Beskrivningar av goda svar: SV – Hälsokunskap
18.9.2024
Slutgiltiga beskrivningar av goda svar 14.11.2024
Grunderna enligt vilka bedömningen gjorts framkommer i de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. Informationen om hur bedömningsgrunderna har tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar samt de föreskrifter angående bedömningen som ges i nämndens föreskrifter och anvisningar. De slutgiltiga beskrivningarna av goda svar inkluderar eller beskriver inte nödvändigtvis alla godkända svarsalternativ eller alla godkända detaljer i ett godkänt svar. Eventuella bedömningsmarkeringar i provprestationerna är att jämställas med anteckningar och de, eller avsaknaden av markeringar, ger alltså inga direkta uppgifter om hur bedömningsgrunderna tillämpats på provprestation.
Grunden för läroämnet hälsokunskap är mångvetenskaplighet och en övergripande uppfattning om vad hälsa är samt hälsans förutsättningar för individen, samhörigheten, samhället och globalt. Eftersom hälsa är ett mångdimensionellt begrepp ska de olika hälsotemana belysas ur olika synvinklar. Ett svar på god nivå innebär att examinanden väljer synpunkter som är väsentliga för granskningen och visar en bred kunskap om ämnet.
Realprovet i hälsokunskap förutsätter att ämnet behandlas ur många synvinklar och att examinanden behärskar självständigt kritiskt tänkande. Ett svar på god nivå förutsätter en exakt begreppsanvändning. När uppgiften kräver det ska examinanden visa att hen kan tillämpa, analysera och bedöma kunskap om hälsa och sjukdom och se kunskapen i ett bredare sammanhang. Material som ingår i uppgifterna ska utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt och examinanden ska kunna hänvisa till materialet i sitt svar. Ett svar på god nivå visar på en saklig behandling av samband, orsakssammanhang och interaktion och argumenten är tydligt och allsidigt motiverade. Svaret ska också innehålla belysande exempel och examinanden ska utnyttja aktuell information inom ramen för uppgiften. Ett svar på god nivå ska ge en allsidig och kritisk bedömning av information och olika fenomen förknippade med hälsa samt kunskapsbildningen kring hälsa.
Karakteristiskt för tolkningarna, slutsatserna och de etiska bedömningarna av hälsa är deras villkorlighet och öppenhet. För ett svar på god nivå ska examinanden alltså ta upp alternativa uppfattningar eller observera undantag och specialfall som sedan granskas kritiskt i förhållande till vår kultur och den samhälleliga situationen under olika perioder. Vid sidan av den allmänbildande karaktären hos ämnet hälsokunskap är kopplingen till personlighet och erfarenhet typisk. Erfarenhetsbaserad kunskap ska analyseras och motiveras med hjälp av teoretisk eller evidensbaserad kunskap.
Ett svar på god nivå är en strukturerad, logiskt framskridande helhet som håller sig till saken. Texten bör vara flytande och språket felfritt.
Poängsättning
Det maximala antalet poäng för respektive uppgift är 20 eller 30 poäng. Uppgifterna poängsätts utifrån hur väl examinanden behärskar faktakunskaper (del 1) eller hur väl hen behärskar dels faktakunskaper, dels kunskapshantering (del 2 och 3). Faktakunskaperna bedöms enligt kriterierna i respektive uppgift. Kunskapshanteringen bedöms enligt kriterierna i tabell 1. Faktorerna för bedömningen av kunskapshanteringen är likvärdiga. Medeltalet av dem ges som ett heltal.
I karakteristiken av ett svar på god nivå beskrivs det viktigaste sakinnehållet i respektive svar. Examinanden kan också få poäng för relevant information och för synpunkter som inte tas upp i beskrivningen av de specifika uppgifterna. Om det finns flera små fel i ett svar som annars ger poäng kan man dra av högst 3 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 5 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift. Om det finns ett mycket grundläggande fel i svaret kan man dra av högst 5 poäng från faktainnehållet i en 20-poängsuppgift och högst 8 poäng från poängtalet för faktainnehållet i en 30-poängsuppgift.
Svarets längd eller antalet faktauppgifter ger inga meritpoäng om uppgifterna i svaret är irrelevanta med hänsyn till uppgiften eller om examinanden har uppfattat uppgiften fel. Text som inte hör till uppgiften beaktas inte vid bedömningen av kunskapshanteringen (tabell 1). Om svaret innehåller mycket sådant som inte hör till uppgiften kan man dra av högst 5 poäng från det totala poängtalet för svaret. Vissa uppgifter har en maximilängd för svaret. Om antalet tecken överskrider den tillåtna teckenmängden med 10 % avdras en poäng, med 15 % två poäng, med 20 % tre poäng, med 25 % fyra poäng och med 30 % fem poäng. Om teckenmängden överskrids med 50 % kan svaret ge endast fem poäng.
| Bedömningsfaktorer för kunskapshantering | 0 (0) p. | 2 (3) p. | 4 (6) p. | 6 (9) p. | 8 (12) p. | 10 (15) p. |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Användning av begrepp Val, definition och användning av centrala begrepp Tillbörlig användning av andra begrepp | Inga begrepp har valts eller definierats | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är godtyckliga och svaga | Valen och användningen av ämnesrelevanta begrepp är bristfälliga, definitionerna är ytliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är i huvudsak tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är tillbörliga | Valen, definitionerna och användningen av ämnesrelevanta begrepp är sakkunniga och naturliga |
| Användning av information enligt uppgiften | ||||||
| Tillämpning, till exempel användning, redigering, sammanställning av antaganden, utnyttjande av material | Informationen har inte tillämpats, materialet har inte utnyttjats | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är torftig och svag eller en upprepning av materialet | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är ytlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är i huvudsak tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är tillbörlig | Användningen av informationen och materialet i ett nytt sammanhang eller för att lösa uppgiften är mångsidig och naturlig |
| Analys, till exempel jämförelse, särskiljning, klassificering, påvisande av motstridigheter och undermeningar, särskiljning av relevant från irrelevant, granskning av förhållanden (samband, förhållandet mellan orsak och verkan, interaktionsmekanismer) | Informationen har inte analyserats | Analysen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har analyserats ställvis och ytligt | Analysen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är mångsidig och konsekvent | Analysen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Bedömning, till exempel relatering, generalisering, sammanställning, utvärdering, val, genomförbarhet, verkningsfullhet | Informationen har inte bedömts | Bedömningen av informationen är godtycklig och torftig | Informationen har bedömts ställvis och ytligt | Bedömningen av informationen är i huvudsak mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är mångsidig och konsekvent | Bedömningen av informationen är systematisk, övergripande och insiktsfull |
| Skapande, till exempel utveckling, planering, produktion, problemuppställning och lösning, sammanställning av slutledningar | Det saknas planer och modeller, inga problem har ställts upp eller lösts, slutledningar saknas | Skapandet av planer och alternativa modeller eller problemuppställningarna och lösningarna är godtyckliga och svaga, slutledningarna är ungefärliga eller överdrivna | Planerna och de alternativa modellerna är torftiga, problemuppställningarna och lösningarna samt slutledningarna är ytliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är i huvudsak mångsidigt, problemuppställningarna och lösningarna är i huvudsak trovärdiga, slutledningarna är i huvudsak tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är mångsidigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är trovärdiga, slutledningarna är tillbörliga | Skapandet av planer och alternativa modeller är insiktsfullt och trovärdigt, begreppsliggörandet av informationen samt problemuppställningarna och lösningarna är övertygande, slutledningarna är logiska och strukturerade |
|
Argumentation Motivering av påståenden med hjälp av teorier, forskningsrön, fakta och exempel | Motiveringar saknas, motiveringarna är inte hållbara | Få motiveringar, motiveringarna är ungefärliga, begränsade, överdrivna eller icke trovärdiga | Motiveringar ställvis, motiveringarna är konstaterande, simpla eller ytliga, delvis brister eller fel i motiveringarna | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är i huvudsak korrekta | Motiveringar på flera ställen, motiveringarna är trovärdiga och tydliga | Uttömmande, mångsidiga och övertygande motiveringar |
|
Helhet Uppbyggnad av ett strukturerat och konsekvent svar | Svaret är otydligt, samma information upprepas på olika ställen | Svaret har en torftig disposition och kan innehålla en del motstridigheter, helheten är svår att greppa | Svaret är strukturerat, men informationen är splittrad | Svaret är i huvudsak konsekvent och examinanden har försökt betrakta det som en helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig helhet | Svaret är konsekvent och utgör en enhetlig, välstrukturerad, saklig och lättfattlig helhet |
Del 1: 20-poängsuppgifter
1. Tandborstning 20 p.
De huvudsakliga resultaten kan delas in efter kön, ålder, utbildning och region.
Kön: Den procentuella andelen män som borstar tänderna två eller fler gånger per dag är avsevärt lägre än för kvinnorna i alla ålderskategorier, alla utbildningsnivåer och alla regioner.
De regionala könsskillnaderna i fråga om tandborstning två eller fler gånger per dag var mindre än skillnaderna mellan åldersgrupperna.
Ålder: Procentandelen män som borstade tänderna två eller fler gånger per dag var störst i åldersgruppen 30–39 år och minst i gruppen män som fyllt 80 år. I åldersgruppen unga män (18–29 år) var den procentuella andelen som borstade tänderna två eller fler ånger per dag anmärkningsvärt liten (45,8 %), vilket var samma nivå som bland män i åldern 70 år eller över. På motsvarande sätt var procentandelen kvinnor som borstade tänderna två eller fler gånger per dag störst bland kvinnor i ålder 60–69 och minst bland kvinnor över 80 år.
Utbildning: För såväl män som kvinnor ökade procentandelen som borstade tänderna två eller fler gånger per dag alltefter högre utbildning. Andelen män som borstade tänderna två eller fler gånger per dag var avsevärt högre bland högt utbildade än bland män med mellanstadieutbildning. Procentandelen bland män med högskoleutbildning var emellertid lägre än bland kvinnor med grundskoleutbildning.
Region: Procentandelen av såväl män som kvinnor som borstade tänderna två eller fler gånger per dag var störst i Södra Finland. Procentandelen kvinnor som borstade tänderna två eller fler gånger per dag var minst i Norra Finland medan motsvarande grupp män var minst i Inre Finland, där procentandelen underskred 50.
Poängsättning
En redogörelse för vart och ett av de huvudsakliga undersökningsresultaten (kön, ålder, utbildning, region) kan ge 5 poäng, det vill säga totalt 20 poäng.
2. Påståenden om teman inom hälsokunskap 20 p.
2.1 Hälsokompetens 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
a. bygger på hälsorelaterade kunskaper och färdigheter, kritiskt tänkande, självkännedom och ansvar.
I en skolkontext bygger hälsokompetens på fem breda delområden: hälsorelaterade kunskaper, praktiska färdigheter, kritiskt tänkande, självkännedom och etiskt ansvar. Hälsokompetens definieras som förmågan att inhämta, strukturera, bedöma och utnyttja kunskap som gör det möjligt för individen att på ett djupare plan förstå sig själv, andra människor och sin omvärld ur ett hälsoperspektiv. Tack vare denna kunskap kan hen göra medvetna och rationella val och beslut i fråga om hälsan. Dessutom bidrar hälsokompetens till att man kan identifiera och modifiera faktorer som gör det möjligt att främja och upprätthålla den egna och andras hälsa.
Medikalisering betyder att den medicinska vården utvidgas till att omfatta fenomen som tidigare betraktats som vardagliga. Hälsokompetens gör det lättare att förhålla sig till hälsofenomen såsom medikalisering kritiskt.
Sexuell hälsa är en viktig delfaktor för hälsa och välmående. Hälsokompetens begränsar sig emellertid inte enbart till sexualhälsan utan innefattar alla delområden av hälsa och välmående. Sjukdomsprevention betyder att förebygga av sjukdomar. Meningen ”hälsokompetens betonar sexualhälsan som hälsoprevention” betyder ingenting. I meningen används termerna prevention och promotion felaktigt. Promotion betyder hälsofrämjande.
2.2 I fråga om gymnasisters hälsa 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
b. ska pauser i sittandet tas så ofta som möjligt genom stretchning, byte av ställning eller stående.
I motionsrekommendationerna (UKK-institutet) sammanfattas den mängd motion som hälsan kräver per vecka och exempel ges på hälsofrämjande. Enligt rekommendationerna aktiverar pauser i stillasittandet eller ståendet musklerna och minskar belastningen på kroppen. Däremot räcker det inte med några halvtimmes promenader varje vecka för att kompensera de nackdelar som mycket sittande har.
Mycket, långvarigt och oavbrutet sittande har konstaterats ha egna skadliga effekter på hälsan oberoende av andra livsstilsfaktorer. Alltför mycket sittande är hälsofarligt eftersom exempelvis musklerna i nacke och axlar utsätts för ihållande belastning vid långvarigt sittande eller sittande med dålig hållning, och de passiva, uttänjda musklerna i ryggen inte stöder ryggraden tillräckligt. När man sitter är många stora muskler (mag-, rygg- och benmusklerna) passiva, vilket medför att förändringar som försämrar hälsan med tiden sker i blodcirkulation och ämnesomsättning.
När man ställer sig upp aktiveras muskler och ämnesomsättningen ökar. Å andra sidan är även långvarigt stillastående ett statiskt tillstånd. Att stå stilla länge kan orsaka smärtor och svullnad i benen. Målet med muskelträning är att muskelmassan, muskeluthålligheten och muskelstyrkan ska öka. I fråga om gymnasisters hälsa räknas inte stående som muskelträning, eftersom musklerna inte arbetar tillräckligt vid stillastående.
2.3 En akut traumatisk kris betyder 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
b. en allvarlig händelse som försätter individen i en så svår situation att det äventyrar hens känsla av att kunna klara sig.
En traumatisk kris avser en akut och övermäktig situation där individens säkerhet eller psykiska stabilitet hotas. Personens tidigare erfarenheter och överlevnadsmekanismer tycks inte räcka till. Den händelse som utlöser krisen, exempelvis en allvarlig olycka, en brand eller en naturkatastrof, försätter individen i ett så svårt läge att hens känsla av att klara sig äventyras.
En akut traumatisk kris är inte en intervention. Med intervention avses åtgärder som vidtas för att förbättra exempelvis brister i hälsan eller välmåendet. Interventioner kan vara åtgärder som planeras och utförs av olika organisationer i hälsofrämjande syfte. Ett exempel på en intervention är en kampanj för att främja rökfrihet.
Med koherens avses känslan av livskompetens, det vill säga känslan av att själv kunna styra över sitt liv. Koherens betyder också upplevelsen av att uppnå sina mål och kunna påverka sina beslut och sin omgivning. Koherens avser individens förmåga att förstå och strukturera sin omvärld. En akut kris kan rasera den här känslan av livskompetens för en tid. Resiliens avser individens överlevnads- och anpassningsförmåga och hens kapacitet att klara sig och vara flexibel i nya livssituationer. Såväl känslan av koherens som överlevnadsfärdigheter kopplade till resiliens krävs för att man ska klara sig inför livets många utmaningar.
2.4 Inom hälsoforskning betyder multimetodologi 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
c. att olika forskningsmetoder kombineras i en och samma undersökning.
Inom vetenskaplig forskning kan flera olika forskningsmetoder användas för att utreda samma forskningsproblem. Multimetodologi avser forskning som kombinerar flera olika forskningsmetoder (till exempel kvalitativ och kvantitativ forskning). Målet är att på så sätt skapa en heltäckande eller djuplodande bild av forskningstemat.
Vardagskunskap och erfarenhetskunskap kan utgöra forskningsmaterial (till exempel uppfattningar om och upplevelser av något) men de är inte forskningsmetoder. De kan emellertid undersökas med många olika metoder.
Forskningsmetod och urvalsmetod är olika saker. Med urvalsmetod avses det sätt som används för att ur hela populationen välja ut det sampel som ska undersökas. Det finns olika urvalsmetoder som syftar till att bland annat säkerställa god representativitet.
Poängsättning
För varje deluppgift ges 2 poäng för rätt svarsalternativ och 0–3 poäng för motivering av det rätta svaret eller för motiveringar som utesluter felaktiga alternativ (det maximala poängtalet för varje deluppgift är 2 + 3 = 5 p.). Om bokstaven eller påståendet saknas men det tydligt framgår av svaret vilket alternativ som valts, kan poäng ges för motiveringen.
Motiveringarna (argumentation) bedöms enligt anvisningarna nedan.
- 0 p. Motiveringen gäller fel alternativ eller är ogiltig.
- 1 p. Knapphändig, enkel eller ställvis bristfällig motivering.
- 2 p. Motiveringen är korrekt.
- 3 p. Motiveringen är mångsidig, övertygande och tydlig.
Totalt 4 deluppgifter = 4 x 5 p. = 20 p.
Poängavdrag för svar som överskrider den angivna teckenmängden görs enligt den allmänna anvisningen för realprovet: om teckenmängden överskrids med 1–30 % dras 1 poäng av, om teckenmängden överskrids med mer än 30 % dras 2 poäng av (för uppgifter som ger 5 poäng).
3. Smittsamma sjukdomar 20 p.
Smittsamma sjukdomar smittar på olika sätt och de kan förebyggas med olika metoder.
Gör ett tabellutkast enligt modellen i . Sätt rubriken ”Hur smittar sjukdomar och hur förebyggs smitta?”. I den första kolumnen i modelltabellen förtecknas olika smittsamma sjukdomar. Välj smittväg för respektive sjukdom i tabellen från listan i . Ange rätt smittväg för respektive sjukdom i den andra kolumnen i tabellen. (10 p.)
Välj ur listan i material de två viktigaste förebyggande metoderna för varje sjukdom. Fyll i de här förebyggande metoderna för respektive sjukdom i den tredje kolumnen i tabellen. (10 p.)
Bifoga en skärmdump av din tabell i svaret.
| Smittsam sjukdom | Smittväg | Förebyggande metoder |
|---|---|---|
| Borrelia | Vektorburen smitta |
|
| HIV-infektion | Blodburen smitta |
|
| Influensa | Droppsmitta, eller kontaktsmitta |
|
| Malaria | Vektorburen smitta |
|
| Salmonella | Fekal-oral smitta |
|
Poängsättning
Två poäng för korrekt smittväg (totalt för smittvägarna 10 p.).
En poäng för rätt förebyggande metod. För de förebyggande metoderna för respektive sjukdom ges maximalt två poäng (totalt för förebyggande metoder 10 p.). Om överflödiga punkter framkommer i svaret och svaret alltså inte stämmer överens med uppgiften, dras ett poäng av för varje överflödigt element, maximalt dras 3 poäng av. Om tabellen saknas, kan frågan ge maximalt 10 poäng. Om tabellen saknar rubrik, dras ett poäng av.
Del 2: 20-poängsuppgifter
4. Förutsättningar för hälsa 20 p.
Förutsättningar för hälsa
I schemat finns det fyra nivåer av förut sättningar för hälsa. Nivåerna går från individ till samhälle. Några exempel ges för varje nivå.
Nivå 1 Individen: arvsanlag, ålder, kön, förmågor och kunnande, uppfattningar och föreställningar, psykiska faktorer, självkännedom
Nivå 2 Levnadsvanor: sömn, vila, fysisk aktivitet, kost, sexualitet, frihet från rusmedel
Nivå 3 Fysisk och psykosocial livsmiljö: mat, vatten och luft, sysselsättning, utbildning, inkomster, arbetsmiljö, boendeförhållanden, trafik, hälsovårdstjänster, mellanmänskliga relationer, socialt nätverk, modeller och hälsokultur i närmiljön, media
Nivå 4 Ekonomiska, kulturella och miljörelaterade omständigheter i samhället: demografiska förändringar, hälsosam miljö, urbanisering, balanserat ekosystem, trygghet, fred, ekonomisk utveckling, förmögenhet, teknologisk förändring, mänskliga rättigheter, hälsorelaterade frågor i beslutsfattandet, jämlikhet, social rättvisa, rådande värderingar och normer, uppfattningar om hälsa, sjukdom och normalitet, uppfattningar om ansvar, olika kulturer
4.1 Ge fyra exempel på förutsättningar för hälsa på nivå 1, individen. Motivera varför de utgör förutsättningar för hälsa. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Med förutsättningar för hälsa avses olika faktorer och omständigheter som påverkar individens hälsa, säkerhet och välmående. Att upprätthålla och främja förutsättningarna för hälsa är viktigt med tanke på individen, omgivningen och samhället.
Nivå 1, individen
Exempel: arvsanlag, ålder, kön, förmågor och kunnande, psykiska faktorer såsom uppfattningar och föreställningar om sig själv
I fråga om individens fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsa finns det faktorer som hen själv kan påverka och faktorer som hen inte kan påverka. Betydelsen av de här olika faktorerna varierar individuellt. Även om man till exempel inte själv kan påverka sina arvsanlag, är genernas betydelse i de flesta fall mindre än betydelsen av livsstil eller miljö.
Många individuella färdigheter och förmågor i anknytning till hälsokompetens påverkar individens subjektiva och objektiva hälsa positivt. I hälsokompetens ingår utöver hälso- och sjukdomsrelaterade kunskaper och färdigheter även en förståelse av hur arvsanlag och ålder påverkar hälsan och funktionsförmågan. Tillräcklig hälsokompetens ger individen färdigheter för självständiga och hälsofrämjande beslut som gagnar den egna och andras hälsa.
Individuella sätt att reagera på händelser i livet liksom olika psykosociala färdigheter och självuppfattningar påverkar hur frisk, fungerande och välmående individen upplever sig vara. Ansvar för den egna hälsan är ett tecken på självrespekt.
4.2 Ge fyra exempel på förutsättningar för hälsa på nivå 2, levnadsvanor. Motivera varför de utgör förutsättningar för hälsa. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Nivå 2, levnadsvanor
Exempel: sömn, vila, fysisk aktivitet, kost, sexualitet, frihet från rusmedel
Att lära sig och hålla fast vid sunda levnadsvanor bygger på hälsokompetens, såsom förmågan att tillämpa vetenskapligt underbyggda, officiella kost-, motions- och sömnrekommendationer i sin egen och närståendes livssituationer. Alla kan träna på och stärka sin psykiska självregleringsförmåga och så småningom lära sig att fatta hälsosammare beslut i sin vardag. Ett ohälsosamt mellanmål kan till exempel bytas mot ett mer hälsosamt. Nya vanor etablerar sig över tid genom att de upprepas tillräckligt många gånger.
Omvänt kan det också sägas att medvetna val som individen gör i sin vardag, exempelvis att äta i enlighet med kostrekommendationerna, röra på sig regelbundet och mångsidigt, sörja för god sömn och rusmedelsfrihet minskar risken för sjukdomar och försämrad funktionsförmåga. Ohälsosam och näringsfattig kost, konstant sömnbrist och en passiv livsstil höjer risken för allvarliga sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Med sexuell hälsa avses enligt Världshälsoorganisationen ett tillstånd av välbefinnande i relation till sexualiteten. Sexualiteten är en resurs som ger lust och njutning. Att sexualiteten, och särskilt de sexuella rättigheterna, förverkligas är något som anses vara en förutsättning för hälsa, eftersom sexuell aktivitet påverkar individens livskvalitet positivt i många skeden av livet.
Frihet från rusmedel gagnar alla delområden av hälsa. Ett kompetent förhållningssätt till narkotika betyder kännedom om faktorer som främjar ett rusmedelsfritt liv och en rusmedelsfri omgivning samt kunskap om de otaliga hälso- och säkerhetsriskerna förknippade med bruk av rusmedel (till exempel förhöjd risk för cancersjukdomar eller olyckor).
4.3 Ge fyra exempel på förutsättningar för hälsa på nivå 3, fysisk och psykosocial livsmiljö. Motivera varför de utgör förutsättningar för hälsa. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Nivå 3, fysisk och psykosocial livsmiljö
Exempel: mat, vatten och luft, sysselsättning, utbildning, inkomster, arbetsmiljö, boendeförhållanden, trafik, hälsovårdstjänster, mellanmänskliga relationer, socialt nätverk, modeller och hälsokultur i närmiljön, media
Den fysiska och psykosociala miljön utgör tillsammans den funktionella miljö där individen lever. Levnadsförhållandena och den fysiska miljön påverkar för sin del vilka möjligheter individen har att främja sin egen hälsa. En fysisk miljö utan hälsorisker ger goda utgångspunkter för arbets- och funktionsförmåga och återhämtning.
Med psykosocial miljö avses den atmosfär och de erfarenheter och känslor som uppstår i olika sociala situationer. Den psykosociala miljön påverkar hur individen reagerar på handlingsmöjligheter i sin närmiljö och hur hen agerar i denna närmiljö. Exempelvis påverkar nära relationer, stödet från ett socialt nätverk och kulturen i livsmiljön liksom medier bland annat hur individen reagerar på faktorer som frestar på den psykiska hälsan, till exempel att bli av med jobbet.
Många hälsorelaterade värderingar tillägnar man sig redan i barndomen och ungdomen. Familj, vänner och skola har därför stor betydelse för hälsofrämjande. Sociala nätverk och gemenskaper påverkar individens hälsa avsevärt, eftersom de kan utgöra skyddsnät och ge möjligheten till socialt stöd. En psykosocial miljö som stöder hälsan består av ett tryggt, accepterande, uppmuntrande socialt nätverk som värdesätter olikhet och låter individen tryggt öva på sociala färdigheter.
4.4 Ge fyra exempel på förutsättningar för hälsa på nivå 4, ekonomiska, kulturella och miljörelaterade omständigheter i samhället. Motivera varför de utgör förutsättningar för hälsa. 5 p.
Svaret får inte överskrida 2000 tecken. Om det givna antalet tecken överskrids leder det till poängavdrag.
Nivå 4, ekonomiska, kulturella och miljörelaterade omständigheter i samhället
Exempel: demografiska förändringar, hälsosam miljö, urbanisering, balanserat ekosystem, trygghet, fred, ekonomisk utveckling, förmögenhet, teknologisk förändring, mänskliga rättigheter, hälsorelaterade frågor i beslutsfattandet, jämlikhet, social rättvisa, rådande värderingar och normer, uppfattningar om hälsa, sjukdom och normalitet, uppfattningar om ansvar, olika kulturer
Samhälleliga och globala förhållanden, såsom trygghet och fred eller ekonomisk trygghet, är viktiga förutsättningar för hälsa. De kan också kallas avgörande faktorer för hälsa. Uppfattningar om hälsa är alltid kulturbundna, vilket påverkar såväl prioriteringarna inom hälsopolitik och hälso- och sjukvård som helt konkret hur man ber om hjälp i svåra livssituationer.
Trygga samhällsförhållanden kan stärka individens hälsa och bidra till hens resurser. Stabilitet i samhället inverkar även stort på individens socioekonomiska position, som hänger samman med utbildningsnivå, inkomster, boendeformer eller ställning i arbetslivet. Utöver de socioekonomiska faktorerna påverkas förutsättningarna för hälsa även av exempelvis det politiska beslutsfattandet. Socioekonomiska faktorer är tydligt förbundna med individens välmående, hälsa och känsla av trygghet. De med lägre utbildning och låginkomsttagare har i genomsnitt mer problem inom de olika delområdena av hälsan än högre utbildade och höginkomsttagare. Lägre socialgrupper har exempelvis sämre levnads- och arbetsförhållanden, större arbetslöshet och mer försörjningssvårigheter. Social ojämlikhet visar sig i sista hand i hälsoskillnader.
Poängsättning
Deluppgifterna 4.1–4.4 bedöms enligt samma kriterier. Varje deluppgift kan ge totalt 2 + 3 = 5 poäng.
Två exempel som passar i modellen Förutsättningar för hälsa ger 1 poäng och fyra exempel ger 2 poäng.
Motiveringarna av exempel som passar på respektive nivå kan ge högst 3 poäng.
Motiveringarna (argumentation) bedöms enligt anvisningarna nedan.
- 0 p. Motiveringen gäller fel alternativ eller är ogiltig.
- 1 p. Knapphändig, enkel eller ställvis bristfällig motivering.
- 2 p. Motiveringen är korrekt.
- 3 p. Motiveringen är mångsidig, övertygande och tydlig.
Poängavdrag för svar som överskrider den angivna teckenmängden görs enligt den allmänna anvisningen för realprovet: om teckenmängden överskrids med 1–30 % dras 1 poäng av, om teckenmängden överskrids med mer än 30 % dras 2 poäng av (för uppgifter som ger 5 poäng).
5. Hypnogram 20 p.
5.1 Namnge och beskriv stadierna A–D i hypnogrammet i material . 12 p.
Ett hypnogram avbildar de olika sömnstadierna i nattsömnen. Stadierna bildar cirka 90–110 minuter långa sömncykler. Under en natt upprepas omkring 4–6 sådana sömncykler. En sömncykel består av några minuters slummer, sedan följer lätt sömn, djup sömn och drömsömn. I de senare sömncyklerna under natten minskar andelen djupsömn medan andelen drömsömn ökar.
A – Vakenhet eller slummer
Också efter att man verkligen somnat ingår det vaken tid i nattsömnen. En människa vaknar i regel 2–3 gånger per natt och somnar om efter ungefär 10 minuter. Mot morgonen beror uppvaknande på att det mesta av djupsömnen redan sovits och det största sömnbehovet har tillgodosetts. Man är också mer känslig för att vakna eftersom man mellan stunderna av drömsömn slumrar och rör på sig mera. Under en natt är man vaken omkring fem procent av tiden.
B – Lätt sömn
Stadiet lätt sömn består av två faser. Den första fasen kallas slummer (NREM1). Den upplevs vanligtvis inte som sömn utan som ett tillstånd av avslappning. Under slummern avtar kontakten med omgivningen, tankarna vandrar och hjärnaktiviteten minskar, men medvetenheten om omgivningen bibehålls. En vuxen människas nattsömn består till cirka fem procent av slummer. Den första sömnfasen är inte lång, bara cirka 2–5 minuter.
Efter slummern når man den andra fasen av lätt sömn (NREM2). Faserna av lätt sömn är viktiga eftersom de gör det möjligt att gå in i den djupa sömnen. Kontakten med omgivningen minskar avsevärt. Man reagerar bara sporadiskt på ljud utifrån. Den som befunnit sig i lätt sömn en stund och sedan väcks upplever sig ha sovit. Omkring hälften av nattsömnen hos en vuxen människa är lätt sömn. Återhämtande funktioner börjar inträda under den lätta sömnen, men inte i lika stor utsträckning som under djupsömnen. Hjärnaktiviteten blir långsammare, andningen och hjärtats puls blir lugnare och musklernas spänning minskar. Den här fasen varar i cirka 20 minuter.
C – Djup sömn (NREM3)
Djupsömnen har många viktiga funktioner för kroppen och hjärnan, med stor påverkan på individens hälsa och välbefinnande. Andningen är djup, pulsfrekvensen låg och avslappningen är fullständig. Under djupsömnen är man mer avskärmad från omgivningen än i de andra sömnstadierna. Väcks man upp ur djup sömn känner man sig förvirrad – sömndrucken – eftersom hjärnan neurokemiskt sett fortfarande sover. Djupsömnen anses vara det viktigaste sömnstadiet för många av sömnens regenererande funktioner. Under djupsömnen återfylls hjärnans energilager och tillväxthormon utsöndras. Omkring en fjärdedel av en vuxens sömn består av djup sömn, som vanligtvis inträffar under de första 4–5 timmarna av sömn.
D – Drömsömn eller REM-sömn
Drömsömnen, som också kallas REM-sömn (REM står för rapid eye movement), inträder huvudsakligen sent på natten och under morgonen. Drömsömnen står för ungefär en femtedel av sömnen. Under drömsömnen blinkar ögonen tidvis häftigt under ögonlocken och musklernas spänning minskar avsevärt. Hjärnans aktivitet under drömsömnen påminner om den som förekommer i vaket tillstånd. Under drömsömnen förekommer det mycket fantasier och tankar. Logiken i tankarna och fantasierna är väldigt annorlunda än i vaket tillstånd. Drömmarna under drömsömnen kan vara mycket intensiva emotionellt.
Efter drömsömnen går sömnen in i det djupare stadiet igen. Efter ett nytt stadium av djupsömn följer ytterligare ett drömstadium. I de sista sömncyklerna förekommer det inte längre mycket djup sömn. Sömnbehovet har minskat och kroppen förbereder sig på att vakna. En av drömsömnens funktioner är att förbereda hjärnan på vakenhet efter djupsömnen.
Poängsättning
Totalt kan man få 12 poäng.
Varje korrekt benämnt och beskrivet stadium ger 1 poäng.
Varje korrekt benämnt och beskrivet stadium där beskrivningen inkluderar två drag eller observationer ger två poäng.
Varje korrekt benämnt och definierat stadium som beskrivs mångsidigt, konsekvent och med korrekta begrepp ger tre poäng.
Om sömnens egenskaper beskrivs korrekt i svaret men stadierna anges i fel ordning, kan svaret ge maximalt fyra poäng.
För benämning av stadierna godkänns i fråga om stadierna B och C även faserna av lätt sömn NREM 1 och 2 samt stadium tre, djup sömn.
5.2 Förklara betydelsen av stadierna C och D för människans hälsa och välbefinnande. 8 p.
Djupsömn (stadium C) och REM-sömn (stadium D) är viktiga för hälsa och välbefinnande.
Under djupsömnen (stadium C)
- slappnar kroppen av
- återhämtar sig musklerna
- repareras vävnadsskador
- sjunker blodtrycket
- ökar utsöndringen av tillväxthormon
- aktiveras immunsystemet
- är ämnesomsättningen i hjärnan livlig, slaggprodukter avlägsnas från hjärnan
- återfylls hjärnans energilager
- stärks kunskapsmässiga minnesspår.
Under REM-sömnen (stadium D)
- kopplas nybildade minnesspår till större helheter
- överförs tidigare inlärda rörelsemönster till färdighetsminnet
- uppstår emotionella minnesspår
- bearbetar psyket känslor och svåra upplevelser
- minskar muskelspänningen avsevärt.
Poängsättning
För varje effekt på hälsan och välbefinnandet i fråga om stadierna C och D ges 1 poäng. För vardera stadiet kan man få högst 4 poäng (totalt 8 poäng).
6. Stress 20 p.
Med stress avses en situation där individen utsätts för så många utmaningar och påfrestningar att hens resurser för anpassning till situationen är knappa eller överskrids. Stress kan komma till uttryck i form av fysiska, psykiska eller sociala förändringar. Inte all stress är skadlig. Individer reagerar olika på saker och reaktionerna påverkas exempelvis av personens stresstålighet, livssituation, livserfarenhet och förmågor att hantera svåra saker, färdigheter i psykisk hälsa och omgivningens stöd. Olika människor kan uppleva samma situation som eustress eller distress. Eustress och distress kan exempelvis jämföras ur följande perspektiv:
| Jämförelse-perspektiv | Eustress | Distress |
|---|---|---|
| Begrepp | Definition: Eustress är kortvarig psykisk påfrestning som upplevs vara positiv och lagom. Eustress har motiverande, aktiverande och prestationshöjande effekt. Eustress beskrivs också som god stress, optimal stress eller en positiv reaktion på stressfaktorer. | Definition: Distress är betungande och skadlig psykisk påfrestning som kan ha skadliga konsekvenser för hälsan. |
| Faktorer som påverkar uppkomsten | Likadana situationer kan orsaka både eustress och distress, exempelvis studentskrivningar. En emotsedd händelse, tävling eller annan prestation, liksom en ny livssituation, kan åtföljas av positiv laddning. | Exempelvis trauman och kriser som en person upplevt, liksom reaktivitet, kan göra hen mottaglig för distress. Den utlösande faktorn kan även vara en livsomvälvning eller förlust. Exempel på faktorer som orsakar och upprätthåller belastningen kan vara prestationskrav, ouppklarade saker, brådska, brist på beslutsamhet, sömnbrist och narkotikabruk. Också arbetsrelaterade krav och ansvar, liksom bristen på stöd eller respekt, bidrar till påfrestningen. |
| Fysiologisk reaktion | En stressande situation får hypofysen att utsöndra ACTH-hormon som aktiverar binjurarna att utsöndra kortisol. Det sympatiska nervsystemet ökar utsöndringen av adrenalin. Olika symtom och kroppsliga reaktioner som uppstår beror på hormonutsöndringen. Positiva erfarenheter ökar känslan av välbehag, utsöndringen av dopamin och oxytocin samt mentala resurser. | De kroppsliga reaktionerna i situationer av stress är desamma, men reaktionens intensitet och varaktighet varierar alltefter hotet om stress, situationen och individuella faktorer. Organismen eftersträvar jämvikt, men om påfrestningen varar länge rubbas anpassningsförmågan. |
| Kännetecken och förekomst | Eustress uppträder kortvarigt och åtföljs av positiva förnimmelser, som kan vara fysiska, psykiska eller sociala (till exempel intresse, engagemang, glädje, entusiasm, spänning, aktivitet, känsla av framgång, uppmärksamhet, försjunkenhet, handlingskraft och självförtroende). | Distress åtföljs av långvariga, negativa och påfrestande symtom, som kan vara fysiska, psykiska eller sociala. Exempel på fysiska symtom är huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, magbesvär, svettningar, återkommande förkylningar och ryggbesvär. Exempel på psykiska symtom är spändhet, irritabilitet, aggression, rastlöshet, ångest, depressivitet, minnessvårigheter, beslutssvårigheter, bristande koncentrationsförmåga, sömnstörningar och missbruk av rusmedel. Ett exempel på sociala symtom är självisolering. |
| Konsekvenser |
Positiva konsekvenser:
Kan förvandlas till distress om
|
Negativa konsekvenser:
Positiv konsekvens: kan väcka eller motivera individen till livsstilsförändringar. |
| Metoder för reglering |
Till exempel kan man
|
Till exempel kan man
|
Poängsättning (20 p.)
Hanteringen av sakinnehållet bedöms på skalan 1−10 poäng.
3 poäng
I svaret jämförs eustress och distress ur ett perspektiv (begrepp, faktorer som bidrar till uppkomsten, fysiologisk process, kännetecken och förekomst, konsekvenser, metoder för reglering).
6 poäng
I svaret jämförs eustress och distress ur tre perspektiv. Definitioner ges av begreppen eustress och distress. Perspektiven i jämförelsen är tydligt urskiljbara.
9 poäng
I svaret jämförs eustress och distress ur fem perspektiv.
Kunskapshanteringen bedöms på skalan 1−10 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).
Om det i svaret finns mycket sakinnehåll men jämförelse saknas, kan sakinnehållet ge maximalt fem poäng. Om behandling av endera eustressen eller distressen saknas helt i svaret, kan sakinnehållet ge maximalt tre poäng. Om begreppen eustress och distress anges som motsatser, dras poäng av för grundläggande fel i sakinnehållet, det vill säga fem poäng.
Del 3: 30-poängsuppgifter
7. Märkningar på livsmedelsförpackningar 30 p.
De finländska näringsrekommendationerna som ges ut av statens näringsdelegation vägleder finländarnas matvanor och näringsintag. Det centrala målet med näringsrekommendationerna är att förbättra befolkningens hälsa via kosten.
En hälsofrämjande kost innefattar mycket vegetabiliska produkter, det vill säga grönsaker, bär, frukter och fullkornsprodukter. I en sådan kost ingår även vegetabiliska oljor och pålägg gjorda av vegetabiliska oljor, nötter och frön, fettfria och fettsnåla mjölkprodukter samt fisk, fjäderfä, kött och baljväxter. En mångsidig och balanserad kost som följer rekommendationerna täcker i regel behovet av näringsämnen. Dessa är energiämnen och essentiella näringsämnen, såsom kolhydrater, fetter, äggviteämnen samt mineralämnen och vitaminer.
Syftet med märkningar på livsmedelsförpackningar är att skydda konsumenthälsan och underlätta för konsumenten om hen vill välja hälsofrämjande produkter. Till de obligatoriska märkningarna på livsmedelsförpackningar hör bland annat livsmedlets namn, innehållsförteckning och angivelser om näringsvärden. Dessutom kan frivilliga märkningar med särskilda kriterier läggas till på förpackningar, exempelvis Hjärtmärket. Angivelserna om näringsvärden ger information om livsmedlets näringsmässiga sammansättning, energiinnehåll och mängd av näringsämnen. Uppgifterna gör det möjligt att bland annat välja hälsofrämjande livsmedel i fråga om kvaliteten på energiinnehållet, fetterna och kolhydraterna liksom om innehållet av socker, protein och salt.
Naturell yoghurt och ost: Bägge är enligt uppgifterna om näringsvärdet utmärkta källor till protein och kalcium. Protein krävs bland annat för att upprätthålla muskelmassan och immunförsvaret samt för produktion av energi. Kalcium krävs som byggsten för skelettet samt bland annat för att muskler, nervsystem och blodcirkulationssystemet ska fungera.
Enligt anteckningarna om näringsvärde innehåller yoghurten 2,3 gram mjölkfett, varav andelen mättat, hårt fett är hög. Inget tillsatt socker finns i produkten. Enligt näringsrekommendationerna bör yoghurt vara fettfri eller fettsnål (max. 1 % fett) samt ha en låg sockerhalt (högst 10 gram socker per 100 gram produkt). Produkten är alltså inte ett hälsofrämjande alternativ. Hårt fett höjer kolesterolhalten i blodet, och särskilt halten av LDL-kolesterol som höjer risken för hjärtsjukdomar. Dessutom skadar hårt fett sockermetabolismen i kroppen.
Osten: Osten på bilden kategoriseras som en produkt med låga halter av fett och salt. Med andra ord är den ett hälsofrämjande alternativ. Också Hjärtmärket på produkten är ett tecken på att produkten har låga halter av fett och salt.
Rågbröd: Råg har många välkända hälsofördelar. Jämfört med övriga spannmål som odlas i Finland innehåller råg mycket fiber. I fråga om fettsammansättningen är råg ett utmärkt val och enbart omkring en tiondel av fettet i råg är hårt, mättat fett.
Den höga halten fibrer i rågprodukter har många hälsoeffekter. När man äter fiberrik mat töms magsäcken långsammare och mättnadskänslan ökar, vilket kan underlätta viktkontroll. Fiber påverkar också kolesterolmetabolismen fördelaktigt. Användning av livsmedel som innehåller råg har associerats med minskad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Dessutom gör fiber det lättare för maten att röra på sig i tarmsystemet och motverkar förstoppning. Det påstås om rågfibrer att de främjar normal tarmfunktion. Påståendet får användas i marknadsföring om produktens fiberinnehåll är minst 6 gram per 100 gram produkt. Samma fiberhalt är också ett kriterium för Hjärtmärket för bröd.
Bröd anses ha låg salthalt om det innehåller högst 0,9 gram salt per 100 gram produkt och hög salthalt om det innehåller mer än 1,1 gram per 100 gram. Omkring 80 procent av det dagliga saltintaget består av salt dolt i livsmedel. Bröd är den mest betydande av alla enskilda källor till salt. Salt innehåller natrium som är ett essentiellt näringsämne, men ett högt intag höjer blodtrycket. Hjärtmärket hjälper konsumenten att hitta de mest fiberrika spannmålsprodukterna med låga halter av salt, socker och fett.
I exempelbrödet finns det 10 gram näringsfiber per 100 gram produkt och 1,1 gram salt per 100 gram. Brödet är alltså inget alternativ att rekommendera ur saltsynpunkt.
Smörbaserat smörgåsfett: Fett som används som pålägg har anmärkningsvärt stor påverkan på fettkvaliteten i kosten. Rekommenderade smörgåsfett består till minst 70 procent av mjuka fetter. Dessutom bör produkten ha låg salthalt (högst 1 %). I smörgåsfettet på bilden är andelen mjuka fetter under 60 procent och salthalten överskrider den rekommenderade halten avsevärt, varför smörgåsfettet på bilden inte är ett alternativ som rekommenderas.
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms på skalan 0–15 poäng.
4 poäng
I svaret görs en bedömning av hur hälsosamma livsmedlen i materialet är med tanke på ett näringsämne (protein, mängden fett och dess kvalitet, kolhydrater/socker, salt/natrium, kalcium) baserat på näringsrekommendationerna.
7 poäng
I svaret görs en bedömning av hur hälsosamma livsmedlen i materialet är med tanke på två näringsämnen (protein, mängden fett och dess kvalitet, kolhydrater/socker, salt/natrium, kalcium) baserat på näringsrekommendationerna.
10 poäng
I svaret behandlas alla livsmedel som ingår i uppgiftsmaterialet. En bedömning görs av hur hälsosamma livsmedlen är med tanke på tre näringsämnen (protein, mängden fett och dess kvalitet, kolhydrater/socker, salt/natrium, kalcium) baserat på näringsrekommendationerna.
13 poäng
I svaret behandlas alla livsmedel som ingår i uppgiftsmaterialet. En bedömning görs av hur hälsosamma livsmedlen är med tanke på alla näringsämnen (protein, mängden fett och dess kvalitet, kolhydrater/socker, salt/natrium, kalcium) baserat på näringsrekommendationerna.
Kunskapshanteringen bedöms på skalan 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, bedömning, helhet).
8. Beroende 30 p.
Vid beroende, som också kallas addiktion, eftersträvar individen tvångsmässigt känslor av behag eller något annat känslotillstånd utan att kunna reglera sitt eget vanebildande beteende. Beroende framkallar skam och skuldkänslor och människor försöker dölja sitt beroende, vilket ofta gör det svårt för utomstående att upptäcka det (video). Det finns många olika typer av beroende (bild). Man kan bli beroende av en kemisk substans, vilket då kallas substansberoende (till exempel alkohol-, nikotin- eller narkotikaberoende). Man kan också bli beroende av agerande som ger omedelbar tillfredsställelse, och då handlar det om processberoende (till exempel mobilberoende, spelberoende, internetberoende, tvångsmässig träning, shoppingberoende, sexberoende).
Biologiska, psykiska och sociala mekanismer bidrar till uppkomsten av beroende
Beroende är ett komplext fenomen vars uppkomstmekanismer ännu inte är helt kartlagda. Vanligtvis uppstår beroende gradvis. Dessutom kan olika typer av beroende förekomma samtidigt hos samma person. Uppkomsten av beroende påverkas av egenskaper hos individen och av hens beteende, liksom av den sociala omgivningen, alltså olika gemenskaper, och av det samhälle vi lever i. Bakom de olika typerna av beroende ligger liknande fysiska, psykiska och sociala uppkomstmekanismer.
Fysiska mekanismer: Vissa personer är mer känsliga än andra för neurobiologiska förändringar i hjärnan. Då kallas det ärftlig känslighet. Till exempel kan nikotinberoende hos den som är mycket känslig för det uppstå redan efter att hen prövat på det en eller två gånger. Beroende uppstår lättare i ungdomen än i andra åldersfaser.
Psykiska mekanismer: Individen kan vara missnöjd med sitt tillstånd och söka förändring. Kanske försöker hen förändra sitt fysiska mående (till exempel svår smärta), sitt humör (till exempel nedstämdhet) eller sitt känslotillstånd (till exempel ångest) eller så försöker hen komma i kontakt med sig själv till exempel genom att använda alkohol, läkemedel, narkotika eller något visst beteende. Det kan också hända att någon, exempelvis en ung person i ett kompisgäng, bara är nyfiken på att testa någon drog, vilket kan leda till upprepad användning och slutligen beroende. I bakgrunden kan det också finnas något trauma, psykisk ohälsa eller någon störning.
Sociala mekanismer: Uppkomsten av beroende kan hänga samman med grupptryck som får personen att fortsätta använda substansen eller ägna sig åt något beroendeframkallande beteende (bild). Bland bakgrundsfaktorerna kan det även finnas sociala omständigheter som medför sårbarhet, exempelvis en ruspositiv eller otrygg livsmiljö. En individcentrerad och upplevelseorienterad kultur kan likaså främja uppkomsten av addiktion (bild).
De viktigaste dragen i olika typer av beroende
Inom medicinen definieras beroende som en långvarig eller återkommande störning som kännetecknas av ett intensivt behov av att använda någon substans eller ett tvångsmässigt behov av att ägna sig åt något beteende trots de skadliga effekterna av detta. Ett centralt element för uppkomsten och utvecklingen av beroende är ökad tolerans, vilket betyder att tidigare doser eller addiktivt beteende inte längre räcker för att skapa det tillstånd som eftersträvas och slutligen inte ens ett uthärdligt tillstånd. Om användningen då upphör, orsakar det abstinenssymtom. Fysiska abstinenssymtom uppträder när det addiktiva medlets eller beteendets effekt upphör och dopaminbrist uppstår i hjärnan. Kortvariga abstinenssymtom är tecken på att kroppen har vant sig vid berusningsmedlet eller beteendet, varvid brist på detta uppträder i form av fysiskt, psykiskt eller andligt illamående. Långvariga abstinenssymtom kan leda till att känslomässiga situationer, stress eller små antydningar, såsom associationer, medför återfall, det vill säga att man återgår till det tidigare beroendemässiga bruket eller agerandet.
En oförmåga att kontrollera sitt eget beroende i fråga om såväl mängd som varaktighet leder till att inget längre verkar räcka och personen fortsätter med det beroendemässiga bruket eller beteendet. Med tvångsmässigt behov att agera utifrån beroendet avses att individen inte längre kan kontrollera sin användning av rusmedel eller sitt beteende. Beroendet börjar uppta personens hela liv och finns hela tiden i hens tankar, vilket gör det svårt att fokusera på något annat. Beroendet kan bli det viktigaste i livet. Den som insjuknat i beroende har svårt att fokusera på att ta hand om annat eftersom beroendet styr hens tid och tar över hens tankar.
Negativa hälsoeffekter av beroende
Beroende medför många typer av negativa hälsoeffekter för bland annat individen själv, hens omgivning och samhället. Beroende har såväl direkta som indirekta negativa hälsoeffekter. De direkta hälsoeffekterna kan handla om fysiska hälsoeffekter för individen som är beroende, exempelvis rökningsrelaterade sjukdomar i andningsorganen och cancersjukdomar, alkoholrelaterade cancersjukdomar, skador på levern och andra inre organ liksom fosterskador, infektioner på grund av narkotikabruk eller sömnstörningar på grund av internetberoende. Hälsoeffekterna av tobaksrökning drabbar också andra än rökaren själv, eftersom exponering för tobaksrök kan orsaka likadana skador som rökning i sig. Exempel på psykiskt skadliga hälsoeffekter är ångest- och depressionssymtom (bild) eller andra psykiska problem på grund av substansberoende, alltså narkotikaberoende, eller processberoende.
Ofta drabbar skadligt narkotikaberoende och de andra typerna av beroende samma personer, vilket betyder att också de negativa hälsoeffekterna mångdubblas hos dessa personer.
Beroende kan också medföra indirekta negativa hälsoeffekter. Med sådana hälsoeffekter avses skadliga effekter som inte direkt drabbar personens egen hälsa utan hens omgivning, någon gemenskap. Indirekta hälsoeffekter kan hos närstående uppträda med mångsidiga symtom (ångest, kontinuerlig stress, depression, smärttillstånd, sömnstörningar). Till exempel betyder tvångsmässig träning mindre tid och resurser för familjen. Indirekta hälsoeffekter kan påverka hälsan hos personen med beroendet exempelvis genom hens livsstil, tankar eller känslor. En socialt negativ hälsoeffekt av beroende kan till exempelvis handla om isolering. Dessutom ökar narkotikamissbruk risken för att bli offer för eller själv utsätta andra för våld.
På det samhälleliga planet orsakar beroende många typer av folkhälsoproblem och skador. Till exempel är rökning och narkotikabruk orsak till många sjukdomar, stor arbetsfrånvaro, arbetsoförmåga och för tidig död. I det finländska samhället utgör överkonsumtion av alkohol och tobak de största hälsorisker som skulle kunna förebyggas. Dessutom hör de till de mest betydande förklaringsfaktorerna för socioekonomiska hälsoskillnader.
Poängsättning
Hanteringen av sakinnehållet bedöms på skalan 0–15 poäng.
4 poäng
I svaret specificeras en mekanism (biologiska, psykiska och sociala mekanismer) som påverkar uppkomsten av beroende och två av de viktigaste dragen för beroende (fortsatt bruk eller beteende trots negativa effekter, ökad tolerans, abstinenssymtom, kontrollförlust, tvångsmässigt behov, beroendet som det centrala i livet). I svaret analyseras dessutom två negativa hälsoeffekter av beroende.
Om en delfråga (mekanism, drag, negativa effekter) behandlas väl (6 aspekter) i svaret, kan det ge maximalt 6 poäng.
7 poäng
I svaret specificeras formerna av beroende (substans- respektive processberoende), två mekanismer som påverkar uppkomsten av beroende och tre av de viktigaste dragen för beroende. I svaret analyseras dessutom fyra negativa hälsoeffekter av beroende ur ett perspektiv (till exempel individ, omgivning, samhälle / fysiskt, psykiskt, socialt).
Om två delfrågor (mekanism, drag, negativa effekter) behandlas väl (totalt 10 aspekter) i svaret, kan det ge maximalt 9 poäng.
10 poäng
I svaret specificeras formerna av beroende (substans- respektive processberoende), tre mekanismer som påverkar uppkomsten av beroende samt fyra av de viktigaste dragen för beroende. Dessutom analyseras fem negativa hälsoeffekter ur två perspektiv. Det påpekas i svaret att de negativa effekterna kan vara direkta eller indirekta (eller någon annan klassificering tillämpas, till exempel akuta, långvariga).
13 poäng
I svaret specificeras formerna av beroende (substans- respektive processberoende), tre mekanismer som påverkar uppkomsten av beroende samt fem av de viktigaste dragen för beroende. Dessutom analyseras sex negativa hälsoeffekter ur tre perspektiv. Det påpekas i svaret att de negativa effekterna kan vara direkta eller indirekta (eller någon annan klassificering tillämpas, till exempel akuta, långvariga).
Kunskapshanteringen bedöms på skalan 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, analys, helhet).
Om examinanden inte gör hänvisningar till materialet, dras fem poäng av det totala poängtalet. Det räcker med hänvisningar till endera materialet.
9. Rent vatten 30 p.
I rent vatten finns det inte skadliga mikrobiologiska, kemiska eller radioaktiva ämnen som överskrider de gränsvärden som fastställts för vattenkvaliteten och inte heller andra riskfaktorer. Rent och säkert vatten är en mänsklig rättighet, en förutsättning för liv och hälsa. I handlingsplanen Agenda 2030 är rent vatten för alla ett av målen för hållbar utveckling.
Kroppens behov av vatten
Kroppen behöver vatten för att cellerna ska fungera normalt. En människa klarar sig inte många dagar utan vätska. Vatten behövs för att bevara kroppens vätskebalans. Behovet av vätska är individuellt och påverkas exempelvis av fysisk aktivitet och temperaturen i omgivningen. En människa behöver omkring två liter vätska per dygn. Vattnet behövs för kroppens termoreglering, normal cellfunktion och ämnesomsättning samt för transport av näringsämnen och bortförsel av slaggprodukter. Vätskebrist orsakar svaghetskänslor, illamående, trötthet, huvudvärk, muskelryckningar och förvirring. Även blodtrycket kan sjunka. Till riskgrupperna hör särskilt barn och äldre personer. Tillräckligt vätskeintag upprätthåller den fysiska prestationsförmågan, energin och matspjälkningen (och motverkar exempelvis förstoppning). Dessutom underlättar det viktkontroll och främjar munhälsan tack vare salivutsöndring.
Hälsorisker med förorenat hushållsvatten
Hushållsvatten avsett som dricksvatten och för matlagning ska vara rent och säkert att använda. Enligt uppskattningar kommer upp till två tredjedelar av alla fattiga i världen år 2030 att leva i instabila eller konfliktdrabbade länder där vattenkvaliteten inte är bra nog. Vattnet kan innehålla skadliga mikrobiologiska, kemiska eller radioaktiva ämnen som ökar förekomsten av sjukdomar och dödligheten liksom andra hälsorisker. Hushållsvattnet i Finland är huvudsakligen säkert att använda.
- Mikrobiologiska sjukdomsalstrare i vatten är bakterier, virus och, särskilt i tropiska regioner, urdjur (giardia), parasiter och maskar (bilharzia). Mikrober från avloppsvatten och fekalier kan hamna i brunnar, på stränder och i vattenledningsnät till exempel i samband med översvämningar eller på grund av bristfälliga eller trasiga avloppssystem. Mikrober som orsakar infektionssjukdomar kan spridas direkt via vatten, eller via livsmedel som tvättats i förorenat vatten. De orsakar tarminfektion som vanligtvis uppträder i form av diarré (gäller till exempel vinterkräksjuka på grund av norovirus, campylobakterinfektion, tyfus som orsakas av salmonellabakterien, kolera). Mikrober kan även spridas i form av bioaerosoler ur vatten via luftvägarna eller huden. Då kan de orsaka en luftvägs- (legionellabakterien) eller hudinfektion. Myggor som utvecklas i stillastående vatten sprider dessutom sjukdomar (malariainfektion, som orsakas av urdjur). Diarré som blir långvarig på grund av förorenat vatten hänger samman med risken för malabsorptionsstörningar, viktnedgång och undernäring. Försvagad hälsa ökar mottagligheten för andra inflammatoriska sjukdomar.
- Rent vatten innehåller inga kemiska riskfaktorer som kan orsaka symtom på akut förgiftning eller kontinuerligt överintag, exempelvis magbesvär eller illamående. Kontinuerlig kemisk exponering inverkar alltefter substans och mängd till exempel på leverns och njurarnas funktion. Effekten kan också vara karcinogen. Ämnen som finns i jordmånen kan förekomma i alltför höga halter i vattnet (gäller till exempel aluminium, järn, arsenik). Vatten kan förorenas till följd av mänsklig verksamhet, till exempel på grund av avfall, bränslen, gödselmedel, bekämpningsmedel och industriutsläpp. Rester av kemikalier, eller kemikalier som frigörs ur ledningsmaterial, och som behövs vid vattenrengöring i samband med driftstörningar i vattenverksamhet kan hamna i hushållsvattnet. Även gifter som bildas av växtplankton, så kallade fytotoxiner, kan förorena vatten. I Finland är exempelvis det gift som blågröna alger bildar en risk. Det orsakar bland annat hudutslag, illamående och magbesvär.
- Radioaktivitet i hushållsvatten är en riskfaktor som exempelvis kan hänga samman med nedfall efter en kärnkraftsolycka. I Finland finns det i grundvattnet i vissa områden naturligt förekommande radioaktivt radon. Radioaktiva ämnen orsakar cancer. Enstaka fall av cancer tros orsakas av vatten i Finland varje år.
Vatten för hygienskötsel
Rent vatten behövs för att man ska kunna sköta sin personliga hygien, likaså hushålls- och livsmedelshygienen. Otillräcklig hygien ökar risken för spridning av infektionssjukdomar och smittsamma sjukdomar. Undermålig hygien gör också människor mer mottagliga för hudsjukdomar. Smutsigt badvatten kan medföra mikrobiologisk exponering (till exempel diarré på grund av norovirus eller kolibakterien) eller kemisk exponering (till exempel gifter som bildas av blågröna alger).
Hälsoeffekter av brist på rent vatten ur ett samhällsperspektiv
Tillgången till rent vatten är ojämnt fördelad över världen, och brist på rent vatten kan komma att orsaka allt frekventare konflikter mellan olika länder, fattigdom, oroligheter i samhället och förändringsbehov. På ett individuellt plan kan bristen på rent vatten få psykosociala konsekvenser. Exempelvis kan det orsaka rädsla och oro. Långa, påfrestande utfärder för att hämta vatten kan öka förekomsten av sjukdomar och utestänga barn från utbildning. Rent vatten är också nödvändigt för livsmedelsproduktion.
Poängsättning (30 p.)
Hanteringen av sakinnehållet bedöms på skalan 0–15 poäng.
4 poäng
I svaret ges tre motiveringar till varför vatten är viktigt för hälsan.
7 poäng
I svaret ges fem motiveringar till varför vatten är viktigt för hälsan. Två hälsoaspekter tas upp i svaret (kroppens behov av vatten, riskerna med förorenat hushållsvatten, hygienskötsel, hälsoeffekter av brist på rent vatten ur ett samhällsperspektiv).
10 poäng
I svaret ges sju motiveringar till varför vatten är viktigt för hälsan. Tre hälsoperspektiv tas upp i svaret (kroppens behov av vatten, riskerna med förorenat hushållsvatten, hygienskötsel, hälsoeffekter av brist på rent vatten ur ett samhällsperspektiv).
13 poäng
I svaret ges nio motiveringar till varför vatten är viktigt för hälsan. Fyra hälsoperspektiv tas upp i svaret (kroppens behov av vatten, riskerna med förorenat hushållsvatten, hygienskötsel, hälsoeffekter av brist på rent vatten ur ett samhällsperspektiv).
Kunskapshanteringen bedöms på skalan 0–15 poäng enligt kriterierna i tabell 1 (begreppsanvändning, argumentering, helhet).