådningsfrågor, ur olika synvinklar”.

Om examinanden har valt att behandla en fest är det väsentligt att utöver att beskriva dess synliga drag förklara varför festen firas. På djupare nivå förutsätts också diskussion om åskådningsmässiga och samhälleliga eller andra kulturella skäl till att festen firas. Festens betydelse kan också variera under olika tidsperioder eller inom olika subkulturer.

Examinanden kan välja sitt exempel på matkultur från många olika kulturer. I de flesta kulturer handlar ätandet inte bara om att inta näring utan måltider är förknippade med många drag av seder och bruk, till exempel att olika familjer samlas. Några faktorer:

• Vad man kan äta: i olika kulturer ogillas ätandet av kött från hästar, hundar, nötkreatur, svin eller vilket som helst djur.
• Hurdana ritualer, till exempel böner, som är förknippade med ätandet.
• Vem tillreder maten, och äter alla samma mat, samtidigt och på samma ställe, hur ofta och vilken tid äter man.
• Hurdana bestick och kärl använder man, har maten typiska smaker och vad dricker man till maten.

I bakgrunden till alla de här synliga sederna kan det finnas många slags åskådningsmässiga, samhälleliga eller andra kulturella orsaker.

Svaret på uppgiften är en essä där examinanden ska välja ett delområde av seder och bruk i någon kultur och genom att utnyttja materialets isbergsmetafor beskriva synliga drag i det valda delområdet och diskutera relaterade faktorer som förblir fördolda. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar beskriver examinanden synliga drag i ett delområde av seder och bruk i någon kultur eller diskuterar relaterade faktorer som förblir fördolda.

I ett 10-poängssvar väljer examinanden ett delområde av seder och bruk i någon kultur och använder materialets isbergsmetafor i beskrivningen av synliga drag i det valda delområdet och diskuterar relaterade faktorer som förblir fördolda.

I ett 15-poängssvar är examinandens beskrivning mångsidig och diskussionen är insiktsfull och har ett brett perspektiv.

För att få toppoäng kan examinanden utvidga och fördjupa sitt resonemang till exempel med en antropologisk eller religionsvetenskaplig behandling av den kultur hen valt eller en analys av samverkan mellan kulturens dolda delfaktorer.

I GLP19 anknyter uppgiften till modulen Kulturer (LK3) och dess innehåll ”Begreppet kultur och kulturens betydelse, olika kulturella klassificeringar och sätt att ta del av kultur, kultur som meningsbaserad mänsklig verksamhet …”.

I GLP15 hör uppgiften ihop med samma innehåll i kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning (LK4).

I GLP19 hänför sig uppgiften till flera punkter i modulerna Åskådningar (LK4) och Religioner och irreligiositet (LK5).

I GLP15 anknyter uppgiften till flera avsnitt i kurserna Livsåskådningarnas värld (LK5) och Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1).

Det finns väldigt olika slags religioner, och många av dem är också mycket varierande internt. En och samma religion kan därmed innehålla olika religiösa världsåskådningar. Den religiösa världsåskådningen som ska väljas i uppgiften är inte avgränsad, utan examinanden kan också behandla små religioner eller små grupper inom religioner. Kristendomen, islam, judendomen, buddismen och hinduismen, som nämns separat i grunderna för läroplanerna i livsåskådningskunskap, innehåller många slags religiösa världsåskådningar. Av de icke-religiösa världsåskådningarna nämner grunderna för läroplanen separat den sekulära humanismen, och andra irreligiösa världsåskådningar är till exempel marxism-leninismen och existentialismen.

Det väsentliga för båda de religiösa och de icke-religiösa världsåskådningarna är att de på något sätt är tydligt identifierbara och kollektivt organiserade världsåskådningar och inte till exempel en individs livsåskådning. Det kan förekomma problem med gränsdragningen till exempel i fråga om nyandlighet och allmän ateistisk orientering. För att det ska handla om en världsåskådning ska åskådningen definiera några grundläggande drag i hur man gestaltar världen och handlar i den. Typiska dimensioner som examinanden kan beskriva är till exempel världsbild, etik och kunskapslära i enlighet med Niiniluotos modell.

Det är meningen att examinanden i sin jämförelse gestaltar något slags helhetsbild av skillnader och likheter i de valda världsåskådningarna. Det är inte nödvändigt att speciellt framhålla vad som gör den ena världsåskådningen religiös och den andra icke-religiös. Den här skillnaden ger förvisso i många fall en naturlig utgångspunkt för olikheter till exempel i hur världsåskådningen förhåller sig till det transcendenta eller till grunden för trosföreställningar (gudomlig upplysning eller inte). Många åskådningar har gemensamma drag i sina etiska förhållningsregler, till exempel den gyllene regeln. Det kan förekomma skillnader mellan världsåskådningarna också då de etiska reglerna i stort är likadana. Det kan finnas olikheter både i hur de etiska reglernas ställning förstås metaetiskt och i hur noggranna andra regler världsåskådningen i fråga innehåller till exempel om måltider eller religiösa förrättningar, såsom bön.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska jämföra en religiös och en icke-religiös världsåskådning som världsåskådningar. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden synpunkter på en religiös och en icke-religiös världsåskådning.

I ett 10-poängssvar väljer examinanden en religiös och en icke-religiös världsåskådning och jämför dem som världsåskådningar.

I ett 15-poängssvar är examinandens jämförelse mångsidig och följdriktig.

För att få toppoäng kan examinanden fördjupa sin jämförelse till exempel genom att behandla inre variation i de valda världsåskådningarna i fråga om några olikheter och likheter som är relevanta för jämförelsen.

I GLP19 hör uppgiften ihop med modulen Religioner och irreligiositet (LK5) och dess innehåll ”definition och förklaring av religiositet och irreligiositet”, ”kristendomen och islams samt buddismens och hinduismens – – grundläggande kännetecken” och ” världsåskådningar som ateism, agnosticism, irreligiositet och sekulär humanism grundar sig på”; modulen Livsåskådningar (LK4) och dess innehåll ”begrepp som används inom livsåskådning; åskådningar som grundläggande sätt att förstå världen och karaktären hos åskådningsfrågor” samt modulen Jag och det goda livet (LK1), punkten ”världsåskådning och världsbild”.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Livsåskådningarnas värld (LK5) och dess innehåll ”definition och förklaring av – – religiositet och irreligiositet”, ”kristendomens, islams, judendomens samt några andra religioners och världsåskådningars – – heliga skrifter, lära, livsstil och förhållande till samhället”, och ”de världsåskådningar som religionskritik, ateism, agnosticism och sekulär humanism grundar sig på” samt innehållet ”begrepp som anknyter till världsåskådning, världsbild” i kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1).

Under den första halvan av 2020-talet har demokratin och de demokratiska institutionerna mött talrika utmaningar och hot. Olika populistiska, nationalistiska och auktoritära riktningar utmanar det demokratiska systemet och de demokratiska institutionerna även i traditionella demokratiska samhällen. Globalt sett har antalet genuint fria och öppna demokratier varit på nedgång under de senaste åren.

Samtidigt har man i demokratiska samhällen strävat att också stödja demokratin och öka medborgarnas delaktighet och påverkningsmöjligheter. Till exempel i Finland får barnen lära sig aktiva medborgarfärdigheter redan i förskolan och nya kanaler har inrättats för samhällspåverkan. Dylika är bland annat medborgarinitiativet och webbplatsen Din åsikt.

Även fältet för politisk och samhällelig påverkan har förändrats, särskilt till följd av sociala medier. Under de senaste åren har den tillspetsade debatten i sociala medier och den samhälleliga polarisering som den hetsar till fått stor uppmärksamhet. I dag framstår sociala medier i stor utsträckning som ett verktyg för att sprida desinformation, där ett skarpt språkbruk och olika kränkningar och hatretorik tar bort utrymmet för saklig debatt och informationsförmedling.

Å andra sidan gav sociala medier särskilt i början medborgarna i auktoritära och totalitära stater tillgång till information och en kanal för informationsförmedling. Även i dag sker en stor del av samhällsdebatten och -påverkan i sociala medier, och det här gynnar dem som kan använda verktyget effektivt – även då det sker på bekostnad av innehållet. Sociala medier kan kanske också få medborgare som annars inte skulle delta att delta i samhällsdebatten och utöva inflytande.

Uppgiften går att besvara på många olika sätt. Examinanden kan behandla ämnet genom att föreställa sig ett framtida samhälle, där dagens hotbilder och negativa trender har slagit in. Alternativt kan examinanden se framtiden som positiv och beskriva ett samhälle där demokratin blomstrar och medborgarna har stor delaktighet och omfattande påverkningsmöjligheter. Examinanden kan också bygga upp svaret genom att beskriva negativa och positiva faktorer och de processer som lett till dem. Oberoende av angreppssätt eller svarslinje är det väsentligt att examinanden presenterar en välgrundad beskrivning av situationen och även diskuterar de faktorer som lett fram till den beskrivna situationen.

Svaret på uppgiften är en essä, där examinanden ska föreställa sig det finska samhället på 2030-talet och diskutera vilket slags demokrati hen kommer att leva i då och hurdana medel för samhällspåverkan hen kommer att ha till sitt förfogande. I poängsättningen av svaret ska alla dimensioner i bedömningstabellen ovan beaktas.

I ett 5-poängssvar ger examinanden synpunkter på det finländska 2030-talssamhälle som hen föreställer sig.

I ett 10-poängssvar föreställer sig examinanden det finländska 2030-talssamhället och diskuterar vilket slags demokrati hen kommer att leva i då och hurdana medel för samhällspåverkan hen kommer att ha till sitt förfogande.

I ett 15-poängssvar är examinandens diskussion mångsidig och följdriktig.

För att få toppoäng kan examinanden fördjupa behandlingen av ämnet genom att förtjänstfullt förknippa det med ett eller flera samhällsfenomen, riktningar, händelser eller diskussioner. Examinanden kan också fördjupa sitt svar genom att diskutera till exempel vad det förutsätter av samhällets institutioner eller exempelvis utbildning och uppfostran om man vill stödja demokratin och öka medborgarnas påverkningsmöjligheter och upplevelse av delaktighet.

I GLP19 hänför uppgiften till modulen Framtiden (LK6) och dess innehåll ”framtidsforskning, svaga och starka signaler, framtidsarbete; möjliga, sannolika och önskvärda framtidsscenarier” och ”olika fiktiva framtidsberättelser och kritik av dem, dystopier och utopier”. Uppgiften anknyter också till modulen Jag och samhället (ET2) och dess innehåll ”kritiskt tänkande och rationell argumentation: strukturera den omgivande verkligheten och olika förvrängningar av den” och ”kunskapsbaserade grunder för samhällsagerande och aktivt medborgarskap: samhällsstrukturer, sociala realiteter, det moderna västerländska samhällets särdrag”.

I GLP15 hör uppgiften samman med kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6) och dess innehåll ”framtidsforskning”. Uppgiften hänför sig också till innehållet ”samhälleliga utopier och dystopier samt deras kritiska potential: ideal och skräckbilder som förstoringsglas och drivfjädrar i dagens samhälle” i kursen Individen och samhället (LK3).

Influerare är ett typiskt 2010- och 2020-talsfenomen. En influerare är en person som använder sitt nätverk av följare till exempel på Instagram, Facebook eller Tiktok för att sprida ett budskap eller marknadsföra produkter. Termen influerare kommer från engelskans ord för att påverka. I praktiken kan influerarens ämnen vara vad som helst. Särskilt livsstils- och modeinfluerare marknadsför ofta sina samarbetsparters produkter i sitt eget innehåll, det vill säga gör i praktiken reklam för dessa produkter i utbyte mot antingen gratis produkter eller pengar.

I GLP19 hör uppgiften ihop med modulen Jag och samhället (LK2) och dess innehåll ”samtidskritik: idéer och värderingar i samhället och olika subkulturer”.

I GLP15 hänför sig uppgiften till kursen Världsåskådning och kritiskt tänkande (LK1) och dess innehåll ”skolans, mediernas, politikens, vetenskapens, konstens, nöjesindustrins samt religiösa och kulturella samfunds inverkan på världsbilder och -åskådningar samt den egna livsåskådningen” samt innehållet ”natur- och humanvetenskapliga, sekulära och religiösa, filosofiska och populärkulturella människosyner och -ideal” i kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2).

I Sitras hörspel ”Över nutidsmänniskans gränser” lever man i en fiktiv värld, där det hör till vardagen att bättra på människans mentala egenskaper och förmågor med hjälp av teknologi. Redan nu är det möjligt att förbättra människokroppen och modifiera dess fysiska egenskaper, något som utnyttjas bland annat inom läkarvetenskapen.

Det går också att förbättra på mentala egenskaper eller förmågor, såsom koncentrations- eller prestationsförmåga, till exempel med läkemedel och olika stimulantia. På lång sikt verkar kemisk effektivering av det här slaget vara till större skada än nytta, för ämnena fungerar på samma sätt som narkotika och dosen måste höjas för att man ska uppnå önskad verkan. I den fiktiva världen i hörspelet sker modifieringen med hjälp av teknologi.

I GLP19 hör uppgiften ihop med modulen Framtiden (LK6) och dess innehåll ”den vetenskapstekniska revolutionen och den tekniska utvecklingen” och ”den möjliga förändringen av människobilden och idealen för ett gott liv: till exempel cyborger, transhumanism, genteknik”. Uppgiften anknyter också till modulen Jag och det goda livet (LK1) och dess innehåll ”människans identitet och sociala natur: individen i samhället, privat och offentligt liv, sociala relationer, roller och normer, människans ställning i kollektivet ur intersektionellt perspektiv”.

I GLP15 anknyter uppgiften till kursen Teknologi, världsåskådningar och mänsklighetens framtid (LK6) och dess innehåll ”framtidsforskning, artificiell intelligens, humanism, transhumanism och kritik av dessa med stöd av de nyaste forskningsresultaten”. Uppgiften hör också till kursen Människan, identiteten och ett gott liv (LK2) och dess innehåll ”grundläggande existentiella frågor” och ”identitet, livsval och livsbalans”.

I GLP19 hänför sig uppgiften till modulen Kulturer (LK3) och dess innehåll ”etnicitet, rasism och annan diskriminering samt ömsesidig respekt och jämlikhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv.”

I GLP15 hänger uppgiften samman med kursen Kulturens inverkan på människans livsåskådning (LK4) och dess innehåll ”etnocentrism och rasism samt ömsesidig respekt och jämställdhet i olika kulturer i ett historiskt perspektiv”.