Beskrivningar av goda svar: SV – Geografi

I de flesta läromedel har man inte beaktat att Gini-koefficienten även kan anges på skalan 0–100. Enligt läromedlen kan Gini-koefficienten endast ha ett värde mellan 0–1 vilket skulle leda till att påståendet skulle vara delvis falskt.

Påståendet är falskt, eftersom det rådande klimatet i Namibia är ett torrt subtropiskt klimat.

För en exakt definition av respektive begrepp 2 p.

Exempel på definition:

• En tornado är en stark, lokal och liten (cirka 50–500 meter i diameter) virvlande stormvind (1 p.) som vanligen förekommer i samband med åskmoln (1 p.).
• En tropisk cyklon är en stor (till och med 1 000 kilometer i diameter) och ofta destruktiv storm (1 p.) som utvecklas på havsområden ur ett lågtryck ovanför en varm vattenmassa (1 p.).

I deluppgiften 2.1 ges inte poäng för regionala exempel.

4–6 poäng för beskrivningen av hur tornador uppstår och 4–6 p. för beskrivningen av förekomsten av tornador. 2 p. för varje motiverad observation, 1 p. för en ytlig beskrivning.

Beskrivningen av hur tornador uppstår (4–6 p.), exempelinnehåll:

• Tornador uppstår ofta i samband med kraftiga åskmoln då olika luftmassor möts, till exempel när torr, kall luft möter en varm, fuktig luftmassa.
• Ett trattformat moln bildas i en stigande luftström då det sjunkande lufttrycket får vattenångan att kondenseras.
• Den betydande tryckskillnaden mellan tornadomolnets centrum och utsida skapar en stark rotationsrörelse.
• En enskild tornado varar ofta bara en kort stund, men tornadofaran kan vara betydande i flera timmar, eftersom tornadon vanligtvis förekommer i grupp.

Förekomsten av tornador (4–6 p.), exempelinnehåll:

• Tornador förekommer i USA i den så kallade Tornadoallén, det vill säga vid de Stora slätterna mellan Klippiga bergen och Appalacherna.
• I Europa är tornador mindre och kallas tromber. Till exempel i Finland förekommer tromber på sommaren.
• Tornador kan också påträffas i Asien, Australien och Sydamerika i samband med åskmoln i samband med stormfronter.

2 p. för varje noggrann beskrivning av en skada, 1 p. för en ytlig beskrivning. För fulla poäng krävs det att man i svaret har behandlat skador som drabbar enskilda människor såväl som samhället.

Exempelinnehåll:

• En tornado kan orsaka skador på byggnader och infrastruktur i sin väg. Den kan till exempel slita av hustak, riva ner elstolpar och förstöra vägnätet.
• Tornador kan riva upp och föra med sig lös egendom som bilar eller boskap.
• En tornado eller en tromb (eller hagelskuren som förekommer samtidigt med dessa) kan förstöra skogar och jordbruksmark i sin väg och orsaka ekonomiska förluster.
• Föremål som förs med av en tornado kan orsaka personskador.

Namnge huvudtyperna av vulkaner sammanlagt 2 p.: stratovulkan (1 p.) och sköldvulkan (1 p.).

• För vulkantypernas former och proportioner, sammanlagt 2 p.: Ritningen ska visa den koniska formen hos en stratovulkan och platåformen hos en sköldvulkan.
• För följande strukturer sammanlagt 4 p. (1 p. / struktur): magmakammare, eruptionskanal, (ryolitiska) lava- och askskikt i stratovulkanen och basaltskikt i sköldvulkanen, krater, caldera, calderasjö.

För att få poäng för en struktur måste den vara korrekt namngiven, placerad på ett logiskt ställe i bilden och ritad på ett logiskt sätt.

Om bilden saknas kan maximalt 2 p. tilldelas för deluppgift 3.1.

Exempelbilder:

För den tematiska kartan 6 p. enligt följande:

• För att markera vulkanernas korrekta position på kartan sammanlagt 2 p.: 1 p. / vulkan.
• För att namnge vulkanerna sammanlagt 1 p.: Hunga Tonga-Hunga Ha‘apai och Mayon.
• Användning av kartsymboler 1 p. och teckenförklaring 1 p. Teckenförklaringen bör ange vulkanen med det högsta VEI-indexet (Hunga Tonga) och vulkanen med det högsta antalet dödsoffer (Mayon).
• För en beskrivande rubrik för temakartan 1 p.

Exempel på en tematisk karta:

För varje välmotiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. enligt följande:

Eldringen i Stilla havet 2 p.:

• Eldringen i Stilla havet avser den zon runt Stilla havets kanter där de flesta av världens aktiva vulkaner finns.

För motiveringar som handlar om områdets vulkaniska aktivitet ges högst 4 p. Exempelinnehåll:

• Eldringen i Stilla havet har bildats i kanterna av Stillahavsplattan. Eldringen omfattar också ett antal mindre litosfärplattor, till exempel Nazca-, Cocos- och Filippinska plattan.
• I kanten av litosfärplattorna som ingår i Eldringen i Stilla havet sker huvudsakligen subduktion. Subduktionszonerna är vulkaniskt aktiva.
• I en subduktionszon trycks en tung oceanplatta under en lättare (ofta kontinental) platta, vilket får kanten på den nedåtböjande plattan att smälta. Som ett resultat är området vulkaniskt aktivt.
• Vulkaniska öbågar och kontinentala vulkankedjor bildas i subduktionszonen på grund av plattornas rörelser.
• Flera av vulkanerna i tabell 3.B, som Hunga Tonga-Hunga Ha'apai och Mayon, ligger i Stilla havets Eldring, där litosfärplattornas rörelser är mycket aktiva.

För kärndefinition av begreppet 1–2 p., till exempel: kulturell globalisering avser den globala spridningen av kulturella influenser, såsom språk och mode, från en region till en annan. (2 p.)

För kompletterande information 0–1 p. Exempelinnehåll:

• I och med kulturell globalisering ökar samverkan mellan kontinenter och länder, till exempel tack vare media och resenärer. (1 p.)
• Kulturell globalisering är nätverkandet av människor och samhällen på en global nivå. (1 p.)

För varje välmotiverad diskussion av en fördel eller nackdel 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p.

Fördelar med kulturell globalisering, högst 4 p. Exempelinnehåll:

• Ökad växelverkan mellan kontinenter och länder underlättar rörligheten av människor, varor och information, och bidrar därmed bland annat till den globala handeln.
• I samband med kulturell globalisering kan skillnader och likheter mellan kulturer förstärka ett lands identitet och på så sätt bidra till utvecklingen av en nationell identitet.
• Kulturerna blir mer homogena, vilket minskar de kulturella skillnaderna. Detta kan underlätta samarbetet mellan människor, stater och företag, öka den ömsesidiga förståelsen och därmed minska risken för konflikter.
• Kulturell globalisering kan främja spridningen av sådana välkända varumärken vars hållbarhet och etik säkerställs i alla produktionsfaser. Detta stödjer ekonomisk jämlikhet.
• Ett bra exempel på kulturell globalisering är Eurovision Song Contest, där man i sändningarna visar regionernas kultur och landskap och som följs av hundratals miljoner människor världen över.

Nackdelar med kulturell globalisering, högst 4 p. Exempelinnehåll:

• Kulturell globalisering har en tendens att framhäva den västerländska kulturen, som betonar konsumtion. Det här kan förbättra höginkomsttagarnas ställning i området, men försvaga låginkomsttagarnas ställning och leda till segregation i området.
• Som ett resultat av kulturell globalisering blir kulturen mer ensidig och homogeniserad. Detta leder till att många lokala kulturer förändras, försvagas eller försvinner.
• Kulturell globalisering främjar ofta användandet av de dominerande kulturernas språk och kan därmed minska den språkliga mångfalden.
• Särskilt unga kan anamma drag från en global världskultur, så att till exempel mat, kläder och musik blir mainstream.
• Spridningen av multinationella varumärken kan bidra till att nya eller okända produkter sprids, och man inte känner till om produktionen är hållbar eller etisk. Kulturell globalisering kan då bidra till utvecklingen av en ojämlik ekonomi.

För varje ursprungsfolk sammanlagt 2 p.: för att namnge ursprungsfolket 1 p. och för att namnge rätt område 1 p.

Exempel på ursprungsfolk och de områden där de lever:

• samer (1 p.): Norra delarna av Finland, Sverige och Norge samt nordvästra Ryssland (1 p.)
• basker (1 p.): Norra delarna av Spanien (1 p.)
• inuiter (och/eller yupik, 1 p.): Grönland (1 p.), norra delarna av Nordamerika (1 p.)
• komier (1 p.): Nordvästra Ryssland (1 p.)
• chanter (1 p.): Norra Ryssland (öster om Uralbergen) (1 p.)
• manser (1 p.): Norra Ryssland (öster om Uralbergen) (1 p.)
• nentser (1 p.): Norra Ryssland (1 p.)
• samojeder (1 p.): Norra Ryssland (1 p.)
• kurder (1 p.): Mellanöstern (1 p.)
• cherokeser (1 p.): Förenta staterna (1 p.)
• navajo (1 p.): Förenta staterna (1 p.)
• aboriginer (1 p.): Australien (1 p.)
• maorier (1 p.): Nya Zeeland (1 p.)

För varje väl motiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

• Ursprungsfolkets ställning i det globala nord kan ha försvagats av assimilering, eller sammansmältning av kulturer. I ett sådant fall sprids den dominerande kulturens särdrag till ursprungsbefolkningen och försvagar kulturens särdrag.
• Som ett resultat av globaliseringen kan ursprungsfolkets språk och kunskapstraditioner ha försvagats och gått förlorade, och som en följd av det kan deras traditionella näringar vara hotade.
• Ursprungsfolken kan också ha utsatts för kulturell appropriering. Ibland har ursprungsfolkens kulturella särdrag anammats på ett stereotypt och nedsättande sätt.
• Ursprungsfolkens rätt att utöva sina traditionella näringar har försvårats av att deras mark har tagits i anspråk för andra ändamål.
• Urinvånarna kan ha utsatts för rasism, diskriminering och hatretorik, vilket har gjort det svårare för dem att till exempel få tillgång till tjänster, hitta arbete eller bostad.
• Idag har man med olika lagar, förordningar och rekommendationer försökt förbättra ursprungsfolkens ställning inom den västerländska kultursfären. Till exempel har skolor inrättats för att bevara ursprungsfolkens egna språk genom att använda deras modersmål som undervisningsspråk.
• Man har också försökt skydda vissa ursprungsfolk som lever isolerade i avlägsna områden genom att begränsa tillgången till området för utomstående.
• Den kulturella identiteten och anknytningen till plats för en individ av ursprungsbefolkning kan till följd av globaliseringen ha förstärkts med följden att man starkare för fram den egna kulturen.

Poäng kan också tilldelas för andra särdrag som beskriver ursprungsfolkets ställning.

För varje synvinkel som beskrivs med motivering och med geografiska begrepp 2 p., för en ytlig eller inexakt beskrivning 1 p. enligt följande:

För följande synvinklar ges totalt högst 4 p.:

• Regionalitet: I geografi behandlas ämnen i ett regionalt sammanhang. Storleken på området kan variera från lokal till global.
• Orsakssamband: I geografi granskar man hur fenomen på jorden är beroende av varandra.
• Växelverkan mellan natur och människa: Geografi undersöker växelverkan mellan naturliga och av människan orsakade fenomen.

Till exempel för följande synvinklar sammanlagt högst 4 p.:

• Geografi undersöker också tidsbundenhet (temporalitet), det vill säga förändringar i fenomen på jorden.
• Inom geografin handlar forskningen ofta om omfattande synteser som kombinerar många perspektiv och kännetecknas av tvärvetenskaplighet.
• Geografi handlar ofta om växelverkan mellan områden.
• När det gäller teman och synvinklar kan forskningen delas in i natur- och humangeografi, eller regional och allmän geografi. Dessa synvinklar utesluter inte varandra.
• Geografi kan till exempel undersöka ojämlikhet ur ett regionalt perspektiv och vilka miljömässiga och sociala fenomen som orsakar ojämlikhet. (Det här är ett bra exempel på en geografisk forskningsfråga).

För varje metod som är typisk för geografin och korrekt namngiven 1 p. För en felaktigt namngiven metod 0 p. Både list- och essäsvar accepteras.

Exempel på metoder (utan gruppering): karttolkning, geodataanalyser, visuella geodataanalyser, sökningar, matematiska geodataanalyser, grannskapsanalys eller buffertanalys, överlagringsanalyser, nätverksanalyser, synbarhetsanalyser, statistiska analyser, fjärranalysmetoder, flygfotografering, satellitfotografering, intervjuer, enkäter, innehållsanalys, fältobservationer, satellitpositionering, vegetationskartering, provtagningsmetoder, uppföljningsundersökningar.

För mer än fyra poäng krävs det att man i svaret har behandlat olika slag av metoder (inte exempelvis endast geodataanalyser).

För varje material som är ändamålsenligt för forskningsfrågan och som beskrivs på ett motiverat sätt 2 p., för material som beskrivs på ett ytligt sätt 1 p.

Exempel på material med motivering:

• Fjärranalysmaterial: bilder kan användas för att direkt tolka marktäcket och markanvändningen vid den tidpunkt då de togs, till exempel för att ta fram nya geodata om markanvändning. Flygfoton finns tillgängliga från omkring 1930-talet och satellitbilder från omkring 1970-talet.
• Gamla kartor: kartor visar var viktiga markanvändningstyper som vägar, åkrar, skogar, vattendrag och bosättningar ungefär var belägna året då kartan publicerades. Exempelvis finns grundkartor tillgängliga från 1960-talet och framåt.
• Geodatamaterial som beskriver förändringar i markanvändningen: Till exempel är CORINE Land Cover-materialet särskilt framtaget för att granska förändringar i markanvändning och marktäcke och finns tillgängligt från 2000 och framåt.
• Intervjuer med lokalbefolkningen, särskilt äldre människor: De här uppgifterna kan ge verbal information om utvecklingen av bosättning och näringar i ett visst område. Intervjumaterial kan till exempel användas för att identifiera det exakta året för större förändringar i markanvändningen, vilket vanligtvis inte är tillgängligt via fjärranalys och andra geodatamaterial.
• Skriftliga arkivkällor: material som historiker eller protokoll kan ge skriftlig information om utvecklingen av bosättning och näringsverksamhet i ett visst område. De kan också avslöja det exakta året för större förändringar i markanvändningen.
• Statistiska material eller geodatamaterial om folkmängden och förändringar i folkmängden: De här materialen kan användas för att förstå förändringar i bosättning och människans aktivitet, som vanligtvis har en direkt inverkan på markanvändningen. Sådana material kan användas för att indirekt bedöma förändringar i markanvändningen och för att identifiera orsakerna till förändringarna.
• Geodatamaterial som beskriver nuvarande markanvändning och miljö: Materialen kan ge information om de regionala egenskaperna hos de faktorer som kan ha påverkat markanvändningen. Det kan till exempel röra sig om administrativa gränser, transportnät, jordtäcke, ytformer och vattendrag.

Exempel på definition: Karstlandskap syftar på ett landskap som formats i kalkstensområden som en följd av kemisk vittring där vattnet har löst upp mineraler i kalkstenen. (2 p.)

För korrekt namn för formationen 1 p. / formation.

1. droppstensgrotta
2. stalaktit
3. stalagmit
4. dolin
5. underjordisk flod
6. polje

Om examinanden benämner både formationerna B och C som droppstenar, tilldelas sammanlagt 1 p.

För disposition och korrekt användning av geografiska begrepp 2 p. För varje väl förklarad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. För fulla poäng krävs att examinanden behandlat både centrala naturgeografiska processer samt de följder processerna har för landskapet och formationerna som utvecklas som en följd av processerna. Exempelinnehåll:

• Karstlandskap bildas främst som ett resultat av kemisk vittring. Det här sker när syror, särskilt kolsyra, lösta i vatten från atmosfären, jord och vegetation, löser upp mineralerna, främst kalciumkarbonat (H₂O + CO₂ → H₂CO₃, CaCO₃ + H₂CO₃ → Ca²⁺ + 2HCO₃^–), i den mjuka kalkstenen.
• Fuktighet och höga temperaturer påskyndar kemiska reaktioner. Karstlandskap förekommer därför oftast i varma och fuktiga klimat.
• Surt vatten sliter kraftigt på berggrunden och skapar djupa fåror på ytan. Vattnet gröper också fåror i marken och grottor och floder under markytan.
• Vattnet tränger djupare och djupare ner i berggrunden, så att grottor och fåror närmare ytan kan tömmas på vatten.
• Mineraler som löses upp och transporteras av vatten fälls ut igen, till exempel i underjordiska grottor, där det bildas droppstenar i grottans tak (stalaktiter) och på grottans botten (stalagmiter).
• När grottor och underjordiska floder som slitits av vattnet blir tillräckligt stora kan deras tak kollapsa och skapa trattformade gropar (doliner) på ytan.
• När den kemiska vittringen fortskrider ökar antalet gropar och de smälter samman för att bilda stora, branta dalar (polje).
• Vattnet urholkar berggrunden till allt djupare nivåer tills det når den slitstarka berggrunden under kalkstenslagret. På karstjordar som har eroderats kraftigt under lång tid finns bara enstaka karstpelare och kullar kvar, ofta omgivna av mycket flacka floddalar.

Man kan ge högst 2 p. för beskrivningen av hur kalksten skapas.

För varje väl motiverad observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. För fulla poäng måste svaret omfatta minst tre olika aspekter av mänsklig verksamhet. Exempelinnehåll:

Vattenförsörjning (högst 4 p.)

• I karstområdet bildas mycket grundvatten, som till exempel kan användas för hushålls-, jordbruks- och industriändamål.
• Grundvattnet transporteras snabbt i karstlandskapets berggrund, så eventuella föroreningar och orenheter som kommer ut i vattnet kan också spridas snabbt över ett stort område och till exempel förorena vattendrag. Det här kan till exempel ha en negativ inverkan på användningen av vatten för hushålls- och jordbruksändamål.

Hushåll (högst 4 p.)

• Vatten från karstområden innehåller mycket höga halter av (kalcium)salter, vilket gör vattnet hårt. Följden blir att till exempel vattenledningar lätt kan täppas till när salter fälls ut i dem. Dessutom behövs mer tvättmedel för disk och tvätt för att undvika kalkfläckar på disk och kläder. Det här medför ofta att man måste använda avkalkningsfilter för att mjuka upp bruksvattnet.

Infrastruktur (högst 4 p.)

• De slukhål, gropar och branta sluttningar som är typiska för karstlandskap försvårar byggandet av infrastruktur (och jordbruksanvändning).
• Sjunkande mark och kollapsande grottor utgör risker för infrastrukturen ovanpå dem, till exempel byggnader och vägar.
• I karstlandskap kan vattnets flöde och föränderliga vattenfåror orsaka oregelbundna översvämningar och därmed skada infrastrukturen.

Jordbruk (högst 4 p.)

• Utöver det höga mineralinnehållet i vattnet i karstlandskap är dalgångarna i eroderade kalkstensdalar avsatta med mycket mineralrika jordar. Marken i sådana dalgångar är därför en bra växtplats för växter och lämpar sig väl för jordbruk.
• Särskilt i karstområden med hög grad av slitage avsätts endast lite lös jord på berggrunden på grund av kemisk vittring. Därför kan det finnas lite mark som lämpar sig för jordbruk.
• I karstlandskap kan ytvatten försvinna under jorden när den kemiska vittringen fortskrider, vilket kan göra det svårt att använda vatten för ändamål som jordbruk (och hushållsbruk).

(Gruv)industri (högst 4 p.)

• Kalksten från karstområden kan brytas ur berggrunden och användas inom många industrier, till exempel gruvdrift, metallindustri, pappersindustri, byggnadsindustri (och jordbruk).

Turism och rekreation (högst 4 p.)

• Karstlandskapets droppstensgrottor och varierande landskap är ofta stora turistattraktioner och lockar turister till området.
• Som viktiga turistmål stöder karstlandskapen ekonomin i regionen genom att skapa arbetstillfällen och generera extrainkomster för lokalbefolkningen.

Naturskydd (högst 4 p.)

• Många karstlandskap har gjorts till naturskyddsområden, eftersom där ofta förekommer sällsynta växter, till exempel sådana som kräver mycket kalk. Grottorna i karstlandskap är också viktiga livsmiljöer för många djurarter, till exempel fladdermöss och salamandrar. Naturskyddet kan trygga rekreationsanvändningen och öka medvetenheten om platserna.
• Naturskyddet kan också begränsa markanvändningen i karstområden.

Forskning och undervisning (högst 4 p.)

• I karstlandskap gör man exempelvis geografisk och biologisk forskning eftersom droppstensgrottor är unika naturformationer och i dem lever ovanliga arter.
• Droppstensgrottor och karstområden kan även användas som lokala mål för terrängundervisning.

För varje välmotiverad beskrivning av en orsak (innehållande en beskrivning av den regionala skillnaden) 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Inga poäng ges för att endast beskriva regionala skillnader utan att diskutera orsakerna. Exempelinnehåll:

• Hav: Mest vindkraft finns det i stater som är belägna i närheten av havsområden, eftersom vinden ofta är kraftig året om vid kusten. Danmark, Litauen och Irland är sådana länder där en betydande del av den producerade energin produceras genom vindkraft. Också längs kusterna i Storbritannien, Portugal, Spanien och Grekland utnyttjas mycket vindkraft.
• Bergskedjor: I bergsområden är vindarna regelbundna och bebyggelsen glesare, vilket gynnar användningen av vindkraft. Det här kan vara anledningen till att det i exempelvis Tyskland finns mycket vindkraft.
• Låglandsområden: Lättare och billigare att bygga på jämfört med på områden med höjdskillnader.
• Befolkningens placering: Infrastrukturen är där som befolkningen finns men samtidigt även mera motstånd.
• Politisk vilja: Politiska beslut och allokeringen av finansiella investeringar kan antingen försnabba eller bromsa utbyggnaden av vindkraft. Till exempel i Tyskland kan politiska beslut ha understött vindkraften. Avsaknaden av sådana beslut kan ha bromsat utbyggnaden i vissa regioner i centrala och södra Europa. I dessa regioner är energiproduktionen fortfarande beroende av fossila bränslen. Exempel på sådana länder är Frankrike och Italien.
• Investeringsförmåga: Den befintliga infrastrukturen och förmågan att investera i innovationer har inte överallt varit tillräckliga för utbyggnaden av vindkraft, utan användningen av traditionell energi från fossila bränslen fortsätter. Detta kan vara fallet i vissa östeuropeiska länder, till exempel Bulgarien och Ungern.
• Icke-förnybara naturresurser: I vissa områden har förekomsten av stora fossila bränsleresurser bromsat användningen av förnybar energi eftersom de har blivit billigare än andra lösningar och har varit lättillgängliga. Detta är till exempel fallet i Ryssland.
• Övrig förnybar energi: I vissa områden har användningen av andra förnybara energikällor varit så effektiv att det inte har funnits något behov av vindkraft. På Island används till exempel geotermisk värme och i Norge vattenkraft på grund av de stora höjdskillnaderna.

För varje välmotiverad och till Finland eller till kartan 7.B bunden observation 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. För fulla poäng krävs att minst två synvinklar beaktas.

Exempelinnehåll:

Kustområden:

• Finland har en lång kustlinje, som sträcker sig från Bottenviken till östra Finska viken. Stadiga och starka vindar bidrar till utnyttjandet av och lönsamheten för vindkraft i kustområden.

Låglänta områden:

• Landhöjningen gör att ytformerna är låga långt in i landet och till havs vilket bidrar till utbyggnaden av vindkraft både på land och till havs.
• Den låglänta kusten underlättar också byggandet av infrastruktur och vägar i anslutning till vindkraftsparker, vilket minskar den totala kostnaden för vindkraftsparken.

Höga områden:

• Lappland har många fjällområden, som är idealiska för vindkraftsparker på grund av vindförhållandena.
• Det finns potential för vindkraftsparker i östra Finland och Vaara-Finland, där det också finns höjdskillnader, men elnätets utbredning och Försvarsmaktens territorialövervakningssystem (radar) begränsar byggandet.

Befolkningstäthet:

• Stora delar av Finland har en mycket låg befolkningstäthet. Påverkan på landskapsbilden och buller från vindkraftverk kommer sannolikt att orsaka färre klagomål än i mer tätbefolkade områden.

Kompetens och lagstiftning:

• Finland har en stor högutbildad arbetskraft som krävs för planering, byggande och underhåll av vindkraft. Det här kan uppmuntra både inhemska och utländska vindkraftsföretag att bygga vindkraftverk i Finland.
• Utländska vindkraftsföretag lockas också till Finland av den stabila samhällsordningen och en tillförlitlig och korruptionsfri offentlig förvaltning.
• Finland har noggrant reglerade markägarrättigheter och en bygglagstiftning som främjar genomförandet av olika byggprojekt.

För beskrivning av temaintervju som metod 2–4 p. och bedömning av metodens lämplighet 2–4 p., sammanlagt högst 6 p. För fulla poäng (6 p.) krävs att man beaktat särdragen (såsom gles bebyggelse) på området på karta 7.C då man bedömt lämpligheten. Exempelinnehåll:

• Beskrivning:
  • Temaintervju passar som metod för undersökningen för att kartlägga deltagarnas åsikter och attityder.
  • Temaintervju är en intervjumetod där teman och huvudfrågor planeras i förväg. Formen är dock ganska fri och dialoginriktad, och det planerade ramverket av frågor kan kompletteras med uppföljningsfrågor om det behövs.
  • Temaintervjuer kan ge personlig och exakt information om ämnet och kan bidra till att upptäcka nya synvinklar.

• Lämplighet:
  • Temaintervju passar för denna typ av undersökning, där ämnet inte är välkänt från tidigare utan olika synvinklar kartläggs på ett mångsidigt sätt.
  • Utgående från karta 7.C kan det finnas några hundra invånare, varav en stor andel möjligen är sommargäster. Temaintervjuer är lämpliga för en undersökning med ett relativt litet antal intervjuobjekt.
  • För att en temaintervju ska bli lyckad är det viktigt att intervjuobjekten väljs ut noggrant så att de representerar olika typer av invånare och synvinklar, till exempel fastboende, fritidsboende, personer som arbetar inom olika sektorer och invånare i olika åldrar.
  • Intervjuer spelas ofta in, transkriberas (renskrivs) och tolkas i efterhand. Bearbetningen av uppgifterna är därför långsammare än att gå igenom uppgifter som baseras på en strukturerad intervju eller ett frågeformulär.

För intervjufrågor högst 6 p. enligt följande:

• För helheten som frågorna bildar ges 6 p., då intervjun är en logisk helhet som överensstämmer med typen av intervju och uppgiftsbeskrivningen, om det finns minst fem frågor och om de möjliggör en mångsidig förståelse av både invånarens bakgrund och hens åsikter.
• För helheten som frågorna bildar ges 4 p., om det finns mindre brister i det ovannämnda. Högst 4 poäng kan ges om frågor som kartlägger bakgrundsinformation saknas.
• För helheten som frågorna bildar ges 2 p., om det finns betydande brister i intervjun. Det kan exempelvis handla om frågor som inte passar in i temaintervjun eller intervjuundersökningens uppgiftsbeskrivning, frågor som är otydliga och bristfälligt formulerade eller om helheten är alltför ensidig.

Intervjufrågor som är tydligt beskrivna, både i listform och på annat sätt godkänns.

Ett exempel på en lista med intervjufrågor som berättigar till 6 poäng:

Den intervjuades bakgrund:

• Berätta om dig själv och din relation till området.
• Berätta om ditt liv och dina aktiviteter i området i nuläget.

Din syn på hur vindkraftsparken skulle påverka ditt liv:

• Berätta om din allmänna inställning till vindkraft.
• Beskriv de positiva effekter som byggandet av en vindkraftspark skulle ha på dig och dina aktiviteter.
• Beskriv de negativa effekter som byggandet av en vindkraftspark skulle ha på dig och dina aktiviteter.
• Berätta hur man skulle kunna ta hänsyn till dina behov vid planeringen och byggandet av vindkraftsparken.

För varje definition som beskrivs utförligt 2 p., för en ytlig definition 1 p. Exempelinnehåll:

Arktis, eller det arktiska området, kan betyda ett område,

• som avgränsas till Nordkalotten, det vill säga området norr om polcirkeln, det vill säga latituden 66,5° N.
• där medeltemperaturen varje månad är under +10 °C.
• där permafrost förekommer (i permafrostområden förblir marken frusen under minst två på varandra följande år).
• som ligger norr om den norra trädgränsen, i ett område som är för kallt för skogstillväxt och där marken huvudsakligen består av trädlös tundra och glaciär.
• som bebos av nordliga ursprungsfolk (kulturellt kriterium).

Felaktig behandling av Antarktis leder till poängavdrag.

För ett strukturerat svar och användning av geografiska begrepp 2 p., för beskrivning av naturresurser och utmaningarna med deras användning 10 p. För varje naturresurs eller utmaning som beskrivs ingående 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. Exempelinnehåll:

Naturresurser i det arktiska området 4–6 p.

• Det arktiska området har rika fiskbestånd, och en stor del av världens fiskfångst kommer därifrån.
• Det arktiska området är rikt på mineraltillgångar (järn, nickel, zink, uran, guld, diamanter och så vidare), med gruvor i de norra delarna av Sverige och Finland, på Kolahalvön och på Grönland.
• Olje- och naturgasfyndigheter har redan exploaterats i det arktiska området i Alaska, Kanada och Ryssland.
• Man uppskattar att de flesta olje- och naturgastillgångarna fortfarande är oexploaterade på grund av de svåra förhållandena.
• I det arktiska området finns det rikligt med myrar som exempelvis erbjuder näring och torvfyndigheterna kan utnyttjas för olika ändamål.
• Det arktiska området erbjuder betydande immateriella naturresurser såsom unika landskap och förutsättningar för turism.

Utmaningar med att utnyttja naturresurser 4–6 p.

• De arktiska områdena har varit svårtillgängliga eftersom havsisen blockerar sjöfarten på vintern och utgör en risk för sjöfarten även på sommaren.
• De kalla och krävande förhållandena gör det svårt och olönsamt att trafikera året runt, och ökar osäkerheten om infrastrukturens funktionsduglighet.
• Gruvorna har orsakat stora miljöproblem. På Kolahalvön har till exempel surt regn skadat skogsbeståndet. Som en följd av de här problemen har motståndet mot gruvverksamheten ökat.
• Miljöorganisationer och ursprungsfolk motsätter sig gruv- och oljeborrningsprojekt och nya järnvägsprojekt. De fruktar eventuella miljökatastrofer och förlust av traditionella försörjningsmöjligheter.
• Utvinningen av nya fyndigheter av fossila bränslen står i strid med klimatmålen.
• Det finns geopolitiska utmaningar med att bedriva verksamhet i det arktiska området, bland annat tvister om användningen av territorium och naturresurser.

För ett strukturerat svar och användning av geografiska begrepp 2 p. För beskrivning av klimatförändringens konsekvenskedja 10 p.

För varje utförligt beskriven konsekvenskedja 2 p., för en ytligt beskriven konsekvenskedja 1 p. Inga poäng ges för svar som endast beskriver klimatförändringarnas inverkan på miljön utan att beakta förändringarnas inverkan för människans aktivitet.

Exempel på resonemangskedjor (förändring i miljön + inverkan på människans aktivitet, 2 p. / konsekvenskedja):

• Till följd av det varmare klimatet smälter permafrostområdena.
  • Det kan leda till att marken sjunker och att infrastrukturen, till exempel byggnader och transportnät, i de arktiska områdena försämras.
  • Smältande marker kan släppa ut koldioxid och metan i atmosfären, vilket ytterligare påskyndar klimatförändringen som är skadlig för människans aktivitet.
  • Smältande mark kan bidra till spridningen av nya infektionssjukdomar, och uråldriga virus kan också frigöras från mark som exponeras under isen.

• Krympande havsis öppnar upp nya rutter till de nordliga haven.
  • Det här kommer att underlätta sjöfart året runt i området och förkorta transportsträckor.
  • Som en följd kan ökad trafik, till exempel med oljetankfartyg, öka risken för olyckor.
  • Bättre förbindelser och nordlig utbredning av verksamheter som sjöfart och oljeborrning hotar ursprungsfolkens livsmiljöer och kultur.

• Varmare hav kan förändra näringskedjorna och påverka fiskbestånden.
  • Det kan göra det svårare för ursprungsfolk att bedriva fiske och även påverka fiskeindustrin eftersom en stor del av fiskfångsterna kommer från de arktiska områdena.

• Det sker förändringar i vegetationen, till exempel flyttas skogsvegetationen längre norrut. Det här kommer att förändra livsmiljöerna för växt- och djurarter.
  • Förändrade livsmiljöer kan försvåra eller hota utövandet av ursprungsfolkens traditionella näringar (renskötsel, fiske, jakt).

• När klimatet blir varmare kommer arter som sprider sig från söder till norr att reducera livsmiljön för nordliga arter, vilket kan leda till att sällsynta nordliga arter försvinner eller utrotas från sina tidigare livsmiljöer.
  • Förändrade livsmiljöer kan göra det svårare för ursprungsfolk att bedriva sina traditionella näringar (renskötsel, fiske, jakt).

• I takt med att klimatet blir varmare kommer det nordliga artbeståndet att förändras när de ursprungliga arternas livsmiljöer krymper och nya arter sprids längre norrut.
  • Det förändrade artbeståndet kan påverka ekosystemets funktion, med oförutsägbara konsekvenser för människans aktiviteter.

För kärndefinitionen av respektive begrepp 2 p. och för kompletterande information 1 p., sammanlagt 3 p. / begrepp. Exempelinnehåll:

Cirkulär ekonomi, kärndefinition 2 p.:

• Cirkulär ekonomi avser en ekonomisk modell som syftar till att minska framställningen av nya varor genom att planera varans livscykel på ett sådant sätt att den kan återanvändas som råvara för nya varor och därmed minska användningen av nya naturresurser.

Cirkulär ekonomi, kompletterande information 1 p.:

• I en cirkulär ekonomi gynnar man tjänster framom inköp.
• I en cirkulär ekonomi tillverkas produkter inte nödvändigtvis av nya naturresurser utan av återvunna råvaror. Sådan produktion är mer hållbar.
• I en cirkulär ekonomi bygger konsumtionen på att dela, hyra och återvinna.
• I en cirkulär ekonomi planeras varorna så att de är lätta att reparera.
• Den cirkulära ekonomin är ett sätt att konsumera och leva ekologiskt.
• Man kan ge 1 p. om examinanden klarar av att skilja mellan cirkulär ekonomi och återvinningsekonomi.

Bioekonomi, kärndefinition 2 p.:

• Bioekonomi är en ekonomisk modell som använder förnybara naturresurser för att producera livsmedel, energi, (bio)produkter och tjänster.

Bioekonomi, kompletterande information 1 p.:

• Bioekonomin utnyttjar ren teknologi, återvinning av material och utveckling av ny teknologi.
• Rekreations- och naturturism samt hållbar livsmedelsproduktion kan anses vara en del av bioekonomin.
• Även om bioekonomin använder förnybara naturresurser som råmaterial, uppfyller deras användning inte alltid kriterierna för hållbar utveckling (till exempel produktion av palmolja för framställning av biodiesel).

För disposition av svaret och noggrann användning av begrepp 2 p., för beskrivning av miljökonsekvenserna sammanlagt högst 12 p. För varje motiverad beskrivning av synvinkel 2 p., för en ytlig beskrivning 1 p. För fulla poäng krävs att examinanden behandlat miljökonsekvenser i alla fyra kategorier som visas i bild 9.A (vattenförbrukning, kemikalieanvändning, energiförbrukning och avfall). En logisk disposition kan grunda sig på antingen miljökonsekvenser eller livscykelns faser. Exempelinnehåll:

Vattenförbrukning (2–4 p.):

• Vattenförbrukningen är störst vid produktion av råmaterial och i textiltillverkningsprocesser. Lokalt kan hög vattenförbrukning leda till att vattendrag torkar ut och att grundvattenresurserna minskar, vilket kan leda till brist på bevattnings- och dricksvatten.
• Klädindustrin producerar lokalt mycket avloppsvatten. Avloppsvattenreningen i produktionsområdena är ofta otillräcklig, vilket gör att kemikalier och giftiga ämnen som används i produktionen kommer ut i miljön, och förorenar grundvattnet och skadar ekosystemen.
• Konsumenterna använder vatten för att tvätta kläder, vilket förbrukar begränsade vattenresurser och ökar kemikaliebelastningen i närliggande vattendrag.

Användning av kemikalier (2–4 p.):

• Bekämpningsmedel och gödningsmedel som används vid produktion av naturfibrer, till exempel bomullsodling, kan läcka ut i miljön där de belastar miljön och kan minska den biologiska mångfalden.
• Kemikalier som används i tillverkningsprocesser för syntetiska fibrer, garn och tyg kan hamna i miljön och orsaka skador i lokala ekosystem.
• Vissa arter av skadegörare som är skadliga för naturfiberproduktionen kan utveckla resistens mot kemikalier. Den ökade förekomsten av resistenta arter kommer att ytterligare öka behovet av kemikalieanvändning.
• Hantering av och exponering för kemikalier kan orsaka hälsoproblem för människor som är involverade i produktionsprocesserna och för människor som bor i närheten.

Energiförbrukning (2–4 p.):

• De flesta textilier produceras och tillverkas i länder där användningen av förnybara energikällor är låg. Det här ökar mängden koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att klimatförändringen intensifieras.
• Tillverkningen av många textilier förbrukar mycket energi och ger upphov till koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att klimatförändringen intensifieras. Syntetfibrer tillverkas också av fossila råvaror.
• Långa produktionskedjor och långa transportsträckor för textilprodukter ger upphov till hög energiförbrukning och höga koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att klimatförändringen intensifieras.
• Konsumenter använder energi för underhåll av kläder, till exempel tvätt och torkning, vilket ökar energibehovet och därmed utsläppen. Utsläppen bidrar bland annat till att klimatförändringen intensifieras.

Uppkomsten av avfall (2–4 p.):

• Textilavfall uppstår i tillverkningsprocesserna för tyger och kläder, till exempel från överblivna tygbitar. Överlopps textilier hamnar på soptippar som blandavfall och därmed också i miljön. På grund av nedbrytningen hamnar mikroplaster och andra skadliga ämnen ut i miljön.
• Osålda kläder och returnerade produkter genererar textilavfall som måste tas om hand av det företag som säljer kläderna. De här plaggen hamnar ofta på soptippar som blandavfall och belastar därmed miljön. På grund av nedbrytningen hamnar mikroplaster och andra skadliga ämnen ut i miljön.
• En betydande mängd textilavfall uppstår i de områden där kläderna används. Klädernas korta användningstid ökar mängden textilavfall, vilket innebär en belastning för den lokala avfallshanteringen och för miljön. På grund av nedbrytningen hamnar mikroplaster och andra skadliga ämnen ut i miljön.
• Om textilavfall hamnar på soptippar är den största nackdelen de outnyttjade resurserna.
• Förbränning och transport av textilavfall till exempelvis utvecklingsländer förorsakar koldioxidutsläpp, vilket bidrar till att klimatförändringen intensifieras.

För behandling av de fem respektive stadium i livscykeln 2 p. (råvaruproduktion, textilproduktion, handel, användning, avfallshantering). Diskussionen ska vara knuten till stadiet i livscykeln och logiskt motiverad. För en ytlig beskrivning 1 p. / fas. För en enskild åtgärd ges högst 2 p., även om den skulle vara behandlad i samband med flera av livscykelns faser. Exempelinnehåll:

1. Vid framställning av råvaror borde man (2 p.)

• öka användningen av lokala naturfibrer och olika återvunna material och biomaterial som råmaterial för textilier.
• återvinna bevattningsvatten och använda biprodukter från jordbruket, till exempel gödsel, som ersättning för konstgödsel.

2. Vid produktionen av textiler borde man (2 p.)

• använda råmaterial mer effektivt redan från och med planeringsfasen för att minimera textilavfall under produktionsfasen.
• tillverka produkter av hållbara, högkvalitativa material för att förlänga plaggens livslängd.
• återvinna textilavfall som genereras i produktionsprocessen och utnyttja återvunna klädfibrer i nya produkter.
• föredra förnybara energikällor och ren teknologi (cleantech) i produktionsanläggningarna.

3. Handeln borde (2 p.)

• organisera transport och lagring på ett effektivt sätt och föredra transportsätt med låga utsläpp.
• hyra ut textilprodukter i stället för att sälja dem.
• producera tjänster som fokuserar på reparation av textilier.

4. När konsumenter använder textilier borde de (2 p.)

• föredra hållbara och lokalt producerade textilier med lång livslängd.
• minska inköpen av nya textilprodukter genom att återanvända, dela och hyra.
• förlänga livslängden på kläder genom att reparera dem.
• återvinna trasiga kläder som avlagda textilier, så att fibrerna kan återanvändas.
• minska onödig tvätt och torkning och därmed bidra till en hållbar användning av naturresurser (till exempel vatten och energi).

5. Avfallshanteringen borde (2 p.)

• satsa på effektivare insamling, återvinning och återanvändning av textilavfall.
• utveckla och automatisera återvinningsteknik för att effektivt återanvända klädfibrer och återvinna dem som råmaterial.
• använda avfall från textilier, till exempel för energiproduktion.